OKT 2011 Lars utvecklar skolan FÖRETAGSKRAFT VILL SKAPA UTVECKLING GENOM SAMVERKAN LEK OCH ÄVENTYR PÅ KNYTTET FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011 1
NOTERAT BESLUT I KORTHET Kommunfullmäktige 20 juni 2011 Kompletteringsbudget för 2011 antogs Framtidsstrategi med 3-årsbudget 2012-2014 antogs Beslut om medlemskap i Kommuninvest Sverige AB Beslut om inrättande av ungdomsråd Fritidsplan 2011-2014 antogs Bygg- och miljökontorets förslag till Plan- och bygglovstaxa antogs, gäller fr.o.m. 2011-07-01. Länsstyrelsen satsar miljoner på landsbygdsservice LOKALA LIVSMEDELSBUTIKER fyller en viktig servicefunktion på glesbygden. För många butiker är framtiden osäker på grund av minskande befolkning och konkurrens från stormarknader. Länsstyrelsen har för att stärka den lokala servicen på landsbygden beslutat att fi nansiera en butiksmentor fram till utgången av 2013. Mentorns uppgift är ge stöd och råd i utvecklingen av butikerna, bland annat i frågor om ekonomi, marknadsföring och livsmedels hantering. Metoden med butiksmentor har med framgång prövats tidigare. Mentor från och med september 2011 är Lars-Erik Visén, som tidigare bland annat varit handlare i Viksjö i Härnösands kommun. I Ånge kommun kommer sex butiker att beröras av servicen. Starta Eget kurs i höst! Föräldrautbildning Aktivt Föräldraskap ÅNGE KOMMUN erbjuder alla föräldrar utbildning i Aktivt Föräldraskap (Active Parenting). Genom kursen får deltagarna bra verktyg för att stärka sin roll som förälder och få en glädjerik relation med sitt barn. Möjligheten att utbyta erfarenheter mellan föräldrar är också mycket uppskattad. Kurserna ges över hela kommunen beroende på var intresse fi nns. Anmäl intresse via www.ange.se/foraldraskap eller telefon 0690-250 243 PAPPAGRUPPER Fält- och stödteamet erbjuder under hösten 2011 pappa-grupper i Aktivt föräldraskap med inriktning 6-12 år samt tonårsgrupp. Anmälan till Peter Nyhlin, e-post: peter.nyhlin@ange.se Tel. 0690-250 254 eller 070-625 22 29 Telefontider för biståndshandläggare För att förbättra servicen och tillgängligheten för våra kunder införs telefontid för biståndshandläggarna. Telefontiden är 08.30-09.30 varje dag, måndag till fredag. En biståndshandläggare kontaktar du om du som funktionshindrad eller äldre behöver stöd eller service. Birthe Espedal 0690-250 138 Helena Rylander 0690-250 314 Mona Engholm 0690-250 315 Madelene Lång 0690-250 316 Telefontiden är ett försök som utvärderas i december 2011. FUNDERAR DU PÅ ATT STAR- TA EGET FÖRETAG? I höst kan du under 12 kvällar få sakkunnig handledning samt träffa experter inom till exempel beskattning, fi - nansiering, försäkring. NY KURS STARTAR I OKTOBER. För mer information vänd dej till FöretagarCentrum, Lena Gustafsson, Tel 0690-250 283 E-mail: lena.gustafsson@ange.se Kontaktfamiljer/personer sökes FINNS: barn och ungdomar som ibland behöver en extra person eller familj som stöd i tillvaron. SÖKES: trygga och stabila familjer/personer som kan dela sin vardag och sina intressen med ett barn till några gånger per månad. Vill ni veta mer? Ring tel 0690-250 243 eller läs mer på www.ange.se/socialtjanst FRAMTID ÅNGE är Ånge kommuns informationstidning till hushåll och företag i kommunen. Framtid Ånge är också ett viktigt verktyg i marknadsföringen av kommunen och når ca 4000 adresser utanför kommunen. Tidningen kommer ut 4 ggr/år. Adress: Ånge kommun, 841 81 ÅNGE, Telefon: 0690-250 100. Ansvarig utgivare: Göran Fjellström Redaktion & text: Kristina Kamsten, tel. 0690-250 278 Lotta Kristow, tel. 0690-250 161 e-post framtid@ange.se Produktion: Matsson Reklam & Information Tryck: Prinfo-Accidenstryckeriet Upplaga: 11.000 ex Omslagsfoto: Per Helander 2 FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011
LEDARE FOTO: PELLE NILSSON /MUSIKSTAGE.SE Ljungarocken med Takida Privata initiativ skapar evenemang i kommunen Då kan vi lägga ytterligare en evenemangs-sommar bakom oss. Det som hänt på senare år är att fler och fler privata initiativ tas för att skapa evenemang i vår kommun. Tänk att det kom över 3000 besökare till Ljungarocken! Tack Takida till det initiativet. Det är visserligen farligt att nämna några arrangemang och inte alla men hemvändardagen i Ånge, medeltidsmarknaden i Kälen, teatern Vägen till Jämtkrog och derbyna mellan Östavall och Ånge i fotboll var några av de arrangemang som stack ut och drog folk. Verksamheten med idrottsläger samt det boende som finns nere på Kapellbacken utvecklades vidare. I år var det hockeyläger i tre veckor med ca 80 ungdomar varje vecka plus i många fall deras föräldrar. Detta sköter hockeyn och övrigt inblandade superbra. tryckas där möjligheterna med lokalerna presenteras. Det är 6000 kvadratmeter i direkt anslutning till en snart supermodern rangerbangård. Vi har för avsikt att innan nästa sommar ha intervjuat minst 125 företagare i kommunen för att få en bra bild över hur rekryteringsbehovet är framöver. Vi vet att många har behov av utbildad arbetskraft de kommande åren men vi vill veta mer exakt vad som kommer att efterfrågas så att vi om möjligt ska kunna ha utbildningar som matchar behovet av arbetskraft. Inom ett par veckor startar den första delen i detta vi skall tillsammans med bland annat SCA utbilda skogsmaskinförare. Behovet av att fler utbildas till detta är akut och de som kommer att gå hela utbildningen på ca 20 veckor kommer inte att ha några problem att få jobb. STEN-OVE DANIELSSON, KOMMUNALRÅD INTRESSET FÖR VÅR godsbangård är fortsatt stort arbetet med att renovera den för 75 miljoner har börjat. Kommunen breddar just nu infartsvägen till bangårdsområdet så att lastbilar lättare ska kunna hämta och lämna gods. Naturligtvis är det oerhört tragiskt att det nu bara är ca 3 månader tills Postterminalen stänger. Ett snyggt material är på väg att DETTA AVHJÄLPER ju bara en liten del av det negativa som nu stängningen av postterminalen innebär men med ytterligare yrkesutbildningar samt att det inom kort blir betydligt bättre förbindelser mot Sundsvall och Östersund så hoppas vi naturligtvis från kommunens sida att det även i fortsättningen skall vara bra att bo i Ånge kommun. Sten-Ove FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011 3
