Lärstämma 2011 Växtkraft för hållbart lärande. Förhållningssätt Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen



Relevanta dokument
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

KURSKATALOG HÖSTTERMINEN resurscentrum staffanstorps kommun

Senast ändrat

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Specialpedagogiska seminarier

2.1 Normer och värden

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

Information om skolval till förskoleklass

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

IKT-Strategi BoU

Läsa-Skriva-Räkna. Göteborgs Stad Lisa Adamson. Utvecklingsledare Center för Skolutveckling

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

starten på ett livslångt lärande

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Skolplan Med blick för lärande

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum:

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor Nuläge:

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Tyck till om förskolans kvalitet!

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Futura International Pre-school. Danderyd

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

2.1 Normer och värden

Teamplan Ugglums skola F /2012

Årsberättelse 2013/2014

Kvalitet på Sallerups förskolor

Utvecklas genom lärande samtal

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Leda kollegor i förskolan med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Bakgrund och förutsättningar

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum:

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Arbetsplan för Violen

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

ipad strategi i förskolan

Transkript:

Lärstämma 2011 Växtkraft för hållbart lärande Förhållningssätt Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 1. Hur kan vi utveckla ett positivt förhållningssätt och en utvecklande dialog i mötet med andra? Britt-Inger Olsson Britt-Inger Olsson är specialpedagog, har specialpedagogisk påbyggnad inom tal,språk och kommunikation, är gymnasielärare i psykologi och barn- och fritidsvetenskap, metodiklärare, läroboksförfattare samt utbildningskonsulent inom psykologi och specialpedagogik och handledare för pedagoger och chefer. Hon är också utbildad handledare inom kognitiv psykologi och ICDP utbildare inom vägledande samspel och diplomerad coach. Följande frågeställningar kommer att behandlas utifrån ett förhållningssätt som kan vara ett stöd för en positiv personlighetsutveckling Samspel som förhållningssätt utifrån våra läroplaner, styrdokument och aktuell forskning Vilken betydelse har bemötande och samspel för lärande och ledarskap i förskola och skola?

Vägledande samspel som ett förebyggande arbete för mobbning och specialpedagogiska insatser Emotionsforskning och strategier för att härbärgera känslor Samtalsmetodik och lärande samtal Hur utvecklar vi ett professionellt förhållningssätt? 2. Tankens kraft och känslans makt Britt-Marie Eklöf Britt-Marie Eklöf är leg. psykolog och har i 25 år arbetat med konsultation, handledning och utbildning till pedagoger inom förskola, skola och särskola i Mölndals kommun. Arbetar sedan 20 år även med ledarutveckling. Hon har särskilt intresserat sig för hur existentiell och positiv psykologi kan tillämpas i pedagogiskt arbete och i organisationer. Föreläsningen Tankens kraft och känslans makt vill öka medvetenheten om hur tankar och känslor påverkar hur vi förhåller oss till barn och vuxna. Vilka känslor är vanliga i arbetet med barn? Hur kan vi förstå våra egna och andras känslor? Hur påverkas vi av stress? Föreläsningen utgår från praktiska erfarenheter och exempel. 3. Värdegrunden som bas för utveckling och kompetens Mari Lindahl Mari Lindahl är förskollärare och förskolechef på FSK Äventyret AB sedan 1998. Hon är tbildad coach sedan 2007 och arbetar med arbetslagsutveckling, ledningsgrupper, personlig coaching och som föreläsare. Föreläsningen handlar om att tillvarata ALL kompetens som finns i våra arbetslag och på våra enheter genom att arbeta med värdegrundsbaserade diskussioner på våra utvecklingsmöten och i vardagen!

