Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda FÖRSTUDIE Förslagshandling Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda December 2008 1
Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda Medverkande Projektledning Ulrika Sundgren - projektledare Vägverket Konsultgrupp Bo Noborn - uppdragsledare BN Trafiksystem AB Bengt Schibbye - miljö Schibbye Landskap AB Sidokonsult Kent Söderholm - vägteknik Vägverket konsult Ansvarig konsult BN Trafiksystem AB Utgivningsdatum: 2008-12-22 Utgivare: Vägverket Region Mitt Kontaktperson: Ulrika Sundgren Distributör: Vägverket, Box 186, 871 24 Härnösand vagverket.har@vv.se, telefon: 0771-119 119, fax: 0611-441 11 2
Innehåll Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda 1 Sammanfattning...4 2 Bakgrund och syfte...6 Bakgrund...6 Syfte och förutsättningar...8 Planeringsprocessen...8 Fyrstegsprincipen...9 Tidigare utredningar och beslut...10 Aktualitet...10 Utredningsområdet...10 Förstudieområdet...11 3 Förutsättningar...12 Markanvändning...12 Vägsystemet samt dess trafik och transporter.13 Miljö...18 Hälsa...22 Geotekniska och andra byggnadstekniska förutsättningar...24 4 Möjliga åtgärder...25 Möjliga trafikplatslägen...25 Möjliga anslutningar...26 Möjliga systemlösningar...26 5 Studerade systemlösningar...28 6 Möjliga effekter och konsekvenser...30 Väghållare...30 Trafik och trafikanter...31 Regional utveckling...35 Konsekvenser under byggtid...35 Landskap, friluftsliv, natur- och kulturmiljö...36 Boendemiljö (buller och andra hälsoapekter)...37 7 Samråd...41 8 Samlad bedömning...41 3
Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda 1 Sammanfattning :an söder och genom Sundsvall har påtagliga brister avseende framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö. Bristerna har uppmärksammats sedan länge och ett antal utredningar har genomförts, framför allt under 1990-talet. Planeringsarbetet utmynnade år 2000 i Vägutredning Sundsvall delen Myre Skönsberg. Vägutredningen förordade korridor alternativ B med trafikplatslägen enligt vidstående kartskiss. Som framgår av skissen föreslås tre trafikplatser på den södra delen: Nolby Klockarberget Åmon Bergsåker Väg 86 Birsta Bristerna består i första hand av förväntade störningar utefter tillfartsvägarna. De vägar/gator som är planerade att nyttjas som tillfarter till trafikplatserna i Åmon och Klockarberget passerar genom bostadsbebyggelse (gäller även Tunavägen till Nolby tpl). Det har visat sig vara svårt att vidta nödvändiga miljöskyddsåtgärder (buller). Vägverket Region Mitt har därför beslutat att upprätta denna förstudie vars syfte är att den skall utgöra: underlag för beslut om lokalisering av trafikplatser på den södra delen av Sundsvall förstudie för omläggning av väg 551. Utredningar under arbetsplaneskedet och synpunkter framförda vid samrådsmöten visar på brister i det förslag till lokalisering av trafikplatser som redovisas i vägutredningen. E14 Nacksta Sundsvall Tpl Skönsberg Tpl Skönsmon Tpl Kubikenborg Bredsand Tpl Stockvik Stockvik Nolby Essvik Tpl Nolby Tpl Klockarberget Tpl Åmon Tpl Myre Myre Trafikplatser enligt vägutredningen systemlösning 1. 4
Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda Under kapitlet Möjliga lösningar redovisas möjliga kombinationer av trafikplatser inklusive val av tillfartsvägar till dessa. Totalt redovisas åtta möjliga systemlösningar. Av dessa Birsta åtta väljs följande två ut för fördjupade studier: Bergsåker Systemlösning 1 Enligt vägutredningen Väg 86 Systemlösning 2 Trafikplatserna i Klockarberget och Åmon utgår och E14 Tpl Skönsberg Nacksta ersätts av en ny trafikplats kallad Njurunda trafikplats Sundsvall Tpl Skönsmon Tpl Stockvik Tpl Nolby Tpl Njurunda Nolby Bredsand Stockvik Trafikplatser enligt systemlösning 2. Tpl Kubikenborg Essvik Myre I kapitlet möjliga effekter och konsekvenser konstateras att trafikplatserna skall trafikförsörja dels bostadsområden och verksamheter utefter tillfartsvägarna, dels samt områdena öster därom såsom Forsa, Bergafjärden med flera. För att trafikanterna till och från de senare områdena skall välja ny för färd norrut måste Njurundavägen få en gen och bekväm koppling till trafikplatsen Njurunda i systemalternativ 2. I finns två skolor. Den ena är Kyrkmons skola med drygt 300 elever i årskurserna förskola årskurs 6. Den andra är Heliås, som är en friskola med naturvetenskaplig inriktning. Heliås bedriver undervisningen i två separata byggnader: Heliås gul med årskurserna förskola årskurs 4 respektive Heliås röd med årskurserna 5 9. Heliås röd innehåller dessutom matsal för skolans samtliga elever. I systemalternativ 2 kommer tillfartsvägen att lokaliseras mellan dessa båda byggnader (en följd av kravet att Njurundavägen skall ha en gen och bekväm koppling till trafikplats Njurunda, se ovan). I förstudien görs dock bedömningen att de negativa konsekvenserna av denna vägdragning i stor utsträckning kan begränsas. Detta kan ske antingen genom bullerskyddsåtgärder i kombination med en planskild korsning alternativt en omdisponering av skolans verksamhet. I den sammanfattande bedömningen konstateras att med omgivning får en tydlig och orienterbar koppling med ny såväl norrut mot Sundsvall som söderut mot Hudiksvall med Systemalternativ 2. Systemlösning 2 bedöms sammantaget medföra mindre negativa konsekvenser för landskap, friluftsliv, natur- och kulturmiljöintressen än systemlösning 1. Systemalternativ 2 bedöms vidare medföra mindre negativa konsekvenser för boendemiljön (intrång samt buller och andra hälsoaspekter). De båda alternativen är relativt likvärdiga avseende på anläggningskostnader. Sammanfattningsvis kan konstateras att systemalternativ 2 bedöms vara något bättre eller minst likvärdigt med systemalternativ 1 för de studerade intressena. Totalt sett bedöms därför systemalternativ 2 vara det bästa alternativet. 5
Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda 2 Bakgrund och syfte Bakgrund Transportsystemet har avgörande betydelse för människors tillgång till arbetsplatser, service samt kultur- och fritidsutbud. En god tillgänglighet och en hög transportkvalitet är också avgörande förutsättningar för näringslivets utveckling. Pågående förändringar inom näringslivet medför krav på större arbetsmarknadsregioner, vilket kräver snabba och säkra transporter. Vägtransportsystemet är och kommer inom överskådlig framtid att vara den dominerande delen av transportsystemet. utgör en ryggraden i det nätverk av vägar som täcker landet. I sin nord- sydliga sträckning är den av avgörande betydelse för utvecklingsmöjligheterna för stora delar av Norrland, norra Norge och norra Finland. I ett allt mer integrerat Europa, vilket bland annat innebär en utveckling av tjänsteoch handelsutbytet med Ryssland, kommer :an att få en förstärkt roll. Sammanfattningsvis kan konstateras att de höga trafikmängderna med stort inslag av tung trafik tillsammans med vägens nuvarande utformning leder till: Kraftiga barriäreffekter för de som går och cyklar Bristande framkomlighet för biltrafikanterna med tidvis långa köer Dålig