NÄRINGSLIV Det är de tre största företagsgrupperingarna i Ånge kommun som samverkar genom Företagskraft, för att stärka befintligt företagande och utveckla näringslivet. FöretagsKRAFT är en unik resurs utöver de traditionella aktörer som verkar för näringslivet idag. FöretagsKRAFT vill skapa utveckling genom samverkan Företagsgruppen, Företagarna och Köpmännen i Ånge och Fränsta (Svensk Handel) har anställt Urban Pålsson som projektledare sedan 1 juni och han ska jobba för deras intressen och utveckling i regionen. FöretagsKRAFT jobbar med frågor som rör närings livet i Ånge kommun. Det handlar om samspelet mellan näringslivet och skolan, infrastruktur, transporter och kommunikation, affärs- och marknadsutveckling samt utbildningar, föreläsningar och event. Naturligtvis kommer vårt uppdrag att förändras under projekttiden med frågor som näringslivet själva vill belysa. Därför vill vi gärna veta vad företagarna själva tycker är viktiga framtidsfrågor, säger Urban Pålsson. URBAN PÅLSSON, projektledare FöretagsKRAFT: Urban såg dagens ljus i Torpshammar 1961 och är uppvuxen i Ånge kommun. 1964 hamnade familjen i Erikslund och 1973 i Ånge. Senaste boplatsen i kommunen var Hallsta. Nu bor Urban sedan 1990 med sin jämtländska fru och deras barn i Bräcke. Där har han drivit egna företag sedan början av 90-talet och varit aktiv inom det mesta som rört näringsliv och föreningsliv i Bräcke. Han har också erfarenhet av att coacha nyblivna företagare från sin tid på Almi Företagspartner Mitt AB. Han kommer senast från en tjänst marknadsförare och utvecklare inom Jämtlands Gymnasieförbund. Urban är alltså en deltidshemvändare, i alla fall fem dagar i veckan. FOTO: PER HELANDER URBAN KOMMER GÄRNA och besöker enskilda företag för att prata framtid. Kanske funderar man på att expandera, skaffa större lokaler, anställa, investera eller hitta en ny eller större marknad? Eller kanske man bara vill ha någon att prata och bolla idéer med, som kan företagande och marknadsföring. Vi vill verka som en resurs för ALLA företag i Ånge kommun. De som är egna företagare eller kanske befattningshavare i ett större företag ska se FöretagsKRAFT som en lokal näringslivsresurs. FÖRETAGSKRAFT SAMVERKAR med kommunens Utvecklingsenhet/FöretagarCentrum, Almi Företagspartner, Länsstyrelsen med flera aktörer som jobbar för en utveckling av näringslivet i Västra. Ånge kommun stöder projektet och har bistått med både kontorslokal och teknik. Vi tycker det är bra att företagen själva skapat en resurs som jobbar aktivt med näringslivet i kommunen och ser fram emot att samarbeta med FöretagsKraft säger Stefan Wallsten, chef för Utvecklingsenheten på Ånge kommun. Vi får snabbare och rakare kommunikation med hela näringslivet vilket gör att allt utvecklingsarbete går fortare. FAKTA FöretagsKRAFT pågår till och med mars 2012 med en planerad förlängning på två år. FöretagsKRAFT är ett projekt inom Leader Mittland och fi nansieras genom EU-medel via Jordbruksverket. De tre företagsgrupperingarna har skjutit till egna medel. Dessutom är en stor del av insatsen ideellt arbete. Kontaktuppgifter: FöretagsKRAFT, Centraltorget 1, 841 33 Ånge, 070-234 20 44 (Urban), info@foretagskraft.nu, www.foretagskraft.nu 4 FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011
Vad händer kring Posten? NÄRINGSLIV Chefen för Utvecklingsenheten och Företagarcentrum, Stefan Wallsten svarar på några frågor om hur kommunen lägger upp arbetet. Vad händer just nu? Arbetet pågår på flera fronter. Ett team kring Företagarcentrum är och har varit i kontakt med företag för att etablera nya verksamheter till Postens gamla lokaler. Vi försöker vara nytänkande och inte begränsa oss i detta arbete. Vi förhandlar med Posten om ett antal frågor, till exempel när de ska lämna lokalerna och vad som ska lämnas kvar i form av inventarier. Hur går det med jobben? Det är ett hårt slag för en liten kommun som Ånge att förlora så många jobb på en gång. Vi arbetar tillsammans med Arbetsförmedlingen, företagen och vuxenutbildningen med flera med ett batteri av åtgärder som kan leda till nya jobb. Det handlar till exempel om att undersöka om det finns företag i vår kommun som behöver förstärkning eller ny kompetens. Företagarcentrum arbetar med etablering av nya företag och kan erbjuda stöd och utbildning till den som kan tänka sig att starta eget eller utveckla sitt företag. En ny skogsmaskinförarutbildning som startar i höst hoppas vi kan leda till nya anställningar. Vi träffar under hösten logistikföretag för att se om det finns utvecklingsmöjligheter samtidigt som det undersöks om en lokförarutbildning kan läggas här. Hur långt räcker det här? En bit på väg, men vi behöver mobilisera alla goda krafter. Det finns positiva saker som händer också, vi får inte glömma det. Trafikverkets 75 miljonerssatsning i Ånge, ett nytt tågupplägg