Miljötillstånd i hav, och grundvatten och Vad visar mätresultat från miljöövervakningen. Introduktionskurs i Greppa Näringen Markus Hoffmann, LRF
Källfördelning N och P till omgivande hav Kväve Fosfor Industri 6% Hygge 7% Industri; 12% Fiskodling; 1% Reningsverk 21% Enskilda avlopp; 20% Jordbruk ; 45% Enskilda avlopp 3% Deposition på sjöar 13% Åkermark 50% Reningsverk; 16% Dagvatten; 4% Skogsmark ; 2% Naturvårdsverket. TRK Rapport 5247 Fosforutsläpp till vatten. Naturvårdsverket Rapport 5364
Östersjöns avrinningsområde Egentliga Östersjön Kattegatt Bottenhavet Bottenviken Finska viken Rigabukten Danska sundet
Salthaltskillnaden präglar Östersjön
Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor
Östersjöns avrinningsområde
Problemen med övergödning i haven runt Sverige 1. Cirka 40 000 km2 syrefattiga / syrefria bottnar. 2. Årlig omfattande algblomning och minskat siktdjup (5 cm/år) 3. Störd reproduktion av torsk och överfiske
Syrebrist i Östersjön Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14
Exempel på syrgaskart. Expeditionsrapport 26 oktober 2006
Satellitbild klorofyll
Lekområden för torsk i Östersjön
Stationsnät i utsjöprogrammet
Förändring av syrekoncentration i två stationer i utsjöprogrammet
Koncentration av syre vid samma tillfälle på olika stationer från Anholt, genom Öresund och Egentliga Östersjön till Öland
Tillförselvägarna för kväve och fosfor till Östersjön N (ton/år) P (ton/år) Flodmynningar 830 000 41 000 Punktkällor vid kusten 100 000 13 000 Nedfall 300 000 5 500 Biologisk fixering 130 000 300 000-700 000 Summa 59 500 -
Viktiga mekanismer i Östersjön Öresund och Bälthavet är enda tillförselvägen för syrerikt vatten. Bestäms till stor del av vindriktning och vindhastighet. Stora inträngningar av saltvatten är bra men mest tillfälligt. Bra att de tillför syre men dåligt att de först trycker upp fosforrikt djupvatten. Efter det blockerar de en vertikal omblandning av yt- och djupvatten. Salthaltsskiktning. Skilj på vårblomning och sommarblomning. Vårblomning är kvävebegränsad och sommarblomningen är fosforbegränsad.
Viktiga mekanismer i Östersjön De blågröna algerna blommar inte på våren pga < 12 grader. De blommar istället på sommaren och fixerar stora mängder kväve och är fosforbegränsade (exemplet med N-gödsling). Blågröna alger finns endats i blygsam utsträckning på västkusten. I sedimenten finns mycket stora fosforförråd. Efter algblomning ska algbiomassan brytas ner. Då åtgår syre och om syrekonsumtionen är större än tillskottet av syre uppstår syrebrist. Då frigörs fosfor från järn- och aluminiumföreningar och om denna fosfor kommer till ytvattnet driver den blågrönalgblomningen. Ju mer fosfor desto större algblomning och desto mer tillförsel av biomassa till sedimenten och desto mer syre går åt. Det blir en ond cirkel.
Reduktionsbehovets fördelning mellan länder
Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län
Medelläckage kväve, kg N per hektar 60 kg N/ha jordbruksmark 50 40 30 20 10 0 DK DE EE FI SE PL LV LT
Medelläckage fosfor, kg P per hektar 1,2 1,0 kg P/ha jordbruksmark 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 FI SE DK EE LT LV PL DE
Växtnäringsbalans. EEA Core set of Indicators Kväve Fosfor ton kg N/ha ton kg P/ha Sverige 129 000 40 5 800 2 Finland 123 000 55 18 000 8 Estland 30 521 40 3 052 4 Lettland 36 000 21 0 0 Litauen 78 000 28 8 368 3 Polen 797 000 48 45 000 3 Tyskland 121 493 59 (113) 8 200 4 (4) Danmark 338 000 127 30 000 11
Överskott / utsläpp av kväve och fosfor per capita Kväve Fosfor Sverige 14 0,6 Finland 23 3,4 Estland 23 2,3 Lettland 16 0,0 Litauen 23 2,5 Polen 21 1,2 Tyskland 23 0,8 Danmark 63 5,6
Sverigekartan för kväveutlakning
Kävlingeån 1812-1820 i jämförelse med 1950-1953 Källa: Skånska rekognoseringskartan 1812-1815.