luftmiljö Miljökvalitetsnormen avseende kvävedioxider överskrids Stora brister i trafiksäkerhetsstandard med hög olycksbelastning Bristerna på :an söder och genom Sundsvall har uppmärksammats sedan länge och ett antal utredningar genomfördes framför allt under 1990-talet. Planeringsarbetet utmynnade år 2000 i en vägutredning Vägutredning Sundsvall delen Myre Skönsberg Bergsåker Väg 86 E14 Nacksta Sundsvall Birsta Tpl Skönsberg Tpl Skönsmon Tpl Kubikenborg Sundsvall är ett av de mest angelägna projekten i Region Mitt. Projektet syftar till att förbättra trafiksäkerheten, framkomligheten och miljön på ett 22 kilometer långt vägavsnitt från Myre till Skönsberg. Vägavsnittet är olycksdrabbat och har den klart högsta trafikmängden på norr om Uppsala. Trafiken på :an söder om uppgår idag till knappt 8 000 fordon per dygn (ådt 2006). Inslaget av tunga fordon är stort och uppgår till cirka 19 %. Norrut mot Sundsvalls centrum sker en kraftig trafiktillväxt. På bron över Selångsersån på den centrala delen av nuvarande E 4 uppgår trafiken till över 30 000 fordon per vardagsdygn. År 2007 påbörjades upprättande av arbetsplaner med följande uppdelning: Myre Stockvik Stockvik Skönsberg I korridor B föreslås följande tre trafikplatser på den södra delen av Sundsvall: Nolby Klockarberget Åmon Tpl Stockvik Tpl Nolby Tpl Klockarberget Tpl Åmon Tpl Myre Nolby Bredsand Stockvik Essvik Myre Vägutredningen förordade den korridor som betecknades alternativ B. Alternativ B med förslag till trafikplatslägen framgår av vidstående kartskiss. Trafikplatser enligt alternativ B i vägutredningen. 6
Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda De beräknade trafikströmmarna (exklusive ) i de olika trafikplatserna framgår av vidstående figurer. Av vidstående figurer framgår att de två sydligaste trafikplatserna (Åmon och Klockarberget) kommer att nyttjas av relativt få trafikanter samt att de har kopplingar endast mot norr. Trafikplatserna är dock samhällsekonomiskt lönsamma eftersom anläggningskostnaderna är låga. De låga anläggningskostnaderna beror dels på att befintliga vägar utnyttjas som tillfartsvägar dels på att trafikplatserna inte fordrar några egna planskildheter (broar som är nödvändiga för andra ändamål, såsom bro över Ljungan, kan nyttjas i trafikplatserna) De vägar/gator som är planerade att nyttjas som tillfarter (gäller även Tunavägen till Nolby tpl) passerar dock genom bostadsbebyggelse. De inledande studierna i arbetsplaneskedet visar på att det är svårare än vad som förutsågs i vägutredningen att förstärka och förbättra Klockarbergsvägen för att tåla den ökade trafikbelastningen. Vidare har det framkommit att trafikplats Klockarberget troligtvis ger större konsekvenser för kulturmiljövården, genom att fornlämningar påverkas i större utsträckning än vad som tidigare förutsetts. Sammanfattningsvis bedöms den systemlösning för lokalisering av trafikplatser som redovisas i vägutredningen ha följande brister: buller och andra störningar för boende utefter tillfartsvägarna Njurundaområdet saknar en koppling söderut via nya :an Så här läses figurerna: Siffrorna i figuren avser det totala antalet fordon i båda riktningarna under ett genomsnittligt dygn år 2030 (ådt 2030 = årsdygnstrafik 2030). Exempelvis beräknas totalt 3 100 fordon köra i relationen Tunavägen österut och :an norrut. 150 50 Norrut 200 Söderut 3 100 100 Tpl Nolby Norrut 150 3 100 200 50 100 Söderut Tpl Klockarberget Norrut 2 400 Tpl Åmon Norrut 800 300 Väg 551 400 Korsningsflöden i trafikplatserna, årsdygnstrafik 2030. 7
Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda Syfte och förutsättningar Syftet med denna förstudie är att den skall utgöra: underlag för beslut om lokalisering av trafikplatser på den södra delen av Sundsvall förstudie för omläggning av väg 551 Denna förstudie förutsätter att ny lokaliseras i den korridor som gäller för ansökan om tillåtlighet. Eftersom förstudien bygger på förutsättningen att läggs om i ny sträckning finns inget nollalternativ. I studien jämförs alternativa lösningar med det förslag till lokalisering av trafikplatser som redovisas vägutredningen. Planeringsprocessen Enligt väglagen ska den som planerar bygga en väg genomföra en förstudie. Förstudien syftar till att belysa områdets förutsättningar och utgöra en plattform för den fortsatta planeringen. Förstudien inleds med en problemanalys, där brister t ex i form av låg framkomlighet och säkerhet samt miljöstörningar i dagens trafiksystem identifieras. Därefter följer en översiktlig studie av möjliga åtgärder för att förbättra situationen. Förstudien innehåller även en tidig miljökonsekvensbeskrivning där intressen inom förstudieområdet identifieras och de olika åtgärdernas konsekvenser för dessa intressen beskrivs. I den tidiga miljöbeskrivningen ligger fokuseringen främst på allmänna intressen. Under förstudien hålls ett tidigt samråd (Miljöbalken 6 kap. 4 ). Syftet med det tidiga samrådet är att allmänhet, myndigheter och organisationer ska bidra med sin kunskap om förhållanden som är viktiga att ta hänsyn till i arbetet och att deras synpunkter ska kunna beaktas tidigt i planeringen. Förstudien kompletteras efter det tidiga samrådet och sammanställs i en förslagshandling som skickas på remiss till Länsstyrelsen och berörda kommuner. Vid detta samråd ska länsstyrelsen fatta beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt väglagen ska en vägutredning genomföras när det i förstudien klarlagts att alternativa vägsträckningar behöver studeras. Eventuellt tillåtlighetsprövning Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Den svenska planerings- och projekteringsprocessen. Ingen åtgärd eller påverkansåtgärder Enligt miljöbalken ska regeringen pröva tillåtligheten av vissa vägprojekt. Detta gäller motorväg, motortrafikled eller fyrfältsväg med en längd på tio km eller mer. Om länsstyrelsen utifrån förstudien beslutat att objektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska ett utökat samråd, kungörelse och utställelse (miljökonsekvensbedömning enligt Miljöbalken 6 kap 5 ) genomföras i inledningen av den fortsatta processen (vägutredningsskedet eller under arbetsplaneskedet i de fall vägutredning inte erfordras). 8
Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda Fyrstegsprincipen Genom hela planeringsprocessen ska Vägverket arbeta med den så kallade fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär att Vägverket skall pröva alla möjligheter att lösa de konstaterade bristerna inom befintligt vägsystem. Se vidare avsnitt 2.4 Fyrstegsprincipen. Samordning med den kommunala planeringsprocessen Den fysiska planeringen i en kommun regleras av plan- och bygglagen (PBL). Enligt PBL ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen redovisar huvuddragen i användningen av mark och vatten, ger kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras samt hur kommunen avser tillgodose riksintressena. Aktualiteten i översiktsplanen prövas minst en gång per mandatperiod. Översiktsplanen är också ett avtal mellan stat och kommun om hur de statliga