FöreningsSparbanken Analys Nr 18 29 juni 2005 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 Begränsat hopp om bättre tider 2006 Närmare 100 av oss tillfrågade ekonomer i de tolv EMU-länderna bedömer 2005 som ett svagt och 2006 som ett endast lätt förbättrat konjunkturår. Bland de större länderna ses Tyskland och framför allt Italien som de största bromsklossarna i den europeiska tillväxten. Enligt panelens uppfattning framstår höga/stigande oljepriser, en ånyo starkare euro och en alltför dämpad global tillväxt som de största konjunkturhoten. Majoriteten av de tillfrågade ekonomerna tror på en oförändrad ECB-reporänta för resten av 2005. Detta mot bakgrund av en förväntad inflationsutveckling inom euroområdet som ligger rätt nära ECB:s ambitionsnivå på strax under 2 %. En viss antydan om en sänkt reporänta under de kommande månaderna finns emellertid. EMU-panelens tillväxtprognoser för den klart dominerande delen av EU innebär med andra ord inga speciellt uppmuntrande perspektiv för svenska exportföretag med Västeuropa som tyngdpunkt för försäljningen. Det gäller framför allt efterfrågan på många konsumtionsprodukter med alltför ofta oförändrat för den privata konsumtionstrenden under det kommande året 2006. Även investeringssidan fortsätter att växa för långsamt. Specialfrågan avseende den tyska reformpolitiken efter det kommande tyska valet till förbundsdagen leder till slutsatsen att Angela Merkels reformpolitik alltjämt betraktas med försiktighet. Reformhastigheten under de närmaste två åren uppskattas till 3,0 på en skala från 1-5. Nuvarande förbundskansler Schröder hamnar i denna mätning något över 2. Prognoser för EMU-länderna 2005 / 2006 (juni 2005) 2005 2006 BNP-tillväxt 1,2 1,8 Inhemsk efterfrågan 1,3 1,9 KPI-ökning (HIKP) 1,9 1,8 Timlöneökning, 2,1 2,3 tillverkningsindustri 30 december 2005 ECB:s reporänta 1,97 USD per en euro 1,2508 30 juni 2006 ECB:s reporänta 2,20 USD per en euro 1,2535 Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Vad är EMU-panel 100? Start och frekvens: FöreningsSparbankens EMU-panel 100 startades i juni 1998. Den produceras två gånger per år. Det går i regel tre veckor mellan första utskick av frågeblanketten och publicering. Syfte: Deltagare: Svarsperiod: Först och främst vill vi förmedla en snabb och aktuell bild av dagsläget i de för närvarande tolv EMU-länderna (Euroland) och återge prognoser, som kan vara intressanta för finansmarknadens aktörer och exportörer / importörer. I syfte att göra de enskilda landbedömningarna till ett användbart prognosunderlag även i företagens praktiska verklighet, består vissa delfrågor av kvalitativa utvärderingar såsom bättre eller något bättre. Samtliga EMU-länder är representerade, de största starkare än de mindre. Närmare hundra experter brukar svara. De flesta av dessa känner vi personligen. Deltagarna har en varierande hemvist. De kommer från banker, myndigheter, forskningsinstitut, arbetsgivaroch löntagarorganisationer samt viktigt nog från näringslivet (främst industrin). Denna gång under tiden 8-24 juni. Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031 ek.sekr@foreningssparbanken.se www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 18 29 juni 2005
A. EMU-länderna 2006 fortsatt otillräcklig tillväxt Juni månads EMU-panel 100 är ingen munter läsning. Den blott cirka 1 ¼-procentiga BNP-tillväxten i år gör ingen glad och inte heller 2006 års lätta förstärkning av tillväxten. Dylika tillväxtprognoser innebär inget positivt budskap för arbetsmarknaden och följaktligen ej heller för hushållens konsumtion. Panelens tillväxtprognoser gör ingen glad Därmed behöver EU och Europa i sin helhet positiva överraskningar för att hamna på en mer lovande tillväxtbana. Nämnas kan exempelvis en klart bättre USA-konjunktur än allmänt förväntat; och/eller ett tydligare psykologiskt uppsving efter Tysklands allmänna val i september än vad som för närvarande ligger i korten. Även ett varaktigt klart lägre oljepris skulle kunna göra en hel del konjunkturnytta. Det mest positiva inslaget i denna panel är företagens i genomsnitt goda till hyggliga vinstsituation, vilken i alla fall utgör en viktig förutsättning för en bättre investeringsbenägenhet längre fram. BNP-tillväxten i EMU-länderna beräknas enligt