PUBLIKATION 27:38 Trafiksäkerhetsrapport REGION VÄST 26
Titel: Trafiksäkerhetsrapport Region Väst 26 Publikation: 27:38 Utgivningsdatum: 27-3 Utgivare: Vägverket Region Väst Kontaktperson: Tomas Fredlund, Vägverket Region Väst Författare: Funktionen för trafiksäkerhet och vägutformning ISSN: 141-9612 Distributör: Vägverket Region Väst, 45 33 Göteborg. Telefon 771-119 119, telefax 31-63 52 7, e-post: vagverket.got@vv.se
INNEHÅLL Sammanfattning... - 2 - Bakgrund och syfte... - 3 - Registrering av döda och skadade... - 3 - Skillnad mellan sjukvårdens och polisens rapportering... - 4 - Människa... - 7 - Döda och skadade totalt... - 7 - Befolkningsutveckling... - 1 - Kön och ålder... - 11 - Bältesanvändning... - 14 - Nykterhet... - 17 - Färdsätt och fordon... - 2 - Trafik... - 2 - Hastighet... - 2 - Olycksgrupper... - 21 - Tung trafik... - 24 - Trafikanter... - 26 - Trafikmiljö... - 28 - Vägnät... - 28 - Trafiksäkerhetsåtgärder 26... - 3 - Bilaga 1 Skadeklassificering inom sjukvården... - 31 - Bilaga 2 Karta över utvalt område med sjukvårdsrapportering... - 33 - Bilaga 3 Trafikskador i Region Väst... - 34 - Referenser... - 39 -
Sammanfattning Region Väst omfattar Värmland, Västra Götaland och Hallands län. Sett till befolkning, trafikarbete och antal omkomna i vägtrafiken utgör Region Väst ca en fjärdedel av Sverige. Denna rapport ger en översiktlig beskrivning av trafiksäkerhetsutvecklingen inom Vägverket Region Väst under år 26. All statistik är preliminär och kommer att förändras något. Rapporten bygger i huvudsak på en analys av tre delar av olycksstatistiken; djupstudier av dödsolyckor, rapportering av skadade inom vägtrafikområdet från delar av akutsjukvården och rapportering av vägtrafikolyckor med personskada från polisen. De allra flesta skadade rapporteras av antingen polisen eller sjukvården. Endast 15 2 % rapporteras av både sjukvården och polisen. Man kan uppskatta tillskottet av antal skadade i vägtrafikolyckor till den polisrapporterade (officiella) statistiken till mellan 35 45 %. Ej medräknat gående i fallolyckor. År 26 var sammantaget ett positivt trafiksäkerhetsår i Region Väst. Såväl antal döda som antal diagnostiserat allvarligt skadade och antal svårt skadade minskar preliminärt. Antalet dödsfall är det lägsta sedan slutet av andra världskriget. Statistiken från djupstudier, sjukvård och polis är samstämmig på några punkter om än i varierande utsträckning. Antal döda och skadade gående (i konflikt med motorfordon), och personbilister minskade. På den negativa sidan hör att statistiken även samstämmigt beskriver en ökning av antal döda och skadade i olyckor med lastbil och på motorcykel. 28 % av alla omkomna 26 omkom i olyckor med tung lastbil. Utvecklingen av skadade oskyddade trafikanter beskrivs bäst av sjukvårdsstatistiken. Antalet diagnostiserat allvarligt skadade gående i fallolyckor ökade samtidigt som antalet cyklister minskade 26. En relativt stor minskning av antal omkomna bilister, från 71 till 54 personer 26, innebar att både antalet omkomna med som utan bilbälte minskade. Ca 4 % av de omkomna i bil år 26 använde inte bilbälte. En ökad bilbältesanvändning bland främst män skulle avsevärt minska antalet dödsfall i Region Väst. Antal alkohol/drogrelaterade olyckor ökade något 26 även om konsumtionsökningen i riket under de senaste åren förefaller avstanna. Alkohol och droger i trafiken är starkt köns- och åldersrelaterat. År 26 omkom ingen kvinna i en alkoholrelaterad olycka. Antalet omkomna i singelolyckor har halverats på två år. År 26 dog fler personer som oskyddade trafikanter än i singelolyckor. Åtta av tio omkommer på statligt vägnät. Antalet omkomna på nationellt vägnät minskar. - 2 -