intressena i kommunen skall tillgodoses. Vägverkets planeringsprocess Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Översiktsplan (ev. kompletterad med områdesbestämmelser) Detaljplan (områdesbestämmelser) Bygglovhandling Bygghandling Kommunal markanvändningsplanering Intresseaspekt Enskilda intressen väger tungt Allmänna intressen väger tungt Fyrstegsprincipen När den nya transportpolitiken utformades (se proposition Transportpolitik för en hållbar utveckling 1997/98:56), uttalades krav på att i ökad utsträckning välja lösningar som utnyttjar befintlig väg på ett mer effektivt sätt. Enligt propositionen skall också planeringssystemet utformas så att det medger en samordning av och avvägning mellan olika typer av åtgärder inom transportsektorn. Mot bakgrund av denna betoning på en helhetssyn inom transportsektorn utarbetade Vägverket den så kallade fyrstegsprincipen, som innebär: Först skall sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. I det tredje steget kan förbättringsåtgärder prövas. Först i fjärde och sista hand bör nyinvesteringar övervägas. Som exempel på åtgärder i de fyra stegen kan nämnas: Steg 1 Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Lite mera konkreta exempel på åtgärder kan vara: Hastighetsreglering och - övervakning, väginformatik, styrning av transporter med farligt gods och prioritering av kollektivtrafiken Steg 3 Vägförbättringsåtgärder Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Exempel på åtgärder: Anläggande av stigningsfält, busskörfält och parkeringar för pendlare samt ombyggnad av trafiksignalanläggningar. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Fyrstegsprincipens bäring på denna förstudie I denna förstudie studeras hur de olika tätorterna i den södra delen av Sundsvall kan kopplas till en framtida. Möjligheterna att påverka den framtida trafikefterfrågan (steg 1) behandlas inom det övergripande projektet Sundsvall. 9
Birsta Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda Bergsåker Väg 86 Det förslag till system för lokalisering av trafikplatser, som redovisas i vägutredningen, bygger på att befintliga vägar skall utnyttjas som tillfartsvägar. Vägutredningens förslag bygger vidare på att planskildheter, som erfordras för den nya :ans huvudsträckning, kan nyttjas som planskildheter i trafikplatserna Klockarberget och Åmon. Vägutredningens förslag till lokalisering av trafikplatser är således helt i linje med steg 2 och steg 3 enligt fystegsprincipen. Under sommaren 2008 har diskussioner förts med Sundsvalls kommun om möjligheterna att koppla en sydlig trafikplats (söder om Åmon) till nuvaran- E14 de norr om ishallen i Njurunda. I så fall skulle Nacksta en genare koppling till Njurundavägen med dess trafik från, Bergafjärden med flera områden kunna skapas. Preliminärt har detta trafikplatsläge bedömts som intressant. Vägverket Region Mitt har därför beslutat att upprätta en förstudie Sundsvall Utredningsområdet Antalet trafikplatser och lokaliseringarna av dessa i den södra delen av Sundsvall påverkar trafikfördelningen mellan nuvarande och framtida. Lokaliseringen av dessa trafikplatser påverkar även den framtida trafikbelastningen på Tunavägen (anslutningen till Nolby trafikplats) etc. Förstudien föreslås därför omfatta området enligt nedanstående kartskiss: Tidigare utredningar och beslut På grund av ovanstående brister med nuvarande lokaliseringar av trafikplatser har under upprättandet av arbetsplanen frågan väckts om en alternativ systemlösning. Under våren 2008 studerades ett