HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (6) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för undervisningsomr inom grundskolans senare del/gymn AU90 I alt 1 och 2 30 hp Education Science for AU90 I, 30 credits Avancerad nivå Huvudområde: Utbildningsvetenskap, avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (A1N) Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2010-03-02) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2010-03-11) och gäller från och med höstterminen 2011. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde/utbildningsvetenskap inom lärarexamen, Allmänt utbildningsområde (AU) 90 hp. Behörighetskrav 22,5 hp, inkl Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), inom AUO/Utbildningsvetenskap 1-30 hp, AU 90. Kursens mål Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolansmålsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Konkret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis- och skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola. Syftet med kursen i Utbildningsvetenskap I är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn - och arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde. Ytterligare ett mål är att tydliggöra betydelsen av läs-, skriv- och matematikutveckling i olika ämnen/ämnesområden och att visa på möjligheter att i undervisning/pedagogisk verksamhet använda estetiskt lärande för alla barn/elever. Kursens syfte är också att skapa förutsättningar för fördjupad kunskap om informationsteknik och dess roll i den pedagogiska verksamheten. För alternativ 2 ska kursen också ge möjligheter att i undervisning/pedagogisk verksamhet utveckla och dokumentera didaktiska projekt. Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: Kunskap och förståelse kritiskt granska teorier om lärande och utveckling reflektera över och granska tillämpningen av läroplanens demokratiska riktlinjer med avseende på genus, etnicitet, hållbar utveckling och elever i behov av särskilt stöd, i undervisning på en fördjupad nivå beskriva juridiska och etiska frågor i anknytning till informationsteknik i skolan Färdighet och förmåga utveckla egen kompetens för att hantera krav på generella och specifika lärandemiljöer självständigt utveckla och dokumentera egen kompetens för att hantera krav på komplexa lärandemiljöer genomföra ett självständigt arbete med stöd av VFUhandledare och högskolans handledare Värderingsförmåga och förhållningssätt visa grundläggande kunskaper om centrala specialpedagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icketraditionella metoder visa god förmåga till bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål Kursens huvudsakliga innehåll Kursen innehåller två alternativ och består av tre eller fyra delkurser. Delkursernas ordning kan variera. Alternativ 1 består av delkurs 1, 2, 3a och 4. Delkurs 2 och 4 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 1 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 3a innehåller verksamhetsförlagd utbildning, (VFU) 7,5 hp. Alternativ 2 består av delkurs 1, 2 och 3b. Delkurs 1 innehåller centrala kunskapsområden och delkurs 2 och 3b innehåller ämnesövergripande teman. Delkurs 1: Lärande, kunskap och bedömning 7,5 hp (Knowledge, Learning and Assessment 7,5 ECTS) Olika former av bedömning t ex summativ och formativ bedömning, behandlas i relation till kunskapssyn och examinationsformer. Studenten ska utveckla förmåga till bedömning av elevers teoretiska såväl som praktiska kunskaper och färdigheter. Bedömning relateras till nationella och lokala
Sida 2 (6) styrdokument och bedömning i allmänhet. Studenten ska även utveckla säkra teoretiska kunskaper och färdigheter möjliga att på bästa sätt tillämpa vid bedömning och betygsättning enligt nationella styrdokument t.ex. vid nationella prov. Vikt läggs vid utveckling av redskap för systematisk dokumentation för bedömning och betygssättning. Efter avslutad delkurs skall studenten kunna: analysera och kritiskt granska samband mellan kunskapssyn, examinationer och bedömningssätt motivera skriftligt i vilka syften elever bedöms kommunicera elevers utveckling med ett professionellt språk definiera principer för betygssättning och bedömning diskutera det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar utforma uppgifter, bedöma/betygsätta och dokumentera barns/elevers kunskaper och utveckling i relation till nationella mål Delkurs 2: Inkluderande syn-och arbetssätt 7,5 hp (Working for Inclusion in School 7,5 ECTS) Framväxten och definitioner av specialpedagogik som område belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionshinder pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Läs-, skriv- och matematikutvecklingens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling berörs. En orientering om åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan dokumentation ges. Innehållet i delkursen kommer vid varje moment att återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt. Efter avslutad delkurs skall studenten kunna: analysera och reflektera teoretiska perspektiv och begrepp, samt skolans styrdokument ur ett inkluderande perspektiv inom läs-, skriv-, och matematikutveckling beskriva hur val av arbetssätt påverkar lärande i alla ämnen analysera olika typer av funktionsnedsättningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet bedöma och diskutera svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla använda och granska åtgärdsprogram samt förstå skillnaden mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation kritiskt granska och bearbeta det egna förhållningssättet till pedagogiskt arbete med barn i behov av särskilt stöd Delkurs 3a: Lärande och undervisning, VFU 7,5 hp (Learning, Teaching and Education 7,5 ECTS) Lärarens uppdrag betonas liksom aktivt deltagande i planering, genomförande och efterarbete av undervisning. Betydelsen av planering, val av metoder och läromedel grundat i vetenskaplig kunskap lyfts fram. Stor vikt läggs vid bedömning av elever och betygssättning. Efter avslutad delkursen skall studenten kunna: i samband med undervisning analysera lärares undervisande och fostrande uppgifter i en demokratisk skola planera, leda och utvärdera egen undervisning med utgångspunkt i styrdokumenten använda olika arbetssätt, arbetsformer och metoder i sin undervisning analysera och bedöma elevers kunskaper och kunskapsutveckling i relation till nationella mål observera och kritiskt granska hur lärare omsätter olika inkluderande syn- och arbetssätt i sin undervisning Delkurs 3b: Självständigt arbete 15 hp (Independent Essay 15 ECTS) Ett självständigt arbete genomförs med inriktning på didaktik och estetiska lärprocesser i för studenten relevanta ämnesområden för att utveckla studentens förmåga att diskutera teorier och metoder muntligt och skriftligt såväl praktiskt, teoretiskt som i relation till forskning. Samverkan med skolans verksamheter och högskolans kunskaper lyfts fram. Av vikt är att det självständiga arbetet kommuniceras i den verksamhet som undersöks. Efter avslutad delkurs skall studenten kunna: genomföra, ett självständigt arbete med stöd av VFUhandledare och högskolans handledare självständigt och tillsammans med handledare och lärare i verksamheten, identifiera, formulera och avgränsa ett didaktiskt problem med relevans för den undersökta verksamheten och för läraryrket i stort undersöka detta problem med adekvata metoder, didaktiska teorier med olika perspektiv och relevant forskning redovisa process och resultat i ett självständigt didaktiskt arbete kommunicera resultatet på ett för den undersökta verksamheten relevant sätt och jämföra resultatet med relevant forskning kritiskt granska ett självständigt arbete med avseende på process, resultat, didaktisk relevans och vetenskaplighet Delkurs 4: Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical Processes for Learning 7,5 ECTS) Olika aspekter av estetiska begrepp och lärprocesser behandlas i relation till olika för läraryrket relevanta kontexter
Sida 3 (6) med syftet att studenterna ska utveckla förmåga att problematisera estetik i undervisning och ämnesövergripande lärande, grundat i vetenskapligt kritiskt tänkande. Studenterna ska också utveckla förmåga att relatera det estetiska lärandet till konkreta lärandesituationer. Efter avslutad delkursen skall studenten kunna: analysera estetikbegreppet och dess definitioner och jämföra olika sätt att definiera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser diskutera olika legitimeringsstrategier för estetiskt lärande och estetiska lärprocesser i verksamheten självständigt identifiera, problematisera, värdera och kritiskt granska viktiga aspekter av estetiskt lärande hantera konkret och komplexa lärandesituationer av estetisk karaktär Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, lektioner och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, laborationer, gruppövningar, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar och tentamina individuellt eller i grupp. med uppsatser/alternativt projekt med handledning gäller att om studenten får betyget underkänd så har studenten rätt till ytterligare ett examinationstillfälle samt handledning. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg, har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen/vfu-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps- och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen/vfu-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Efter genomgången kurs med underkänt betyg följer två omtentamenstillfällen. Om ytterligare tillfällen krävs, kan en ny eller förändrad kursplan komma att gälla. Antalet examinationstillfällen är obegränsade så länge kursen går. För kurs Preliminär kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2010-05-24) De nationella styrdokumenten kommer att uppdateras sommaren 2010 och litteraturlistan kan därför komma att ändras. Delkurs 1: Lärande, kunskap och bedömning Black, Paul & Wiliam, Dylan.(2001). Inside the Black Box Raising Standards Through Classroom Assessment. BERA short Final Draft 1 November 6, 2001. (Google: Inside the Black Box 090515) A version of the document, amended for readers in the USA, has been published in the journal. Phi Delta Kappan Vol. 80 (2) pp.139-148 October 1998. That version has the same title and authors as the version above. However, the copyright in that version is held by the publishers of Kappan. (14 s) Black, P, Harrison, C, Lee, C, Marshall, B, and William, D (2004). Working inside the black box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi, Delta, Kappan sept 2004.(pp 9-21) Biggs, John, & Tang, Catherine (2007). Teaching for quality learning at university: What the student does. 3/e. London :Open university press.
