SLUTRAPPORT Utveckling och implementering av certifiering "Tryggt och Säkert särskilt 2012-10-26 Gabriella Nyhäll
Sammanfattning Avsikten med en certifiering för trygghet och säkerhet inom äldreomsorgen för särskilt boende är att sträva mot och visa på en hög nivå avseende systematiskt skadeförebyggande arbete det vill säga något utöver de krav som gällande lagar och förordningar ställer. Det handlar om att skapa en boendemiljö, både inomoch utomhus, där trygghet och säkerhet är en del i de dagliga rutinerna. Syftet med projektet var att skapa en modell för processen mot en certifiering och att utveckla ansökningsmaterialet (ansökan och trygg-och säkerhetsrond) med hjälp av erfarenheter från pilotprojektet på Nacka Seniorcenter Ektorp. Projektet pågick från och med år 2009 till och med halvårsskiftet 2012. Socialtjänsten, enheten äldre har varit projekt ägare. Syftet har uppnåtts då en modell nu finns framtagen och arbetsmaterialet har utvecklats. Projektet har finansierats med statliga stimulansmedel samt delfinansierats av enheten äldre/socialtjänsten, enheten Trygg och Säker samt Hållbar utveckling det sista halvåret. Nacka kommun Gabriella Nyhäll 2 (30)
Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 5 1.1 Trygg och Säker Äldreomsorg... 5 1.2 Projektets syfte... 6 1.3 Genomförande... 6 1.3.1 Projektorganisation... 6 1.3.2 Finansiering... 7 1.4 Disposition och avgränsning... 7 2 2008; Idén... 8 3 2009; Planering och pilotprojekt... 8 4 2010; Spridning av idén... 9 5 2011; Höja kunskapsnivån... 10 6 2012 och 2013; Förberedelse för praktisk och organisatorisk integrering... 11 7 Modell... 12 8 Safe - Elderly nätverket Nacka... 13 9 Utvärdering... 13 9.1 Analys... 13 10 Slutsats... 14 11 Fortsatt strategi... 15 Bilaga 1 Safe Elderly indikatorer... 16 Bilaga 2 Rapport från pilotprojektet Nacka Seniorcenter Ektorp... 17 Bilaga 3 Ansökan... 17 Bilaga 4 Trygg-och Säkerhetsrond... 17 3 (30)
Bilaga 5 Nyhetsbrev... 18 Bilaga 6 Resultat från utvärdering... 19 4 (30)
1 Bakgrund och förutsättningar I dagsläget är det totalt tolv kommuner i Sverige som är certifierade som säkra och trygga kommuner. I hela världen inklusive Sverige är det 275 stycken. Nacka kommun har en lång tradition av skadeförebyggande arbete. När Nacka kommun tillsammans med Sydöstra sjukvårdsområdet utvecklade och introducerade ett gemensamt skadeförebyggande program 1993 fick arbetet en än mer framskjuten position. År 2000 blev Nacka certifierad som säker och trygg kommun enligt de av WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion framtagna indikatorer för en säker och trygg kommun Safe Community. Genom att ta emot utmärkelsen har Nacka åtagit sig att ha ett långsiktigt och systematiskt perspektiv på kommunens skadeförebyggande arbete. Enligt de av WHO Collaborating Centre formulerade indikatorerna skall det förebyggande arbetet omfatta alla åldrar, miljöer och situationer och bygga på en bred tvärsektoriell samverkan. En viktig målgrupp för det skadeförebyggande arbetet i Nacka är äldre. 1.1 Trygg och Säker Äldreomsorg Certifieringsmodellen trygg och säker äldreomsorg vid särskilt boende syftar till att stödja verksamheterna i det skadeförebyggande arbetet genom att erbjuda ett verktyg för systematisering och struktur. Den bygger på de av WHO s nätverk framtagna indikatorerna för Safe Elderly, se bilaga ett. Den här rapporten beskriver arbetet och tar upp resultatet från införandet av certifieringsmodellen för systematiskt skadeförebyggande arbete på några utav Nacka kommuns särskilda boenden för äldre i sin projektform, samt föreslår fortsatt strategi och arbete i ordinarie verksamhet. Nedan visas de deltagande särskilda boendena. Nacka Seniorcenter Ektorp Nacka Seniorcenter Sjötäppan Nacka Seniorcenter Sofiero Nacka Seniorcenter Talliden Nacka Seniorcenter Älta Danvikshem Gammeluddshemmet Lillängen Saltsjöbadens sjukhus Sarvträsk äldreboende Båthöjden Plaza Attendo Kungshamn 5 (30)
1.2 Projektets syfte Projektägare var Socialtjänsten, enheten äldre. I projektdirektivet från starten 2009 framgår att projektet ska ta fram en modell för processen och utveckla arbetsmaterialet (ansökan och trygg-och säkerhetsrond), med hjälp av erfarenheter från pilotprojektet på Nacka Seniorcenter Ektorp. 1.3 Genomförande Projektet genomfördes av projektledare/folkhälsovetare Gabriella Nyhäll. Det första steget handlade om att stödja det pågående pilotprojektet på Nacka Seniorcenter Ektorp samt förankra arbetet internt i Nacka kommuns organisation men även sprida idén nationellt till bl.a. andra kommuner för att skapa ett lärande och en plattform för det fortsatta arbetet. Nästa steg handlade om att skapa en nulägesbild av hur skadeförebyggande arbete fungerade på de tolv särskilda boendena. Därefter vidtog arbetet med att stödja verksamheterna och implementera metoden. Det sista steget i projektet utgjordes av etablering av arbetsuppgifter i ordinarie verksamhet. 