alternativt trafikplatsläge mellan Myre och Åmon. Denna trafikplats anslöts till nuvarande söder om ishallen i Njurunda. Anslutningen till :an låg cirka 0,5 km söder om Njurundavägens korsning med nuvarande. Bedömningen var att relativt få av trafikanterna mellan och Sundsvall skulle välja att köra den nya :an. Det studerade trafikplatsläget gav också höga anläggningskostnader på grund av djupa bergskärningar. Tillsammans gav detta att denna lokalisering av trafikplatsen inte var samhällsekonomiskt lönsam. Aktualitet Den nya sträckningen för väg 551 förbi Åmon är tänkt att ingå som en del i projektet Sundsvall. Sundsvall, från Myre till Skönsberg, ingår i den så kallade närtidssatsning som regeringen presenterade den 12 september 2008. Genom närtidssatsningen har regeringen tillfört extra medel till angelägna infrastrukturprojekt över hela landet. Vägverket ska arbeta för att projekten kan byggstartas senast sommaren 2010. Utredningsområde Ny Nolby Bredsand Stockvik Myre Essvik Kartskiss över föreslaget utredningsområde. 10
bäcken Kvissle Tuna kapellruin Kv issle Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive Golfbana tillfartsvägar inom Njurunda Pålängs- Värsta berget Förstudieområdet Förstudien avseende omläggning av väg 551 förslås omfatta området i nedanstående skiss. Ljungan Klockarberget Tidplan Paradisön Klockarberget Dingersjö Nacken Förstudieområdet Dingersjömon Hembygdsgård Mjösund Notholmen Gillermyran Dingersjöholmen Dingersjöforsen arsmon Mantjärnbäcken Å Hästsportanläggning Åtjärnen Åmon Hummelviksberget Åbäcken Kyrkmon Fotbollsplan Ishall Kyrkoruin Ödekyrkogård Mjösundsmon Bergatjärnen Volmsta Fotbollsplaner Forsa Häljum Berge Såg Kartskiss över föreslaget område för förstudien. Trollhögen Solbergs Njurunda kyrka Stångån 11
Lerviken Bra tå ke rsb er ge t Hem mane t Kraft stat ion San d slå n Mekanisk indust ri Lju svik Fotb Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda 3 Förutsättningar Västerbodarna Mo to rb an a Fotbol lsplan Nolby ku lle n Industriom råde Liljestrandsholm en Reni ngsverk Har aber get Essvik Markanvändning - Kommunala planer - Befolkning och bebyggelse - Näringsliv Kommunala planer Nedanstående kartskiss är hämtad från FÖP 1997 (FÖP = Fördjupad översiktsplan). Enligt denna skiss ansluts den framtida :an till nuvarande strax söder om hallen. Befolkning och bebyggelse Centralort i den södra delen av området är, som ligger söder om Ljungan. Bebyggelsen består till största del av villabebyggelse av blandad ålder. I korsningen Njurundavägen ligger s centrum med affärer och service. Invånarantalet uppgår till knappt 2 000 personer. St orsvedjan Prästholm arna Klockarberget, som ligger på norra sidan av Ljungan, består i huvudsak av villabebyggelse, främst från 1970-talet. Bebyggelsen ligger nedanför det branta Klockarberget. Tillsammans med Dingersjö bor här cirka 1 000 personer. Kulå sen Åbodarna Grus tä kt Bodlanssvedjorna Rast st uga Nol byst röm men Västerm ar ke n St röm ön Lomt järnen Lomt järnbäcken Böl e sbe rg et Prästsvedjan Vat tenverk Västbo Travt räningsbana Såg Kapt ensdalen Bytj ärnen Industriom råde Fi skd a mm en Burestenen Nolby Nol bybäcken Ishockeybana Kvissleby Kvissl e Tuna kapell rui n Vat tenreservoar Hoppbacke Ski db ac ke Fotbol lspl an Gumsekull en Tingstagärdes- backen Servicehus Kvissle Sporthal l Sko tts un d sbe rg et Skottsund Badplat s Tennisbanor Dö vi ksj öb er ge t Döv iksjön Dö vi ksj ön Bebyggelseläm ningar Servicehus Ishockeyb. Golfbana Ha na b Kvissleby är den viktigaste centralorten