Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB
2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar 5 Genomförande 5 Resultat 7 Diskussion 8 Framtid 10
3(10) Bakgrund Spängerskolan ligger i Arkelstorp, ett litet samhälle två mil norr om Kristianstad. På skolan går det ca 300 elever. Eleverna arbetar med lärande om arbetslivet var tredje år och gör då arbetsplatsbesök under två dagar. Under de två dagarna skriver eleverna dagbok, intervjuar personalen samt förbereder en presentation av arbetsplatsen. När eleverna kommer tillbaka till skolan bearbetar de sitt material och gör sedan redovisningar för sina kamrater. Både före och efter arbetsplatsbesöket arbetar vi med olika områden inom arbetslivet som eleverna bör ha kunskap om. Vi är tre lärare som arbetar i ett arbetslag. Lärarna har gemensamt ansvar för 46 elever i två stycken 4-6 klasser. En fördel vid genomförandet av projektet är att vi är ett väl fungerande arbetslag sedan många år tillbaka. Rådet vi fick när vi ansökte till ITiS var att begränsa oss och skriva en tydlig projektbeskrivning. Vi började med att titta igenom vår No/So-plan för att få ett uppslag till projektidé. Vi var överens om att vi ville ha ett projekt som kunde ingå i ett kommande arbete. Temat vi valde handlade om arbetslivsorientering, ett område vi arbetar med vart tredje år. Eftersom vi skulle jobba problembaserat, elevorienterat och ämnesövergripande ansåg vi att detta tema var lämpligt. Nu såg vi ett naturligt sätt möjligheten att utveckla vårt och elevernas arbete.
4(10) Arbetslagsplanering Planering för de två klasserna görs på torsdagar av arbetslaget, då schemat görs för kommande vecka.under en del av planeringen deltager också resurslärare/specialpedagog. Vid planeringen tillsammans med eleverna på måndagar lägger de oftast ut eget arbete på schemat samt skriver om de arbeten som ska göras under veckan. Schemat skrivs i två exemplar, det ena klistras in i planeringsboken och det andra tar eleverna hem. Eleverna ska formulera vad arbetet innehåller och vad de har för mål med arbetet. Veckans arbete utvärderas på fredagar. Varannan vecka på tisdagar planerar personalen med det andra arbetslaget 4-6. Syfte I projektet vill vi att eleverna ska ta kontakt med sin blivande arbetsplats, göra en presentation av arbetsplatsen och visa presentationen. Eleverna ska också skriva ett brev till arbetsplatsen där de tackar för arbetsplatsbesöket. Eleverna skriver också dagbok under arbetsplatsbesöket. Genom projektet vill vi att eleverna ska få kunskaper om vad som troligtvis kommer att krävas av dem när de ska söka arbete och börja sitt yrkesverksamma liv. Eleverna ska i högre grad än tidigare medverka i att formulera vilka kunskaper de behöver.
5(10) Frågeställningar Vilka är problemen/möjligheterna när eleverna formulerar vilka kunskaper de troligtvis behöver inom området? Hur kan vi höja elevernas motivation genom att de har mottagare utanför skolan? Använder eleverna datorn i högre grad som arbetsredskap efter det att projektet är avslutat? Kommer eleverna att uppleva datorn som ett redskap/hjälpmedel under projektets gång? Kommer eleverna att tycka att användningen av datorerna höjer kvalitén på deras arbete? Genomförande Redan under höstterminen berättade vi på föräldramötena att vi under vårterminen skulle jobba med PRAO. Föräldrarna fick information om att deras medverkan var mycket viktig för att kunna genomföra arbetsområdet. Vår tanke var att eleverna skulle ut på arbetsplatserna en och en eller i par, under två dagar. Föräldrarnas uppgift var att ordna en praktikplats på den egna arbetsplatsen eller någon annanstans. Vi diskuterade att det var viktigt att eleverna kom till en arbetsplats där de fick vara aktiva. Under februari månad skickade vi hem information till föräldrarna. I brevet informerade vi om ITiS-projektet och hur vi skulle arbeta med detta i vårt PRAO-arbete. De flesta eleverna fick hjälp av sina föräldrar att ordna arbetsplats. Vi fick ordna arbetsplats åt några. Under mars månad skrev eleverna en presentation om sig själva. Vi började med en gemensam diskussion om vad presentationen skulle innehålla. Diskussionen sammanfattades på tavlan som en tankekarta. Därefter fick eleverna skriva ett utkast till presentationen för hand. Utkasten rättades av personalen på traditionellt sätt, och eleverna renskrev detta på datorn. Eleverna har tillgång till sju datorer. Med