Antal sänkta och torrlagda sjöar per år Antal sjöar per år 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1865 1875 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 Källa: SMHI
Från torrläggning till blötläggning bilden visar utbetalda medel endast för huvudavvattning, ej för detaljavvattning miljoner kr 300 250 200 150 100 50 0-50 Summa 7,2 miljarder kr 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 Källa: Hoffmann, M., Johnsson, H., Gustafson, A. & Grimvall, A. 2000. Leaching of nitrogen in Swedish agriculture a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment, 80 (3): 277-290.
Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde
En 34 ha skånsk åker
2007/2008 36 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne 80 70 60 50 40 30 kg N / ha 20 10 0 2005/2006 1973/1974 1975/1976 1977/1978 1979/1980 1981/1982 1983/1984 1985/1986 1987/1988 1989/1990 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2000 2001/2002 2003/2004 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
Varifrån kommer kvävet som utlakas? Restkväve (mineralkväve) vid 1 sept. Mineraliseras under sept. tom mars Kvävenedfall under sept. tom mars Utlakas under sept. tom mars 31 kg/ha 35 kg/ha 6 kg/ha 32 kg/ha Mängden restkväve och mineraliseringen under vintern förklarar tillsammans med nederbörden 98% av den utlakade mängden kväve Källa: SLU, Gustafson, 1987
Miljöövervakning för det svenska jordbruket
2007/2008 2007/2008 33 års kväveutlakning på ett skifte på en djurgård i Halland 140 120 100 80 60 40 kg N / ha 20 0 1973/1974 1975/1976 1977/1978 1979/1980 1981/1982 1983/1984 1985/1986 1987/1988 1989/1990 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2000 2001/2002 2003/2004 2005/2006 25 20 15 10 5 mg Total-N / liter 0 1973/1974 1975/1976 1977/1978 1979/1980 1981/1982 1983/1984 1985/1986 1987/1988 1989/1990 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2000 2001/2002 2003/2004 2005/2006 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
2008/2009 2006/2007 Kvävehalt i dräneringsvattnet under 35 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde i Sörmland 25 20 15 10 5 mg Total-N / liter 0 1974/1975 1976/1977 1978/1979 1980/1981 1982/1983 1984/1985 1986/1987 1988/1989 1990/1991 1992/1993 1994/1995 1996/1997 1998/1999 2000/2001 2002/2003 2004/2005 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
Fördelning av uppmätt fosfortransport i de 40 Typområdena på jordbruksmark (vattendrag) 0,8 kg P / ha 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0
Erosion är en viktig väg för fosforförluster
Fördelning av uppmätt kvävetransport i de 40 Typområdena på jordbruksmark (vattendrag) 50 40 kg N / ha 30 20 10 0
5-8 miljarder kr 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdspro gram mot växtnäring släckage Lantbrukets tidsaxel för 199x Regler om vinter grön mark vattenvård 199x Krav på behörig hets kurs 199x Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid 2003 Utökade känsliga områden 198x Regler om spridnings areal Ca 6 miljarder kr 1984 Miljöavgift på handels gödsel 199x Regler om täckning av gödsel behållare 199x Regler om snabb nedbrukning av gödsel 1999 Säkert Växtskydd startar Ca 150 2001 milj kr Greppa Näringen startar
Exempel på resultat av lantbrukarnas vattenvård hittills Resultat Källa N-utlakning - 25 000 ton från 1995 till 2005 SNV P-förluster - 9% från 1995 till 2005 SNV Ammoniakavgång - 18% från 1995 till 2005 SCB
Kväve och fosforhalt i Sveriges sjöar
Pågående statusbedömning av sjöar och vattendrag Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig
Fosforhalt i Europas floder
Hur mår grundvattnet i Sverige? Provtagningsnätet ska svara på det
Nitrat i dricksvattnet I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve Nitrat Nitratkväve 50 mg/l 11,4 mg/l
Nitrathalten i brunnar NO 3 (mg/l) > 45 20-45 10-20 5-10 1-5 < 1
Bedömda problem med grundvattenkvaliteten Parameter Ja Nej Vet ej Ej undersökt Ej svarat Bekämpningsmedel 107 770 44 237 67 Radon 206 826 55 70 68 Arsenik 9 694 95 357 70 Övriga tungmetaller 33 776 89 262 65 Uran 7 460 130 554 74 Bakterier/mikroorganismer 168 953 30 8 66 Petroleumkolväten 21 691 83 359 71 Nitrat 91 1019 37 11 67 Klorid 81 1028 34 14 68 SGU DGV Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15
N-utlakning Vad har de 20 årens arbete i lantbruket lett till? Resultat -25 000 ton från 1985 till 2005 Källa SNV (ca 35 % minskning) P-förluster - 9% från 1995 till 2005 SNV Ammoniakemissio n -18% från 1995 till 2005 SCB