som gett ett tiotal nya jobb och utvecklingen av en godsterminal i Ånge är exempel på det. Var vänder jag mig om jag har frågor eller vill vet mer? Vi kommer att ha vår hemsida www.ange.se uppdaterad. Där går att läsa mer om vad som görs och följa utvecklingen. Vår Facebooksida (sök på Ånge kommun) står öppen för den som vill ställa en fråga eller lägga in en sypunkt. Den som vill kan också höra av sig till Utvecklingsenheten eller Företagarcentrum för en personlig kontakt. Postens omställningsarbete pågår Postens paketsortering i Ånge slår igen den 1 februari 2012. Omställningsarbetet berör 65 tillsvidareanställda till följd av nedläggningen. - VI HAR TVÅ HUVUDSPÅR i detta arbete, berättar Ulla Nilsson, personalgeneralist vid Posten. För den som kan tänka sig att pendla eller fl ytta fi nns ett 25-tal omplaceringsjobb att söka, i bland annat Sundsvall och Östersund. Så här långt har 15 personer valt detta alternativ. Den som inte vill eller kan pendla eller fl ytta erbjuds omställning och coachning via Futurum. Detta innebär ett år med lön då personen ges möjlighet att studera eller pröva annat jobb. En lokal arbetsgrupp organiserar omställningsarbetet med information, externa kontakter och arbetsplatsträffar. De anställda har kunnat ta del av information från Arbetsförmedling, kommun, bemanningsföretag och yrkesvägledning. - Så här långt har alltså 15 personer valt omplaceringsjobb på annan ort, ett tiotal medarbetare som fyllt 60 år har erbjudits avtalspension, 4 personer har hittat nya arbeten på egen hand och några funderar på att starta eget, summerar Ulla Nilsson. Bild från manifestationen mot Postens nedläggning i maj 2010. FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011 5
UTBILDNING Alla ska lyckas! Urban Åström Skolfakta GRUNDSKOLOR I ÅNGE KOMMUN Förskoleklass år 5 elever Överturingen, F 5 17 Alby, F 5 51 Björkbackaskolan F 5 230 Ljungaskolan F 5 76 Fränstaskolan F 5 106 Torpshammars skola F-5 73 Inför hösten 2011 har vi en ny skollag och nya läroplaner för förskola, skola och gymnasieskola. Dessa förtydligar inriktningen på vårt arbete mot kunskapsmålen. Ute i våra verksamheter pågår ett intensivt arbete att planera det pedagogiska arbetet så att vi motsvarar de krav som ställs på oss i den nya skollagen. Det är också viktigt för oss att vi lever upp till de förväntningar som finns hos barn och föräldrar. Som förälder kan man förvänta sig att få veta av skolan vad barnen förväntas lära sig. Om målen för lärandet är tydliga blir både barn och föräldrar mer delaktiga och dialogen kring barnets lärande mer givande. Vi vet också att om skolan lyckas tydliggöra målen så lär sig också barnen mer. Det är också viktigt att vi alla har höga förväntningar på våra ungdomar. Att det finns en tro bland vuxna att man faktiskt kan, spelar roll för hur man lyckas. LÄSNING OCH LÄSFÖRSTÅELSE är en viktig nyckel till bättre resultat för våra elever i skolan. Att lära sig att läsa och förstå de texter man läser är skolans ansvar. En god läsförmåga påverkar inte bara sk pluggämnen utan även de praktiska ämnena eftersom man till exempel måste förstå instruktioner för att kunna genomföra ett antal praktiska moment. Därför jobbar vi med olika redskap för att utveckla elevernas läsförmåga. TIL (tidig intensiv lästräning) är ett redskap som vi sett ger väldigt bra resultat. Programmet pågår 12 veckor och det syns tydliga resultat hos eleverna. Alla föräldrar har en viktig roll i läsandet. Läs tillsammans med era barn. Ställ frågor kring de texter som eleverna läser. Det kan vara vanliga böcker, läxböcker, tidningsartiklar m. m. Det viktigaste är att läsa, inte vad man läser. SE TILL ATT era barn har böcker omkring sig hemma. Om alla barn skulle läsa 20 minuter/dag skulle deras prestationer i skolan förbättras ordentligt. Läsning hjälper era barn till en högre måluppfyllelse i skolan. Boktips från biblioteket för barn i olika åldrar finns på sidan 14. Fram till 2015 kommer utbildningsinsatser att göras så att alla elever undervisas av fullt ämnesbehöriga lärare. Alla rektorer kommer att genomgå den statliga rektorsutbildningen. Ett tydligt mål från barn och utbildningsförvaltningen är att våra elevers resultat under de kommande åren ska förbättras. Dialogen kring de förändringar som nu sker i skolan är viktig. Därför kommer jag och vår utvecklingsledare Lars Thorin att under året besöka samtliga föräldramöten för att ge möjlighet till diskussion och meningsutbyte. Väl mött! URBAN ÅSTRÖM BARN OCH UTBILDNINGSCHEF Högstadieskolor Minervaskolan 6-9 218 Fränstaskolan 6-9 169 Totalt 940 elever i grundskolan, varav 104 i förskoleklass (6-åringar) Gymnasieskola Bobergsgymnasiet 370 Friskolor Heliås i Erikslund (F 9), ca 55 AWPE-gymnasiet i Torpshammar, 150 Förskolan lägger grunden för lärande FÖRSKOLAN ÄR sedan 1 juli i år det första steget i Sveriges utbildningssystem. Här läggs grunden för fortsatt utbildning genom hela skoltiden. Målet är att barnen och föräldrarna ska känna att verksamheten i förskolan är rolig, trygg och utvecklande. De fl esta barn mellan 1 och 5 år fi nns i våra förskolor delar av sin vardag. Utveckling och ett lustfyllt lärande är självklart för oss som arbetar i förskolan, säger Riitta Aho, förskolechef i Ånge. I förskolorna fi nns välutbildade pedago- ger. Inlärning och utveckling sker via leken. När barnen leker lär de sig att samarbeta och kommunicera. Men det viktigaste är att lärandet ska vara roligt, säger Ritta Ett gott samarbete med hemmen är viktigt, föräldrarna är de som står barnen närmast och deras synpunkter är viktiga. Mat tillagad i eget kök i förskolan och stora möjligheter att vistas ute i skog och mark är självklart. Likaså att sova middag ute. 6 FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011