1.3.1 Projektorganisation Projektorganisationen bestod av styrgrupp, projektarbetsgrupp och referensgrupp. Under åren har förändringar skett i grupperna och inom parentes anges om personen varit delaktig under delar av projekttiden. Anges inget har personen varit med från start till slut. Styrgrupp: Åsa Bratt, chef enheten äldre, Socialtjänsten (2009, vår 2010) Henrik Feldhusen, direktör enheten Hållbar utveckling (höst 2009, 2011, 2012) Per Höglund, direktör enheten Trygg och Säker Jessica Röök, folkhälsoplanerare, enheten Hållbar utveckling (höst 2009) Projektarbetsgrupp Yvonne Holmström, MAR, enheten planering och utveckling, Socialtjänsten Gunilla Ottosson, MAS, enheten planering och utveckling, Socialtjänsten Kerstin Seipel, sjukgymnast och processledare, Nacka Seniorcenter Ektorp Jessica Röök, folkhälsoplanerare, enheten Hållbar utveckling (hösten 2009, våren 2010) Daniel Öhman, folkhälsoplanerare, enheten Hållbar utveckling (våren 2010, 2011) Referensgrupp- /person start 2011 Stefan Wesley, Södertörns Brandförsvarsförbund, SBFF Maria Liwendahl, Verksamhet Stöd Service 6 (30)
Harriet Holmgren, bitr enhetschef, enheten äldre, Socialtjänsten Eva-Marie Johnsson, planerare/utvecklare, enheten planering och utveckling, Socialtjänsten Sven Axelsson, referensperson i projektet, miljöinspektör, miljöenheten, Miljöoch stadsbyggnad 1.3.2 Finansiering Projektet har finansierats med statliga stimulansmedel åren 2009-2011. Under 2012 delade enheten äldre/socialtjänsten, enheten Trygg och Säker samt Hållbar utveckling på kostnaderna. Från och med juni 2012 utgår en kostnad för att få en ansökan granskad av WHO Collaborating Centre for Community Safety Promotion, Karolinska Institutet vilken respektive verksamhet själva står för. 1.4 Disposition och avgränsning Rapporten har flera huvuddelar som beskriver arbetet och resultatet från projektperioden, samt certifieringsmodellen och nätverket. Som avslutning beskrivs fortsatt strategi med arbetet. De inledande huvuddelarna är rubricerade efter årtal och handlar om idén till projektet och starten/uppbyggnaden samt fortsättningen genom åren med sina olika inriktningar. Avsnitten i denna del inleds med fakta- text om implementeringsarbete. Delarna som följer tar upp certifieringsmodellen samt nätverket och utvärderingen med åsikter och tankar från de medverkande kontaktpersonerna på äldreboendena. I bilagorna finns Safe Elderly indikatorerna, ansökan, trygg-och säkerhetsrond, nyhetsbrevet Nytt inom Safe Elderly samt resultatet från utvärderingen. Denna rapport fokuseras på den lokala nivån i projektet. 7 (30)
2 2008; Idén Implementeringsprocessen börjar med att någon får en idé om att en ny metod kan användas för att möta ett behov eller lösa ett problem. Idén kan ha sitt ursprung i den organisation där behovet uppträder, hos den som tillhandahåller den nya metoden, eller hos någon annan som både har uppmärksammat problemet och som känner till metoden. Idén presenteras och ett beslut fattas, i regel på hög nivå inom organisationen. 1 I utvecklingen av en Säker och trygg kommun har Nacka kommun tagit fram kriterier för att kunna certifiera en trygg och säker barnomsorg. Metoden är systematisk och leder till skadeförebyggande arbete som hålls levande på lång sikt. Med kunskap om detta och vetskap om att det är angeläget att minska antalet olyckor bland fler målgrupper togs ett beslut år 2008 av direktören Folkhälsa och Säkerhet i samråd med chefen enheten äldre, Socialtjänsten att ta fram checklistor och annat material för att utveckla ett certifieringssystem för äldreomsorgen och ett Säkert och Tryggt särskilt boende. 3 2009; Planering och pilotprojekt Planering av förberedelser och av genomförande av aktiviteter krävs för att uppnå den faktiska förändring som eftersträvas. 2 Inledningsvis skapades en lokal projektorganisation med styrgrupp och projektarbetsgrupp. Arbetet under det första projektåret resulterade i flertalet dialoger med andra kommuner både via möten och mailkontakter, dialoger med Kunskapscentrum för äldres säkerhet och initiering av en nationell referensgrupp. Vidare genomfördes ett pilotprojekt på Nacka Seniorcenter Ektorp av Kerstin Seipel med Gabriella Nyhäll som stöd. Detta arbete ledde fram till certifiering och utmärkelsen Safe Elderly- den första i sitt slag internationellt och nationellt. Arbetet presenteras i en egen rapport, se bilaga två. Uppdragets omfattning under år ett, 2009, var på 25 % och gick ut på att utveckla det arbetsmaterial (ansökningsdokument, trygg- och säkerhetsrond) som tagits fram året innan samt skapa kontaktytor med andra kommuner och stödja arbetet med pilotprojektet på Nacka Seniorcenter Ektorp. I slutet av året beslutade styrgruppen om en organisatorisk förändring genom en uppdelning av uppdraget i tre delar; lokal, nationell, internationell nivå (se bild 1 Guldbrandsson Karin. Från nyhet till vardagsnytta - Om implementeringens mödosamma konst- En forskningssammanställning. Statens folkhälsoinstitut 2007:20. 2 Guldbrandsson Karin. Från nyhet till vardagsnytta - Om implementeringens mödosamma konst- En forskningssammanställning. Statens folkhälsoinstitut 2007:20. 8 (30)