Bakgrund och syfte Region Väst omfattar Halland, Västra Götaland och Värmlands län. Sett till befolkning, trafikarbete och antal omkomna i vägtrafiken utgör Region Väst ca en fjärdedel av Sverige. Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig beskrivning av trafiksäkerhetsutvecklingen inom Vägverket Region Väst under år 26. Registrering av döda och skadade Det främsta underlaget till denna rapport är: 1. djupstudier av dödsolyckor 2. rapportering av skadade inom vägtrafikområdet från delar av akutsjukvården 3. rapportering av vägtrafikolyckor med personskada från polisen Djupstudier av dödsolyckor utförs sedan 1997 och utgör underlaget till all statistik rörande dödsfall i denna rapport. Inom Region Väst finns 15 akutsjukhus. Den 31 december 26 registrerar 12 av dessa skadade inom vägtrafikområde. Fyra akutsjukhus, Uddevalla, Kungälv, Borås och Varberg, påbörjade registreringen under 26. Information om skadade inom dessa kommuner är inte medtagna i denna rapport. Även om Regionen Väst är nästintill helt försörjt med information från akutsjukvården har följande områden valts ut som underlag: Värmlands län, Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda, Öckerö, Halmstad, Laholm och Hylte kommun. All statistik om sjukvårdsrapporterade skadade inom vägtrafikområde som redovisas här är skadade inom utpekade län och kommuner ovan under period 23 t o m september 26. Befolkningen i detta område utgör hälften (49 %) av befolkningen i Region Väst. Under 26 har delar av ortopediverksamheten på Sahlgrenska och Östra flyttats till Mölndal. Det är oklart vad denna rutinförändring kan ha medfört för registreringen av skadade. Under 26 har även information från Axessakuten i Göteborg börjat inhämtats. Från och med år 23 hämtas underlag till officiell statistik från informationssystemet STRADA. Övergången till STRADA innebar vissa förändringar av rutiner och begrepp som påverkar polisens rapportering. Denna rapport utgår som regel från år 23 vad gäller polisens rapportering. Viss information om omkomna går tillbaka till 1997. - 3 -
Skillnad mellan sjukvårdens och polisens rapportering Det finns ett antal skillnader mellan den information om skadade inom vägtrafikområdet som akutsjukvården lämnar jämfört med den information om skadade i vägtrafikolyckor som polisen lämnar. Något förenklat kan skillnaden mellan sjukvårdens och polisens förutsättningar sammanfattas i fyra punkter: 1. Till sjukvårdens fördel hör möjligheten att ange vilka skador som de inblandade har fått. 2. Till sjukvårdens fördel hör även möjligheten att fånga information om oskyddade trafikanter. 3. Till polisens fördel hör möjligheten att ange var en olycka har inträffat. 4. Polisen rapporterar vägtrafikolyckor med personskada medan akutsjukvården rapporterar skadade inom vägtrafikområde. (Se konsekvenser av detta nedan) Den tydligaste konsekvensen av punkt 4 ovan är att akutsjukvården fångar information om gående i fallolyckor, vilket är en typ av skadehändelse som faller utanför definitionen av vägtrafikolycka men som inte desto mindre orsakar lidande för den skadade och kostnader för samhället. Andra exempel är gående som blir påkörda av spårvagnar eller skadade passagerare ombord på spårvagnar. Av de skadehändelser som omfattas av definitionen av en vägtrafikolycka men som polisen sällan rapporterar på grund av andra anledningar är cyklister och mopedister i singelolyckor vanligast. Skadade passagerare på bussar är ett annat exempel. Med vägtrafikolycka med personskada avses: att händelsen har inträffat i trafik på väg att minst ett fordon har varit i rörelse att händelsen har medfört att någon person skadats Med skadad inom vägtrafikområde avses i denna rapport samtliga sjukvårdsrapporterade trafikanter utom gående i fallolyckor. D.v.s. även gående som skadas som passagerare ombord på spårvagn eller som har blivit påkörda av spårvagn. - 4 -