"För att kunna nå ett gott arbetsklimat och ett effektivt arbetssätt behövs en förankring i förskolans uppdrag och kontinuerliga diskussioner kring vår värdegrund" Man behöver våga "blotta" sina egna tankar och värderingar och det ställer krav på ett tillåtande klimat där ALLAS åsikter är viktiga och tas i beaktande. Ett arbetsklimat/sätt som har högt i tak och vidöppna dörrar där social kompetens och glädje står i centrum för barn och vuxna! Ledarskap Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 4. Ett uppskattande ledarskap med systemteori som grund Anna Boije Anna Boije har arbetat som SO-lärare i över 20 år. Under många år har hon också arbetat som utvecklingsledare och möjliggörare inom Mölndals stad och drivit flera projekt. Sedan några år tillbaka driver hon eget konsultföretag inom utbildning, kommunikation, konflikthantering, arbetslagsutveckling och ledarskap. Anna brinner för allas rätt till en god lärande- och arbetsmiljö på sina arbetsplatser. Föreläsningen syftar till att skapa nyfikenhet kring det systemteoretiska förhållningssättet och visa på hur det kan vara hjälpsamt i utövandet av ett konkret ledarskap. Inom våra verksamheter möts vi människor med olika uppdrag, agendor, intressen och behov. Det är i detta samspel viktigt att skapa ett förhållningssätt som minimerar missförstånd och missriktad kommunikation. Detta ställer stora krav på alla oss som agerar som

ledare på olika vis både för barn och vuxna. Ledarskap och dess konkreta utövning av makt och ansvar, tas som utgångspunkt för att visa på hur det kan skapa möjligheter för ömsesidigt lärande och goda samarbetsmiljöer. I föreläsningen fokuserar Anna på hur ledarskapet kan användas för att lägga grunden för ett kommunikationsklimat där: allas röster blir hörda där var och en känner sig uppskattad och där alla talar hjälpsamt med varandra Anna fokuserar också på hur ett medvetet och strategiskt ledarskap lägger en hållbar grund för att: skapa effektiva arbetsgrupper där allas kompetens tas tillvara effektivt motverka att situationer uppstår där människor upplever sig illagjorda eller utsatta göra det till ett nöje att samarbeta med barn, elever, föräldrar och kollegor samt andra aktörer. 5. Pedagogens förändrade ledarskap Lasse Lindsjö Lasse Lindsjö (leg psykolog, specialistkompetens i pedagogisk psykologi), tidigare under många år anställd som psykolog i de pedagogiska verksamheterna i Malmö Stad, med vanliga psykologuppgifter inom skola och förskola och då främst med barn i behov av särskilt stöd (framför allt med utagerande barn och ungdomar. Parallellt med psykologarbetet har Lasse varit anställd på Lunds Universitet och Malmö Högskola och då mest arbetat med pedagogutbildningar, bl.a. specialpedagogutbildning och rektorsutbildning. Pedagogers ledarskap är idag betydligt mer komplext än tidigare. Många barn och ungdomar har idag helt andra uppväxtvillkor och behöver ett mer relationsinriktat och stödjande ledarskap för sin

utveckling och sitt lärande. Det relationsinriktade ledarskapet kräver oerhört mycket struktur för att bli framgångsrikt. Föreläsningen beskriver ett aktivt val att välja ledarstil utifrån den barngrupp/klass pedagogen möter. Även föräldrakontakten är idag mer komplex och kräver också relationsinriktade redskap i ledarskapet. Ett mer relationsinriktat arbetssätt kräver också egna strategier mot nedslitning i det mycket komplexa ledarskap pedagoger idag utövar. Kreativitet Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 6. Förskolebarns lärande i matematik Hanna Palmér Hanna Palmér är universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik. Förskolans verksamhet ska främja barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande samt stimulera och utmana barn i deras lärande. I föreläsningen fokuseras barns lärande i matematik med utgångspunkt i den reviderade läroplanens mål. Utifrån praktiska exempel med lek, kreativitet och lustfylldhet som utgångspunkter problematiseras barns lärande i matematik samt pedagogens roll i detta lärande. 7. Utemiljön en arena för lärande i naturvetenskap och teknik med hela kroppen och alla sinnen Carina Brage Carina Brage, är förskollärare, grundskollärare, verksamhetschef på Calluna utbildning, fil.mag. i utomhuspedagogik, fil.mag. i naturvetenskap samt författare till boken Att lära Teknik ute (2009).

