Nationell plan för transportsystemet

1(7) YTTRANDE Dnr 3.7.17-7054/13 2013-09-27 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Trafikverket fick i uppdrag 2011 att, med utgångspunkt i gällande plan, utreda behovet av ökad kapacitet i det svenska tranportsystemet. Detta var föranlett av att trafiken och kapacitetsutnyttjandet i transportsystemet under lång tid har ökat. Trafikverket slutredovisade kapacitetsutredningen i april 2012, vars remissversion också Jordbruksverket lämnade synpunkter på i mars 2012. Regeringen gav sedan Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2014-2025. Planeringen skulle utgå från den nationella planen för transportsystemet 2010-2021, infrastrukturpropositionen och kapacitetsutredningen. Initiativet till att ta fram en ny nationell plan är välkommet mot bakgrund av de brister som synliggjorts i transportsystemet under senare tid. Jordbruksverket vill lämna följande kommentarer med utgångspunkt från landsbygdens 1 förutsättningar och möjligheter. Sammanfattning Jordbruksverket anser inte att tillräcklig hänsyn har tagits till landsbygdernas förutsättningar vad gäller följande områden: Tillgänglighet och attraktivitet: Det bör upprättas en beskrivning av hur Sverige, genom goda transporter, kan skapa attraktiva landsbygder, på motsvarande sätt som det i planen har gjorts för tätorter. Samhällsplanering för en attraktiv landsbygd: Landsbygden bör integreras i den långsiktiga samhällsplaneringen på ett tydligare sätt. Det behövs utrymme för mer dialog och utformande av lokala hållbara lösningar där Trafikverket, kommuner och boende är självklara parter. Val av modell och beräkningsmetod för prioritering påverkar: Jordbruksverket vill se en starkare förskjutning mot kvalitetsförstärkning, inte minst i det finmaskiga vägnätet. Transportinfrastrukturen måste ställas i relation till platsers och landsbygders långsiktiga utveckling. 1 Landsbygd kan definieras på många olika sätt och det finns en rad mer eller mindre etablerade definitioner som också används. I Jordbruksverkets statistiska publikation Allt om landet delas Sveriges kommuner in i fyra olika kategorier: Gles landsbygd, landsbygd, stad, storstad. Verkligheten är dock sällan så enkel. Inom en kommun kan det naturligtvis finnas både stadsmiljöer och landsbygdsmiljöer. Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se

Jordbruksverket 2013-09-27 Dnr 3.7.17-7054/13 2(7) Begränsade möjligheter till ett klimatsmart resande på landsbygden? Det bör av åtgärderna bättre framgå att transportsektorns största utmaning inom det tidsspann som planen har är den fossila energianvändningen. Detta blir synnerligen aktuellt för landsbygden där det i många fall finns en begränsad möjlighet att gå, cykla, åka kollektivt och tanka med alternativa drivmedel. Geografisk miljökonsekvensbeskrivning kan ge nya infallsvinklar: Det bör i planen föras en diskussion om var de ekonomiska, respektive ekologiska effekterna av förslaget antas hamna. Säker trafik genom landsbygdssamhällen: Sänkt hastighet genom landsbygdssamhällen kan bidra till både bättre säkerhet för oskyddade trafikanter, men också till att öka samhällets attraktivitet och göra det lättare att ta sig fram utan bil. Effektiviseringens effekter på antalet företag och arbetstillfällen: Planen bör redogöra för vilka effekter Trafikverkets effektivisering förväntas få på antalet företag och arbetstillfällen i stad respektive land. Riktade miljöåtgärder behövs: Satsningen på miljöinvesteringar är välkommet. Det är väsentligt att det även finns en plan för fortsatt ändamålsenlig skötsel av exempelvis artrika vägkanter för att gynna och förstärka biologisk mångfald i dessa miljöer. Planen saknar också en mer genomarbetad strategi för hur Trafikverket ska arbeta med kompensationsåtgärder när nya vägar byggs. Ökad hänsyn till miljö och jordbruksmark: Det måste vidareutvecklas metoder för hur man kan inkludera icke monetärt värderade effekter i den samhällsekonomiska analysen, liksom för hur man bättre kan bedöma materiella tillgångar för de areella näringarna. Miljöanknuten forskning: I samband med skrivningarna om framtida forskningsinsatser hade det varit lämpligt att i planen nämna något om ambitionerna inom miljöområdet. Tillgänglighet och attraktivitet för hela landet En grundläggande tillgänglighet i hela landet har eftersträvats i Trafikverkets arbete. Detta är en god ambition, då tillgänglighet i hela landet är viktigt. Robust infrastruktur och tillförlitliga transporter bidrar till att skapa tillväxt, livskvalitet och välfärd i både stad och land. Landsbygdernas bidrag till Sveriges välstånd är avgörande, exempelvis i form av energi, sysselsättning, innovationer, upplevelser, attraktiva livsmiljöer, ekosystemtjänster, livsmedel, malm, osv. (Jordbruksverket noterar att satsningar på malmtransporter har prioriterats i planen).