tillika det viktigaste arbetsområdet inom förstudieområdet. Kvissleby består till största delen av flerbostadshus förlagda mellan älven och E 4. Nolby består Plattberget främst av villabebyggelse med inslag av enstaka flerbostadshus. Totalt bor det i Kvissleby/Nolby drygt 2 600 personer. Travträningsbana St orsockamyran St o råbomyran Ma ntjä rn e n Gillerm yran Paradisön Ljungan Di ngersjöhol men Klockar ber get Di ng e rsjö mo n Hem bygdsgård Värsta Dingersjö Pålängsberget Nacken Not holm en Di ngersjöf orsen Mjösund Kr B Käl lå sb e rge t Svartvik har inklusive Hemmanet ca 1 000 invånare. Hemmanet består av villabebyggelse medan Svartvik mestadels består av äldre industribyggnader och arbetarbostäder. Vapelnäs ligger strax norr om Svartvik och är ett mindre villaområde med mestadels äldre trähus. Övriga transporsystem Inom utredningsområdet löper Ostkustbanan parallellt med nuvarande. Banverket har inga planer på omläggning i sträckning av Ostkustbanan. Rå na Rå naberget Vant järnen Van tjä rn sb erg e t Stor- Älg my ra n Karsmobäcken Lill-Ä lgmyran Karsmon Mant järnbäcken Häljum Fotbol lspl aner Volm sta Å Häst sport anläggning Trollhögen Berge Åt järnen Åmon Solbergs Hum mel vi ksberget Solberg Åbäcken Åmon Kyr kmon Ishall Fotbol lspl an Ödekyrkogård Njurunda kyrka Kyrkoruin Stån g ån Såg For sa Mjösundsmon Ber ga - tj är ne n Kartskiss från FÖP 1997. Akelt järnen Svala Bod tjä rn en Badplat s Bunstabäcken Bunsta Rönnbergs- hamm aren Stångom Skrängst a St ångoms Kartskiss över tätortsområden i de södra delarna av Sundsvalls kommun. Högens Skedloviken Ske dlo Skedlobäcken 12 Sva la be rg et Tr av tr äningsbana Travt räningsbana Fågelt orn Fällberget Svala Myre Lomt järnen
Västermarken Lomtjärnbäcken Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda Kvissle Tuna kapellruin Kv issle Golfbana Hummelviksberget Pålängs- Värsta berget Vägsystemet samt dess trafik och transporter - - Njurundavägen - Ängomsvägen - Klockarbergsvägen - Tunavägen - Kollektivtrafik - Gång- och cykeltrafik - Transporter av farligt gods trafikeras i dag av mellan cirka 7 300 (Myre) och cirka 16 900 (Svartvik) fordon per dygn varav en stor andel utgörs av tunga fordon 0,18 respektive 0,11. Se figur nedan: TRAFIK PÅ BEFINTLIG VÄG UTAN NY TRAFIK ÅR 2006 antal fordon i 1000 -tal, ådt /andel tung trafik TRAFIK ÅR 2030 antal fordon i 1000 - tal 16,9/0.11 21,9/0,14 5,6/0.04 7,1/0,06 14,4/0.11 18,7/0,14 4,6/0.06 5,9/0,07 7,3/0.19 9,7/0,24 Lill-Älgmyran 2006 2030 ådt andel tung ådt andel tung Söder Myre 7 300 0.19 9700 0.24 Norr Stockvik 16 900 0.11 21700 0.14 Paradisön Hastigheten är mestadels reglerad till 70 km/timme. Söder om är hastighetsgränsen 100 km/timme. I södra delen av Kvissleby finns en kort sträcka med 50 km/timmen i anslutning till korsningen med Affärsgatan. Njurundavägen (väg 562) Njurundavägen är cirka sju meter bred. I den centrala delen av tätorten, intill korsningen med Mjösundsvägen (väg 559), ligger Kyrkmons skola med drygt 300 elever i årskurserna Hästsportanläggning förskola 6. Här utgörs bebyggelsen främst av låga flerfamiljshus, en del med verksamheter Fotbollsplaner i bottenvåningen. Mittemot skolan finns en öppen yta som används som busshållplats och parkering. Häljum Närmre ligger en ICA-butik, en restaurant och här finns även en Berge parkeringsplats för besökare till kyrkoruinen. Karsmon Gillermyran Mantjärnbäcken Volmsta Njurundavägen har mellan Mjösundsvägen och Torggatan en årsmedeldygnstrafik (ådt) på 4640 fordon varav cirka 5,5 % tung trafik. Mjösundsvägen