paneldeltagarnas vägda, landvisa prognoser bli blygsamma 1 ¼ % år 2005 och likaså föga imponerande 1 ¾ % under 2006. För den s k inhemska efterfrågan vilken principiellt bättre återspeglar de svenska företagens exportpotential förutses tillväxttal, som båda åren ligger en tiondel högre än för BNP. Således finns egentligen ingen nämnvärd tillväxtskillnad mellan ökningarna i BNP och den inhemska efterfrågan. BNP och den inhemska efterfrågan växer lika mycket Därmed ger den s k nettoexporten (export minus import) i stort sett inget bidrag till Eurolands BNP-tillväxt under innevarande och nästa år. Detta är givetvis inte bra, eftersom exporten utgör EMU-ländernas (Tysklands) starkaste tillväxtsektor. Troligen finns det två förklaringar till detta. För det första ter sig tillväxtperspektiven för världsekonomin totalt sett inte alltför expansiva. För det andra torde den tidigare euroförstärkningen sätta vissa exportuppbromsande spår åtminstone ett tag till. Det kan tilläggas att höga/ännu högre oljepriser ses som det största konjunkturhotet överhuvudtaget tillsammans med en ånyo klart starkare euro. Även (den ekonomiska) politiken eller snarare den bristande strukturpolitiken på nationell och övergripande EU-nivå påtalas ofta. Några konjunkturhot sticker fram mycket tydligt 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 18 29 juni 2005
EMU-ländernas största konjunkturrisker 2005/2006 (%) Juni 2005 *) Höga/stigande oljepriser 23 Åter starkare euro 23 Alltför dämpad global konjunktur 18 Psykologiskt betingad konsumtionsspärr 12 Ekonomisk-politisk stagnation 12 Politisk oro kring EU/EMU 6 Klart stigande USA-långräntor 3 För höga ECB-räntor 1 USA:s svaga bytesbalans 1 Deflation i Tyskland 1 *) Källa: Föreningssparbankens EMU-panel Italien står för den i särklass svagaste tillväxten under 2005/2006. Även Tyskland, Portugal och Nederländerna presterar klart undermåligt. Finlands tillväxtutsikter ser fortfarande tillfredsställande ut men saknar tidigare dynamik. Spanien fortsätter att hålla relativt god fart; en viss nedväxling från femte till fjärde växeln verkar dock äga rum. Snabbväxarna finns kvar på Irland och i viss mån i Luxemburg. Tillväxten är ojämnt fördelad B. Panelens kvalitativa konjunkturbedömningar inga större förändringar under det kommande året För den mindre sifferintresserade läsaren har vi också en del kvantitativa bedömningar med koppling till konsumtions- och investeringskonjunkturen (se sidorna 3 och 13). Det framgår väl av dessa beskrivande sammanställningar att hushållens konsumtion det tyngst vägande BNP-aggregatet såväl nivå- som trendmässigt utgör ett hinder för bättre tillväxt. För fem länder beskrivs läget som dåligt eller mycket dåligt länder som står för inte mindre än 60 % av Eurolands totala produktion. Nivåer och pilriktningar i diagrammet talar ej för speciellt nämnvärda förbättringar under de kommande 12 månaderna. Investeringar i maskiner m m verkar ha ett något bättre utgångsläge än den privata konsumtionen, delvis beroende på att företagens finanser mestadels kännetecknas av bättre status än hushållens. Något regelrätt investeringslyft kan det dock inte bli frågan om, beroende på alltför svaga eller medelmåttiga tillväxtutsikter i närområdet och även fortsättningsvis pågående outsourcing av produktion till bl a nya EU-länder, Indien och Kina. FöreningsSparbanken Analys Nr 18 29 juni 2005 5
Bygginvesteringarna vittnar inte heller om kommande impulser för EMU-ländernas hemmakonjunktur. Svaga eller pressade statsfinanser i cirka hälften av EMU-länderna innebär restriktioner för den offentliga sektorn. Många privata företag ser inget växande personalbehov framöver. Och privata husbyggare känner av hushållens i genomsnitt ansträngda finanser i en rad viktiga euroländer. Sammantaget ger inte heller EMU-panelens kvalitativa konjunkturbedömningar större förhoppningar om en under det kommande året begynnande och mer märkbar konjunkturvändning i de tolv EMUländerna. C. Tyskland special: Angela Merkel spås reformera mer ambitiöst än Schröder men likväl utan ilfart I en specialfråga till panelen ville vi analysera panelens reformförväntningar efter det sannolika nyvalet i Tyskland i september i år. Förbundskansler Schröders och utmanaren Angela Merkels framtida reformvilja