Jordbruksverket 2013-09-27 Dnr 3.7.17-7054/13 3(7) Jordbruksverket anser att en förutsättning för att kunna göra väl avvägda ställningstaganden är att upprätta en beskrivning av hur vi genom goda transporter kan skapa attraktiva landsbygder, på motsvarande sätt som i underlaget har gjorts för tätorter (sid 65), samt hur förbindelserna ska kunna förbättras mellan städer och landsbygder. Samhällsplanering för en attraktiv landsbygd Trafikverket beskriver i rapporten sin samverkan med andra aktörer för att få en långsiktigt hållbar tillgänglighet i hela landet. Man poängterar då vikten av de kommunala översiktsplanerna och de regionala utvecklingsplanerna. Man beskriver också i samband med fyrstegsprincipen värdet av samspelet mellan planering av transportsystemet och bebyggelse för att (städer och) regioner ska bli hållbara. Viktigt att poängtera i detta sammanhang är att landsbygden många gånger inte inkluderas i ovan nämnda planer och därför riskerar att bli osynlig i planeringsarbetet. Samhällsplaneringen måste vara för staden, för landsbygden och för relationerna däremellan. För detta krävs medel för dialog och utformande av lokala hållbara lösningar där Trafikverket, kommuner och boende är självklara parter. Utmaningarna och lösningarna skiljer sig åt mellan stad och land, vilket också måste göras tydligt i planering, styrning, reglering, påverkan och information. Annars riskerar vi att tillämpa samhällslösningar som inte är optimalt utformade för respektive område. Val av modell och beräkningsmetod för prioritering påverkar På landsbygden har (det finmaskiga) vägnätet stor betydelse för människors vardag och för näringslivets utveckling. Väg per invånare är i gles landsbygd 581 meter, i landsbygd 123 meter och i stad 33 meter. Landsbygdens vägar är till största delen grusvägar, i genomsnitt är 88 procent av vägarna på den glesa landsbygden grusvägar. En stor del av vägarna har heller ingen bärighetsklass, dvs. de är inte allmänna utan enskilda 2-83 procent i gles landsbygd jämfört med 61 procent i stadsområden. 3 De gemensamhetsanläggningar som finns för enskilda vägar är ofta inaktuella. I underlaget fokuserar Trafikverket på rådande kapacitetsbegränsningar, trafikintensitet och kostnads-nettokalkyler. Däremot ges mycket lite utrymme till kvalitetsbegränsningar, vilket då inte fullt ut synliggör landsbygdens behov på ett rättmätigt sätt och också gör att landsbygden återkommande prioriteras lägre. Fokus läggs på trafikintensiva områden och stråk som binder samman viktiga regioner 4. Den fråga man då bör ställa sig är om det finns risker med detta för Sveriges landsbygder på lång sikt? Hur säkerställer vi att landsbygden är tillgänglig och attraktiv även för kommande generationer? 2 Ca 10 procent av de enskilda vägarna får stadsbidrag till sin skötsel. 3 Allt om landet, Jordbruksverket, rapport 2013:23 4 Möjlighet till kompletterande prioritering finns dock för lågtrafikerade områden.