nedan). Tanken var att tydliggöra roller och ansvar samt tillämpa Safe Elderly indikatorerna på flera nivåer. Pionjär Lokal nivå Särskilda boenden i Nacka. Tillämpning av indikatorer "Safe Elderly" via certifiering Nationell nivå Särskilda boenden i några av Sveriges kommuner Nacka kommun. Kunskapscentrum för äldres säkerhet Andra kommuner tillämpar indikatorer "Safe Elderly" via certifiering Internationell nivå Nacka kommun. Kunskapscentrum för äldres säkerhet. WHO Collaborating Centre of Injury prevention Stöd, förankring och godkännande av certifiering Bild 1: Uppdelning av uppdraget i tre nivåer. Pilen symboliserar den sammankopplade information som skulle bidra till framtagandet av certifieringen Trygg och säker äldreomsorg vid särskilda boenden. Projektledning och ansvaret för den lokala nivån var placerad på enheten äldre/socialtjänsten. Den utgjordes av alla särskilda boenden i Nacka. Ansvaret för den internationella nivån delades av enheten Trygg och Säker samt Hållbar utveckling/stadsledningskontoret. Den nationella nivån skulle fungera som mötesplats för de andra två nivåerna och ansvarig var Kunskapscentrum för äldres säkerhet. Den internationella nivån utgjordes av Nacka kommun, Kunskapscentrum för äldres säkerhet och WHO Collaborating Centre of Injury prevention med fokus på granskning av ansökningar. Lärdomar från arbetet med certifiering av förskolorna ledde till att försöka förlägga själva granskningen av ansökan utanför kommunen, dvs. en utomstående part istället för någon enhet inom kommunen. 4 2010; Spridning av idén Idén om en ny metod måste spridas innan implementering kan ske. Spridning brukar definieras som den process som sker när en ny idé, med hjälp av särskilda kanaler och över tid, kommuniceras bland medlemmar i ett socialt system. 3 Projektaktiviteterna det andra året, 2010 inleddes med en informationsträff för alla tolv boenden för att informera om projektet och skapa intresse men även för att lyssna in verksamheterna. Under året fokuserades insatserna på kommunikation i form av lärande seminarier, start av ett nätverk för erfarenhetsutbyte och inspiration, informationsspridning internt i kommunen. 3 Guldbrandsson Karin. Från nyhet till vardagsnytta - Om implementeringens mödosamma konst- En forskningssammanställning. Statens folkhälsoinstitut 2007:20. 9 (30)
En kartläggning genomfördes och projektledaren träffade verksamhetschefer eller motsvarande på alla särskilda boenden för äldre. Syftet med kartläggningen var att få en bild av nuläget kring vilka kvalitetssystem man har, hur det skadeförebyggande arbetet ser ut, vilket stöd verksamheten kan behöva i processen samt vilket intresse som finns för certifiering. Vidare genomförde projektledaren introduktionsföreläsningar på alla boenden. Uppdragets omfattning under år två var 50 %. Arbetet under året resulterade i att tio av totalt tolv boenden meddelade intresse för att aktivt delta i projektet och startade processen. Nätverket formades och i slutet av året hölls den första nätverksträffen. Projektet förlängdes med ett tredje år i och med det stora intresset. Omfattningen på projektet utökades till 80 % och projektledaren lånades ut till enheten trygg och säker/stadsledningskontoret. Åren, 2010, 2011 och 2012 löpte på efter direktiv för 2010. 5 2011; Höja kunskapsnivån Faktisk förändring innebär t.ex. att höja kunskapsnivån, förbättra den organisatoriska kapaciteten eller att förändra en rådande kultur. För att detta ska ske behövs t.ex. utbildning, fortbildning och praktisk träning, samt tid att låta metoden mogna. 4 Ute i verksamheterna är arbetet med att certifiera äldreboenden ett pionjärarbete. Därför påbörjades samverkan med förskoleexperterna på kultur- och utbildningsenheten för att dra lärdomar från arbetet med certifiering inom förskolorna. På de tolv nätverksträffar som ordnades som ett stöd i arbetet bjöds förskoleexperterna in vid två tillfällen för dialog. Fokus under år 2011 var att stödja boendena i deras genomförandeprocess. Det hölls flera seminarier kring skador och olyckor bland äldre samt kring strategier för att förebygga detta. Workshops ordnades även för att stötta i skrivandet av ansökan och inspirationsföreläsningar genomfördes på begäran. Ett nyhetsbrev Nytt inom Safe Elderly arbetades fram vilket ska distribueras till alla berörda två gånger per år. Projektet deltog på den internationella jubileumskonferensen för Safe Community 20 år som hölls i Falun i september. Medverkade gjord Nacka Seniorcenter Sofiero och Danvikshem samt Nacka Seniorcenter Ektorp. Kontakter med berörda enheter internt i kommunen intensifierades under året genom dialog och möten för att förankra projektet samt som en förberedelse 4 Guldbrandsson Karin. Från nyhet till vardagsnytta - Om implementeringens mödosamma konst- En forskningssammanställning. Statens folkhälsoinstitut 2007:20. 10 (30)
