Linköping - bygger nya broar Masterplan for nytt resecentrum i Linköping

Linköping - bygger nya broar Masterplan for nytt resecentrum i Linköping

Projektbeskrivning Kindaplatsen Kindaön och Kanalplatsen Kindaön är ett nytt erbjudande i stadsrummet placerad ute i själva Kinda kanal. En potentiell mötesplats och samlingspunkt för nytt och gammalt. Den kan utveckas till ett åbad, en liten lund med skuggande fruktträd, eller fungera som stadsyta och stadsrum med kaféliv på sommaren och skridskouthyrning på vintern. Den livliga båttrafiken på Kinda kanal och Stängån får en naturlig knutpunkt här. Ön ligger centralt i förhållande till parken vid hotellet och den nya Kanalplatsen vid resecentret. Tillsammans utgör de en varierad, funktionellt och arkitektoniskt sammansatt stadskant som anknyter direkt till både innerstaden och det nya stadsutvecklingsområdet omkring resecentret. Kanalplatsen är utformad som en stor västvänd och nivåindelad yta som samlar stadens golv i förlängning av resecentrum. Vi föreställer oss ett myllrande och dynamiskt stadsliv med aktivitet och rörelse, men även en plats att stanna upp, ta en paus och äta en glass medan man betraktar livet på Kinda kanal. Resecentrum Linköpings nya resecentrum är förutsättningen för stadens utveckling - och på sätt och viss även stadens akilleshäl. Det är en mycket stor anläggning och kan uppfattas som utanför stadens skala i sitt program. Samtidigt är placeringen av Ostlänken en unik möjlighet för att attrahera både investerare och nya innevånare till staden. En förutsättning för att generera stadsutveckling och ett dynamiskt fundament för ett egentligt stadsliv. Vi ser därför resecentret som en tillgång för staden och önskar att det framstår i nära fysisk symbios med den nya stadsdelen, den gamla innerstaden samt de nya viktiga och nödvändiga infrastrukturella förbindelserna. Vi placerar resecentrum närmast som en utskärning i nätstrukturen och låter centrets kanter vara en del av gatubilden, inspirerat av de många gamla tågstationerna i de större europeiska städerna. Man träder med andra ord direkt ut från resecentret till stadens gator och platser, och man får en särskild känsla i magen - inte riktigt, men nästan som när man träder ut från tågstationen i Venedig och möter Canal Grande, och genast känner sig som en del av stadens pulserande liv. Kinda kanal är inte Canal Grande, men känslan kan vara den samma! Arkitektoniskt föreslår vi en nyansering av uppfattningen av resecentrum som samlat center. Vi underdelar och förskjuter övertäckningarna samt introducerar träd i strukturen för att underlätta en nedbrytning av den stora skalan och möjliggöra en variation i uttrycket. Samtidigt uttrycker och gestaltar förskjutningarna en dynamik både i riktning mot Stockholm och mot Øresundsregionen. Pelare och broar utförs i vit betong vid Kindaplatsen och i själva resecentret. Övertäckningarna bärs upp av vitmålade och smala stålkonstruktioner och övertäcks av glas - homogent i uttrycket dock med stor differentiering i materialval. Det ljusa och lätta är framträdande och bidrar både till att skala ner den stora anläggningen, samt förstärka känslan av transparens så att upplevelsen av att vara en del av den omkringliggande stadsbildningen främjas. Biljettfunktionerna är placerade mot Kanalplatsen och detaljhandeln primärt inne under strukturen och ut mot de omkringliggande gatorna. Rulltrapporna integreras i rörelsen parallellt med spåren så att den resande som ska ut i världen rör sig upp mot himlen och de ankommande leds direkt ner i stadens nya pulserande stadsrum med en enastående utsikt mot hela Kinda kanals vattenrum och den gamla innerstaden. Bussterminalen är placerad i den östliga änden av resecentret med direkt anslutning till Gumpakullavägen och korta gångavstånd till både perronger och långtidsparkering. Linköping - bygger nya broar 7