UTBILDNING Mormor och Vargen blir vänner med hjälp av Knyttets barn. äventyren får barnen möjlighet att utveckla I kunskaperna i svenska, matematik och naturkunskap. Det är former och antal som ska kollas upp, ramsor som ska läsas eller tecken i naturen som ska tydas. Genom att uppleva äventyret med alla sinnen fastnar kunskapen bättre. Uttrycket learning by doing, det du gör med kroppen fastnar lättare i knoppen, stämmer väl överens med äventyrspedagogoiken. Vi gillar sättet att arbeta, det passar många barn att lära sig nya saker på det här sättet, säger Malin Wallin, förskollärare. Dessutom är det ju så roligt! Äventyren är spännande och fångar barnens intresse. Alla behövs och spänningen och känslan gör att man kommer ihåg saker. Ibland gör man på Knyttet På förskolan Knyttet går dagarna i äventyrens och sagornas tecken. Äventyrspedagogik kallas metoden man jobbar med. Kamratskap och samarbete är viktigt och i äventyren finns möjligheter att träna allt från uppmärksamhet, koncentration och motorik till samarbete och att hjälpa varandra. små äventyr inne på förskolan eller på gården med alla barnen. Bilden är från äventyret med Rödluvan och den borttappade korgen, ett äventyr som 4-5 åringarna på Knyttet fick uppleva. Alla förskolor i kommunen har nära till skog och natur, en möjlighet som används flitigt. Knyttets personal har ändå en liten önskan om en permanent äventyrsskog tillsammans med de övriga skolorna och förskolorna i Ånge. Äventyrspedagogik används också i många andra förskolor och skolor i kommunen. FAKTA Förskolan Knyttet ligger på Hemskogsvägen i Ånge. 40 barn fördelade på avdelningarna Blåbär och Lingon. På Knyttet arbetar 7,75 personal. FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011 7
Uppdraget är tydligt. För utvecklingsledare Lars Thorin handlar det om att förbättra resultatet bland eleverna i Ånge kommuns skolor. Vägen dit är ett strukturerat och engagerat arbete tillsammans med lärare och rektorer. Och det är ute på fältet han trivs bäst. Jag drivs av att omsätta teori till praktisk verksamhet i klassrummet. Lars utvecklar sk Fem veckor in på höstterminen känns sommarlovet avlägset. Allt medan löven faller börjar Ånges alla elevkullar, från förskoleklass till gymnasiet, komma in i rutinerna. Det är också nu som utvecklingsledare Lars Thorins arbete går på högvarv. Minst tre dagar i veckan har jag träffar med både lärare och rektorer. Hans roll är att vara länken mellan de statliga direktiven på skolområdet och den kommunala skolans dagliga verksamhet. Att läsa in sig på nya reformer och direktiv. Det handlar om kompetensutveckling inom lärande, inte om att sprida information. Ta förskolan som exempel, från och med i år har den ett tydligare läraruppdrag. Här ska grunden läggas för ämnena matte, språk, teknik och naturvetenskap. Men hur gör man på en nivå där leken är nyckeln till lärandet? I teknikämnet kan det handla om att slå sönder en radioapparat och titta på alla små delar den är uppbyggd av för att skapa lust och intresse för teknik. Tillsammans med förskolecheferna och ett antal förskollärare från alla förskolor arbetar Lars med den pedagogiska planeringen som sedan ska följas upp och utvärderas. Ökade verkligen den sönderslagna radion elevernas intresse för teknik? För grundskolans del är den nya läroplanen mer utförlig när det kommer till vad eleverna ska kunna för att få vissa betyg. Där behöver läraren förstå vad det ställer för krav på undervisningen och sina elever. För att få godkänt i ekonomi och samhälle i årskurs 8 ska eleven till exempel kunna förklara vad en högkonjunktur är. Ju mer eleven kan om hur det påverkar lokalt och nationellt, om orsak och verkan, desto högre betyg. Att sätta in lärandet i ett större sammanhang och samtidigt bryta ned vad läroplanerna innebär i praktiken är en del av utmaning i att vara lärare. Här finns Lars som resurs. Och han har ett tydligt mål med sitt arbete. 8 FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011
Hur arbetar du för att förbättra resultatet i just din klass/ditt ämne? Ulf Dahlin, gymnasielärare i matematik, Bobergsgymnasiet I matematik jobbar jag med att försöka skapa grundförståelse samtidigt som jag vill utmana eleverna att ha ribban högt. Vi repeterar ofta grundläggande kunskaper, gärna i små grupper. vad som krävs för de olika betygen konkretiserar vi genom att undan för undan jobba med poängsatta uppgiftsexempel hämtade från skolverkets webb för bedömningsstöd. Jag tror på mina elever och tror dom dessutom på sig själva samt jobbar hårt, blir det väldigt ofta ett bra resultat. FAKTA olan Regeringen - ger Skolverket i uppdrag att ta fram nya läroplaner. Skolverket - tar fram läroplanerna i samråd med universitet och högskolor, lärarrepresentanter och rektorer från många olika skolor runt om i landet. Läroplanerna går ut på remiss innan riksdagen fattar beslut. Kommunerna - ska genomföra läroplanerna i praktisk handling ute i klassrum och lärmiljöer. Skolinspektionen - ser till så att kommunen arbetar efter de läroplaner som är beslutade. Lars blogg hittar du på http://lartho.wordpress.com/ I dag ligger Ånge på plats 250 av 290 när det gäller resultat i skolan. Politikerna har bestämt att vi ska bli bättre. Det handlar dels om varje elevs möjligheter, dels om kommunens