Jordbruksverket 2013-09-27 Dnr 3.7.17-7054/13 4(7) Jordbruksverket skulle vilja se en starkare förskjutning mot kvalitetsförstärkning, inte minst i det finmaskiga nätet och i den regionala strukturen. Transportinfrastrukturens kapacitet måste ställas i relation till platsers och landsbygders framtida utveckling. Det befintliga vägnätet behöver i många fall uppgraderas, inte minst när det gäller ökad bärighet samt breddning. Lantbrukets och skogsbrukets maskiner och transporter blir allt tyngre vilket kräver god bärighet även på mindre vägar. Idag står alternativen ofta mellan att köra sönder vägen eller att inte ta full last. Det senare har en kostnad både företagsekonomiskt och miljömässigt. Det förra kostar förstås i väg- och fordonsreparationer och nedsatt framkomlighet. Ambitionsnivån för grusvägar är enligt förslaget generellt bibehållen standard. Detta är en låg ambitionsnivå. Jordbruksverket ser dock positivt på att man i planen har avsatt en förhöjd andel av medel till medfinansiering av det enskilda vägnätet. En stabil och långsiktig förvaltning av landsbygdens vägar, såväl vägarna från de allmänna ut till byarna som skogsbilvägnätet, är avgörande för att kunna uppfylla de politiska ambitionerna och potentialen för en tillväxt i hela landet. Landsbygden, och inte minst skogsindustrin, är behov av (fortsatta) satsningar på det finmaskiska vägnätet. Vägarnas möjlighet att öka tillgängligheten till kuster, badsjöar, bärmarker, skog, fiskevatten, fjäll och andra landsbygder är också en viktig konkurrensfördel med avseende på turism och besöksnäring. Begränsade möjligheter till ett klimatsmart resande på landsbygden? För miljön och människors hälsa är det glädjande att satsningar kommer att göras på alternativ till biltrafik. Man bör dock ha i åtanke att för människor på landsbygden är personbil fortfarande det absolut viktigaste kommunikationsmedlet. Biltätheten är där också högst. Avstånden begränsar möjligheterna att gå och cykla, men också i viss mån att åka kollektiva färdmedel. Dessutom ökar avstånden till närliggande service och jobb på vissa landsbygder. Tillsammans med bredare och tyngre fordon på våra vägar minskar möjligheten att cykla. Frågan som vi då måste ställa är hur vi underlättar landsbygdsboendes (klimatsmarta) resande? Vi vill på nytt lyfta fram det vi också poängterade i vårt remissvar på kapacitetsutredningen, vad gäller avvecklingen av den fossila energianvändningen. Detta är troligen transportsektorns största utmaning inom det tidsspann som planen har. Det känns då märkligt att inte just detta faktum på ett tydligare sätt framgår av förslagen. Exempelvis är bilberoendet svårt att komma ifrån på landsbygden och därmed är också frågan om alternativa drivmedel central för dessa delar. En breddning av vägarna skulle kunna öka cyklandet. En annan möjlighet för landsbygdernas trafik att kunna bli klimatsmarta är genom prioriteringar av det finmaskiga järnvägsnätet. I planen ser vi emellertid att man föreslår att ca 20 procent av det lågtrafikerade järnvägsnätet ska avvecklas samt att banavgifterna för järnvägsburen godstrafik inte ska sänkas trots ökade vägtransporter, vilket naturligtvis får konsekvenser för landsbygden!

Jordbruksverket 2013-09-27 Dnr 3.7.17-7054/13 5(7) Geografisk miljökonsekvensbeskrivning kan ge nya infallsvinklar Jordbruksverket anser att det hade varit intressant att föra en diskussion i anslutning till upprättad miljökonsekvensbeskrivning om var effekterna av förslaget antas hamna. Och då inte bara de miljömässiga effekterna utan också de ekonomiska. Uppträder de ekonomiska och de ekologiska effekterna på olika ställen i landet, inom en region eller inom en kommun? Hur kan vi synliggöra detta och vad får det för konsekvenser för vårt beslutsfattande? Säker trafik genom landsbygdssamhällen För att öka säkerheten på våra vägar är sänkta hastighetsbegränsningar ett alternativ, vilket också beskrivs i planen. Men det är också ett möjligt handlingsalternativ för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter, i synnerhet på landsbygden. I många landsbygder går den allmänna vägen rakt igenom samhället och där kan sänkt hastighet få positiva effekter inte bara för säkerheten utan också för samhällets attraktivitet och möjligheten att ta sig fram för fotgängare och cykeltrafikanter. Effektiviseringens effekter på antalet företag och arbetstillfällen I underlaget beskrivs hur Trafikverket ska kunna effektivisera sin verksamhet. Man vill exempelvis bli en bättre beställare och upphandla med en större andel totalentreprenader. Man vill också övergå från lokal- till fjärrstyrning och samlokalisera kontorslokaler och centralisera diarium och arkiv. Vilken effekt får detta på antalet företag och arbetstillfällen ute i landet? Riktade miljöåtgärder behövs Utgångspunkten för Trafikverkets arbete är att transportsystemet ska anpassas och utvecklas på ett sätt så det bidrar till att miljökvalitetsmålen nås. Planen förväntas emellertid innebära både positiva och negativa effekter för omgivande landskap och natur- och kulturmiljöer. Det är helt enkelt svårt att undvika en negativ miljöpåverkan. Satsningar görs därför inom planen för miljöinvesteringar i befintlig infrastruktur som rör bl.a. landskap, förorenade områden och vatten, vilket Jordbruksverket anser är mycket positivt. Medel har avsatts för ex. faunapassager, samt åtgärder för att vårda mark med särskilda natur- och kulturvärden. Miljöåtgärderna kan enligt Trafikverket omfatta insatser som bevarar och nyskapar artrika miljöer som exempelvis vägkanter, trädsäkringszoner och lekmiljöer för fisk. Planen föreslår också uppföljning av skötselplaner och miljöhänsyn i baskontrakt. Jordbruksverket anser att det är väsentligt att det finns en plan för fortsatt ändamålsenlig skötsel av exempelvis artrika vägkanter för att gynna och förstärka biologisk mångfald i dessa miljöer. Framöver hoppas även Trafikverket att man med hjälp av förbättrade analysmetoder ska kunna ta större hänsyn till de negativa effekter som uppstår vid byggande av ny infrastruktur. Effekterna kan vidare minimeras genom skadeförebyggande åtgärder och, där så är möjligt, kompensationsåtgärder.

