Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping

Relevanta dokument
Körschema :50 12:50 Lunch

RMPG Rehab & smärta. Årsrapport. Region Östergötland

Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom

Systematisk förbättringsarbete

Systematisk förbättringsarbete

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

VÄLKOMNA. Svenska Intensivvårdsregistret SIR POST IVA SEMINARIE 26 Augusti VÄLKOMNA

Systematisk förbättringsarbete

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!

2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Personcentrerad processkartläggning

2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA. Välkommen till

Kartläggning och förbättring av värdeflöden

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Checklista - förbättringsarbete

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Bättre vård mindre tvång

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Filmen Hotell Vistet.

Förslag på en ny modern Psykiatri

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Vad är kliniska mikrosystem?

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Personcentrerad rehab på äldre dar

Välkommen till Rehabcentrum!

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

Enkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård

Neuroteam

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger

Personcentrerad vård. Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland PCV,

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Framtidens primärvård

Årsrapport RMPG rehabilitering och smärta

Barn som anhöriga 5,6,7 november

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Avslutade FoU-aktiviteter under 2013/ Rehabiliteringsmedicin i Sydöstra sjukvårdsregionen

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Kroniskt Engagerad 2.0

VISION, KVALITETSARBETE OCH MARKNADSPLAN. Lotta Damberg Torbjörn Åkerblad

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.

Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Avdelning 38, Kardiologen

Minnesanteckningar från möte med RMPG Rehabilitering och smärta

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Kompetenscentrum Rehabilitering

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4

Övergripande modell. Version

Bäst i test när vi standardiserar vårt arbetssätt

Patientsäkerhetsberättelse

Patientens Egen Registrering (PER)

Karin Hallén, Elisabeth Nygren, Björn Vikström SU/Psykiatri Östra Göteborg

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Multimodal smärtrehabilitering

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Att mäta förbättringsarbete

Transkript:

Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping

Rehabiliteringsmedicin Specialistklinik

Patientgrupper Hjärnskador Ryggmärgsskador Långvarig smärta Multitrauma Amputationer Neurologiska sjukdomar Somatoforma sjukdomar

12 platser på avdelning 48 patienter

Bakgrund Sjuksköterska/undersköterska på avdelning ansvarade för dagrehabpatienterna Information till patient saknades många gånger inför dagrehabperiod Många frågor till personal om resor, schema etc Otydligt inför rehabperiod, samordning saknades

Mål Personcentrerad rehabilitering med ökad känsla av delaktighet och trygghet Effektivt nyttjande av personalresurser

Dagrehabilitering VEM Sandrah Sollenby Elisabeth Ekman Lola Rajala Malin Hegen Berit Planting-Berggren Natalia Yako Carina Peterson Brainstorming Identifiering av styrkor och svagheter Önskescenario Hur vill vi ha det? Inom befintliga ramar Vad är möjligt? Vad är viktigt? Flödenalternativ till nytt flöde Idé Koordinator dagrehab PGSA PÅVERKANSANA LYS HANDLINGSPL AN Enkät/intervju Fd. patienter Personal TIDSRAM 2014

Enkät till patienter

Påverkansanalys källa: Driver Diagram, IHI Primära påverkansfaktorer (2-4) Vad? Sekundära påverkansfaktorer Hur? Information är tydlig, anpassad, synlig (infotavlor/tv) Trygghet i lokaler skyltar, karta, rundvandring Mål/ målområde Patient/Närstående Kliniskt status God planering, Schema första v. Transporter fungerar Miljö/lokaler tillgängligt Bemötande från personal Delaktig i rehabilitering, delaktig i team, delaktig i planering Livskvalitet hälsorelaterad EQ5D Omgivningsfaktorer, Boende, Närstående, hjälpmedel Måluppfyllelse, tydliga, mätbara, smarta mål Ökad självständighet Fysiskt, verbalt, psykiskt God vård dagrehab Effektiv dagrehab Professionellt status Rehabilitering i rätt tid kort väntetid Hög täckningsgrad i kvalitetsregister Patientsäkerhet fall nyuppkomna trycksår Utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse Min guide till säker vård Resurser Beläggning dagrehab Produktion hur många dagvårtstillfällen/månad? Inställda besök, sena återbud, avbrutna vårdtillfällen Inställda tider i schema Täckningsgrad i schema Kompetens? Antal patienter/månad med stort hjälpbehov enligt standardiserad mall ihi

Resultatmått Värdekompass PATIENTPERSPEKTIV Dagrehabilitering KLINISKT STATUS - Nöjd med sin rehabilitering - Nöjd med personalens bemötande - Förbättrad hälsorelaterad livskvalitet vid utskrivning PROFESSIONELLT STATUS - Tid från beslut till utredning - Antal fall /avvikelser - Andel patienter som erhållit utskrivningsinformation - Andel patienter som erbjudits Min guide till säker vård RESURSER - Antal vårdtillfällen /vecka - Antal inställda besök/månad - Antal sena återbud/månad - Antal avbrutna vårdtillfällen/månad - Tidsåtgång för såromläggning

Genomförda förbättringar Ansvarig dagrehabsjuksköterska Multimodal utredningsdag inför dagrehabperiod Planeringsteam efter utredning

Checklista Dagrehabansvarig sjuksköterska

Multimodal utredningsdag Utredning med individuella tider till arbetsterapeut, kurator, psykolog, sjukgymnast och sjuksköterska Tider fördelade under 1-2 dagar Återkoppling till patient efter utredningsdag

Planeringsteam Målsättning med rehabilitering Längd på rehabperioden Träningstillfällen/vecka, startdatum Övriga uppgifter som: resor, behov av assistans, lunch

Mätningar Kvalitetsregister Webrehab Diver Enkät Intervju Pinnstatistik

Resultat 95 % av patienterna är nöjda eller mycket nöjda med sin rehabilitering 100 % av patienterna får information muntligt och skriftligt inför sin dagrehabperiod Mycket positivt med en dagrehabansvarig sjuksköterska. Innebär tillgänglighet. Ta inte bort den funktionen Det var bra att träffa alla första dagen. Få en bild av dem jag ska träffa och upplägget

Resultat 85 % av medarbetarna upplevde förändringen i sin helhet bra eller mycket bra 100 % av medarbetarna upplevde förändringen med dagrehabansvarig sjuksköterska bra eller mycket bra Utmärkt, sparar energi och blir mycket, mycket bättre för patienten Suveränt! Man kan undra varför ingen kommit på det tidigare

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Septem Oktober Novem Decemb Resultat Ökat patientflöde med 23 %: 3269 kontakter 2013, 4026 kontakter 2014 Resursbesparing med minskat antalet läkarkontakter under de två första veckorna från 82 % till 36 % Minskat matsvinn till följd av korrekta matbeställningar 600 Patientbesök dagrehab 500 400 300 200 100 0 Målvärde 2014 Antal kontakter 2014 Antal kontakter 2013

Slutsats Ökad struktur ger ökad effektivitet Ökad struktur ger nöjda patienter och medarbetare

Framtiden Säkerställa att funktionen med dagrehabansvarig sjuksköterska inte är specifikt kopplad till en person Uppdatering av rutiner samt skapa nya rutiner Mätning av tidsåtgång såromläggning

Tack för oss! Kontakt: malin.hegen@rjl.se