Carina har lång erfarenhet av att arbeta med att inspirera lärare i naturvetenskap och teknik genom att lämna innerummet, för att uppleva lärandet med hela kroppen och alla sinnen. Utomhusmiljöer stimulerar lärandet och kreativiteten. Till exempel Arkimedes princip, jämvikt, lufttryck och optik är naturvetenskap som med enkla medel kan genomföras på förskolegården. Tekniken i vår vardag är fascinerande eftersom det handlar om allt runt omkring oss. Det tilltalar barns naturliga upptäckarglädje. Vilka fördelar finns det med att lära ute? Vilka hinder stöter vi på och hur bemöter vi dem? Seminariet belyser lärande för kunskap, ledarskapet ute, hälsa och kreativitet. Barn är nyfikna och det måste vi ta vara på. Föreläsningen vänder sig i första hand till förskolan. 8. Dansmatte Kulturskolan i Mölndal Vi som kommer hålla i workshopen heter Evelina Lindahl och Annica Smith. Vi jobbar som danspedagoger på Mölndals kulturskola och år 2010 gick vi en utbildning i dansmatte. Just nu pågår ett pilotprojekt som erbjudits till åk 6 i Mölndalsstad. Föreläsningen riktar sig till åk 6-9. Vad är Dansmatte? I dansmatte får eleverna använda sig av dansen för att gestalta och konkretisera matematiska begrepp. Muskelminnet hjälper dem även på de vanliga mattelektionerna. För barn på lågstadiet kan det innebära att lära sig räkna och värdera vad som är mer eller mindre. På högstadiet arbetar eleverna med hjälp av dans känna, gestalta och mäta vikt, geometri, längd och procent. Genom rörelserna blir det lättare att förstå olika matematiska begrepp och eleverna kommer bättre ihåg vad de har lärt sig. Dansmatte ger en fördjupad förståelse för matematiken och erbjuder en alternativ inlärningsmetod som ett komplement till matematik-

undervisningen. Den skapande processen som finns inneboende i dansen och som eleverna får prova på kan leda fram till en ny typ av förståelse av matematik som ett kreativt och skapande ämne. 9. Hållbar undervisning i matematik Skola 2011 Matematikutvecklarna i Härryda kommun Föreläsare är Shaza Elba, Karin Lagerström och Barbro Mårdbrink, Matematikutvecklare i Härryda kommun. De har, sedan hösten 2008, haft kommunens uppdrag att förstärka arbetet med matematikdidaktik på kommunens grundskolor. Uppdraget är riktat mot den pedagogiska verksamheten. De har bl a genomfört studiecirklar i Kreativ matematik och medverkar i pågående matteprojekt på olika skolor som sökt och fått stadsbidrag. Vi går snart in i Skola 2011. Hur kan vi anpassa undervisningen i matematik efter den nya läro- och kursplanen? Vår föreläsning kommer att handla om den nya kursplanen i matematik. Vi berättar om, och ger exempel på, aktuell forskning kring praktisk matematik, variationsteori, individualisering och problembaserad undervisning. Vi kommer att dela med oss av våra tankar och idéer. Vi ger exempel på hur vi kan arbeta med eleverna så att de utvecklas och behåller sin motivation. Ni kommer att få möjlighet att diskutera med varandra och med oss. 10. "Bildskapande och kreativa processer" Monica Hallström Lundgren Monica Hallström Lundgren är bildpedagog och arbetar på Hagens förskola i Härryda kommun, där man valt att arbeta med bildskapande och kreativa processer som ett sätt att lära och få nya kunskaper. Föreläsningen kommer att utgå från ett antal frågor Vad är kreativitet?

Var kommer den ifrån? Vad krävs för att kunna utveckla sin kreativitet? Hur stöttar vi barnen i den kreativa processen? Hur skapar vi kreativa miljöer? Vad krävs av oss pedagoger för att barnen/eleverna ska bli aktiva deltagare i sitt eget kunskapssökande? Monica kommer att ge exempel från sin egen verksamhet men även ta med forskning kring ämnet. Föreläsningen kommer att varvas med stopp för korta samtal så att deltagarna kan relatera till sin egen praktik. Motivation Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 11. Att skapa goda relationer i klassrummet Margareta Normell Margareta Normell är gymnasielärare och psykoterapeut. Hon handleder lärare och skolledare och har under många år varit kursledare för Utbildning till handledare i skolan vid S:t Lukas i Uppsala. Hon är också författare till bl a böckerna Pedagogens inre rum och Från lydnad till ansvar. Hennes föreläsning Att skapa goda relationer i klassrummet handlar om de personliga kvaliteter hos läraren som bidrar till lärande och utvecklig hos eleverna. Det kommer att handla om förhållningssätt, motivation, kommunikation och ledarskap. 12. Introduktion till entreprenöriellt lärande Christer Westlund Elin Fryk En föreläsning i entreprenöriellt lärande ges ofta av pedagoger eller konsulter. Men när tidigare elever, som själva dagligen stötte på entreprenöriellt lärande i sin egen skolgång, berättar om sina