Projektbeskrivning Kindaön Etappstrategi Vi har varit angelägna om att skapa en särdeles robust struktur som kan utbyggas i det tempo som efterfrågan och behov kräver. Som första etapp är det närliggande att peka på de byggfält och stadsrum som ligger närmast den existerande staden och samtidigt är en del av resecentrets närområde. Både för att etablera en stadsmässighet redan från början och för att skapa den nödvändiga ljudbarriären till tågbanan. Vi föreslår primärt affärsverksamhet placerat längs tågbanan. Diagonalen, Kindaön och Kanalplatsen är hörnstenen i kopplingen till innerstaden, tillsammans med den nya cykel- och fotgängarbron i förlängningen av Kungsgatan och Ågatan. Det är viktigt att investeringar i infrastruktur som skapar de nödvändiga förbindelserna görs i ett tidigt skede i utvecklingen. De kommer att fungera som viktiga kickstartare för hela utvecklingen och även som magneter för investerare - och är en förutsättning för att skapa efterfrågan på nya bostäder i stadsdelen. De nästa etapper föreslår vi som färdiggörande av de byggfält som omger rese- centrum för att snabbt skapa en stadskänsla kombinerat med en förnuftig logik i förhållande till byggplatsstörningar. Sagt med andra ord - ingen ska bo på en byggplats de kommande 30 åren. Vi har utarbetat en översikt över byggfälten som sammanhåller byggfältets areal med den potentiella byggrätten - exploateringen är mycket varierande med ett genomsnitt på ca 190% mätt på byggfält. Inte Manhattan, men analogt till motsvarande täta och kompakta stadbildningar i många storstäder, och väl anpassat till Linköping. Efterskrift Det är ett stort uppdrag Ni har formulerat - komplext och med många spännande utmaningar. Vi har eftersträvat att utveckla en robust strategi snarare än att producera ett traditionellt arkitektfackligt och designbaserat förslag. Det är vår erfarenhet från liknande stora stadsutvecklingsprojekt att de bör vara baserade på en överordnad och stark idé, och därmed en strategi som är robust nog att rymma stadsutveckling med en lång tidshorisont. Det innebär att planen ska vara flexibel, att nya idéer över tid kan inpassas utan att den grundläggande idéen går förlorad. Det betyder inte att vi inte är intresserade i design, tvärtemot, bara att förutsättningen för att skapa intressant och nyskapande arkitektur - i detta sammanhang resecentret - bör vara en väl genomarbetad helhetsplan som löser stadens logistik och skapar välfungerande stadsrum och nya förbindelser. Vi tror på broarna - Linköping har möjligheten att bygga broar till världen och visa vägen! Linköping - bygger nya broar 9

Mobilitet tekst Mobilitet tekst Övergripande mål för mobiliteten Staden behöver ett transportsystem för att kunna leva. Det skall ge god tillgänglighet, oavsett vilket färdmedel du väljer. Biltrafikens negativa miljöpåverkan gör att vi idag måste minska våra tillfällen att välja bil. I de flesta städer idag ligger andelen bilresor över 50 % av det totala resandet, denna andel bör minska till 30 %. Målet är att de hållbara transportmedlen ökar, och får cirka 20 % kollektivtrafik, 30 % cykel och 20 % gång. Dessutom skall alla resor kunna göras på ett tryggt, säkert och trivsamt sätt, gärna med möjlighet att kombinera resan med andra aktiviteter t ex arbeta, träna, vila, umgås. Att erbjuda ett trafiksystem och en struktur som ger rätt framkomlighet i varje del är grundläggande för att vi skall göra rätt färdmedelsval. Runt staden skall snabba trafikslag kunna angöra stadskärnan, och inom de mest centrala delarna är det främst de långsammare trafikslagen som skall dominera. Möjligheten att byta färdmedel i strategiska snitt är en viktig del av det hållbara transportsystemet. Med