Genom rapportering från två oberoende källor i samma informationssystem kan man uppskatta hur många personer som totalt sett har rapporterats skadade. Av alla personer som har rapporterats skadade av antingen sjukvården eller polisen inom det utvalda området med sjukvårdsrapportering har endast 15 2 % rapporterats skadade av både sjukvården och polisen. Resterande personer rapporteras endast av antingen sjukvården eller polisen. Detta innebär att mellan 7 och 8 personer rapporteras som skadade till Vägverket årligen inom detta område (i vilket ca 5 % av befolkningen i Region Väst bor). Man kan uppskatta tillskottet av skadade i vägtrafikolyckor till den polisrapporterade statistiken till 35 45 %. Figur 1 Antal skadade per rapporterande instans inom avgränsat område med sjukvårdsrapportering (Exklusive gående singel. Endast skadade enligt båda instanser) 9 8 7 6 3 415 3 268 3 375 5 2 347 4 1 276 1 222 1 287 3 1 217 2 1 2 96 2 92 3 264 2 223 23 24 25 jan-sep 26 Sjukvård Sjukvård och Polis Polis När man analyserar skadegraden för de personer som har rapporterats av både sjukvården och polisen kan man bland annat konstatera att det finns en dålig överensstämmelse mellan den diagnosbaserade klassificeringen Injury Severity Score (ISS) och polisens rapporterade skadegrad. Se bilaga 1 för ytterligare information om vad ISS står för. Tabell 1 Antal personer per ISS-intervall och skadegrad i utvalt område med sjukvårdsrapportering Polis Sjukvård ISS intervall Svårt Lindrigt Totalt skadad skadad *ISS 16-125 48 173 *ISS 9-15 157 168 325 ISS 4-8 182 597 779 ISS 1-3 274 3 451 3 725 Totalt 738 4 264 5 2 *ISS > 8 är diagnostiserat allvarligt skadad. - 5 -
Skillnader mellan statistik från akutsjukvård respektive polis illustreras i två exempel av diagram 2 5 nedan. Gående som skadas i fallolyckor är exkluderade för att underlätta jämförelse. Sjukvården rapporterar en könsfördelning som väl överensstämmer med könsfördelningen hos befolkningen i stort. Polisens rapporterar fler män än kvinnor av de skadade. Figur 2 3 Andel skadade efter kön enligt sjukvård och polis (exkl. gående fallolycka) Figur 2 Sjukvård Figur 3 Polis Uppgift saknas % Kvinna 49% Man 51% Kvinna 41% Man 59% Sjukvården rapporterar 4 % oskyddade trafikanter och ca 5 % personbilister av de skadade. Polisen rapporterar 2 % oskyddade trafikanter och 7 % personbilister av de skadade. Figur 4 5 Andel skadade inom vägtrafikområde efter färdsätt enligt sjukvård och polis (exkl. gående fallolycka) Figur 4 Sjukvård Figur 5 Polis Buss, Lastbil, Buss, Lastbil, Övrigt 4% Övrigt Cykel, Gående, Motorcykel 4% Cykel, Gående, Moped 4% 6% Motorcykel 4% Moped 2% Personbil 52% Personbil 7% - 6 -
Människa Döda och skadade totalt Döda Antal döda i vägtrafiken i Region Väst minskade från 12 personer år 25 till 96 personer år 26, vilket är det lägsta antalet dödsfall sedan slutet av andra världskriget. Figur 6 Antal döda i Region Väst 23-26 14 12 118 118 12 1 96 8 6 4 2 23 24 25 26 Sjukvårdsrapporterade skadade I denna rapport beskrivs skadans allvarlighetsgrad uttryckt i två intervall, 1 8 och 9 -, enligt ISS. Med diagnostiserat allvarlig skada avses personer med ISS 9 eller högre. Som jämförelse med polisens rapportering av svårt skadade kan nämnas att 35 4 % av de svårt skadade enligt polisens klassificering har skador som ger ett ISS-värde på 9 eller högre, se tabell 1 ovan. Utvecklingen av antal sjukvårdsrapporterade skadade personer i det valda området inom Region Väst varierar kraftigt mellan enstaka månader. Jämför man årets första nio månader, januari till september, har antalet skadade minskat med 245 personer år 26 jämfört med 25, varav ca 2 är diagnostiserat allvarligt skadade. - 7 -
Figur 7 Antal skadade efter ISS-intervall och år jan sep (exkl. gående singel) 25 2 258 2 2 68 1 994 2 35 15 1 5 172 166 21 188 23 24 25 26 ISS 9 - ISS 1-8 Sjukvården rapporterar flest skadade under sommarhalvåret och en bit in på hösten. Framförallt speglar detta cykelsäsongen. Figur 8 Antal skadade i vägtrafik efter ISS-intervall, år och månad (exkl. gående singel) 4 35 3 25 2 15 1 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 23 24 25 26 ISS 1-8 ISS 9 - - 8 -
