Regional planering nya förutsättningar framgångsfaktorer och hinder Carl-Johan Engström KTH REGLAB 3 juni 2014
Nya förutsättningar 1. ny rumslig verklighet 2. ny maktbalans à nya planeringsformer 1. rummets betydelse för tillväxt och hållbarhet ökar 2. urbanitet som dominerande livsform 3. ökad press på naturresurser och ekosystemtjänster 4. den offentliga samhällsplaneringens maktinstrument har successivt avvecklats 5. kommunal självstyrelse inskränkt 6. nya arbetsformer i planeringen flerpartssamverkan 7. processdesign a. regioner och urbana nätverk b. varför? c. klimathot och klimatanpassning d. ingen part kan själv för- verkliga stora projekt e. kri<k och alterna<v f. ömsesidigt beroende g. de främsta framgångs- faktorerna är kopplade <ll processen
Varför är <llväxten i urbana regioner så stor? modern tjänstebaserad ekonomi driver på koncentra<onen mot storstadsregioner tudelad tjänstemarknad à hög specialisering och okvalificerade instegsjobb = låg arbetslöshet innova<onsprocesser starkast i storstadsområden innova<onsbärare väljer region ac verka i à konkurrens regionförstoring och urban koncentra<on regionens rumsliga nivåer 1. internationella kontakter à import av influenser storstadens som marknad 3. kluster à kultur 2. lokal arbetsmarknad à matchning
Vad är en attraktiv region? antologins svar Storleken har betydelse tillgänglighet till arbetsmarknad utbud av dagligvaror och offentlig service tillgänglighet till specialiserad service och kultur ömsesidigt utbyte mellan orter i regionen Platsbundna värden Socialt kapital och entreprenöriell samverkan Påverkbart? en fråga om inre och yttre tillgänglighet men också om politiska institutioner och identitet samhällsplanering ins0tu0onsbyggande regional gemenskap
Regional utveckling i ny kontext regional integra<on en nyckelfråga för utveckling konkurrens och acrak<vitet nya poli<ska förutsäcningar i EU: ny svensk poli<k: regional utveckling bygger på varje regions egen styrka utnycjandet av egna styrkor bygger på konsensus samverkan uppstår och förstärks i processer som skapar allianser horisontellt och ver<kalt ESPON Trend Scenario 2030 EU policies: focus on place-based policies - making best use of the regions potential strong focus on innovation to mitigate disparities reconcile environment and growth (green growth)
Den regional planeringens strukturella dilemmor ansvarsperspek<v poli<sk styrka nat reg kom ekon X x fysisk.(x) X implem X. x X
vita fläckar i samhällsplanering och regionala utveckling de geografiska vita fläckarna tillväxtfrågor har fått en tydlig rumslig dimension tillgänglighet en nyckelfråga IT-revolutionen har koncentrationsegenskaper den omvända fartblindheten Sveriges internationellt unikt snabba omställning och urbanisering Sveriges låga (re)investeringsnivå i infrastruktur mandat och legitimitet mellan lokal och regional nivå rättvis fördelning en maktfråga som bara kan lösas i förhandlingar
Hur göra processer effektivare? ömsesidigt beroende - ingen part kan ensam - hantera samlade anspråk från trender och ev. vända dem - genomföra stora projekt fler parter engagerade - kräver djupgående samverkan - förståelse för varandras tänkesäc à vad som sicer i huvudet målbildsarbete värdeskapande förhandlingar avlärning och inlärning
DAR projektmål att utveckla en djupare förståelse för hur rumsliga struktur och infrasystem kan samspela för att ge attraktiva regionala utvecklingsförutsättningar samt bidra till ett miljöeffektivt transportsystem och social hållbarhet; att utveckla metodik för att hantera intressekonflikter inom transportplaneringen mot bakgrund av de rumsliga intressekonflikter som följer av olika befolknings-, närings- och naturresursmässiga förutsättningarna i respektive berörd region; att skapa kompetenshöjning hos berörda aktörer (från policyskapare och regelutformare till planupprättare och projektansvariga).
Gälveborg två regioner och fem kommuner Sträckan Gävle Sundsvall är enkelspårig med föråldra geometri Dubbelspår kan bara delvis dras i anslutning <ll befintligt spår Nya spår en fråga om prioritering: - na<onella godstransporter - interregional tågtrafik - regional tågtrafik och utveckling och parterskap: - medfinansiering - trovärdighet
ÖSTSAM - Linköping är Motalas vik<gaste pendlings- rela<on - stor betydelse för Motalas <llgång <ll regionala service- funk<oner - långa res<der i förhål- lande <ll reslängd - vad kan göras för ac snabba upp res<den för kollek<vtrafiken
Linnéstråket
Frågor ac behandla Ortsstruktur i regional och storregional skala - vilka orter växer? - vad gör ac de växer? - kan orter komplecera varandra? Bostadsmarknad - har en väsentlig roll i regional utveckling - var vill företag etablera sig? - Samspelet bebyggelseutveckling trafikutveckling Infrastrukturens ny2jande i ec na<onellt och regionalt perspek<v prioriteringar måste göras i användandet av infrastrukturens olika nivåer Hela- resan- perspek8vet - samspelet mellan trafikslagen - acrak<va bytespunkter - samlad <dsåtgång
10 reflektioner Om målbilder strategisk planering relationer mellan orter bebyggelseutvecklingens roll regional kollektivtrafik varutransporter och godstrafik platsbundna värden konkurrens och samverkan vem som har ansvaret att driva utvecklingen mångfald i arbetet
SLUTLIGEN 2 frågor i fokus 1. att utnyttja tillgänglighet etablering o utveckling av verksamheter kommunen har ett särskilt ansvar 2. att skapa tillgänglighet tar tid och kräver stora resurser kräver uthållighet
och tre slutsatser framgångsrikt utvecklingsarbete kräver: 1. ett tillräckligt djupt och konkret målbildsarbete 2. värdeskapande förhandlingar mellan aktiva parter som alla är beredda att bidra till genomförandet 3. beslut som är långsiktigt stabila och trovärdiga även utanför kretsen av beslutsfattare
tack