ett nytt resecentrum och ett utvecklat hållbart transportsystem i staden kommer stor vikt läggas vid utveckling av cykeltrafiken och kollektivtrafiken. Målet är att biltrafiken skall minska ju närmare stadskärnan man kommer, samtidigt som gång- och cykeltrafiken är som störst i de inre delarna. En rätt utformad struktur måste kombineras med opinionsbildning, reglering och samverkan för ett hållbart resande. Linköping arbetar redan idag aktivt med många olika delar i dessa mjuka påverkansformer. Detta skall givetvis fortsätta och utvecklas. Trafiksystemet i stadskärnan Resan till stadens mitt börjar i det mer övergripande systemet med bil, buss eller tåg. Tågen angör med den nya stationen mitt i staden. Härifrån kan man resa med alla färdmedel. Beskrivning av byten mm i nya resecentrum finns i kommande kapitel. Busstrafiken angör ofta i fler punkter runt stadens centrum, oftast inom gång- eller cykelavstånd till målen i centrum. Bussar och spårvagnar passerar även genom stadskärnan, för att kunna erbjuda den bästa tillgängligheten med detta hållbara transportmedel. Biltrafik leds runt stadskärnan på en ring som utökas på ett naturligt sätt när stadskärnan växer. Cykelvägar når stadskärnan i alla viktiga stråk, hela vägen in till stadens innersta. Cykelstråk genom stadskärnan får god framkomlighet. Ett finmaskigt nät för gående byggs upp runt stadens viktigaste handelsstråk och nya resecentrum, där resan kombineras med vistelse, social samverkan och en stor variation av ärendebesök. Gång Gångnätet är finmaskigt och kompletteras med nya broar över Stångån. Det knyter samman med stadens övriga stråk, oftast i samma passager över ringvägen som cykelstråken använder. Genom det nya området skär en diagonal, kring vilken stadslivskoncentrationer och målpunkter samlas. Denna knyter även samman arenan med stadskärnan och resecentrum. Gångstråken utförs med hög detaljeringsgrad och med stor rumslig variation, samt utblickar för bästa orientering. Längs Stångåns stränder finns rekreativa stråk för gående. Cykel I gränsen mellan stadskärnans rutnätsstruktur och övriga staden kopplas huvudcykelstråken ihop med existerande cykelstråk i alla riktningar. Passager tvärs ringvägen utförs på ett tryggt och säkert sätt, med god framkomlighet för cyklisten. I diagonalen genom den nya delen och under järnvägen finns huvudstråket från norr till söder, kring vilken övriga stråk kopplas. Längs Stångån finns cykelstråk på båda sidor, med bäst framkomlighet på västra stranden. I stadskärnan finns stort antal platser för cykelparkering, väl kopplade till huvudcykelstråken. Framför allt runt nya resecentrum finns många cykelplatser vid alla entréer. Kollektivtrafik Existerande och framtida kollektivtrafik kopplas enkelt samman med buss- och spårväg på diagonalen genom de nya stadsdelarna och förbi resecentrum. Även ringvägen är del av kollektivtrafikstrukturen. Även om kollektivtrafikstråket skulle flyttas till Drottninggatan kan det enkelt kopplas samman med det framtida linjenätet. När en spårväg blir aktuell, som del av den högklassiga kollektivtrafiken genom staden, förläggs den i samma diagonala gata genom områdets hjärta. Busstrafik kan därmed angöra resecentrum från alla håll, med tyngdpunkt på västra sidan mot Stångån. På östra sidan mot ringvägen finns både stadsbussar, landsbygdstrafiken och expressbusstrafiken, som enkelt kopplas mot regionens huvudvägar. Bil Staden får en god tillgänglighet, med en sammanhållen ringväg runt stadskärnan. Ringvägen kopplas samman med de nya stadsdelarna via en ny bro i norr invid arenan. Då skapas en effektiv och naturlig ring som gör att det alltid gå snabbar att köra ringen, än genom innerstaden. Eftersom framkomligheten för bil är betydligt lägre i stadskärnan än på ringvägen. Angöring