attraktivitet. Det handlar om att avlasta rektorerna och stärka deras pedagogiska roll. Helt enkelt få dem att göra saker som direkt påverkar resultatet. Och skolfrågorna engagerar. Mellan 150 och 200 personer följer dagligen bloggen Lars Skolutvecklingsblogg där han själv är en flitig skribent. Bloggen är ett sätt att profilera kommunen och öppenheten är ett medvetet drag. Vår vinst är att vi blir synliga. Det här är utvecklingsinsatser som behövs i landets alla kommuner. Ånge satsar på att få dem att fungera och ge effekt. Parallellt med det egna arbetet gör också alla skolor i kommunen en kulturanalys i samarbete med Mittuniversitetet. Det sker inom ramen för forskarna Roger Sträng och Gunnar Bergs arbete kring skolutveckling. Forskarna och våra analysgrupper på skolorna ska titta på vad som så att säga sitter i väggarna på skolorna och hur det får genomslag i undervisningen. Bland annat ska alla lärare och övrig personal som arbetar med våra elever skriva ett brev som sedan ska analyseras. Och inte nog med detta. I höst kommer även Skolinspektionen på besök. Jag ser det som att vi får väldigt bra extern utvärdering. Redan nu kan jag ringa in en del områden som vi kommer att få backning på. Lars tänker sedan sammanställa resultaten. Vad ser skolinspektionen? Vad kommer Mittuniversitetets forskare och våra analysgrupper på skolorna fram till? Vi får bra verktyg för prioritering av åtgärder. Om tre år ska det synas på resultatet. TEXT: LENA SJÖDIN FOTO: PER HELANDER FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011 9
UTBILDNING I dagens samhälle har lärandet blivit viktigare än någonsin. Den nya Skollagen och de nya kursplanerna betonar att eleverna i skolan ska öva upp förmågor som de har nytta av senare i livet; veta hur man lär sig och hur man förstår nya sammanhang. FOTO: PER HELANDER Framtid Ånge har träffat rektorerna i kommunens grundskolor. Nya jobb skapas hela tiden och de som har skaffat sig förmågan att lätt lära sig nya saker har större chans än andra att lyckas. Att hitta lust och motivation och se lärandet som något positivt är det viktigaste vi har att lära ut, säger Jeanette Martinsson, Ljungaskolan. I ÅNGES GRUNDSKOLOR arbetar man med många olika saker för att hjälpa barn och elever att få lust att lära sig. En matematiksatsning har gjorts med tonvikt på vardagsnära exempel. Lärandet sker i vardagen och inte nödvändigtvis utifrån lärobokens sidor. Eleverna får väga, mäta och pröva sig fram till lösningar. Skolan försöker fånga elevernas verklighet i undervisningen genom att bygga lärandet på deras intressen och tidigare kunskaper. I år har vi satsat på ökad tillgång till elevdatorer och mer teknisk utrustning, berättar Anette Johansson, Minervaskolan och Eppi Saari, rektor för Alby, Överturingens och Torpshammars skola. Det gör eleverna mer intresserade och motiverade att lära. Vi tar upp till exempel för- och nackdelar med sociala media som Facebook och pratar med eleverna om det som är deras verklighet. EN MYCKET VIKTIG uppgift för skolan är att förebygga kränkningar och mobbing. Vi gör allt vi kan för att lösa problem innan de blir konflikter. Det gör vi bland annat genom samtal, gruppövningar och samarbetsövningar, säger Anne Öberg, Fränstaskolan. Äventyrspedagogiken som används i många av kommunens skolor och förskolor är ett bra sätt att förebygga kränkning och mobbing eftersom barnen lär sig att samarbeta, förklarar Kjell-Åke Skoog, Björkbackaskolan. Skolan kommer nu att på ett mycket tydligare sätt ta upp med eleverna vad som förväntas av dem inför varje nytt arbetsområde, vilka förmågor de ska lära sig och vad det är de ska förstå. Eleverna kommer också att lättare se vad de ska göra för att nå olika betygsnivåer. FAKTA Lokal pedagogisk planering enligt läroplanen Vilket innehåll ska undervisningen ha? Det fi nns tydligt nedskrivet i läroplanen och gäller i hela landet. Hur det ska läras ut bestäms i den lokala pedagogiska planeringen. Vad ska eleven lära sig? Det är viktigt att träna förmågor och inte bara faktakunskaper. Exempel på förmågor som trä- nas är samarbete, analys, se likheter och olikheter, att granska, värdera och argumentera. Hur ska arbetet i klassrummet gå till? Eleverna ha möjlighet att påverka och komma med egna idéer. Exempel är tidsåtgång, arbetssätt, hur eleverna får söka information, källkritik, arbete i grupp, eget arbete, genomgångar med mera. Hur ska eleverna få visa vad de lärt sig? Eleverna får reda på vad de ska kunna efter avslutat arbetsområde och på vilket sätt eleven ska få visa det för sin lärare. Eleverna kan vara med och ge exempel på hur de ska visa sina kunskaper för läraren. När eleverna kommer upp till årskurs 6 ska det klart framgå vad eleven ska lära sig för nå de olika betygsstegen E, C och A. 10 FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011