inför fortsatt arbete i ordinarie verksamhet. För att bereda väg för det fortsatta arbetet genomfördes också en kartläggning som grundade sig på samtal med personer på enheterna hållbar utveckling, trygg och säker, planering och utveckling, verksamhet stöd service samt några äldreboenden. Resultatet av arbetet resulterade i att två boenden skickade in sina ansökningar till WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion för granskning av sina projekt. I slutet av året beslutar styrgruppen att ytterligare förlänga projektet. För att ge fler boenden möjlighet att fullfölja processen mot att bli certifierad erbjöds fortsatt stöd fram till och med sommaren 2012 6 2012 och 2013; Förberedelse för praktisk och organisatorisk integrering När den nya metoden har integrerats både praktiskt och organisatoriskt så sker utvärdering och lokala anpassningar genomförs, om det behövs. Till sist tas metoden för given, oavsett omorganisationer, personalomsättningar och politiska förändringar. Man brukar då betrakta metoden som institutionaliserad. 5 Modellen är introducerad bland tio av tolv särskilda boenden och verksamheterna har kommit olika långt i sina processer. Två boenden har implementerat modellen och fått sina ansökningar granskade av WHO. Ytterligare tre är på god väg och har fått återkoppling på sina ansökningar från kommunen och åtgärdar detta innan granskningen från WHO. Nacka Seniorcenter Ektorp certifierades 2010. Nacka Seniorcenter Sofiero är godkända för certifiering. Resterande boenden arbetar vidare. Under hösten 2012 slutrapporteras projektet och Social-och äldrenämnden informeras. Stödet till boendena utgörs av nätverksträff samt granskning av ansökningar. Organisationen behöver tydliggöras. Från och med 2013 ligger ägandet hos de särskilda boendena själva dvs. att driva arbetet framåt och aktivt söka de kontakter som behövs för att ta processen vidare. Navet i arbetet är Safe Elderly nätverket Nacka. Läs om nätverket i avsnitt åtta i denna rapport. Det är av vikt att kompetens inom folkhälsoarbete/folkhälsovetenskap på något sätt knyts till det fortsatta arbetet. Det är avgörande för fortlevnaden av arbetet att det finns en motor som driver arbetet framåt och utvecklar det. Därför behövs en funktion med detta uppdrag. När det är formulerat formas en organisation utifrån det. 5 Guldbrandsson Karin. Från nyhet till vardagsnytta - Om implementeringens mödosamma konst- En forskningssammanställning. Statens folkhälsoinstitut 2007:20. 11 (30)
7 Modell Processens olika steg visas i bilden nedan. Vissa av stegen löper parallellt med varandra en tid vilket motsvaras av gråtonade rutor. Det finns inte någon generell tidsaspekt som anger hur lång tid respektive steg tar av den anledningen att det är individuellt och ter sig olika på varje särskilt boende. I slutfasen när ansökan är inskickad till WHO/Collaborating Centre on Community Safety Promotion och granskad tar det olika lång tid innan målet certifiering är nått. Det är inte säkert att verksamheten blir godkänd på en gång utan kan behöva arbeta vidare och åtgärda brister som framkommit. För de särskilda boendena i projektet har det tagit ca ett och ett halvt år, tre år och ännu längre tid. Informationsträff Stöd/handledning i egen verksamhet för att komma igång Processtart. Arbeta igenom ansökan,och trygg-och säkerhetsrond. Sätta igång! Safe-Elderly nätverket Nacka Nätverksträffar för erfarenhetsutbyte. Skicka in ansökan till Nacka kommun. Återkoppling på ansökan sker i dialog mellan Nacka kommun och boendet Arbeta vidare med ansökan alt skicka in till WHO Granskning av WHO och återkoppling Arbeta vidare med ansökan Godkänd för certifiering Site visit på äldreboendet Certifiering Certifierad i fem år därefter återansökan. Rapportering om förbättringsarbete vart annat år. Bild 2: Schematisk bild över modellen i Nacka kommun. Själva ansökan om certifiering är pedagogiskt utformad efter Safe Elderly indikatorerna som i sig är en vägledning för verksamheterna. Genom att arbeta sig igenom de sju olika delarna i ansökan, se bilaga tre, samt utföra en trygg-och säkerhetsrond, se bilaga fyra, startar en lärande process. Den tredje rutan Process start illustrerar detta. Detta steg utgörs av dokumentation av rutiner för risksituationer och att arbeta fram handlingsplaner för säkerhetsarbetet. Dessutom skall medarbetarnas utbildning inom det skadeförebyggande arbetet beskrivas. Det krävs även att verksamheterna skall genomföra trygg- och säkerhetsronder, registrera tillbud och skador samt identifiera förbättringsområden. Vidare finns det särskilda rutiner för kunderna och deras anhörigas inflytande över säkerhets och trygghetsarbetet. Parallellt med stegen i modellen ordnades träffar i Safe - Elderly nätverket Nacka för att ge verksamheterna möjlighet att lära av och stötta varandra. 12 (30)
8 Safe - Elderly nätverket Nacka I november 2010 startades nätverket under arbetsnamnet Nätverket Trygga och Säkra SÄBO i Nacka. Syftet med nätverket är att påverka och sprida erfarenheter i Nacka, i Sverige och omvärlden. Syftet med nätverkandet i Nacka är att dela och utbyta erfarenheter mellan varandra för att höja kunskapsnivån och öka medvetenheten om systematiskt skadeförebyggande arbete och Safe - Elderly indikatorerna bland ledning, personal, boende och anhöriga. Träffarna under åren som projektet pågått hölls på respektive boende vilket gav tillfälle att få inblick i varandras verksamheter och arbetsmiljöer. Detta skapade en verksamhetsnära upplevelse samt en ökad förståelse för varandras möjligheter och utmaningar för skadeförebyggande arbete. Sammanlagt har femton träffar ordnats under perioden november 2010 till september 2012. Nätverket formaliserades i början av 2012 och de tidigare