till resecentrum sker direkt från ringvägen i öster. Större parkeringsanläggningar finns placerad runt hela stadskärnan. Dessa ligger på ställen lämpliga för bytet till gång. Den nya stadsdelen får större parkeringshus placerade i anslutning till resecentrum, som samtidigt kan fungera som handelsparkering till handelsstråken i de nya stadsdelarna. Åtgärder för hållbart resande Det är av största vikt att utbyggnad av det fysiska strukturerna kombineras med åtgärder som främjar det mer hållbara resandet. Det handlar om opinionsbildning i form av kollektivtrafikinformation, kampanjer, restidsinformation, förändrad reglering av t ex korttidsparkering, premiering av rätt beteende, mm. Det kan vara individualiserad marknadsföring som t ex information till inflyttade i de nya områdena. Eller resplaner för trafikintensiva verksamheter för att uppmuntra sina anställda att använda mer miljöanpassade färdsätt. Att skapa system för bilpooler kan vara lämpligt för föreningsdrivna eller kommersiella samfälligheter. Dessutom kan ökad cykelservice, väderskyddade gångvägar, intermodala bytespunkter, lånecykelsystem, infartsparkering med shuttle, mm bidra till det mer hållbara resandet. Det handlar helt enkelt om ett nytänk för resandet i ett 50-årsperspektiv. Nya resecentrum Trafiken runt nya resecentrum ställer höga krav på framkomlighet och tillgänglighet. Samtidigt som många funktioner gör bytet effektivt och attraktivt. I förslaget finns goda kopplingar till tågen, regionbussarna, stadsbussarna, expressbussarna, taxi, bilangöringen, bilparkeringen, biluthyrningen, cykelparkeringen och lånecyklarna. Dessutom finns all den service som den resande behöver i stationen. Sambanden inom resecentrum är goda, vilket ger korta och snabba byten. Överblicken i den öppna stationshallen och entréer på alla fyra sidor ger mycket god orientering om var min resa fortsätter. Eftersom resecentrum kommer att ligga mitt i den nya stadsdelen kommer kopplingarna till staden vara utomordentligt goda. Resecentrum har en innerstadssidan mot handelsstråken (diagonalen) och Stångån, samt en fordonssida i direkt anslutning till ringvägen. Strategier för rätt mobilitet Stad byggs genom människans behov, ett behov av bostäder, arbete, rekreation, service och sociala samband. Transportsystem byggs ut för att behov av resande ökar. Miljömålen kräver att vi strukturerar våra städer på så sätt att de minskar resandet. Därför är det av största vikt att rätt funktion placeras på rätt ställe. Att placera stationen mitt i staden är därför av stor betydelse för ett hållbart resande. Även övriga större målpunkter placeras i stadskärnan. Länken mellan dagens stadskärna och nya resecentrum är därför en naturlig del av stadens utveckling. Placering av viktiga målpunkter och aktiviteter längs denna koppling begränsar resandet i staden. Rätt tid för utbyggnad av det hållbara transportsystemet Det är också viktigt att skapa rätt beteende från början. Utbyggnad av ett nytt område är ett gyllene tillfälle att sätta nya normer för resandet. Därför bör utbyggnaden ske samordnat med utbyggnad av kollektivtrafik och cykelvägnätet. Dessa skall finnas öppna samma dag som man flyttar in. Det kan även lämpas sig att använd provisoriska lösningarna under tidiga utbyggnadsskeden för att skapa rätt beteende från början. Opinionsbildningsåtgärder Alla fysiska förändringar bör samverka med en plan för opinionsbildande åtgärder, av samma anledning om att när man flyttar in är bästa tid för ändring till det mer miljöanpassade beteendet. Strategi för utbyggnad av parkering Parkering finns både i respektive kvarter och samlade i parkeringshus. Det finns många fördelar med samlad parkering; ökad möjlighet till samnyttjande, mer likställd kollektivtrafikresandet, färre bilplatser krävs, underlättar för bilpoolsanvändning mm. Samtidigt så byggs en stadsdel ut med stort antal exploatörer och fastighetsägare som alla har olika utbyggnadsordning. För att kunna skapa den mest hållbara lösningen för bilparkering bör därför metod för utbyggnad av samlad parkering skapas. En gemensam strategi och plan för finansiering, huvudmannaskap och genomförande. Annars är det lätt att det blir många små p-garage som ökar bilresandet, ökar trafikvolymerna på gatorna, och kräver fler bilplatser i stadens centrala delar. 12 Linköping - bygger nya broar 13