UTBILDNING Birgitta Burmeister, rektor på Bobergsgymnasiet. Höstterminen på Bobergsgymnasiet har startat och för både lärare och elever är det många nyheter. Gymnasiereformen (GY2011) innebär bland annat att alla som sökt och blivit antagen till ett Yrkesprogram ska vara godkänd i 8 kurser från grundskolan. För att vara behörig till ett Högskoleförberedande program krävs godkänt i 12 kurser. Alla som börjar gymnasiet ska vara godkända i svenska, engelska och matematik. Beroende på vilket program man söker ska man vara godkänd i kurser som är relevanta för det program man söker. Till exempel krävs godkänt i NO-ämnen för att vara behörig till Naturve- tenskapligt program. Bobergsgymnasiets program kan du läsa mer om på hemsidan www. bobergsgymnasiet.se. För elever som inte är behöriga att söka gymnasieprogram finns Introduktionsprogrammet. Man kan läsa in kurser man saknar från grundskolan i olika former som passar elevens behov. Eleverna trivs på Bobergsgymnasiet HELA 98% AV ELEVERNA på Bobergsgymnasiet trivs och känner sig trygga. Kontakten mellan eleverna och mellan elever och personal är god. Vi har en ganska så unik öppenhet på skolan. Kanske beror det på att vi är en relativt liten skola, säger Birgitta Burmeister, rektor. Personalen arbetar aktivt med att försöka se och hjälpa alla elever så att de når målen. Via STUDIUM kan elever få extra hjälp och genom ÖPPEN SKOLA vid tre tillfällen i veckan får alla som vill extra hjälp. Skolans profi ler Kommunikation, Internationalisering och Företagsamhet genomsyrar all utbildning. Många UF-företag har startat under årens lopp, tävlat med andra UF-företag från hela Sverige och vunnit priser. I somras stod vi värd för den internationella Global Classroom konferensen. Vi hade 90 deltagare från olika delar av världen hos oss under 11 dagar. Med den nya teknikens möjligheter ska vi nu försöka ha gemensamma lektioner med andra länder. Vi har också elever som åker iväg till olika delar av världen tack vare våra internationella kontakter. I dagarna blir Gymnasiets nya lärcenter klart. Det öppnar för möjligheter att arbeta mer med problemlösning och mera ämnesintegrerat. Där kan vi locka fram de kreativa sidorna hos våra elever. Bobergsgymnasiets framtid EN VIKTIG FRAMTIDSFRÅGA för kommunen är att hitta bästa formerna för gymnasieutbildning. En arbetsgrupp bestående av politiker och tjänstemän från kommunstyrelsens och humanistiska nämndens områden och med representanter från näringslivet har bildats. Uppdraget är att hitta de viktigaste inriktningarna för gymnasieutbildning i Ånge kommun i framtiden. Certifi erad och kvalitetssäkrad utbildning BOBERGSGYMNASIET ÄR sedan tidigare certifi erade inom Servicecollege, vilket innebär att branschen har satt upp 10 kriterier i fråga om kvalitet som utbildningen uppfyller. Eleverna inom dessa utbildningar får ett diplom att de gått en kvalitetssäkrad utbildning. En del av våra elever som läser ekonomi får också intyg på att de är certifi erade gymnasieekonomer. Nu står våra Vård och Omsorgsutbildningar i tur. Vi uppfyller branschens 10 kvalitetskrav och certifi eringen sker den 6 oktober. Därmed är vi en del av Vård och Omsorgscollege och eleverna är direkt anställningsbara efter avslutad utbildning. Sedan tidigare deltar Bobergsgymnasiet i försöksverksamhet med Lärlingsutbildning och de första Lärlingarna gick ut våren 2011. De fl esta har erbjudits jobb efter avslutad utbildning. Lärlingarna gör alla sina yrkeskurser ute på företag, det vill säga halva sin utbildningstid. Både när det gäller Lärlingsutbildning och College har vi ett mycket gott samarbete med både företag som övriga skolor i vårt samverkansområde. Akutsjukvård och Räddningstjänst I ÅR ÄR DET MÖJLIGT att inrikta sig på Akutsjukvård och Räddningstjänst (AWARE) inom Samhällsvetenskapligt program och Vård och Omsorgsprogrammet. Nästa höst kommer den möjligheten också att erbjudas inom Barn- och Fritidsprogrammet Ledarskap. Där kommer också att fi nnas en inriktning mot Säkerhet (väktare), godkänd av Rikspolisstyrelsen som en grundutbildning för att bli väktare. Vi kommer också att ansöka om lokala varianter på några program hos Skolverket för att tillgodose regionens behov av arbetskraft. Vi har också planer på att ansöka om att få bli en Nationell idrottsutbildning inom i första hand Ridning. Tyvärr kunde inte Naturvetenskapligt program och Teknikprogrammet i åk 1 starta denna höst. Men nästa år hoppas och vill Bobergsgymnasiet få fl er sökande så att programmen får leva vidare. FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011 11
UTBILDNING Lärlingsutbildning gav Rasmus jobb direkt Inom flera av Bobergsgymnasiets yrkesinriktade program kan eleverna välja en lärlingsutbildning. Det innebär att de är ute på ett företag och praktiserar under minst halva skoltiden. Yrkeskunskaperna får eleverna hos företagen. På skolan läser eleverna de skolämnen som behövs för att utveckla och fördjupa kunskaperna inom det yrke som utbildningen gäller. Rasmus Simonsson gick ut industriprogrammet i våras. Han gjorde sin lärlingsutbildning på Danes Mekaniska AB i Ånge, där han sedan fick jobb direkt efter utbildningen. Jag trivdes bra med lärlingsutbildningen. Det är helt annorlunda än att gå en vanlig linje i skolan, säger Rasmus. Jag gick i skolan 2 till 3 dagar i veckan, resten var ute på företaget där jag lärde mig det som jag behöver kunna för att jobba i just det här företaget. David Johansson från Danes Mekaniska tycker att det fungerat väldigt bra att ha en lärling och att samarbetet med skolan varit bra. Skolan har ett bra upplägg för lärlingsutbildningen där utbildning på företaget varvas med att eleverna läser vanliga ämnen i skolan. Skolämnena ger viktig baskunskap och praktiken på företaget ger den praktiska utbildningen och erfarenheten. FOTO: PER HELANDER Elevhälsan ett stöd i skolans värld ELEVHÄLSAN ARBETAR MED stöd till barn, elever och föräldrar i förskolan, grundskolan, grundsärskolan och på gymnasiet. Deras arbete är pedagogiskt, medicinskt, socialt och psykologiskt. De ger också stöd till förskolechefer, rektorer, arbetslag och enskilda pedagoger i förskolorna och på skolorna. I Elevhälsan fi nns, skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, specialpedagoger, talpedagog och skolpsykolog. Jeanette Martinsson är rektor och samordnare för Elevhälsan. Elevhälsoarbetet sker i första hand ute på förskolorna och skolorna. Från elevhälsan kan skolornas rektorer, förskolechefer och pedagoger få fördjupat stöd i sitt arbete. Elevhälsan kan i samråd med föräldrar vid behov samarbeta med Landstinget och Socialtjänsten. Vill du veta mera tar du i första hand kontakt med rektor. Det går också bra att kontakta samordnare Jeanette Martinsson, mobil: 073-274 20 41 eller maila jeanette.martinsson@ange.se 12 FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011