två grupperna blev till en. Det första nyhetsbrevet Nytt inom Safe Elderly distribuerades i början av 2012, se bilaga fem. 9 Utvärdering Våren 2012 genomfördes en utvärdering i enkätform som riktade sig till processledare och verksamhetschefer. Antalet som svarade var femton stycken vilket motsvarar en svarsfrekvens på 62 procent. Respondenterna ombads svara utifrån sin egen uppfattning dvs. en subjektiv bedömning. Frågorna handlade om hur långt verksamheten kommit i processen, hur pass delaktig man varit i projektets aktiviteter samt vilka framgångsfaktorer och problem som funnits i arbetet. För att få en uppfattning om skadeläget ställdes frågor kring detta samt kring fallrapportering och tillbud. Vidare ställdes frågor kring personalens medvetenhet kring skadeförebyggande arbete och lärdomar. Respondenterna ombads svara utifrån sin egen uppfattning dvs. en subjektiv bedömning. I bilaga fem presenteras resultatet från utvärderingen och nedan följer en sammanfattande reflektion. 9.1 Analys Många beskriver att den största utmaningen har varit att få medarbetare/personalgrupp engagerade och motiverade till att delta. Framgången i arbetet avgörs av om det finns en person i verksamheten som vill och får möjlighet att ta sig an ett projekt samt om ledningen avsätter tid för egen del och för projektledarens del till detta. Om personen av någon anledning försvinner 13 (30)
faller arbetet. Engagemanget finns men utrymmet och tiden som ledningen har avsatt i den ordinarie arbetstiden visade sig i flera fall var liten i förhållande till uppgifterna. Kompetensen hos personalen behöver fortsatt höjas, särskilt inom det systematiska skadeförebyggande arbetet som visat sig vara eftersatt. Själva ansökan kommenteras i enkäten i form av att upprepningar sker, fel saker granskas i förhållande till målgruppen dvs. de boende samt avsaknad av aktuella indikatorer. Även etiska aspekter framförallt risker kontra självbestämmande och integritet nämns i kommentarerna. Svaren i utvärderingen ger sammantaget en bild av ett behov av mer kunskap kring systematiskt skadeförebyggande arbete och i att leda projekt. Personalen är engagerad och villig att driva arbetet framåt men i flera fall uttrycker anställda att tiden inte räcker till. Verksamhetsledningens engagemang, stöd i projektet och styrning av de anställdas tid för förankringsarbete och implementeringsarbete är direkt avgörande för utfallet. Kunskapsnivån hos framförallt vård- och omsorgspersonal och ledning har ökat. Personalen har dragit lärdom om hur fall undviks och förebyggs. Fallrapporteringen fungerar mycket bättre och personalen förstår vikten av att rapportera incidenter. 10 Slutsats Projektets syfte var att ta fram en modell för processen och utveckla arbetsmaterialet, ansökan till Säker och trygg äldreomsorg, med hjälp av erfarenheter från pilotprojektet på Nacka Seniorcenter Ektorp. Modellen är introducerad bland tio av tolv särskilda boenden och verksamheterna har kommit olika långt i sina processer. Nacka Seniorcenter Ektorp certifierades 2010 och Nacka Seniorcenter Sofiero blev nyligen godkända för certifiering. Verksamheterna har överlag utvecklat en ökad medvetenhet/kunskap om systematik och om skadeförebyggande arbete. Fallrapporteringen har förbättrats och en ökning av antalet rapporter beskrivs av verksamheterna, vilket är naturligt och i sin ordning. När det gäller arbetsmaterialet är det generellt sett bra men behöver ytterligare utvecklas. Nätverket har upplevts som ett positivt och stödjande inslag. Slutsatsen är att en modell finns framtagen och att arbetsmaterialet har utvecklats. Projektet är avslutat i och med denna slutrapport. 14 (30)
11 Fortsatt strategi Nacka kommuns avsikt med en certifiering inom äldreomsorgen är att sträva mot och visa på en hög nivå avseende systematiskt skadeförebyggande arbete, något extra som sträcker sig förbi de krav som gällande lagar och förordningar ställer. De boenden som väljer att fullfölja processen och blir certifierade visar tydligt att det systematiska skadeförebyggande arbetet är en viktig och prioriterad fråga. Certifieringen ska fortsättningsvis fungera som ett medel för konkurrens enligt Nackas styrprinciper om konkurrensutsättning och det är upp till varje särskilt boende att välja om man vill certifiera sig. Medborgare och blivande kunder till äldreomsorgen kan hitta information om vilka boenden som är certifierade i det webbaserade verktyget Jämföraren samt i Kundvalskatalogen. Nätverket ska fortsätta att träffas och nyhetsbrevet ska distribueras ut. I projektet granskades ansökningarna av kommunen som ett steg innan granskningen av WHO, se bild två i avsnitt Modell i denna rapport. Detta steg utgår i den fortsatta strategin. Granskning sker fortsättningsvis av WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion, Karolinska Institutet. En kostnad kommer utgå för granskningen. Organisationen behöver tydliggöras. Det är avgörande för fortlevnaden av arbetet att det finns någon typ av stöd centralt i kommunen i fortsättningen. Enheten äldre inom Socialtjänsten formulerar uppdraget. 15 (30)