Areal beräknade BTA Areal beräknade BTA Delområde Byggfält Byggfält m2 m2 Bostäder Verksamheter Handel Kultur / Hotel Resecenter Parkering A A.01 4500 14800 11500 3300 A.02 2800 9300 5900 1800 1600 A.03 1700 6200 4500 1700 A.04 6400 14350 10750 3600 A.05 2100 5750 4250 1500 A.06 2800 7300 5800 1500 A.07 3900 10800 10800 24200 68500 544 F.02 F.01 F E.03 E E.02 E.01 C.02 C.01 P.01 P.02 C.04 C D.02 D.01 C.03 B.01 A.02 A.03 A.04 A.01 P P.03 D D.04 D.03 B.02 R A.05 A.06 B A A.07 G.01 G.02 G G.03 B B.01 1400 5600 4200 1400 B.02 4800 6800 2000 4800 6200 12400 123 C C.01 1900 7500 7000 500 C.02 4100 10800 4300 6000 500 C.03 2300 8300 6000 2300 C.04 4600 10000 4500 4500 1000 12900 36600 290 D D.01 4000 12000 10000 2000 D.02 4000 11500 10000 1500 D.03 5300 14800 14800 D.04 3500 9300 9300 16800 47600 353 E E.01 5200 3000 2000 1000 E.02 3600 6200 6200 E.03 3000 1200 1200 11800 10400 86 F F.01 4100 12400 12400 F.02 2700 6000 6000 6800 18400 128 Delområder och byggfältnr. P.04 G G.01 3400 11000 11000 G.02 8000 15000 15000 G.03 2600 5400 5400 14000 31400 220 R R.01 13000 10000 7000 3000 13000 10000 91 P P.01 5900 5000 5000 P.02 9600 6800 1800 3000 2000 P.03 8900 1500 1500 P.04 3600 8000 8000 28000 21300 160 Total parkering 1995 Total BTA 133700 256600 55000 163000 28600 7000 3000 14 Linköping - bygger nya broar 15

Hållbarhet Hållbarhet DAGSLJUS ENERGIFÖRSYNING PROGRAMMERING BRAND Energieffektiva installationer TERMISKT INNEKLIMAT Maximal användning av förnybar energi VENTILATION KYLNING Minimering av energiförlust Hållbarhet Det är teamets ambition att skapa en markant hållbar profil för projektet, både ur sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Den nya stadsdelen ska vara behaglig att vistas i. Som innevånare och som besökare ska man kunna se och märka att stadsdelen är skapad med hållbara principer. Arkitekturen vill skapa state of the art byggnader, som producerar energi till både byggnad och stadsdel. Målet är att reducera det totala enegibehovet till ett absolut minimum och säkra en så miljövänlig energiförsörjning som möjligt. Detta ska ske genom att all byggnation uppförs som lågenergibyggnation och att vissa byggnader uppförs som plusenergibyggnader. Härmed vill utvalda byggnader medverka till att kunna täcka en del av energibehovet i stadsdelen. Det vill således vid en realisering av detta förslag vara tal om en ansenlig energibesparing jämfört med en mer traditionell utbyggnad av stadsdelen. I det utarbetade förslaget har det varit ett skärpt fokus på planering för bästa möjliga utnyttjande av dagsljus och passiv solvärme samt lokal energiproduktion. Byggnaderna är därför placerade, disponerade och orienterade så att de skuggar minst möjligt för varandra, så att alla takytor och större fasadytor har möjlighet att nu eller senare integreras med olika solenergi- eller dagsljussystem. Baserat på egna erfarenheter är det teamets rekommendation att byggnadernas energibehov effektivt minimeras genom användande av Integrerad Energi Design (IED). IED-metoden är baserad på en tidig och systematisk dialog mellan byggherre, arkitekt, entreprenör och ingenjör, som säkerställer att projekten fasthåller en helhetssyn och skapar de bästa lösningarna för sund, flexibel och