undersöktes. Detta skedde genom en uppdelning avseende frågorna till de tyska och övriga Eurolandekonomerna. Undersökningen har några överraskande inslag. Inte heller en förbundskansler Merkel bedöms just nu som speciellt påskyndande reformpolitiker. Tror Du på fler strukturella tyska tillväxtreformer efter det sannolika septembervalet? Tyska ekonomer Övriga ekonomer Ja Nej Ja Nej Vid seger för Schröder (%) 33 67 64 36 Vid seger för Merkel (%) 83 17 79 21 Det verkar helt uppenbart att Angela Merkel betraktas som den klart mer reformvänliga tyska ledaren. Som intressant ter sig att en majoritet av de icke tyska ekonomerna fortfarande tror att Schröder vill ha fler reformer. Däremot verkar Schröder eller snarare hans parti ha tappat sympatier hos de tyska ekonomerna. Schröder har tappat hos de tyska ekonomerna Uppskatta reformhastigheten under de första två åren efter valet (5=mycket snabbt; 1=mycket långsamt) Tyska ekonomer Övriga ekonomer Reformhastighet 5 4 3 2 1 5 4 3 2 1 Vid seger för Schröder (%) 0 11 0 78 11 0 3 41 47 9 Vid seger för Merkel (%) 0 18 64 18 0 3 26 42 23 6 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 18 29 juni 2005
Enkäten visar att kandidaten Angela Merkel tros ge Tyskland större reformkraft framöver än nuvarande förbundskansler Gerhard Schröder. De tyska ekonomerna verkar vara mer skeptiska till Schröder än kollegerna från övriga EMU-länder. Detta förvånar föga efter socialdemokraternas senaste utspel om globaliseringens negativa sidor och olika attacker mot näringslivet under de senaste veckorna (vilka dock inte initierades av Schröder utan av SPD-ordföranden Müntefering). Samtidigt ter sig stödet till Merkel inte alltför övertygande. Endast 18 % av de tyska paneldeltagarna ser hos Merkel den högsta och näst högsta reformhastigheten (grad 4 och 5) och 29 % av de övriga ekonomerna från EMU-området. men stödet till Merkel ter sig inte alltför övertygande Eller uttryckt i förväntad genomsnittlig reformhastighet under de första två åren efter valet (på en skala från 1-5): För Schröder: För Merkel: 2,1 från Tyskland och 2,4 från övriga EMU-området 3,0 från Tyskland och även från övriga EMU-området Den alltjämt något blygsamma värderingen av Merkels kommande reformpolitik har säkerligen med ett rejält mått av osäkerhet kring denna att göra. Även Merkel har sagt att hon absolut inte vill äventyra den sociala tryggheten samtidigt som hon dock talar om behovet av fundamentala förändringar. En konjunkturfientlig momshöjning diskuteras nästan dagligen av ledande CDU-politiker. Merkels relationer till facket kan bli mycket ansträngda om hon tar över som förbundskansler. Mycket eller nästan allt är fortfarande oklart kring Angela Merkels ekonomiska politik. Förväntningsbilden är just nu avvaktande till lätt positiv. Paneldeltagarnas uppfattning om detta är logisk. Under de kommande veckorna kommer den ekonomiska politiken att kunna ges tydligare konturer. Förhoppningsvis med emfas åt rätt håll även av den sittande regeringen. EU och den globala ekonomin behöver ett reformsnabbt och -vänligt Tyskland. Merkel måste precisera sina ekonomiskpolitiska planer D. Trenderna om ett år lite ljusare i en bräcklig ekonomisk miljö Vår EMU-panel innehåller alltid en analys som syftar till trender i de olika ekonomierna om ett år (ej under det kommande året). Sammantaget kan konstateras att en lätt ljusning förväntas på olika fronter men en svag sådan i en rätt bräcklig ekonomisk miljö. FöreningsSparbanken Analys Nr 18 29 juni 2005 7
BNP-trenden bedöms ligga på en något snabbare tillväxtbana om ett år. Men varken i Tyskland, Frankrike och Italien är en sådan utveckling entydig utan ett knappt majoritetsresultat. Denna trendanalys har således ingen väl underbyggd enkätstyrka. Nästan samma slutsats kan dras beträffande den inhemska efterfrågan. Detta kan konstateras mot bakgrund av förväntningen att den förutsedda begränsade BNP-förstärkningen i Euroland väntas komma från den inhemska efterfrågan utan bidrag från nettoexporten. (Ökningstalen för BNP och den inhemska efterfrågan är nästan lika stora). Inflationen (HIKP) bedöms få en lugn utveckling även efter 2006 års halvårsskifte. Det pekar också panelens inflationsprognoser på liksom trendförutsägelserna för lönerna. En del tyska ekonomer talar till och med om fallande inflation under loppet av nästa år. Inflationen får en fortsatt lugn utveckling Dessvärre verkar det om ett år fortfarande inte finnas mer uppmuntrande trender vad gäller EMU-ländernas arbetsmarknader och offentliga finanser. Det avser framför allt de tre största ekonomierna. 8 FöreningsSparbanken Analys Nr 18 29 juni 2005
