Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Relevanta dokument
Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns?

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

Workshop om kursplaner åk 7 9

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Några material & Ekologi

Ekologi Så fungerar naturen

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an :- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Medborgardialog med unga

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Lärarhandledning Biologi

Livets myller Ordning i myllret

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Utbildningspaket Konsumtion

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

MILJÖSMART SKOLRESTAURANG

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Vad betyder hållbar utveckling?

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Koppling till kursplaner

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, 7-9-delen. Innehåll

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Förslag den 25 september Biologi

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Inläsningsblad, organisk kemi

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Atomer och det periodiska systemet

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Lokal Pedagogisk planering

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Spektrum Biologi Provlektion

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

Naturorienterande ämnen

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Statens skolverks författningssamling

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Så funkar Vifolkaskolan!

Transkript:

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många möjligheter. Att utveckla. Att bevara. Vår vision är att vi ska vara det ledande skogsföretaget. Då krävs det att vi är noga med att bruka skogen på ett ansvarsfullt sätt och att vi lägger stor vikt vid att bevara och skapa miljöer för upplevelser. Men också att vi ser till att kunskapen om skogen ökar. Vi vill berätta om och förtydliga nyttan med skogen och det svenska skogsbruket. Då kan vi säkerställa att skogen får fortsätta utvecklas. För allas skull, idag och i framtiden. 3

4

Lektion 3 Klimatnyttan som bara växer Syfte Syftet med lektionen är att eleverna ska få en förståelse för hur skogen och användningen av skogen påverkar miljön samt vad klimatnytta innebär. Genomförande Lektionen förutsätter vissa förkunskaper som läraren börjar med att repetera. Passet bygger därefter helt på materialet från Sveaskog och börjar med en individuell uppgift där det gäller att granska och förstå information för att därefter ta ställning till frågor kring klimatnyttan. Passet avslutas med reflektioner i grupp. Material: A3 papper och färgpennor. Förmågor som tränas Biologi Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Centralt innehåll som behandlas Biologi Kemi Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp. Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Kemi Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. 5

Lektionsupplägg 3 1. Läraren går först igenom lektionens syfte och vilka förmågor som tränas 2. Som introduktion tittar alla på klipp 3 http://www.sveaskog.se/forestrytheswedishway/ 3. Läraren repeterar kolets kretslopp genom att rita fotosyntes och förbränning på tavlan. Beskriver vidare växthuseffekten som leder till global uppvärmning. Avsluta genom att ringa in fotosyntesen och förklara vikten av att bevara skogarna och att en ung skog är effektivare på att binda koldioxid än en gammal skog, jämför med Amazona den sk Jordens lunga. (15 min) 4. Individuell elevuppgift: Klimatnytta! (30 min) - Låt eleverna först läsa infobladet och titta igenom de olika pdf-filerna längst ner på bladet. - Eleverna väljer därefter en metod att bevara skogen eller en användningsmöjlighet av skogen, t ex föryngring, certifiering, biobränsle, skogsbränsle, byggnadsmaterial 5. Avslutningsvis sätter sig eleverna i grupper om 4 personer. Visar och diskuterar sina planscher för varandra. Eleverna lämnar in en sammanställning av vad gruppen kommit fram till och svarar på frågan: Vilken av era metoder har bäst klimatnytta? Varför? (10 min) 6. Om tid finns/fördjupningsuppgift Låt eleverna rita kolets kretslopp på baksidan av deras A3-papper. - Sätt ut de kemiska betäckningarna på de inblandade ämnena. - Markera alla kol (C) med avvikande färg - Följ kolet i kretsloppet, var bildas det? var förbrukas det? Syftet med uppgiften är att eleverna ska få en förståelse för innebörden av kolets kretslopp - På ett A3-papper ska eleverna därefter rita och beskriva den metod/användning de valt de ska dessutom kunna förklara på vilket sätt detta kan påverka kolets kretslopp. Länktips till lektionen Här hittar du användbara material till lektionen, som även kan fungera som fördjupningsmaterial. http://www.sveaskog.se/forestrytheswedishway/ http://www.skolvision.se/svwebnka/nka028koletskretslopp.html http://www.vaxthuseffekten.org/global_uppvarmning.html Förslag på utvärdering Hur har er kunskap utvecklats? På vilket sätt lärde ni er? Vad lärde ni er? Ge exempel ur lektionens innehåll! 6

7