hållbar arkitektur i såväl anläggnings- som driftsfasen. IED-metoden säkrar ett bra inomhusklimat, färre synliga installationer, låg energiförbrukning, en förnuftig driftsekonomi, och inte minst ett bättre samarbete. Den Integrerade Energi Design Processen Vi rekommenderar att alla projektteam som i realiseringsfasen ska designa de enskilda bygnaderna i stadsdelen, introduceras till IED- processen genom en serie workshops med fokus på implementering av IED, och att de enskilda projektteamen i designfasen fortlöpande faciliteras av externa IED-experter. En process som delar av projektgruppen tidigare har använt sig av med stor framgång i andra stadsutvecklingsprojekt. Det mest effektiva sättet att skapa en hållbar stadsdel på är att reducera de onödiga energibehoven. Genom att använda förnybara energikällor och återanvända tillgängliga resurser täcks de nödvändiga behoven i stadsdelen. De resterande behoven, som inte kan täckas av förnybara och hållbara resurser, ska täckas genom optimalt utnyttjande av de tillgängliga energikällorna. Metoden heter Trias Energetica och beskrivs bäst genom nedanstående modell: Trias Energetica - Minimering av energiförlust (klimatskärm, köldbroar och täthet) - Maximal användning av förnybar energi (utnyttjande av dagsljus, byggnadsintegrerad solenergi, biobränslen etc.) - Energieffektiva installationer (behovsstyrd ventilation med värmeåtervinning, vattenbesparande kranar etc.) Dagsljus Ljuset från solen är en grundläggande förutsättning för livet på vår jord. Förutom att vara en av livets grundstenar är solljuset också med till att definiera och skapa de rum vi människor uppehåller oss i, både inom- och utomhus. Byggnader som är dagsljusmässigt välbelysta upplevs som mer attraktiva. Dessutom visar nyare forskning att det finns ett direkt samband mellan mängden av dagsljus och människors hälsa. För utvecklingen av en stad är det därför viktigt att fokusera på dagsljuset redan innan den första byggstenen läggs, då byggnadernas interna disponering är bestämmande för dagsljuset i stadsdelen. Därför är en av huvudaspekterna i disponeringen av stadsdelen att optimera stadsplanen och byggnadsfunktionerna i relation till dagsljuset. Detta görs genom att kontrollera att stadsplanen skapar möjlighet för oproblematisk tillgång till ett tillfredsställande dagsljusnivå inne i byggnaderna. Därför har det gjorts analyser av dagsljusinfallet i byggnadsfasaderna i stadsplanen. Dagsljuset i stadsdelen utnyttjas mest hensiktsmässigt genom att funktioner som är dagsljuskrävande placeras där tillgången på dagsljus är hög och vice versa. Kontorsbyggnader där elförbrukningen till belysning ofta utgör en stor del av energikostnaden, placeras således där var dagsljusinfallet på fasaden är stort. Detta ger möjlighet att skapa en god fördelning av dagsljus i lokalerna utan att det uppstår problem med hög värmebelastning från solen genom överdimensionerade fönsterpartier. Detaljhandelsbutiker och andra affärer som inte har särskilda krav till dagsljusnivån kan med fördel placeras i gatuplan, och särskilt i de områden som analyserna har visat har reducerat dagsljus. Energibehov och energiförsyning - minimering av energibehov Det rekommenderas att all byggnation utförs som lågenergibyggnation som lever upp till den bästa energistandarden i Skandinavien. Detta uppnås bl.a. genom att följa nedanstående nyckelvärden för fönster, klimatskärm och tekniska installationer. Byggnadsdelar Fönster. Underhållsfria lösningar i kärnträ (alternativt trä/aluminium) Evt. tyska lösningar med köldbroisolering i ramkonstruktionen. Det rekommenderas att använda fönster med integrerade friskluftsventiler. För fönster rekommenderas följande vär den: Uw, max = 1,0 W/m²K, LTmin = 0,70, g ~ 0,50 Tak: U = 0,08 W/m²K (500 mm