RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman



Relevanta dokument
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Den vidunderliga smärtan

Vad vi lärt oss om RA genom våra kohorter - BARFOT. Maria Andersson BMA, Dr Med VET, controller och medarbetare i forskargruppen BARFOT

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Reumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan?

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Effektrapport Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse. Beslutad av styrelsen Organisationsnummer:

Effektiv behandling av smärta

KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE

4. Behov av hälso- och sjukvård

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

En modell för att samtala med alla patienter om levnadsvanor

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Öppna jämförelser Pressinformation

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

SMÄRTFORMULÄR Föreninen för smärtforskning i Finland rf. 2003

HSB BRF HAMNEN, ÅSIKTEN ETAPP TVÅ

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Effektrapport Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse. Beslutad av styrelsen Organisationsnummer:

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Betydelsen av SURVIVIN för utveckling av erosiv ledsjukdom

Kronisk smärta i Region Skåne

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Diana Kadetoff, Smärtläkare, Spine Center PhD, Smär7orskare, Neurovetenskap,KI. Na=onell Smärtkonferens

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

Astma och allergier effekter av miljön

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

SpA-SRQ Förbättringsprojekt

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

Behandling av långvariga smärttillstånd med fokus på kvinnor

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Handikappföreningarna Sörmland. Eleonoragatan Eskilstuna Tel Fax

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Diagnos- och behandlingsrekommendationer för primärvården

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

KVALITETSREGISTER ECT

Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel?

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning?

Det är så bra för mitt sexliv!

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Transkript:

RA och Smärta Långvarig och generaliserad smärta Stefan Bergman

Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och emo=onell upplevelse =ll följd av en fak=sk eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som en sådan skada Smärtan är all=d subjek=v och kan finnas utan skada IASP

Smärtan som Sjukdom Långvarig smärta i rörelseorganen kan finnas utan specifika fynd i muskler leder eller skeled Långvarig generaliserad smärta (CWP) Fibromyalgi (FM) Smärta kan kvarstå långt eker en skada och även generaliseras Whiplash- associerad smärta Mer smärta än förväntat Artros RA SLE Spondylartrit Claudica=o IntermiDens

Smärtgrupper Ingen kronisk smärta (NCP) - Smärta mindre än tre månader Kronisk regional smärta (CRP) - Tre månader eller mer - Alla kombina=oner av smärta som inte uppfyller kriterinerna för generaliserad Kronisk generaliserad smärta (CWP) - Tre månader eller mer - Generaliserad enligt kriterierna för fibromyalgi (ACR 1990)

Smärta och remission vid RA DAS28 påverkas starkt av smärta VAS global (påverkar ungefär som SR) Ömma leder (dubbel vikt jmf svullna) Omöjligt ad uppnå remission hos pa=enter med sam=dig smärta trots op=mal kontroll av inflamma=on Skönhetsfel i DAS eller något ad ta på allvar?

Matema=ken DAS28(4) = (0.56*sqrt(t28) + 0.28*sqrt(sw28) + 0.70*Ln(ESR) + 0.014*GH Ex: 1 öm led, 0 svullna leder, SR 10, så räcker det med VAS global 35 för as inte vara i remission (< 2,6)

Smärta och sjukhusvård 10- års- uppföljning NCP OR CRP OR (95% CI) CWP OR (95% CI) Alla orsaker 1.0 1.6 (1.3-1.9) 2.1 (1.6-2.8) Muskuloskeletal 1.0 2.5 (1.6-3.9) 4.1 (2.5-6.5) Psykiska sjukdomar 1.0 0.6 (0.2-1.5) 2.5 (1.2-5.1) Ischemisk hjärt- sjukdom och stroke 1.0 1.5 (1.1-2.0) 1.7 (1.2-2.5) Infek=oner 1.0 1.6 (1.1-2.4) 1.5 (0.9-2.5) Cancer 1.0 1.1 (0.7-1.7) 1.1 (0.6-1.9) Kontrollerat för ålder, kön, socioekonomi, rökning och uppföljnings=d Lindgren och Bergman, Musculoskeletal disorders 2010

