Norrbottenskretsen Funktionskontroll av Svartöstråket i Luleå september 2014-1 -
Hösten 2013 en funktionskontroll av Björkskatastråket enligt den metodik som Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad. Under september 2014 har samma kontroll gjorts för resterande huvudcykelvägar. Bergnässtråket, Sunderbystråket (från Notviken till centrum), Porsöstråket, Hertsöstråket och Svartöstråket. En grov uppskattning har även skett av kostnader för att åtgärda bristerna som funktionskontrollen påvisar. Varför cykla när man kan ta bilen? Cykelvägar med en hög standard är en viktig faktor för att få ett ökat cyklande. Detta finns med som ett viktigt område i den nationella cykelstrategin. Den bilist som väljer cykeln före bilen måste uppleva att cykelvägen har en minst lika bra och helst bättre standard än motsvarande bilväg. Cyklisten möter till skillnad mot bilisten att cykelvägen går på egna cykelvägar, på villagator, ner och upp i gångtunnlar. Cyklisten kan mötas tvära kurvor, får stanna vid en trafiksignal för att trycka på en knapp mm. Cyklisten måste ta hänsyn till alla andra som använder en cykelväg. Människor med hundar, mopedister, äldre människor, joggare, gående som går tillsammans, kort sagt en större blandning än vad bilisten möter på Luleås huvudvägar. - 2 -
Funktionskontroll av en cykelväg Idag gör Tekniska förvaltningens produktionsledare okulärbesiktning av Luleås cykelvägar och det förekommer också att man gör maskinella mätningar av ytstandarden. Syftet är att få grepp om vilka ekonomiska insatser som behövs för cykelvägarnas ytstandard. En funktionskontroll av en cykelväg är att se på cykelvägen utifrån de upplevelser som vardagscyklisten har från en cykelväg. För att få grepp på upplevelsen cyklas cykelvägen i den hastighet som en cyklist vill hålla (så hög som möjligt). Dokumentationen och fotografier sker sedan på vägen tillbaka. Eftersom vardagscyklisten inte bara cyklar när det är bra väder och ljust, sker funktionskontrollen även när det har regnat och i mörker med samma metodik. Den har gjorts av olika personer från cykelfrämjandet vid olika tillfällen för att få en samlad bild som beskrivs i rapporten. För stråket finns också videofilmer. De visar tydligt de ojämnheter som finns på cykelvägarna. Det bästa sättet att uppleva detta är att filmen spelas upp på en stor filmduk. Cyklistens basbehov En cyklist som arbetspendlar vill att cykelvägen är gen, har bra standard, framkomlighet och trafiksäkerhet för att den ska upplevas som ett alternativ till att ta bilen. De upplevelser som påverkar detta på ett negativt sätt har satt in inom fem typer; Framkomlighet - hinder/störningar som påverkar cyklistens framkomlighet. Funktion - hinder/störningar som gör att cyklister beter sig på ett onormalt sätt. Ett exempel är vattensamlingar som gör att en cyklist väljer att köra på fel sida för att slippa bli blöt om fötterna. En annan är grenar som hänger in över cykelvägen. Komfort - hinder/ojämnheter som går över hela körbanan som gör att en cyklist inte har något alternativ utan "drabbas" av den ojämnhet som är, ex.vis tvärgående sprickor/ sättningar. Trafiksäkerhet - hinder/störningar som kan orsaka tillbud eller olyckor där utgångspunkten är att cyklisten beter sig rätt. Övrigt - sådant som inte inryms i de övriga grupperna. Då funktionskontrollen har skett vid barmark, efter regn och i mörker finns det några situationer som kan påverka cyklisten utifrån de fem olika typerna. Efter regn Dålig ytstandard på en cykelväg innebär inte alltid att detta påverkar cyklisten. Men efter regn kan det innebära att det blir vattenpölar. En vattenpöl som täcker hela cykelvägen gör att cyklisten blir blöt om fötterna om han/hon inte sänker hastigheten. - 3 -
En vattenpöl som täcker en del av cykelvägen gör att cyklisten väljer och cyklar på fel sida om det är möjligt för att slippa cykla genom pölen. Detta kan skapa tillbud beroende på mötande cyklister eller gående. Många pölar torkar snabbt bort, men det finns exempel där vatten kan ligga kvar flera dagar beroende på sättningar eller helt enkelt att cykelvägen har för dålig lutning för att vattnet ska rinna bort. Vid övergången till vintern kan detta göra att vattnet sakta fryser till is och när cyklister passerar blir resultatet spårbildningar som fotografiet visar. När hjulspåren fryser till is är det lätt att cyklisten cyklar omkull i de spår som blir. I mörker Även om cyklisten har krav att cykeln ska ha belysning vid mörker har cykelbelysningar inte den ljusstyrka att den kan ersätta en vägbelysning. Mellan belysningspunkterna blir det mörkare partier. Det räcker med att en lampa är trasig för