Bilaga 1 Safe Elderly indikatorer 1. Partnerskap, samverkan och samarbete styrd av en grupp beslutsfattare, de äldre själva och deras (frivillig) organisation samt ansvariga och sakkunniga. Ordförandegruppen bör vara den lokalt administrativt ansvarige med en representant för de äldre som vice ordförande; 2. Policy och mål som tagits fram och beslutats av ovanstående grupp; 3. Långsiktiga och hållbara program för den skadeförebyggande verksamheten som omfattar såväl genus som olika åldersgrupper, miljöer och situationer; 4. Program(verksamheter) som inriktar sig på grupper med högrisk och farliga miljöer samt ett program som inriktar sig på särskilt utsatta grupper; 5. Program (verksamheter och åtgärder) ska vara baserade på tillgängliga fakta (evidens); 6. Program som dokumenterar frekvens och orsaker till skador (olyckor, våld och suicid); 7. Metoder och arbetssätt som beskriver och utvärderar policy, program och processer; 8. Fortsatt samarbete med säkra och trygga kommuners nätverk på lokal, nationell och internationell nivå. Januari 2012 Källa: Karolinska Institutet, Department of public health/division of Social Medicine/WHO Collaborating centre on Community Safety Promotion 16 (30)
Bilaga 2 Rapport från pilotprojektet Nacka Seniorcenter Ektorp Se separat dokument. Bilaga 3 Ansökan Se separat dokument. Bilaga 4 Trygg-och Säkerhetsrond Se separat dokument. 17 (30)
Bilaga 5 Nyhetsbrev 18 (30)
Bilaga 6 Resultat från utvärdering En enkät sändes ut i maj 2012 till 24 representanter på de särskilda boendena som deltagit i projektet. Den riktade sig till processledare och verksamhetschefer. Antalet som svarade var 15 stycken vilket motsvarar en svarsfrekvens på 62 procent. Nedan presenteras resultatet från utvärderingen i tre delar. Den första delen beskriver hur verksamheterna ser på sitt arbete. Den andra delen belyser hur verksamheterna ser på det stöd och den projektledning som Nacka kommun stått för och den sista delen handlar om verksamheternas syn på det material som använts Ansökan och Trygg-och Säkerhetsronden. 1. Delaktighet i projektets aktiviteter På frågan om verksamheten är aktiv i projektet, deltar i aktiviteter och nätverksträffar svarade femton respondenter. Är boendet som du arbetar på aktivt i projektet? - deltar i aktiviteter och nätverksträffar osv? 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% Ja 80,0% Nej 20,0% 19 (30)
Fallrapportering En fråga ställdes om antalet fallrapporter har ökat under projekttiden. Totalt svarade femton respondenter. En följdfråga om hur stor del det ökat med i procent visar att det på ett boende har ökat med ett hundra trettio procent på ett år och på ett annat med femtio procent. Har antalet fallrapporter ökat under projekttiden? 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 40,0% 45,0% Ja 33,3% Nej 26,7% Vet ej 40,0% Tillbud På frågan Har antalet tillbud ökat under projekttiden? svarade totalt fjorton personer. Har antalet tillbud ökat under projekttidebn? 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% Ja 14,3% Nej 57,1% Vet ej 28,6% 20 (30)
Kundernas trygghet På frågan om kundernas trygghet har ökat under projekttiden svarade fjorton respondenter. Har kundernas trygghet ökat under projekttiden? 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% Ja 50,0% Nej 0,0% Vet ej 50,0% Skadebilden En respondent svarar Ja på frågan om antalet skador minskat under projekttiden medan två anger Nej som svar. Elva respondenter svarar Vet ej. Har antalet skador minskat under projekttiden? 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% Ja 7,1% Nej 14,3% Vet ej 78,6% 21 (30)
På frågan om antalet skador som krävt sjukhusbesök har minskat under projekttiden svarar två personer Ja och fyra svarar Nej medan sju svarat Vet ej. Kommentar kring på vilket sätt skador som krävt sjukhusvård minskat: Antalet höftledsbrott minskat, antalet fall som lett till sjukhusvård minskat med tretton procent. Har antalet skador som krävt sjukhusbesök minskat under projekttiden? 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% Ja 15,4% Nej 30,8% Vet ej 53,8% Medvetenhet/kunskap om skadeförebyggande arbete För att få en uppfattning om personalens medvetenhet/kunskap om systematiskt skadeförebyggande arbete har ökat ställdes fler frågor. På frågan Har personalen ökat sin medvetenhet/kunskap om systematiskt skadeförebyggande arbete under projekttiden svarade elva stycken. Nio stycken svarade Ja på frågan, ingen svarade Nej och två svarade Vet ej". Har personalen ökat sin medvetenhet/kunskap om systematiskt skadeförebyggande arbete under projekttiden? 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% Ja 81,8% Nej 0,0% Vet ej 18,2% Kommentarer: Anställda uttrycker det själva. Det diskuteras av hela verksamheten i olika forum, användande av instrument, tydligare ansvarsfördelning, ansvar på olika nivåer, ser sin del av helheten. / Vårdpersonalen ser risker och kommer med egna lösningar. De har förstått vikten av dokumentation och fallrapporterna har ökat. / Genom att vi idag pratar om problem som uppstår och löser de med kort varsel. / Arbetar aktivt, ser risker, rapporterar mera aktivt förebyggande åtgärder. 22 (30)