erfarenheter blir innehållet både levande och konkret. I denna föreläsning inleder Elin Fryk med att belysa vad som är viktigt för att elevernas intressen, drömmar och styrkor skall kunna ta plats i skolan samtidigt som undervisningens kvalitet inte försämras. Hennes beskrivning är värdefull och högst relevant att ta del av för alla pedagoger, skolledare. I föreläsningen beskriver hon sina upplevelser, bl.a. om den stora mentala omställning det innebar att gå från tidigare skolerfarenheter till nya. Sin erfarenhet hämtar hon inte bara från sin egen skolgång utan från fyra års möten med pedagoger och elever från hela Norden. Beskrivningen kompletteras med att Christer Westlund, utbildare och författare inom entreprenöriellt lärande, ger en mer teoretisk beskrivning av detta nya begrepp som nu genomsyrar styrdokumenten för samtliga skolformer. Christer har erfarenhet av entreprenöriellt lärande sedan 1992 och ger många olika konkreta exempel. 13. Bedömning för lärande Christian Lundahl Christian Lundahl är fil dr i pedagogik och docent vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Lundahl bedriver forskning om prov, betyg och intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv. Han undervisar också vid lärarutbildningen och rektorsutbildningen kring statlig styrning, utvärdering och bedömning. År 2006 disputerade han på avhandlingen: Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. Han har också tillsammans med Oscar Öquist skrivit böckerna: Den rimliga skolan. Om skolan i livet och livet i skolan (1999) och Idén om en helhet. Utvärdering på systemteoretisk grund (2002). 2009 kom Lundahl ut med boken Varför nationella prov? framväxt, dilemman, möjligheter. Christian Lundahl är tillsammans med Maria Folke-Fichtelius aktuell med antologin Bedömning i och av skolan. Praktik, principer, politik (2010), och i mars 2011 kommer boken Bedömning för lärande ut som han skrivit

tillsammans med Ulf P Lundgren. Kontaktadress christian.lundahl@ped.uu.se Bedömning är ett av de effektivaste pedagogiska redskapen för att utveckla elevers lärande, förutsatt att bedömningen genomförs på rätt sätt. Lärarens roll är helt avgörande för om bedömningar ska främja eller hämma lärandet. Genom historien har dock lärares inflytande över skolans bedömningsformer successivt blivit mindre och administrativa krav på bedömningarna har kommit att dominera. Utifrån den senaste internationella forskningen om bedömningar syftar föreläsningen till att återge lärarna initiativ i bedömningsfrågan och till att erbjuda konkreta verktyg för att utveckla bedömningspraktiken i klassrummet. Föreläsningen tar upp 1) hur det går att arbeta mer effektivt med att tydliggöra mål, kunskapskvaliteter och betygskriterier, 2) hur eleverna kan få visa vad de faktiskt kan, 3) feedback som för lärandet framåt, 4) kamratbedömning, och 5) självskattning och självbedömning. Seminariet ger också en introduktion till det nya betygssystemet och de nya nationella proven. Kommunikation Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 14. "Så som nu har det aldrig varit, så som nu kommer det aldrig mer bli." Micke Gunnarsson Micke Gunnarsson har bland mycket annat arbetat med olika film och webbprojekt tillsammans med barn och ungdomar, utbildat i media och entreprenörsskap på gymnasienivå och föreläst om digitala medier och barn och ungdomar Micke Gunnarsson ger en inspirationsföreläsning om en värld och ett