Sida 4 (6) Carlsson, Carl-Gustaf, Gerrevall, Per och Pettersson, Astrid (2007). Bedömning av yrkesrelaterat kunnande. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Jönsson, Anders (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerup. Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2009). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag. (250 s) Skolverket (2009). Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygsättning. (35 s) Kohn, Alfie (2007). The homework myth. Dacapo Life Long. Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: var, när och hur? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (175 s) Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. ( Malmö Educational sciences no 24) Malmö högskola lärarutbildningen. Finns på nätet Lundahl, Christian (2009). Varför nationella prov - framväxt, dilemman, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Delkurs 2: Inkluderande syn- och arbetssätt Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur (delar av 173 s). Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007). Därför inkludering (165 s). www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/inkl_boktot.pdf Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. (delar av 100 s) www.skolutveckling.se Nilholm, Cleas (2007). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd: Vad betyder det och vad vet vi? forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (delar av texten) Persson, Bengt. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap (omarbetad upplaga). Stockholm: Liber. (184 s) Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998, läs och skrivprocessen i undervisningen särtryck rapport 160. Liber, Stockholm. (30 s) Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. (26 s) Skolverket (2008). Kvalitet inom IV hela skolans ansvar. (delar av 63 s) /content/1/c6/01/22/81/87427_kvalitet_inom_iv_-_hela_skolans_ansvar.pdf Wennergren A-C (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008, ss.10-15 (5 s). (pdf skickas till stud) Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet. (delar av 100 s) www.regeringen.se Välj mellan tre alternativ Litteratur om olika funktionsnedsättningar väljs via nätet. Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Ann-Louise (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedago-
Sida 5 (6) gik. Lund: Studentlitteratur. Bergquist m.fl. (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distribution. /publikationer Tideman, Magnus et al (2004). Den stora utmaningen - om att se olikhet som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola. Nationella styrdokument och ytterligare material tillkommer enligt lärares anvisningar Delkurs 3a: Lärande och undervisning, VFU Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Långström, Sture & Wiklund, Ulf (2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur. Persson, Anders (2003). Skola och Makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Förstaupplagan 1994. Stockholm: Carlssons. (224 s) Thors C (red) (2007). Utstött - en bok om mobbning. Pedagogiska magasinets skriftserie. Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2009). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag. (250 s) Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. (68 s) Skolverket (2004) (red). Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. (50 s av 215) Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s) Delkurs 3b: Självständigt arbete Erikson, Martin, G.(2009). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Långström, Sture & Wiklund, Ulf (2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur. Persson, Anders (2003). Skola och Makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Första upplagan 1994. Stockholm: Carlssons. (224 s) Thors C (red) (2007). Utstött - en bok om mobbning. Pedagogiska magasinets skriftserie. Ämnesdidaktisk litteratur Ytterligare material tillkommer enligt lärares anvisningar.
Sida 6 (6) Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2009). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag. (250 s) Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s) Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag. (250 s) Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s) Delkurs 4: Estetiska läraprocesser Alerby, E & Elidottir, J (red) (2006). Lärandets konst: betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur.(vissa delar) Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: Region Värmland. Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespeci_kt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Skolverket, publikationer. (Finns att hämta som PDF-fil på Myndigheten för skolutvecklings hemsida publikationer). (117 s) Saar, Tomas (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdelningen för pedagogik. (112 s) Thavenius, J., Persson, M. & Aulin-Gråhamn, L. (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. Litteratur som fördjupningsmaterial och annat arbetsmaterial kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Ericsson, Claes (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Lindgren, Monica & Folkestad, Göran (2005). Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forskningsprojekt kring försöksverksamheten _Utan timplanmed oförändrat uppdrag_. Finns som PDF på Musikhögskolan Göteborgs Universitet under rubriken Forskning. Lindstrand, F & Selander, S (red) (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar) Nilsson, Bo (2002). Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Rassmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur. (224 s) Sundin, Bertil (2003). Estetik och pedagogik - i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld. Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.