isolering) Ytterväggar: U = 0,1 W/m²K (400 mm isolering) Terrændæk: U = 0,1 W/m²K (400 mm isolering) mot terræn Solavskärmning De skärpta kraven till inomhusklimatet betyder att det för delar av byggnaderna kommer att vara behov av utvändig solavskärmning. Antagligen i form av en mobil solavskärmning eller i form av permanenta vågräta uthäng över (syd) eller vid sidan ( öst/väst) av fönstren beroende på orientering. Det får inte användas permanent solavskärmning eller solavskärmande glas. Den mest hensiktsmässiga solavskärmningen bör avgöras så snart de första arkitektskisserna är klara. Det bör vara mycket stor uppmärksamhet på att undvika köldbroar samt på enkla driftsäkra, och täta samlingsdetaljer. Värmeackumulering uppnås med fördel genom tunga, fritt exponerade material i tak (betong eller två lager brandgips). Tunga golv och väggar vill endast ha begränsad effekt jämfört med tunga tak. Ventilation utförs som balanserad mekanisk ventilation med VGV och behovsstyrning. I sommarperioden eftersträvas naturlig ventilation. Ventilationsanläggningen bör ha en värmeåtervinningsgrad på minst 85% och ett SEL värde på max. 800 J/m3. Invändiga ytor. Det ska användas godkända och allergivänliga material och beläggningar för bästa möjliga inomhusklimat och minimalt ventilationsbehov. Vidare bör en rad åtgärder vidtas för att minska elförbrukningen utöver el till byggnadsdrift. F.eks. genom att ställa skärpta krav till elektrisk apparatur i områdets bostäder. Elförbrukningen till elektrisk apparatur vill därigenom kunna sänkas med upp till 20 %. Det vill var attraktivt för stadsdelen att arbeta med storköpsavtal för energioptimerad elekektrisk apparatur, inkl. hårda vitvaror som t.ex. tvätt- och diskmaskiner som är förberedda för anslutning till varmt vatten (hållbart utnyttjande av överskottsvärme) i stället för att värma upp vatten med elektricitet. Kombinationen av energieffektiva apparater, energieffektiv belysning och ljusstyrning, samt beteendeändring kombinerat med energismarta byggnader och optimerat dagsljusutnyttjande, förväntas att reducera behovet för hushållsel i bostäderna med 40% och 30% i övriga byggnader. Elförsörjning - Solceller Energibehovet ska täckas på det ekonomiskt och miljömässigt mest attraktiva sättet. En effektiv metod är utbredd användning av solceller. Potentialen för utny- 16 Linköping - bygger nya broar 17

Hållbarhet Sol och skugganalys Fördelningen av solenergi är analyserad för den nya stadsdelen i Linköping. Analysen visar att där är goda möjligheter att använda den instrålande solenergin, då där inte finns höga skuggande byggnader i stadsdelen. Det är därför, vid uppförande eller vid en senare tidpunkt, goda möjligheter att implementera hållbara energisystem som t.ex. solceller i stadsdelen som aktivt kan utnyttja solenergin på stadsdelens takytor. Den väldisponerade stadsplanen ger ytterligare goda möjligheter för passivt utnyttjande av solvärme i bostäder som vänder mot syd / öst / väst. Analys av mängd och fördelning av solenergi (direkt och diffus strålning) i stadsplanen. Som supplement till solenergianalysen har sol- och skuggförhållandena undersökts under en representativ tidsperiod. Nedanstående skugganalys visar skuggförhållandena timme för timme, från kl 08:00 till kl 16:00, den 21 Mars / September (dagjämningen). Analysen visar att endast få tak periodvis överskuggas, då där inte finns höga punkthus som annars kan ge upphov till långa vandrande skuggor i stadsdelen. Skugganalysen visar vidare att där även vid dagjämningen är sol i de stora gårdsrummen. Under sommarhalvåret, med högre solhöjd, är mängden av direkt sol i gårdsrum och på gårdsfasader mot syd, öst och väst markant större. Skugganalys från kl 08:00 till kl 16:00 den 21 Mars / September 20 Linköping - bygger nya broar