Den yrkeskategori som respondenterna uppger har utvecklat en ökad medvetenhet/kunskap är framförallt vård- och omsorgspersonal och därefter har ledning och legitimerad personal förbättrat sin nivå. Några nämner förutom dessa, kökspersonal och kock, teknisk personal, administrativ personal, vaktmästare. I vilken/vilka yrkeskategorier finns de som, enligt dig, har utvecklat en ökad medvetenhet/kunskap om systematiskt skadeförebyggande arbete? 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% 120,0% Vård-och omsorgspersonal 100,0% Legitimerad personal 77,8% Ledning 88,9% Annat 33,3% Vad har personalen dragit lärdom om? : De boendes egna resurser. Mycket fokus på vikten av fysisk aktivitet. Sin egen viktiga roll i det fallförebyggande arbetet. Att identifiera risker i miljö och riskbeteenden. Att följa upp åtgärders effekter. Värde av teamarbete. Att det är viktigt att skriva fallrapporter för att kunna sätta in rätt åtgärder. Att man måste se till varje individs behov. Att det inte ska vara för stora ytor runt pensionären. Mattor får vara kvar om de är tunga och ordentligt fastsatta. Att arbeta mera förebyggande. Ökat samarbete med olika yrkeskategorier. Har förändrat diskussioner kring hur vi tänker ex kring miljön (mattor, möblering mm). Personalen skriver alltid fallrapporter. Vår utmaning nu är dock att rapportören vid skrivande redan där ska analysera eventuella orsaker och åtgärder så att det inte bara blir en pappersprodukt. Har personalen dragit lärdom kring hur de ska undvika och förebygga fall? 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% Ja 66,7% Nej 0,0% Vet ej 33,3% 23 (30)
Framgångsfaktorer För att få en bild av vilka faktorer som lett till framgång i respektive verksamhets process ställdes några frågor. Här fanns möjligheten att välja fler svarsalternativ. Det alternativ som de flesta svarat är att det har varit en mix av deltagare. Vilka faktorer har gjort att projektet har varit framgångsrikt hos er? Du kan välja fler alternativ. 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Någon speciell profession bland personalen 36,4% Det har varit en mix av deltagare 81,8% Positiv och engagerad ledning 63,6% Annat 27,3% Följande kommentarer belyser svarsalternativet Annat : Mycket engagerad personal. / Att vi försökt få med alla medarbetare. Att vi låtit det ta tid. / Ökad medvetenhet om dessa frågor. / Engagerad sjuksköterska. / Flertalet dokument och riktlinjer har skapats för att höja kvaliteten på verksamheten. Nyttigt med ett tydliggörande över befintliga rutiner för att eventuellt kunna förfina dem. Personalen får regelbundet information för att öka medvetenheten. På frågan Vad har varit bra i projektet hos er? gavs följande svar: Hjälp med struktur för bättre systematik i arbetet. Nya kunskaper. Främjande arbete lyfts. Har skett inom ramen för det vardagliga arbetet vilket på sikt troligen är en fördel då det blir en naturlig del i arbetet. Skapa ökad medvetenhet om trygghet/säkerhet. Översyn/tillägg av rutiner, riktlinjer och riskbedömningar. En projektledare har utsetts och fått gott med tid. Konkreta förbättringsförslag har framkommit genom handlingsplanerna i båden ansökan och Trygg-och säkerhetsronden. Ett ökat samarbete kring dessa frågor. Skapat teamträffar med olika yrkeskategorier. Framförallt riskronden har varit bra, att få till en systematik inom området, att teamet utvecklat både verksamheten men också personerna som är aktiva i teamet. Ökad medvetenhet. Vårdpersonalen har gått från att tycka att det är tungt och jobbigt till att se vinsten och faktiskt tycka att trygg och säker är något roligt att jobba med. Att vi mer har börjat arbeta efter mål. 24 (30)
2. Stöd från kommunen När det gäller projektledningen ombads respondenterna göra en bedömning på en skala från ett till fem, där ett motsvarades av Mycket dålig och fem motsvarades av Mycket bra. Det var elva personer som svarade. När det gäller projektledningen från kommunen - hur bedömer du den på en skala från 1 till 5. 1= Mycket dålig. 5 = Mycket bra. 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 1 0,0% 2 0,0% 3 54,5% 4 36,4% 5 9,1% På frågan Vad har varit bra med projektledningen från kommunen? visar följande kommentarer verksamheternas uppfattning: Tillgänglighet. Kunskapsbank. Engagemang. Sammanhållande av nätverk. Seminarier och föreläsningar = kunskapsinhämtning och inspiration! Fått svar på frågor när vi haft frågor. Nätverksträffar med möjlighet att bolla idéer med andra enheter. Samlad info om projektet, utbyte av erfarenheter. Uppmuntrar till fortsatt arbete ute på enheterna. Föreläsningar, seminarium. Bra hjälp när man bett om den. Har peppat i svåra lägen. Har haft en dialog med ledningen. Positiv och hjälpsam attityd. Vi har träffats och jobbat över företagsgränser. Vad har varit mindre bra med projektledningen från kommunen? : För täta möten. Då man kommit så pass långt i arbetet så har behovet av hjälp ökat och då försvinner det stöd som vi behöver. Gärna mer produktiva möten. Ändrade förutsättningar meddelas ej (nya indikatorer!). Tog tid att få återkoppling. Skulle ibland önskat större uppslutning från de olika verksamheterna och att man fått igång diskussionerna. Vad har saknats? : Kontakt med Karolinska Institutet/Safe Elderly. En del oklart kring certifieringen som inte heller projektledningen kunnat svara på. Ökad tydlighet vad som krävs vid ansökan hade varit önskvärt. Ett närmare samarbete. Hjälp då man behövt den. Konkreta tips och råd. Gärna workshops där vi aktivt arbetar med ansökan Om det varit möjligt hade det var önskvärt med mer individuell feedback per enhet för att stötta upp utvecklingen. Möjlighet att boka samtal har ju funnits men det hade kanske kunnat vara schemalagt? 25 (30)