UTBILDNING GRUNDSÄRSKOLA en annan väg till kunskap När en elev inte når målen som gäller för grundskolan kan man eventuellt misstänka att hon/han har en utvecklingsstörning. Då initieras i samråd med vårdnadshavare en utredning som bygger på fyra fristående bedömningar, psykologisk, pedagogisk social och medicinsk bedömning. Om den samlade utredningen visar på en utvecklingsstörning kan vårdnadshavaren ansöka om en plats i grundsärskolan för sitt barn. Kommunens grundsärskola för årskurs 6-9 finns sedan i höstas på Fränstaskolan. Under sex år har det funnits grupper i både Fränsta och Ånge, men på grund av förväntat minskat elevunderlag så beslutades det att grupperna skulle slås samman. I och med den nya skollagen skärptes kunskapskraven även för elever i särskolan. Från att tidigare utgått från elevens förutsättningar finns nu tydliga kunskapsmål för betygsättning i skalan E till A från årskurs 6. Undervisningen i grundsärskolan byggs ofta upp kring ett tema där många ämnen ingår. Detta ger eleverna möjlighet att se ett sammanhang och ger därmed en förankring till verkligheten. Hös- tens första tema i elevgruppen är svenska fjäll och samer. Som en del i detta åkte eleverna tillsammans med sina lärare till Funäsdalen under fyra dagar, berättar Eva Vikholm. GRUNDSÄRSKOLAN I ÅNGE KOMMUN har under tre år haft förmånen att få ta del av statens satsning Skapande skola, vilket inneburit att eleverna fått möta personer från kulturlivet. Första året blev det ett konstprojekt på Ålsta, där fick eleverna måla och skulptera som proffs. Andra året ett dramaprojekt under ledning av en dramapedagog. Det resulterade i en musikal som spelades upp för föräldrar och skolpersonal. Årets projekt är media där ingår foto och film. Undervisningen i grundsärskolan byggs ofta upp kring ett tema där många ämnen ingår. Jonas Ålin, Eva Vikholm och Therese Ädel i Funäsdalsfjällen. FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011 13
FRAMTID ÅNGE Boktipset Att läsa är en viktig nyckel till att lyckas i skolan. Här kommer några boktips. Biblioteken i kommunen kan ge fler tips. Snurran på dagis AV EVA BERGSTRÖM. Snurran på dagis av Eva Bergström. 2006 och 2010 har böcker om Snurran blivit framröstade som årets bästa bok i kategorin 0-6 år Boken från 2011 Snurran på dagis utspelar sig när Snurran är på dagis. Snurran och kompisen Saltis slåss och bråkar om precis allting den här dagen. Undrar om dom blir vänner igen? Som Snurran säger Det är roligt att leka. Särskilt med sin bästa kompis. Kom ihåg det. Fly sol fl y AV JO SALMSON Fly sol fl y av Jo Salmson. är andra delen av Häxfolket skriven av barnens egen fantasy mästarinna Jo Salmson. Sol har fått veta att hon är en av häxfolket och hon har magiska krafter. Vågar hon prova Grattis Manna! Den 14 september fyllde Manna Andersson på Torpsro i Fränsta 100 år. Grattis! Manna fi rade med fi n lunch och musikunderhållning tillsammans med släkt och vänner. Skuggvarelser AV MAGNUS NORDIN Skuggvarelser är en rysare om främlingsskap skuggvarelser och den första kärleken. En ny familj fl yttar in i det gamla ödehuset, men det är något mystiskt med dom. De tre nykomlingarna är skygga ser underliga ut med sina sneda bärnstensfärgade ögon. Var kommer de ifrån egentligen? En dag kommer Kira till bilskroten där Daniel är. Det blir en intensiv sommar med spänning gåtor och kärlek. Uppföljaren till Skuggvarelser heter Blodets röst. Fakirer AV BENGT-ERIK ENGHOLM Vi passar också på att ge ett boktips med lokal anknytning för 6 9 åringar. Bengt-Erik Engholm, författare med rötterna i Kölsillre har skrivit boken Fakirer. Fakirer har knep för att det inte ska göra ont, knep som är bra att kunna även om man inte är en fakir. Till exempel om man ska hoppa från den högsta trampolinen i simhallen. FOTO: PELLE NILSSON Nyinvigning av elljusspår Hallsta LJUSSLINGANS ELLJUSSPÅRSFÖRENING i Hallsta hade storfrämmande i september. Skidåkaren Charlotte Kalla, mångfaldig VM och OS medaljör invigde spåret som fi cka namnet Kallas spår. Skidlandslagets vallachef Larry Poromaa, boende i Fränsta, medverkade också och gav tips om vallning inför skidsäsongen. Vi upplever lite av en generationsväxling i Hallsta med många nya familjer och barn som vill ut och röra på sig. Att göra i ordning elljusspåret, som fungerar lika bra att promenera eller jogga i, har blivit en grej som samlar oss i byn, berättar Sture Antonsen, ordförande i föreningen Ljusslingan Elljussspåret är 2,3 km långt och belysningen tänds via ett mobiltelefonsamtal och lyser i 90 minuter. Kostnaden för samtalet bekostar elen till belysningen och eventuellt överskott går till underhåll av spåret. 14 FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011
