Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursbeskrivning Vetenskapsteori i matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Vårtermin 2014 Kurskod: UM7030 1
Välkommen till kursen vetenskapsteori i matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (7,5 högskolepoäng) Kursen du nu påbörjar ingår i magister- och mastersprogrammen i matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Kursen är en av de obligatoriska kurserna i programmen och går på halvfart under vårterminens första tio veckor. Kursen ges av Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Denna kursbeskrivning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan praktisk information. Kursens administratör och lärare Kursadministratör Marcus Rostamkhani marcus.rostamkhani@mnd.su.se Tfn. 08 1207 65 57 Kursansvarig lärare Margareta Enghag margareta.enghag@mnd.su.se Tfn. 08-12076624 Rum: E 362 Kursens innehåll Kursen behandlar vetenskapsteoretiska perspektiv, traditioner och begrepp som är relevanta för matematikdidaktisk forskning och för forskning inom naturvetenskapsämnenas didaktik. Kursens uppläggning och uppgifter Kursen går på halvdistans och organiseras genom tre sammankomster som består av seminarier, föreläsningar och redovisningar av seminarieuppgifter samt med fem webbinarier med föreläsningar och diskussioner på lärplattformen MONDO. I början av kursen planeras kursens organisering och seminarieuppgifterna närmare i samråd med kursdeltagare. Seminarieuppgift A: Denna uppgift består av en forskarintervju som anknyter till seminariernas innehåll och görs i mindre grupper. Forskarintervjun går ut på att fånga den aktuella forskarens vetenskapsteoretiska utgångspunkt med hjälp av ett antal vetenskapsteoretiska nyckelbegrepp och kreativt frågande utifrån kurslitteraturen. Muntlig och skriftlig redovisning. Seminarieuppgift B: Deltagarna presenterar en vetenskaplig forskningstradition: Vilka vetenskapsteoretiska frågeställningar och begrepp aktualiseras? Vilket kunskapsintresse fokuseras inom traditionen? Vilka metoder har använts? Vilken diskurs kan upptäckas? Redovisning i form av ett inspelat videosamtal, Power Point-presentation eller annan multimodal presentation som görs tillgänglig via MONDO för alla deltagare som ett inslag i kursen. (Digitala hjälpmedel finns till utlåning.) Seminarieuppgift C: Individuell, skriftlig inlämningsuppgift. Utgångspunkten ska vara en fördjupning i en eller en jämförelse mellan olika forskningstraditioner. Beskriv och jämför den/de inriktningar du väljer utifrån a) ontologiska aspekter, b) epistemologiska aspekter och c) politiska aspekter. Skriv ett fördjupande paper som avslutas med egna reflektioner. Ämnet för uppgiften 2
bestäms i samråd med kursläraren senast den 6/3. Arbetsmanuset diskuteras i seminarieform den 13/3 och den skriftliga uppgiften lämnas in senast den 11/4. Högst 5000 ord. Ramschema Torsdagar 15-18: Tillfällen med fet stil utgör obligatoriska campusförlagda kursträffar E249. Salen finns tillgänglig för studenterna också i samband med webbinar (E249). 30/1 Campusträff 1:Introduktion till vetenskapsteorins historia. Planering. E 249 1. Föreläsningar Intro Iann Lundegård & Margareta Enghag Läsning: Kjörup Kap 1-3, s.13-72, + artikel 6/2 Webbinar 1 (E 243) 1. Föreläsning Naturvetenskapernas vetenskapsteori Carl-Johan Rundgren Läsning: Chalmers Kap 1-10 + Kjørup, Kap 4-5, s. 76-106 2. Gruppdiskussioner på MONDO ett inlägg + en kommentar per student Carl-Johan Rundgren & Margareta Enghag 13/2 Webbinar 2 (E 243) 1. Föreläsning Socialsemiotik Lisa Björklund Boistrup Läsning: Morgan, C. (2006). What does social semiotics have to offer mathematics education research? Educational Studies in Mathematics, 61(1), 219-245 2. Studentpresentationer av forskningstradition 1, 2 och 3 Läsning: Kjørup, Kap 11-13, s. 187 252 Margareta Enghag & Annette Johnsson 20/2 Webbinar 3 (E243) 1. Föreläsning Epistemology in mathematics and science education research Paul Andrews Rene Thom famously wrote that all mathematical pedagogy, even if scarcely coherent, rests on a philosophy of mathematics (Thom, 1973, p. 204). In a similar vein, all educational research, even if scarcely coherent, rests on an epistemology. That is, all research draws, whether explicitly or implicitly, on a theory of knowledge generation. In this session we will examine the ways in which researchers in the social sciences conceptualise knowledge production and how these conceptualisations underpin the ways in which data are collected and analysed in mathematics and science education research. Reading: Morgan, D. (2007). Paradigms lost and pragmatism regained: Methodological implications of combining qualitative and quantitative methods. Journal of Mixed Methods Research, 1(1), 48-76. 2. Studentpresentationer av forskningstradition 4 och 5 Läsning: Kjørup, Kap 14-15, s. 253 298 Margareta Enghag & Annette Johnsson 3