E. ECB-räntan utan nämnvärda rörelser Deltagarna i EMU-panelen ser uppenbarligen inte ECB:s ränteutveckling som något dramatiskt ämne. ECB:s reporänta förekommer i stort sett inte bland de tidigare nämnda konjunkturriskerna. Inflationsprognoserna inför de kommande 18 månaderna präglas av positiva tongångar; samtidigt som konjunkturen inte förväntas förbättras i större grad. Förväntningarna för reporäntan i slutet av december 2005 ligger numera i genomsnitt på 1,97 %, vilket återspeglar vissa räntesänkningstankar (vilka givetvis kan komma att förstärkas framöver). Och för sista juni 2006 ligger den genomsnittliga bedömningen på alltjämt låga 2,20 %. Panelen räknar således med rätt stabila korträntor under det kommande året. Relativt stabila värden för euron mot USA-dollarn vid de två ovannämnda avläsningsdagarna behöver givetvis inte innebära att dessa två valutor ständigt kommer att präglas av en lugn utveckling sinsemellan. För ett år sedan till exempel låg EUR/ USD-kursen kring 1,20 och prognosen för sista juni 2005 hamnade på 1,21 (vilket var en bedömning mitt i prick). Som vi vet var dock utvecklingen under loppet av det gångna året allt annat än stillastående. Panelen räknar med rätt stabila räntor Det gäller att tolka valutaprognoser på rätt sätt Nu prognosticeras 1,25 om ett år en prognos som självfallet bör tas med en rejäl nypa salt. I viss mån kan nog en sådan bedömning också tolkas som en nivå, som företagen i EMU-området mycket väl kan leva med. 10 FöreningsSparbanken Analys Nr 18 29 juni 2005
F. Egna kommentarer 1. Bräckliga uppgångssignaler Visst framhåller vår aktuella EMU-panel att det kan råda något bättre konjunkturer under 2006 än i år. Framför allt trendanalysen visar emellertid att förstärkningssignalerna om ett år bygger på rätt instabila majoritetsförhållanden bland ekonomerna. Det gäller inte minst Tyskland, där endast 60 % av de tillfrågade ekonomerna siar om en förstärkt tillväxttrend om ett år. 2. Undanträngda finansmarknadsrisker Självfallet är det svårt för konjunkturekonomer att konkret arbeta med finansmarknadsrisker i sina realekonomiska bedömningar. Valutariskerna för Euroland lyfts visserligen fram. Däremot lyser långränterisker, kreditrisker, tillgångsprisrisker och dylikt med sin frånvaro och dyker inte ens upp i den allmänna riskdebatten. 3. Italien EU:s nya krisekonomi Intressant är att Italien för första gången i denna undersökning utkristalliseras som E(M)U:s nya och största krisland. Italien saknar en lovande strukturpolitik. Samtidigt som den mer konsumtionsorienterade exporten möter ett (ännu) hårdare motstånd från den globaliserade världsekonomin än exempelvis Tyskland och Sverige. De senare har större exporttyngd på speciellt från Asien efterfrågade investeringsvaror. 4. Angela Merkel måste precisera sig och visa tuffhet Vi finner resultaten från Tysklandpanelen rätt intressanta. Den visar att Angela Merkel relativt snart måste avisera en hel del konkret avseende den framtida ekonomiska politiken och således behöver en rivstart. Uppfattningen kan inte delas att det räcker med successiva reformer. Sådana har man redan haft under den nuvarande regeringen. Merkel måste helt klart jobba på ytterst ambitiöst. Får vi veta mer den 11 juli, när hon förväntas presentera sitt valprogram? Det ständiga talet om till exempel en kommande momshöjning skapar rejäl konjunkturosäkerhet. Vi vill också påminna om att det slutgiltiga beskedet om nyval från Tysklands president Horst Köhler återstår. 5. Spirande kortränteoptimism Euroland-ekonomerna är som synes ränteoptimister. I vart fall siar de om låga ECB-korträntor även under det kommande året. Eftersom undersökningen inleddes redan i början av juni, kan man tänka sig att ekonomerna idag till och med skulle kunna komma fram till något lägre förväntningsvärden för reporäntan än vad vår enkät visar. Hubert Fromlet 12 FöreningsSparbanken Analys Nr 18 29 juni 2005