liv i förändring, barnatro och digitala medier. Hur påverkas vi som vuxna, föräldrar, lärare eller pedagoger när våra barn mer eller mindre föds med digitala navelsträngar? När känslan av att gå runt med all världens kunskap i handen känns på riktigt, när dela med sig kulturen bland barnen blir bannad för fusk och när vi som föräldrar står och tjatar på att de ska stänga av datorn för att maten är klar eller när Lisa hävdar att hon blir mobbad på något kallat BDB hur kan vi tänka då? Och vilken "gumma" eller "gubbe" väljer jag att vara? 15. Hur kan jag använda den lokala kulturmiljön, platser och berättelser, i undervisningen i skolan? Ebbe Westergren Klassundervisning och historiska tidsresor ute i kulturmiljön Kalmar Läns Museum har i 25 år stöttat skolorna i Kalmar län i undervisningen i lokal historia. Museet anordnar fortbildningar på alla nivåer och genomför, tillsammans med skolorna, pedagogiska program vid kulturmiljöer i skolans närhet, där allt ifrån stenåldersboplatser till hyreshusmiljöer från 1980-talet används. Arbetet fungerar som ett stöd i lärandeprocessen och som ett sätt att utgå från närmiljön i undervisningen, oavsett vilket läroämne som är i fokus. Varje år samarbetar museet med 50-60 skolor i länet i lokala fortbildningar och i tidsresor vid kulturmiljöer i närheten av skolan. Inte minst tidsresorna har blivit populära och ett hundratal heldagars tidsresor genomförs i länet varje år. De ger djupinlärning och starka upplevelser och är ofta något som elever bär med sig under många år. Kalmar Läns Museum har spritt metodiken med kulturmiljöpedagogik och tidsresor både nationellt och internationellt. Museet har genomfört historiskt-pedagogiska projekt i ca 20 olika länder runt om i världen. För närvarande arbetar museet aktivt med skolor, museer och offentliga

Den Globala Skolan Malin Tengdahl förvaltningar i bl.a. Sydafrika, Turkiet, USA, Estland, Finland och Kenya. Kalmar läns museum är huvudinstitution för den internationella organisationen Bridging Ages. På studiedagen presenteras hur man kan arbeta med sin lokala kulturmiljö i olika åldersgrupper, förskola och grundskola och i olika ämnen, med exempel både nationellt och internationellt. Kopplingar görs till lärande och till den nya skollagen/nya lärooch kursplaner. Deltagarna får också vara med om en kort historisk tidsresa, som ett praktiskt exempel på undervisning i den historiska närmiljön. Den Globala Skolan är en del av myndigheten Internationella Programkontoret. Vårt uppdrag är att stödja skolors arbete med globala hållbarhetsfrågor och internationella utbyten. Vi anordnar kurser och seminarier för lärare över hela landet. Vi arbetar också med att främja utveckling av metoder som kan användas i undervisningen. Under lärstämman finns Den Globala Skolans representant på plats för att informera om möjligheter till fortbildning och utbyten. 16. Arbetsmodeller för ökad textförståelse Läsutvecklarna i Härryda Läsutvecklarna i Härryda Kommun, Berit Andersson, Monika Gustafsson och Ulrika Reuterberg har sedan hösten 2009 haft kommunens uppdrag att förstärka arbetet med svenskdidaktik på kommunens grundskolor med fokus på tidigaredelen. Läsutvecklarna har anordnat föreläsningar och bokcirklar som tar upp olika lässtrategier som utvecklar elevers läsförståelse. Den senaste PISA undersökningen (2009) visar att var femte elev i Sverige inte uppnår en grundläggande nivå i läsning. En nivå som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig annan kunskap. Hur kan

undervisningen bidra till att elever utvecklar förmågan att läsa och förstå olika slags texter? Vi lever i ett samhälle där det ställer allt högre krav på att vara en god läsare och det betyder att vi pedagoger behöver arbeta med läsutveckling även efter att våra elever knäckt läskoden. Lgr 11 påtalar tydligt att vi pedagoger ska undervisa i läsförståelse och under vår föreläsning och workshop kommer vi att visa på den röda tråden som finns mellan lässtrategier, ny läroplan/kursplan och Nya språket lyfter. Vi kommer att visa och ni kommer att få pröva tre olika modeller för att arbeta med läsförståelse. Föreläsning med workshop. Riktas främst till F-6 ( max antal 15 deltagare). 17. IKT i förskola och förskoleklass IT-pedagogerna i Härryda IT-pedagogerna arbetar med utveckling inom IKT-området. Till vardags finns de i kommunens skoldatatek som stödjer specialpedagoger, lärare och elever inom grundskola och förskola med olika digitala hjälpmedel. Kom och få en inblick i hur våra förskolor arbetar med IKT. Låt oss inspirera er med hur man kan arbeta med ritplattor, dokumentkamera, ipads mm. Fyra av våra projekt visar upp hur man arbetar på sin avdelning/enhet med IKT. Förmiddagen kommer också att innehålla workshop där ni kan få testa själva. Christina och Patrik visar hur man kan arbeta med ipads. Föreläsningen vänder sig i första hand till förskolan och skolans tidiga år.