Förskolan: Mårbacka

Relevanta dokument
Rödluvans förskola 16-17

Förskolan: Pärlan

Förskolan: Humlan Natt & Dag

Diskrimineringslagen (2008:567)

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Västra Kållereds förskolor 2019

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Herrgårdslekens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Hasselbackens musikförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skärsätra förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brinkens förskolans årliga plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

pepparmyntans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Slåttergubbens förskola

Förskolan Bergmansgården

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toftagården

Kärralundsgatan 19 plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola

Trygghetsplan. Dalkarlsbergs förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Slåttergubbens förskola

Grunduppgifter. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen Förskolechefen

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskrimenering och kränkande behandling Likabehandlingsplan. Förskolan Hagabacken 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trulsagården

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solgläntan föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trulsagården

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ajgeldingerska förskolan

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Uardas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Förskolan Bullerbyns plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Broddetorps förskola

Nystads förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

Pionens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

kränkande behandling Törnrosens förskola Läsåret 16/17 Reviderad , gäller till och med

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skolplan

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Regnbågen Röd. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Droppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

metallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Snöveltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Förskolan Spetsamossen 2017/2018

Transkript:

Förskolan: Mårbacka 2016-2017 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Förebyggande åtgärder Trygg utomhusmiljö: Vi har lämpligt antal pedagoger ute i förhållandet till barngruppens behov, för att kunna delta och vägleda barnen i deras lek så att de känner sig trygga. Vi avgränsar gården med konor vid behov. Trygg inomhusmiljö: Vi pedagoger fördelar oss i huset för att upptäcka, utreda och åtgärda om ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Vi pedagoger erbjuder alla barn samma aktiviteter och material samt deltar aktivt för att vägleda barnen i vardagen. Vi är medvetna pedagoger som tänker på vårt förhållningssätt och bemötande som utgår från ICDP-Vägledande samspel. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

Mål och uppföljning o Vi skapar en verksamhet som gör att barnen känner sig trygga, delaktiga och har det roligt tillsammans. o Föräldrarna ska kunna lämna sina barn på förskolan och känna sig trygga med att deras barn blir respekterade och inte utsätts för någon kränkande behandling. o Vi följer upp och diskuterar våra mål vid behov på våra arbetsställeträffar. Åtgärd o Vi uppmuntrar det positiva och visar glädje tillsammans. o Vi uppmuntrar barnen att leka i mindre grupper efter barnens behov och intressen. o Vi pedagoger kan vid vissa tillfällen styra indelningen av barnen i grupper. o Båda avdelningarna gör en arbetsbeskrivning för respektive avdelning. o Avdelning 2 förändrar sin organisation vid ingång och aktivitet före maten under årstiderna höst och vinter. o Vi informerar och gör föräldrarna medvetna om vårt arbete med alla människors lika värde. Motivera åtgärd o Vi har observerat att vi behöver finnas nära barnen i deras lek och samspel, samt vid vissa aktivitetsövergångar för att förebygga olika situationer som kan leda till kränkande behandling, samt arbetar aktivt för alla människors lika värde. Ansvarig o Samtliga pedagoger på Mårbacka förskola deltar aktivt i åtgärderna mot diskriminering och kränkande behandling samt arbetar för alla människors lika värde. Datum när det ska vara klart Utvärdering maj-juni 2017 Målen ska vara reviderade och klara 15 september 2017

Trakasserier och kränkande behandling Säkra förskolan Säkra förskolan så att barnen kan känna sig trygga. Utgå ifrån de platser som vid kartläggningen eller i samband med trygghetsvandringen identifierats som otrygga. Det kan dels handla om att förändra den fysiska miljön och dels om att stärka vuxennärvaron. Agera direkt när det uppstår bråk och i situationer där kränkningar förekommer. Små barns förmåga att överblicka en situation och att inse konsekvensen av det egna beteende är begränsad och de behöver ofta de vuxnas stöd för att reda ut situationer. Nolltolerans Ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och tät kontakt med föräldrarna när ett barn återkommande talar nedsättande i relation till exempelvis sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Empatiträning och konflikthantering Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Det är också viktigt att barn lär sig att föra dialog om känslor, både med jämnåriga och med vuxna. Det ger möjlighet till självreflektion, stärker barnets möjligheter att värna om sin integritet och att och känna empati för andra människors behov. Ge personal och barn konkreta redskap för att lösa konflikter.