har en ådt på 3 900 fordon öster om Prästgatan. Vid Kyrkmons skola uppstår Bunsta en del trafikproblem i samband med skoldagens början och slut. Föräldrar Badplats lämnar och hämtar sina barn samtidigt som skolbussar kommer och går. En del bussar vänder vid skolan. Vissa tider anländer flera bussar samtidigt vilket medför att busshållplatsen inte rymmer samtliga bussar. Bunstabäcken Ljungan Å Trollhögen Åtjärnen Åmon Solbergs Dingersjömon Förskola Rönnbergshammaren Dingersjöholmen Klockarberget Kyrkmon Ishall Hembygdsgård Fotbollsplan Ödekyrkogård Njurunda kyrka Kyrkoruin Kartskiss Solberg över Njurundavägen med omgivning. M Mjösundsmon Åbäcken Klockarberget Klockarbergsvägen Kyrkmons skola Mjösundsvägen Njurundavägen Stångom Skrängsta ICA Dingersjö Stångoms Högens Stångån Travträningsbana Dingersjöforsen Såg Skedloviken Forsa Nacken Notholmen Skedlo 13
FRAMTIDA 900 Västerbodarna Motorbana Sundsvall Lokalisering av trafikplatser inklusive tillfartsvägar inom Njurunda Nolbykullen Haraberget Bölesberget Vattenreservoar Döviksjöberget Ängomsvägen (väg 551) Ängomsvägen trafikeras i den östra delen idag av cirka 1 700 fordon per dygn (ådt). Ängomsvägen har bitvis gångbana på en sida men cykling sker i blandtrafik. Körbanan är drygt fem meter bred, vägområdet är drygt nio meter (varierar över sträckan). Husen, både mindre flerfamiljshus och villor, ligger ofta tätt inpå vägen. Det är också tätt mellan direktutfarterna. Raststuga Nolbyströmmen Trafiken på Ängomsvägen utgörs till stor del av genomfartstrafik från Sundsvall (egentligen områdena norr om Stockvik) till byarna väster om Västbo Såg Åmon samt trafik till golfbanan i Öjestrand. Denna genomfartstrafik beräknas år 2030 att uppgå till 900 fordon (ådt 2030), se figur nedan. Västermarken Strömön Lomtjärnen Lomtjärnbäcken Ängomsvägen Prästsvedjan 900 Travträningsbana Vattenverk Mot Sundsvall Tingstagärdesbacken Kaptensdalen Fotbollsplan Klockarbergsvägen Längs Klockarbergsvägen ligger ett 50-tal villor. Antalet direktutfarter är få. För de oskyddade trafikanterna finns parallellt med Klockarbergsvägen en gång- och cykelväg som korsar Klockarbergsvägen planskilt öster om bostadsområdet och utgör förbindelse mot skola, service och fritidsanläggningar vid. Väster om bostadsområdet Klockarberget finns en förskola. Bytjärnen Industriområde Fiskdammen Burestenen Ishockeybana Kvissleby Hoppbacke Sporthall Trafiken på Klockarbergsvägen uppgår idag (årsdygnstrafik 2007) till: - vid anslutningen till 2 200 - väster om korsningen med Hembygdsvägen 1 200 Nolby Nolbybäcken Om inte Klockarbergsvägen nyttjas som tillfart till ny beräknas trafiken år 2030 (ådt 2030) komma att uppgå till: Kv issle - anslutningen till 2 900 - väster om korsningen med Hembygdsvägen 1 500 - väster om förskolan 100 Kvissle Tuna kapellruin Skidbacke Servicehus Värsta Servicehus Gumsekullen Pålängsberget Skottsundsberget Skottsund Ängomsvägen. Ishockeyb. Golfbana Badplats Tennisbanor Döviksjön Döviksjön Bebyggelselämningar Hana 100 200 1 200 200 Paradisön Befintlig Trafik på Ängomsvägen år 2030 (fordon per dygn) utan ny Ljungan Klockarberget Klockarberget Dingersjö Klockarbergsvägen. Nacken Dingersjömon Hembygdsgård Mjösund Gillermyran Dingersjöholmen Förskola Klockarbergsvägen Dingersjöforsen Notholmen 14 Karsmon Mantjärnbäcken Å Hästsportanläggning Åmon Kyrkmon Åbäcken Fotbollsplan Ishall Åtjärnen Hummelviksberget Kyrkoruin Ödekyrkogård Kartskiss över Klockarbergsvägen med omgivning. Mjösundsmon Bergatjärnen Förskola vid Klockarbergsvägen. Volmsta Forsa