att den mörka sträckan ska bli längre. Finns det brister på den sträckan kan cyklisten hamna i situationer som kan leda till tillbud och olyckor. Vid funktionskontrollen har fokus därför varit att se om det finns brister vid belysningsstolpar. Tekniska utgångspunkter Några av de synpunkter som tas upp i rapporten är kopplat till de handböcker och regelverk som finns för utformningen av bra lösningar för cyklister. De vi har utgått från är GCM-Handboken och Vägar och Gators Utformning utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Trafikverket. Cykeln i staden från Stockholms stad. Strategier för ett ökat gående och cyklande, Lunds universitet Råd och riktlinjer för cykelinfrastruktur, Lunds universitet Nationella cykelstrategin. De bilder och exempel som vi tar upp på de kommande sidorna är från centrum och i riktning ut till Björkskatan, vissa kort är tagna i andra riktningen på platserna. Huvuddelen av fotografierna som levereras med rapporten har uppgifter om positionen som kan användas för att se var exakt bilden är tagen. De bilder som visar skador är exempel. För att kunna få en hög komfort krävs stora insatser med att göra om överbyggnaden och ytstandarden längs många sträckor. Cykelfrämjandets lokalavdelning Norrbotten Anders Kronborg Håkan Blomqvist Rune Karlberg Luleå september, oktober 2014-4 -
Svartöstråket. Fakta: Längd: 4,1 km från Svartöstaden industriområde till Storgatan. På hela sträckan har cyklisten egna cykelvägar och behöver inte samsas med bilar. Stråket har en jämn breddstandard men olika ytstandard. Restidskvot: Det är i stort sett samma avstånd med cykel eller bil varför cyklisten inte har några fördelar när det gäller avstånd. Skulle Svartöstråket gå kortaste vägen förbi gamla Malmhamnen skulle detta ge en kraftig vägförkortning. - 5 -
Trafiksäkerhet Det finns också risker då en person stiger av bussen samtidigt som en cyklist som passerar då det saknas en yta för bussresenären att stiga av på vid de två busshållplatserna efter Hertsövägen. Övrigt Otydlig vägvisning, ska man cykla på gatan eller efter cykelbanan? Funktion/komfort/trafiksäkerhet Längsgående spricka. Funktion Sittbänk som gör att en som sitter där påverkar cykelvägens funktion (smalare bredd). - 6 -
Funktion Sittbänk som gör att en som sitter där påverkar cykelvägens funktion. Funktion/trafiksäkerhet Otydlig passage av Bragegatan, speciellt vintertid när målningen inte syns. Komfort Dålig ytstandard som upplevs som värre genom den höga hastighet som cyklister får i nedförsbacken. Trafiksäkerhet Räcket har för låg höjd med tanke på den höjdskillnad som är ner på järnvägsspåret. - 7 -
Komfort Övergången mellan bron och cykelvägen har en för stor nivåskillnad. Komfort Dålig ytstandard Övrigt Nedklottrad vägvisning. Funktion/trafiksäkerhet Otydlig passage av Skepparegatan, speciellt vintertid när målningen inte syns. Detta är ett exempel på där samordning mellan asfaltering och målning inte har fungerat. - 8 -
Trafiksäkerhet Ena angöringen till SSABs sporthall nedre våning är via cykelvägen vilket gör att bilar och cyklister blandas på ett olyckligt sätt och bilister inte respekterar skyltsättningen. Komfort Tvärgående skada Komfort Tvärgående skada Övrigt Vägvisning om att Svartöstråket startar här saknas tillsammans med avståndstavla. - 9 -
Samlad bedömning Utifrån de bilder och synpunkter som vi har beskrivit finns det tre områden som vi tycker är viktiga för att ett huvudcykelstråk ska kunna bidra till kommunens mål om att kraftigt öka andelen som går och cyklar. Ytstandarden behöver bli bättre på delar av sträckan, framförallt mellan Lövskatan och Svartöstaden för att den ska tilltala pendelcyklisternas krav på komfort. Sänkningar och längsgående sprickor är tydliga spår på att det inte räcker med bärlagret och asfalten utan överbyggnaden behöver göras om för att undvika framtida skador. Tydligare passager där bilvägar passerar cykelvägen för att minska de tillbud som blir genom att bilisten inte blir uppmärksam på att han/hon passerar en cykelväg. Efter Hertsövägen finns det två busshållplatser som behöver få en annan utformning för att ta bort riskerna som uppstår mellan passerande cyklister och avstigande bussresenärer Tidigare var Svartöstråket efter hela Svartövägen med start i Bodenvägen. Sträckningen har gjorts om så att stråket istället startar i centrum. Detta gör att det inte finns någon stråkvägvisning längs Svartövägen som borde vara viktigt med tanke på att SSAB har och borde kunna få en större roll som ett viktigt cykelstråk i Luleå. Ska man vägvisa Svartöstaden från centrum borde man vägvisa den kortaste vägen som är via Bangårdsgatan. - 10 -