6(10) stor möda lyckades eleverna spara presentationerna i hemkatalogen, i en ny mapp som kallades PRAO. Eleverna skickade sina presentationer via mail, brev, fax eller genom att lämna de personligen. Samtidigt med presentationen fick arbetsgivaren information från skolan om genomförandet av PRAO-arbetet. Veckorna före PRAO-besöket förberedde vi eleverna på olika sätt. Eleverna fick enskilt skriva ner vad de trodde att de behövde kunna när de kom ut på en arbetsplats. Tillsammans diskuterade vi olika begrepp med anknytning till arbetslivet t.ex. arbetsgivare, arbetstagare, lön och semester. Vi pratade också om olika yrken och vad de kände till om dessa. Genom AV-Media-Skåne lånade vi ett stort antal filmer som eleverna valde bland. Från AV-Media-Skåne kan skolor låna all tänkbar mediautrustning. Ett par dagar före PRAO-veckan gick vi igenom elevernas uppgifter som skulle genomföras under deras två praktikdagar. Tillsammans strukturerade vi upp elevernas anteckningsbok genom att skriva rubriker. Därefter förberedde eleverna intervjufrågor. Veckan efter PRAO-besöket redovisade eleverna muntligt med hjälp av sina anteckningar. De berättade om arbetsplatserna, läste upp sina dagböcker och återgav intervjuerna för varandra. Eleverna var väldigt nyfikna på varandras arbetsplatser och ställde många frågor. De jämförde arbetsuppgifter och rutiner från arbetsplatserna. Nästa uppgift för eleverna var att skriva en presentation om arbetsplatsen. Tillsammans gick vi igenom vad de kunde skriva i presentationen. Utkastet till presentationen fick eleverna till sin stora förvåning skriva direkt på datorn. Arbetet sparades i PRAOmappen och skickades via mail till en lärare. Vid rättningen av elevernas utkast markerade vi felen med olika färger. Vi upptäckte ganska fort att detta var väldigt tidskrävande. Vår skolledare gav oss ett tips om att man kan göra rättningar med
7(10) hjälp av kommentarer. Vi fann att detta sätt var rationellt och lätt för eleverna att förstå. När vi var klara med rättningen skickades denna tillbaks via mail. Vi ägnade en lektion åt att gå igenom hur eleverna skulle behandla sina utkast i datorn, när de fick tillbaka dem. Efter att eleverna hade ändrat i sina utkast mailade de tillbaka till sin lärare. Vi tog bort kommentarmarkeringarna och skickade de klara texterna i retur. Texternas layout skulle kompletteras med en eller flera bilder. I det här sammanhanget hade eleverna även möjlighet att ändra typsnitt och teckenstorlek, samt att lägga till en rubrik. Bilderna kunde eleverna hämta från nätet, scanna eller ta med digitalkamera. Vi hade en lektion som handlade om layout. Eleverna mailade, faxade, eller skickade texterna till sina arbetsplatser. I samband med detta skrev eleverna ett brev där de tackade för dagarna de varit på besök. Resultat Ett av resultaten är att eleverna har fått en mottagare för sitt arbete utanför skolan, vilket de inte tycker att de varit med om tidigare. Detta faktum har under arbetets gång inverkat positivt på elevernas motivation. De har i högre grad än tidigare tagit ansvar för att fullfölja sitt skolarbete, till exempel genom att se till att det finns en tillgänglig dator. De var mer fokuserade att få arbetet gjort än att det skulle göras vid ett speciellt tillfälle. De har fått en inblick i hur skola och samhälle kan samarbeta och kommunicera med varandra. Många elever har upptäckt att lärande även kan ske utanför skolan. Något de lärde sig var att det är viktigt