27/2 Webbinar 4 (E 243) 1. Föreläsning Pragmatiskt epistemologi P-O Wickman Läsning: Wickman, P.-O. & Östman, L. (2002). Induction as an empirical problem: how students generalize during practical work. International Journal of Science Education 24: 465-486. 2. Studentpresentationer av forskningstradition 6 och 7 Läsning: Kjørup, Kap 16-17, s. 299 348 Margareta Enghag 6/3 Webbinar 5 (E 243) 1. Föreläsning: Kritisk/feministisk teori. Läsning: Kjørup, Kap 6, s.107-122 Auli Arvola Orlander 2. Föreläsning: Strukturalism/Poststrukturalism Läsning: Kjørup, Kap 16, s.299-320 Iann Lundegård Iann Lundegård Auli & Arvola Orlander & Margareta Enghag 13/3 Campusträff 2: Redovisningsseminarier. Seminarieuppgift A - muntligt. Annette Johnsson & Margareta Enghag E 249 20/3 Campusträff 3: Samtal och jämförelse av de olika perspektiven i förhållande till fördjupningsarbete. Seminarieuppgift C- muntligt. E 276 Annette Johnsson & Margareta Enghag Examination och bedömning Muntlig och skriftlig examination Seminarieuppgift AForskarintervjuer redovisas under muntligt den 13/3 och skriftligt vid kursens slut 11/4. Seminarieuppgift B, de multimodala redovisningarna av forskningstraditioner bedöms efter användning på MONDO. Seminarieuppgift C Individuell fördjupningsuppgift lämnas likaså in vid kursens slut. På så sätt utgör alla examinationsuppgifter underlag för bedömning enligt en sjugradig skala (F-A). Kursdeltagarna förväntas lämna in de skriftliga uppgifterna i mappen Uppgifter i MONDO senast den 11 april 2013. Vid utformning av seminarieuppgift A och C gäller vedertagna hänvisnings- och referenstekniker. Texterna ska omfatta max 5000 ord (exklusive försättsblad och referenslista, Times New Roman, storlek 12, enkelt radavstånd). 4
Bedömningsmatris För seminarieuppgifterna A, B, och C används nedanstående bedömningsmatris som utformats utifrån kursplanens förväntade studieresultat. Studenten: A Visar förtrogenhet med olika vetenskapsteoretiska perspektiv, traditioner och begrepp. Visar skicklighet och systematik i beskrivning och analys av dessa. Redovisade muntliga, multimodala och skriftliga uppgifter är välstrukturerade, innehållsrika och framförda med hög kommunikativ precision. B Uppnår till största del betygskriteriet A. C Visar goda kunskaper i olika vetenskapsteoretiska perspektiv, traditioner och begrepp. Har god förmåga att beskriva och analysera vetenskapsteoretiska frågor. Välstrukturerade och innehållsrika redovisningar av muntliga, multimodala och skriftliga uppgifter. D Uppnår till största del betygskriteriet C. E Har kunskaper i vetenskapsteoretiska perspektiv, traditioner och begrepp. Har förmåga att beskriva och kommentera vetenskapsteoretiska frågeställningar. Godtagbara redovisningar av muntliga, multimodala och skriftliga uppgifter. Fx Har viss kunskap om olika vetenskapsteoretiska perspektiv och traditioner. Redovisningar kan kompletteras till nivå E. F Underlag för bedömning saknas. Betygsättning Betygsättning sker enligt sjugradig betygsskala (se kursplanen). Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en annan examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Utvärdering Utvärdering sker i form av en digital utvärderingsenkät efter avslutad kurs. Övrig information Planeringen av kursen utgår från att: - kursen ges på halvfart vilket innebär att du ska räkna med sammanlagt 20 timmars arbetsinsats per vecka - du har tillgång till kurslitteraturen under hela kurstiden - din e-post och postadress är uppdaterad Den mesta kurslitteraturen kan sökas via universitetsbibliotekets databaser (se www.sub.su.se). 5
Litteratur: Vetenskapsteori i matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik AN, 7,5 hp Kurskod: UM7030 Obligatorisk kurslitteratur Kjørup, Søren (2009) Människovetenskaperna: problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori (översättning Sven-Erik Torhell) Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (381 sid). Chalmers, A.F. (1996). Vad är vetenskap egentligen? Nora: Bokförlaget Nya Doxa AB (238 sid) Wickman, P.-O. & Östman, L. (2002). Induction as an empirical problem: how students generalize during practical work. International Journal of Science Education 24: 465-486. Valbar litteratur Tillkommer avhandlingar och artiklar (c:a 300 sidor) som kursdeltagarna väljer med utgångspunkt från kursuppgifter. Referenslitteratur Gustafsson, B., Hermerén, G., Peterson, B. (2004). Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel. Stockholm. Vetenskapsrådet (88 sid) Kvale, S. (2008). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur Sohlberg, B-M., Sohlberg, P. (2009). Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. Malmö. Liber 6