- 17 % av pa=enter med RA uppfyllde kriterier för fibromyalgi - Förekomsten av fibromyalgi i RA (RAF) var relaterad =ll: - Vara ogik eller skild - Lägre utbildningsnivå - Lägre inkomst - Mer sjukhusvård för allvarliga komorbiditeter (OR 1,5-2,3) - VAS global (6,0 vs 3,1) - Högre HAQ (1,8 vs 1,0) - Lägre EQ- 5D (0,33 vs 0,65) - Konklusion: - RAF hade sämre uiall såväl i subjek=va måd som allvarlig sjuklighet - Svårighet i RA och sociodemografi spelade roll för den kliniska bilden

SyKe: Hur vanligt är det med långvarig och generaliserad smärta vid RA? Hur ser den =diga sjukdomsbilden ut för pa=enter som senare presenterar bilden av ed smärtsyndrom? 1910 pa=enter i BARFOT som följts sedan sjukdomsdebuten 5-18 år =digare Enkät med smärtgubbe för klassificering av smärtan (NCP, CRP, CWP) vid =den för enkäten Data från BARFOT- registret för de första fem åren eker sjukdomsdebuten

Smärta enligt enkät Mycket vanligt med CWP nio år eker debut av RA NCP 20 % CRP 47 % CWP 33 % Fibromyalgi 4 % (självrapporterad) Större andel kvinnor i gruppen med CWP NCP 60 % CRP 67 % CWP 79 %

Data vid sjukdomsdebuten NCP CRP CWP p= Rökare (ever) % 50 58 60 0,047 RF pos % 57 65 62 0,06 DAS28 (0-10) 5,00 5,23 5,33 0,008 HAQ (0-3) 0,80 0,96 1,14 <0,001 VAS smärta 37,2 46,2 51,9 <0,001 Svullna leder 10,6 10,4 9,9 0,3 Ömma leder 7,2 7,8 9,2 <0,001 CRP 28,4 33,5 28,8 0,004 SR 33,9 36,5 32,0 0,008

DAS28 över 5 år

HAQ över 5 år

Inflamma=on över 5 år Svullna leder SR

Smärta över 5 år Ömma leder VAS Smärta

Prediktorer för CWP nio år senare OR (95 % CI) p VAS smärta > 46,3 2,2 (1,5-3,3) <0,001 Kvinna 2,4 (1,6-3,7) <0,001 Rökare (ever) 1,6 (1,1-1,4) 0,014 HAQ >1 1,9 (1,3-3,0) 0,003 Kontrollerat för: Ålder DAS28 RF pos CRP

RA, CWP och risk för hjärta- kärl OR (95 % CI) p Smärtgrupp NCP 1 CRP 1.1 (0.7-1.6) 0.641 CWP 1.8 (1.2-2.6) 0.003 Kön Man 1.4 (1.0-1.8) 0.026 Ålder 1.05 (1.04-1.06) <0.001 Rökning Aldrig 1 Nuvarande 1.6 (1.1-2.2) 0.007 Tidigare 1.2 (0.9-1.6) 0.253 CRP 1.0 (1.0-1.1) 0.420 HAQ 1.1 (0.9-1.4) 0.503 RF 0.8 (0.6-1.1) 0.130 Maria Andersson EULAR 2011

HiDa långvarig smärta innan Tidigare smärta Flera smärtande områden - smärtgubbe VAS smärta Inte bara smärta Inte utvilad på morgonen Gula flaggor psykosocial risk Ökad känslighet för tryck Ökande smärta vid upprepade tryck EKersmärta UtnyDja team med flera professioner för bedömning och =dig insats

Take home message Långvarig generell smärta och FM är vanligt vid RA All smärta kan inte förklaras av ledsjukdomen Biopsykosociala faktorer interagerar med varandra Högt DAS28 ska tas på allvar även vid låg grad av inflamma=on indikerar obehandlat smärtproblem Större risk för allvarliga komorbiditeter Behov av teaminsats för ad uppnå remission Riskpa=enter kan hidas genom ad de har hög VAS smärta redan vid sjukdomsdebuten