Delaktighetsmodellen, en väg mot empowerment FoU Välfärds-konferens i Vänersborg den 28 augusti 2014 1
Vad är delaktighetsmodellen? 2 En dialogform för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor. Den svagare parten är ofta i beroendeförhållande till den starkare.
3 Delaktighet och ha inflytande Får du bestämma över ditt liv? Vardagsuppfattning om vad delaktighet är
Delaktighetsmodellens syfte: 4 Öka brukarnas delaktighet på sikt Möjliggöra direkt inflytande över vardagliga förhållanden Positivt påverka gemenskapen, tillhörigheten Nerifrån-upp perspektiv
Delaktighetsmodellen Delaktighetsslingan, är metoden 5
6 FÖRINFORMTION till alla deltagare Brukarträff 1 VÄG- LEDAR- PARET Personalträff Brukar träff 2 Gemensam träff Uppföljning Ann-Christine Gullacksen, FoU Välfärd, Kommunförbundet Skåne
Vägledarna 7 Utbildade Vägledare Utbildningsslinga under handledning De är inte handledare, rådgivare, problemlösare Får fortbildning, nätverk Ges kontinuerliga uppdrag Samordning
8 Stafettfrågor - exempel från brukare till personal: Varför kommer personalen inte på de tider vi bestämt? Hur vet ni i personalen att ni ger rätt hjälp? Varför städar personalen på olika sätt hos oss? Kan vi få ha ett disco? Vad kan man göra för att slippa bråk och missförstånd? Kan vi få starta ett brukarråd? Personalen pratar för mycket i sina mobiltelefoner. Dalta inte med oss!
9 Stafettfrågor - exempel från personal till brukare Hur ska en bra personal vara? Hur vill ni bli bemötta? Är ni nöjda med er arbetsdag? Får ni bestämma över er egen fritid? Hur gillar ni maten och matsalen? När blir man vuxen och vad är det?
Framgångsfaktorer 10 Vägledare kommer utifrån Brukarna har egna träffar Brukarna inleder alltid slingan Reflektionstid för personalen Stafettfrågorna Synliggör tyst kunskap och erfarenhet Slingan som ett sammanhållet samtal Uppföljningsträffen Slingor används återkommande Brukarvägledare Samordning
Hinder 11 Chefen har inte förberett hur arbetssättet kan påverkas Byte av chefer Tidsbrist eller svårigheter att organisera träfftiderna Personalens ointresse, känner sig tvingade att delta Dåligt genomförd förinformation Informationen till brukarna har varit bristfällig Funktionsnedsättningen medför svårigheter i gruppsamtalet Saknas samordning
12 Brukarens väg mot delaktighet förutsättningar för delaktighet Förstå sammanhanget: när, vad, hur? Kunna uttrycka och formulera sina önskemål Lyssna - bli hörd våga berätta vad man tänker Prata om följder av handlingar och av valsituationer Uppmuntrande omgivning som ger öppningar Självrespekt, bli stärkt tillsammans med andra
Brukarnas vinst 13 Känner sig uppmärksammade Blir tagna på allvar, förstärker brukarnas perspektiv Mötena upplevs som något positivt och nytt Bättre stämning mellan brukarna Bättre kontakt med personalen och chefen Fler blir aktiva på brukarråd och Husmöten Vägledarna ger trygghet och stöd för att framföra synpunkter Kommentar: Det får inte rinna ut i sanden
14 Vägledarnas kompetens ökar Utvecklar generell kompetens i arbete med empowerment på olika sätt Beskriver en personlig mognad i sin yrkesroll Uppgiften känns meningsfull Får en bred erfarenhet från olika arbetsplatskulturer Cheferna nämner ofta detta som ett resurstillskott i verksamheten En förutsättning är att de kontinuerligt får leda slingor
15 Personalens vinst Lyssnar på nytt sätt på brukarnas önskemål Upptäcker: aha-upplevelse Omvärderar rutiner i arbetet, mer med än för brukarna Ökat samförstånd mellan personal och brukare Nytt förhållningssätt till arbete, nytänk Ökat arbetsplatslärande Kommentar: Det får inte rinna ut i sanden
16 Olika användningsområden Kvalitetsarbete, uppföljning med brukarmedverkan Utveckla samarbetet brukare personal Diskutera svåra frågor i och om livet Vardagliga frågor som rör gemensamma aktiviteter, fritid, levnadsvanor, Inom LSS, äldreomsorg och övriga SoL Alla åldrar. För barn, ungdomar, vuxna Slinga med personal och brukare från olika enheter, Utbytesmodell
17 Delaktighetsmodellen och den evidensbaserad praktiken EBP och beslutsfattande EBSOP, evidensbaserad social omsorgspraktik, den erfarenhetsbaserade kunskapen som uppstår i dialogen mellan brukare och personal Båda parters tysta kunskap lyfts fram, granskas och uppdateras Brukarnas och personalens erfarenheter och kunnande vävs in i kunskapsutvecklingen Förutsätter: Kontinuerlig granskning, flexibilitet och förnyelse