SERVICE Linns energitips ENERGIRÅD PÅ BIBLIOTEKET Energi och klimatrådgivningen kommer fi nnas på Biblioteket i Ånge följande datum för att svara på dina frågor och funderingar: 7 okt, 21 okt kl 12-14:30. Välkomna! ENERGI- OCH KLIMATRÅD INFÖR HÖSTEN - Dags att byta tätningslister på dina fönster och dörrar? Finns sprickor eller har de lossnat, byt ut dem och minska värmeläckaget. - Hur såg elräkningen ut i vintras? Passa på att se över ditt avtal och passa på att byt till grön el. Gå in på elpriskollen.se och titta efter det mest prisvärda elavtalet just nu. Vill du ha hjälp att förstå din elräkning och ditt avtal? Ta kontakt med rådgivningnen! - Åtgärda/byta värmesystemet? Underlätta vedeldningen och minska utsläppen genom att installera en ackumulatortank. - När mörkret kryper på, vill man tända lamporna inomhus, använd lågenergi- eller LEDlampor med rätt ljustemperatur så får du samma mysiga ljus som från en glödlampa, ända skillnaden är att det blir billigare i längden! ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARE fi nns tillgänglig via kommunens växel: 0690-250100 Trygghet och kvalité för demenssjuka Hemvården i Ånge kommun har bildat ett demensteam, för vård av demenssjuka i hemmet. Personer med demens fungerar ofta bäst i sin invanda hemmiljö. I demensteamet jobbar vi i en mindre arbetsgrupp med den demenssjuke. Vi får lugn och kontinuitet och kan hjälpa och stötta både den sjuke och anhöriga, säger Eva Berglund, verksamhetschef, Hemvården.. PERSONALEN I DEMENSTEAMET är omvårdnadspersonal inom hemvården som är knutna till demensteamet utifrån intresse. De har utbildning i att ta hand om dementa och samarbetar med arbetsterapeut och Landstingets distriktssköterskor. Viktigt är att se helheten, förstå det som inte fungerar och att jobba med det friska. Hjälp i hemmet beviljas efter att biståndshandläggarna utrett vilka behov av omvårdnad som fi nns. Demensteamet aktiveras om det behövs för att genomföra de insatser som beviljats. I planeringen av arbetet tas bland annat hänsyn till att mer tid hos en demenssjuk behövs för att få bra kvalitet i vården. Vi har infört kontaktpersoner som har möjlighet att göra meningsfulla och glädjefyllda aktiviteter med den sjuke. Vi samarbetar också nära med dagvården Kaffestugan på Hallstaborg. En viktig nyckel för kontaktpersonen och övrig personal i demensteamet är den sjukes Levnadsberättelse. Här tecknas personens levnadshistoria ner och blir underlag till pratstunder och igenkänning. Anhöriga kan få hjälp och stöd via Anhörigkonsulenten Maud Bruhn. Hon informerar och ordnar träffar för anhöriga. Christina Nilsson, Carina Sundberg, Katarina Lindström och Rikard Sjöberg är några av personalen i hemvårdens demensteam. Tejpa här! Vik här! FOTO: MICHAEL BERGGREN Ånge kommun Svarspost Kundnummer 850113600 841 81 ÅNGE FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011 15 Tejpa här!
POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSE 841 81 ÅNGE Händelsekalender Se även www.ange.se 30 oktober Utställning Historiska kläder, naturum Ånge i Borgsjö. 1 28 oktober Utställning Lennart Ödmark, Ånge Folkbibliotek & konsthall, Ånge. 18 december Utställning i Arne Jones konsthall, Maria Blomberg, Margit Cedergran, Leif Milling, lö sö kl 12 15, Fränsta. 9 oktober Bio, En enkel till Antibes, Ånge Folketshus. 30 sept 4 oktober Bio, The Three Musketeers, Ånge Folketshus. 1 oktober Singelafton kl 13-23, Bodaborg, Torpshammar. Nonstop dans med Give Me Five från Ånge och The Neighbours från Sundsvall, kl 21, Erikslunds Folkets Hus. 6 oktober Berättarcafé kl 18 20, Borgsjö Hembygdsgård. 15 oktober Konsert till förmån för Världens Barn med bl. a. Ånge Musikskolas blåsensembler, Ånge kyrka. Opera ANNA BOLENA, Ånge Folketshus. 19 oktober Teater, Myrna Vep kl 19, Folkets Hus Forum. Ljungaverk. 22 oktober Kurs i torrtovning, Borgsjö Hembygdsgård kl 10 16. Konsert med Ånge Musiksällskap, Säbrå Orkesterförening, elever och lärare från Sollefteå kulturskola, Medborgarhuset Ånge. 26 oktober Prova på släktforskning, Borgsjö Hembygdsgård, kl 18.30. 29 oktober Opera DON GIOVANNI, Ånge Folketshus. November Utställning Anna-Maria Persson, fårskinnsalster, naturum Ånge i Borgsjö. 5 november Kill! Kill! Pussycat! på Mittlandia, Ånge. 5 6 november Konstrunda i Ljungandalen. 17 november Tala med djur, naturum Ånge kl 18.30, Borgsjö. 19 november Kurs i tenntrådsbroderi kl 10 15, Borgsjö Hembygdsgård. Opera SATYAGRAHA, Ånge Folketshus. 23 november Teater, Aftonens ämne är kärlek, kl 19, Treklövern Viken, Fränsta. 26 november Kurs i scrapbooking kl 10 15, Borgsjö Hembygdsgård. December Utställning Annki Högberg och Leif Borgström, naturum Ånge i Borgsjö. 3 december Adventskonsert med bl. a. Las Divas, körer från kommunen, Ånge Musiksällskap, kl 18, Ånge kyrka. Opera RODELINDA, Ånge Folketshus. Uppdaterad Händelsekalender hittar du på www.visitljungadalen.com. Du som arrangerar, glöm inte att anmäla dina evenemang till naturum@ange.se! HJÄLP DIN KOMMUN ATT BLI BÄTTRE Jag tycker... Vilken typ av synpunkt? Förslag Klagomål/kritik Fråga Beröm Synpunkt Vilken verksamhet och arbetsplats/ställe gäller det: Skriv ner ditt förslag, klagomål/kritik, beröm, din fråga eller synpunkt: Om du vill ha svar kryssa i rutan! Vilken kontaktform föredrar du? Brev Mail Telefon Klipp, vik ihop, tejpa och skicka in talongen. Namn: Adress: Postadress: Telefon: E-postadress: Vanligen är post till kommunen offentlig, vem som helst kan begära att få se den. Vid speciella skäl kan den sekretessbeläggas. För administration kommer dina personuppgifter att registreras och behandlas i enlighet med bestämmelserna i personuppgiftslagen (PUL 1998:04). 16 FRAMTID ÅNGE OKTOBER 2011