8(10) att bemöta andra människor på ett bra sätt och att datorn har många användningsområden, t.ex. prismärkning och varuregister. Utvärderingen visar att eleverna anser att de har haft inflytande på utformandet av PRAO-arbetet. Eleverna har upplevt negativa och positiva sidor av att vara arbetstagare. Genom PRAO-dagarna har eleverna fått ett aktivare tänkande angående sitt blivande yrkesval. Olika begrepp i arbetslivet har fått en viss förankring hos eleverna. Före projektet använde vissa elever inte datorn alls, utan undvek att arbeta vid den p.g.a. en viss rädsla. Samtliga elever kan nu skapa en mapp, använda ordbehandlingsprogram, skicka och spara en bilaga. Alla har fått prova på textbearbetning på datorn. Många elever har i sin utvärdering skrivit att det var lättare att skriva direkt på datorn, det gick snabbare, de slapp renskriva och de fick en text som de upplevde som felfri. Sedan vi började med projektet har vi märkt att skadegörelsen på datorerna och avstängningar har minskat drastiskt. Före projektets start använde pojkarna datorerna till spelande, och flickorna till chattande. Pojkarna gjorde anspråk på att kunna mer om datorer än flickorna. Flickorna var mer försiktiga och bad oftare om hjälp. Pojkarna har nu upptäckt att de behöver lära mer om ordbehandling. Flickorna har fått en större säkerhet och är positivare till att använda datorn. Diskussion Anledningen till att vi sökte projektet var att vi kände att det var dags. De flesta arbetslagen på skolan har redan deltagit i ITiS, detta gjorde att vi kände ett tryck att genomgå denna fortbildning. Mycket av informationen till oss personal kom via Bufen, Barn- och
9(10) utbildningsförvaltningens mail- och konferenssystem i Kristianstads kommun. Det stod då klart för oss att detta var viktigt för information och kommunikation. Efter diskussion inom arbetslaget kom vi fram till att innehållet i ett ITiS-projekt skulle kunna utveckla det pedagogiska arbetssättet i klasserna. Knapptryckarkursen gav oss kunskaper som vi omgående kunde använda i det dagliga arbetet. Eleverna hade inte så stora kunskaper som vi trott så våra nyinhämtade kunskaper var värdefulla för dem. Vi förstod att det är viktigt att eleverna håller sina kunskaper vid liv. Samtliga elever har gått igenom dataundervisning men glömt en hel del, troligen p.g.a. att vi inte tillämpat datorn tillräckligt ofta i det dagliga skolarbetet. Elever som gynnas av att arbeta med datorn är de som har stora skrivsvårigheter. Deras texter blir för dem själva mer lättlästa och överskådliga. Elever som tycker det är kämpigt att renskriva texter skriver numera längre texter. Istället för att renskriva förbättrar de sina texter på ett enklare och mer rationellt sätt. Hos de som redan var säkra i sitt skrivande har vi märkt en positiv utveckling när det gäller layouten, innehållsmässigt har det inte blivit någon större förändring. Något som också har ändrats i positiv riktning är den minskade skadegörelsen av datorer. Kontakten med den kommande arbetsplatsen kan ha gett eleverna en ökad arbetsglädje och detta kan ha minskat motivet att på olika sätt göra datorerna obrukbara. De som har blivit avstängda har upplevt detta som mera kännbart, eftersom de inte har kunnat använda datorerna fullt ut. Temat inbjuder naturligt till ett ämnesövergripande arbetssätt. Man använder kunskaper från olika ämnen men ämnena är inte urskiljbara i temat. Vi har t ex skrivit texter, räknat på arbetstider, jämfört arbetsförhållanden, fackliga frågor osv.
10(10) Eleverna har i högre grad än tidigare upplevt att de fått vara med och bestämma inom arbetsområdet. De har fått analysera och diskutera olika förhållanden på arbetsplatserna. Genom sina frågor har de styrt lektionsinnehållet mot vad de tycker är intressant. Frågorna gällde i hög grad praktiska problem, t.ex. raster, arbetskläder och antalet arbetskamrater. De har också kunnat fördjupa sig inom olika yrkesgrupper genom att välja bland ett stort antal filmer. Vi tycker att eleverna har arbetat seriöst med temat. Förhållningssättet tycker vi att man kan använda i ett stort antal andra teman. Arbetssättet bygger mycket på eget ansvar. Framtid Fortsättningsvis kommer vi att använda IKT-hjälpmedel i vårt arbete i klasserna. Textbearbetning på datorn har fallit väl ut så det kommer vi fortsättningsvis att arbeta mycket med, med tanke på alla elever som gynnas av detta. Även för oss underlättar detta arbetssätt då vi slipper tolka olika handstilar. I högre grad än tidigare kommer vi att samarbeta med samhället i övrigt. Det har blivit lättare att nå och få kontakt med olika arbetsplatser och personer utanför skolan. Vår önskan är att vi i framtiden ska kunna anskaffa bärbara datorer och scanner för att eleverna på ett enkelt sätt ska kunna använda dessa i sitt skolarbete.