Stärka barns integritet Stärker barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Personalen behöver ha kunskap om små barns sexuella utveckling för att kunna bedöma vad som är åldersadekvat beteende i barnens lekar. Temakvällar för föräldrarna Det kan vara lämpligt att genomföra en temakväll för föräldrar om kartläggningen har visat att det förekommit en del incidenter på individnivå som rör en särskild diskrimineringsgrund. vis kan det vara bra att arbeta med temat homo-, bi- och heterosexualitet, främlingsfientlighet, jämställdhet mm. Arbetssätt, rutiner och regler i verksamheten Se till att regler och rutiner, till exempel i samband med antagningen, inte direkt eller indirekt diskrimineras och på så vis missgynnar enskilda barn. Planera verksamheten och olika aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning. Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. DO rekommenderar att ni även beaktar diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck samt ålder vid kartläggningen. Olika diskrimineringsgrunder kan samverka och förstärka utsatthet för exempelvis diskriminering.

Både de anställda och barn bör involveras i kartläggningsarbetet. Med tanke på barnets ålder är det lämpligt att även föräldrarna är med i arbetet. Områden att se över( förklaringstext inför punkt 1) Här ges tips på områden som kan vara relevanta att se över i samband med en kartläggning av förskolans behov av aktiva åtgärder för att undvika eventuell diskriminering. Trakasserier och kränkande behandling Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det enstaka barn som står utanför? Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Trygghet Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga? Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen. Finns anställda närvarande när barnen har fri lek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården? Förtroende

Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk? Diskrimineringsgrunderna Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Gå igenom fjolårets incidentrapporter som rör kränkande behandling. Går det att identifiera samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Förekommer det att ett barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Språkbruk Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande eller respektlös? Attityder och värderingar Relationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll för likabehandlingsarbetet i förskoleverksamheten. Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att reflektera över vilka värderingar och föreställningar som finns hos personalen och i barngruppen angående kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

Punkt 1 I detta steg ska ni utifrån resultatet i kartläggningen formulera konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Det är viktigt att både de anställda och barn deltar i planeringen av det förebyggande arbetet. Med tanke på barnets ålder kan det vara lämpligt att inkludera även föräldrarna. Främjande Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas. o Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde o Omfattar alla diskrimineringsgrunderna o Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning o Är en naturlig del i det vardagliga arbetet Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten Att belysa rasismens idéhistoria Att i förskolan använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter

Förebyggande Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. Riskerna kan kartläggas på olika sätt (se mer under steget Kartlägg). Förebyggande mål och åtgärder måste motiveras av vad som kommer fram i en kartläggning o Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling o Omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer Att genom värderingsövningar utifrån identifierade behov Att ha rastvakter/pedagoger som har uppsikt över platser som elever/barn upplever som otrygga Åtgärdande o Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling o Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt o Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningar upprepas Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande

arbetet(upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling Punkt 2 Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Ange därför också på vilket sätt ni kommer följa upp resultatet av arbetet till exempel: : På personaldagarna i augusti 2011 respektive januari 2012 presenterar arbetslagen sina aktiviteter för varandra. Punkt 3 Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter med hänvisning att de är pojkar och i situationer där pojkar utesluter flickor. Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse. Vi möblerar om på avdelningarna så att det finns rum i rummen. Vi flyttar leksakerna från dock- respektive bygghörnet till stora lekrummet. På det viset ska det bli lättare för barnen att kombinera olika lekar. Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar i stora rummet två gånger/vecka. Punkt 4 Vi har observerat att det är mest flickor som leker i dockvrån medan pojkar har sina domäner i bygghörnet. I de intervjuer som vi har genomfört uttrycker både flickor och pojkar att de gärna är i båda utrymmen, men att de känner sig hindrade av varandra.

Punkt 5 På varje avdelning utses två anställda som ansvarar för ommöbleringen. Arbetet ska vara genomfört början av september. Förskolechefen gör ett schema som ska användas vid observationerna. Varje arbetslag upprättar en tidsplan för sina observationer för perioden september november. Resultaten från observationerna presenteras på personaldagen i december. Samtliga anställda medverkar aktivt i de övriga åtgärdarna.