Jordbruksverket 2013-09-27 Dnr 3.7.17-7054/13 6(7) Jordbruksverket anser att planen saknar en mer genomarbetad strategi för hur Trafikverket ska arbeta med kompensationsåtgärder när nya vägar byggs. Genom kompensationsåtgärder kan strukturer som är viktiga för flora och fauna återskapas i andra områden. När det gäller vägkanter kan insådd av ängsväxter vara en åtgärd. Jordbruksverket har arbetat med metoder för att nyanlägga småbiotoper (kreotoper) när vindkraftverk byggs i slättbygd 5. Det är en form av olika kompensationsåtgärder som kan lyftas fram i planen. Utökad hänsyn till miljö och jordbruksmark För att kunna uppnå miljökvalitetsmålen och målet om en ekologisk hållbarhet är det viktigt att Trafikverket arbetar vidare med att utveckla metoder för hur man på bättre sätt och för fler åtgärder kan inkludera icke monetärt värderade effekter i den samhällsekonomiska analysen. Kan inte miljöeffekterna på ett tillfredsställande sätt införlivas i analyserna riskerar vi också att prioritera åtgärderna utifrån ett missvisande (beräknings)underlag. Trafikverket bör också arbeta för att det i samband med planering och genomförande av olika projekt tas fram tillräckliga kunskapsunderlag som gör att betydande miljöpåverkan uppmärksammas. Upprättad miljökonsekvensbeskrivning omfattar bland annat biologisk mångfald, växt- och djurliv, samt jordbruksmarken (som i transportplanen kallas jordbrukets materiella tillgångar ). Trafikverkets bedömning är att planen kommer få betydande negativa effekter för den biologiska mångfalden och för växtliv och djurliv trots riktade miljöåtgärder. För jordbruksmarken bedöms inte att transportplanen få några betydande negativa effekter på nationell nivå, även om den lokala påverkan kan bli stor. Här vill Jordbruksverket peka på att all exploatering av jordbruksmark till infrastruktur innebär att en fondresurs för produktion av livsmedel och energi tas ur produktion permanent. På längre sikt kan detta innebära negativa effekter även på nationell nivå. Jordbruksverket ser också allvarligt på att miljökonsekvensbeskrivningen anger att analysmetoder saknas för att konsistent bedöma de värden som kopplas till jordbruksmarken ( jordbrukets materiella tillgångar ). Sådana analysmetoder måste arbetas fram i ett samarbete mellan olika aktörer, där Jordbruksverket skulle kunna vara en av de parter som bidrar med expertkunskap. I det fall som jordbruksmark ändå anses behöva exploateras för infrastruktur vill Jordbruksverket betona vikten av att denna exploatering genomförs på ett sätt som minimerar förlusten av produktiv jordbruksmark. Miljöanknuten forskning Jordbruksverket anser att det hade varit lämpligt att i samband med skrivningarna om framtida forskningsinsatser nämna något om ambitionerna inom miljöområdet. Inte minst med tanke på resultaten av upprättad miljökonsekvensbeskrivning. Trafikverket är ju bland annat engagerat inom TRIEKOL och IENE. TRIEKOL (TRansportInfrastrukturEKOlogi) är ett 5 Utredningen om kreotoper finns i Jordbruksverkets rapport nummer 2011:27.

Jordbruksverket 2013-09-27 Dnr 3.7.17-7054/13 7(7) forskningsprogram som koordineras av Centrum för biologisk mångfald och finansieras av Trafikverket. IENE (Infra Eco Network Europe) är ett nätverk för frågor om infrastruktur och biologisk mångfald. Det grundades för att tillhandahålla en oberoende, internationell och tvärvetenskaplig arena för utbyte och utveckling mellan specialister och andra intressenter med syftet att stimulera en ekologiskt hållbar infrastruktur i Europa. I detta ärende har tf divisionsdirektören Olof Johansson beslutat. Johanna Nilsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även Christel Gustafsson, Lisa Karlsson, Olof Enghag och avdelningsjuristen Eva-Marie Järneteg deltagit. Olof Johansson Johanna Nilsson