Avslutningsvis ombads respondenterna göra en bedömning av stödet (seminarier, workshops, enskilda besök, återkoppling på ansökan) som kommunen erbjöd på en skala från ett till fem där ett motsvarades av Inte alls givande och fem motsvarades av Mycket givande. Totalt elva personer svarade. Hur bedömer du stödet som kommunen har erbjudit (seminarier, workshops, enskilda besök, återkoppling på ansökan) på en skala från 1 till 5. 1= inte alls givande. 5 = mycket givande. 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 1 0,0% 2 27,3% 3 9,1% 4 54,5% 5 9,1% 26 (30)
Safe - Elderly nätverket Denna del handlar om vad verksamheterna tyckte om nätverket. På frågan Hur upplever du att nätverket har fungerat på en skala från ett till fem? svarade totalt tio personer. Hur upplever du att nätverket har fungerat på en skala från 1 till 5? 1= inget utbyte. 5= stort utbyte 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 1 10,0% 2 10,0% 3 30,0% 4 50,0% 5 0,0% Respondenterna ombads också svara på Vilka förväntningar har du på nätverket framåt i tiden?, kommentar visas nedan: Att alla delar med sig av goda exempel och även av motgångar. Kanske jämföra sig med varandra utifrån bestämda parametrar? Fortsatt erfarenhetsutbyte och inspiration. Att vi arbetar mer med teman och tar och ger av kunskap och erfarenhet. Kanske att man kommer att använda nätverket till mer konkreta frågor och funderingar när vi kommit en bit in i arbetet. Att man fortsätter med nätverksträffar och delar med sig från sin arbetsplats. Erfarenhetsutbyte och tips på bra idéer. Fortsatta workshops om relevanta ämnen då fler skickat in sina ansökningar. Att projektet hålls levande bland oss! Att den som håller i det, drar det framåt t ex. genom olika frågeställningar. 27 (30)
3. Ansökan och Trygg- och Säkerhetsrond Avslutningsvis ställdes frågor om det material som använts i processen. När det gäller både ansökan och trygg-och säkerhetsronden, hur bedömer du dessa på en skala från 1 till 5. 1 = Mycket dåliga. 5 = Mycket bra. 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 40,0% 45,0% 50,0% 1 0,0% 2 0,0% 3 45,5% 4 45,5% 5 9,1% Ansökan Materialet har varit bra i stort och det som lyfts fram som bra visas i kommentarerna nedan: Att följa det har varit bra, ger en bra genomgång av den egna verksamheten ur olika perspektiv, hjälp med systematiken. Egenutvärderingarna är bra! Att det är fler frågor på varje indikator gör att det är lättare att bryta ner indikatorn och kunna förklara hur vi arbetar. Tydliga ramar med färdig mall. Självskattningen. Att vi synliggör vikten av systematik i allt det vi gör. När det gäller ansökan hur bedömer du den på en skala från 1 till 5. 1 = Mycket dålig. 5 = Mycket bra. 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 1 0,0% 2 16,7% 3 50,0% 4 33,3% 5 0,0% Kommentarer: Ok, men kan förbättras! Lite för otydlig i sina frågor. 28 (30)
Det finns vissa parametrar som granskar fel saker, det är vuxna, myndiga personer som bor på äldreboenden oavsett diagnos. Många frågor går in i varandra, risk att det blir en del upprepning Aktuella indikatorer! Etiska aspekter. Risker kontra självbestämmande och integritet. En tydligare mall för hur den ska fyllas i. Frågorna återkommer, man svarar likvärdigt på många frågor. Inte alltid helt lätt att förstå helheten och hur allt hänger ihop. Ibland otydliga frågor. Vad är det som efterfrågas? Oflexibel mall, knölig att skriva i. För stor och frågorna har inte varit helt tydliga. Tungt material och mycket upprepningar. Bugg i den skrivskyddade mallen, svårt att klippa ut och klistra in olika textstycken som man vill. Ibland skiftar typsnittet och går ej att ändra tillbaka. Irriterande. Att förutsättningarna ändras under tid, utan direkt återkoppling från ansvariga. Onödigt omfattande och att det tagit tid så att delar av ansökan hunnit bli inaktuella. Trygg - och säkerhetsronden När det gäller enbart trygg-och säkerhetsronden hur bedömer du den på en skala från 1 till 5. 1 = Mycket dålig. 5 = Mycket bra. 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 1 0,0% 2 8,3% 3 8,3% 4 75,0% 5 8,3% Vad har saknats i trygg-och säkerhetsronden? : Lite tydligare beskrivet vad som gäller för att t.ex. något ska vara säkert eller tillfredsställande. Mer specade frågor gällande psykosociala faktorer. Och vidare Vad har varit mindre bra? : Frågorna anpassade mer utifrån dagis än för äldre! Omotiverade frågor, vissa går dessutom emot gällande lagar/riktlinjer! Frågorna bör ses över och kopplas till aktuella riktlinjer/lagar och nya forskningsrön. Ibland berörs frågor som ej går att påverka som ligger på fastighetsvärdens ansvar. 29 (30)
Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167