Sjukvården rapporterar flest skadade gående under vinterhalvåret och en bit in på våren. Antalet skadade påverkas bland annat av väderlek och statistiken vittnar även något om variationen av standarden på gångstråken. Det är därför viktigt att väghållare får denna information. Figur 9 Antal skadade gående i fallolyckor efter ISS-intervall, år och månad 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 23 24 25 26 ISS 1-8 ISS 9 - - 9 -
Polisrapporterade skadade Utvecklingen av antal polisrapporterade skadade personer i Region Väst varierar kraftigt mellan enstaka månader. Antalet svårt skadade förefaller ligga på en oförändrad nivå år 26 jämfört med tidigare år medan antal lindrigt skadade ökar. Figur 1 Antal skadade personer per skadegrad och år 6 5 411 5 56 5 461 5 75 5 4 3 2 1 76 684 779 725 23 24 25 26 Svårt skadad Lindrigt skadad Kapitelkommentar: Såväl antal döda som antal diagnostiserat allvarligt skadade och antal svårt skadade minskar preliminärt 26. Minskningen av antal dödsfall är den största sedan slutet av andra världskriget. Befolkningsutveckling Totalt sett har befolkningsutvecklingen i Region Väst ökat med 3 % under de senaste tio åren till 2,1 miljoner personer. Tabell 2 Antal invånare per län i Region Väst 1996 och 26 och förändring 1996 26 Ökn/minskn Halland 27 6 288 859 7 % Västra Götaland 1 485 14 1 538 284 4 % Värmland 282 147 273 489-3 % Totalt 2 37 221 2 1 632 3 % Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun har under motsvarande period ökat med 8 % från 454 16 till 489 757 personer. Kapitelkommentar: Befolkningen i Region Väst har ökat med 3 % sedan 1996 till drygt 2 1 personer. - 1 -
Kön och ålder Döda Antalet omkomna kvinnor minskade från 38 personer år 25 till 21 personer år 26. Antalet omkomna män minskade från 82 personer år 25 till 75 personer år 26. 78 % av de omkomna 26 var män och 22 % kvinnor. Figur 11 Antal döda i Region Väst efter år och kön 1 9 8 82 92 82 75 7 6 5 4 36 38 3 2 1 26 21 Man Kvinna 23 24 25 26 Antalet omkomna minskade i alla åldersgrupper från år 25 till år 26 utom bland 25 34 åringar. Den största minskningen återfinns i åldern 65 +. Antalet omkomna i åldern 35 44 har minskat under flera år. Figur 12 Antal döda i Region Väst efter år och ålder 4 35 3 25 2 15 1 5-17 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-23 24 25 26-11 -
Sjukvårdsrapporterade diagnostiserat allvarligt skadade Minskningen av antal diagnostiserat allvarligt skadade år 26 fördelas jämt mellan män och kvinnor. Figur 13 Antal diagnostiserat allvarligt skadade i vägtrafiken under jan sep efter år och kön 16 14 134 12 115 121 1 98 8 74 76 67 6 51 4 2 Man Kvinna 23 24 25 26 Den största minskningen bland diagnostiserat allvarligt skadade återfinns i åldersgruppen 17 år och i åldersgruppen 35 44 år. Antalet diagnostiserat allvarligt skadade i åldersgruppen 17 år var ovanligt många år 25. Figur 14 Antal diagnostiserat allvarligt skadade i vägtrafiken under jan sep efter år och ålder 6 5 4 3 2 1-17 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-23 24 25 26-12 -
Polisrapporterade svårt skadade Minskningen av antal svårt skadade år 26 fördelas jämt mellan män och kvinnor. Figur 15 Antal svårt skadade efter år och kön (exkl. okänd) 6 5 491 491 467 427 4 3 266 254 286 255 2 1 Man Kvinna 23 24 25 26 Minskningen av antal svårt skadade återfinns i flera åldersgrupper, 17, 18 24, 35 44 och 65 -. Antalet svårt skadade i övriga åldersgrupper har ökat något. Figur 16 Antal svårt skadade i Region Väst efter år och ålder 18 16 14 12 1 8 6 4 2-17 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-23 24 25 26 Kapitelkommentar: Minskningen av antal döda är störst bland kvinnor och bland äldre. Såväl sjukvård som polis rapporterar färre skadade i åldersgruppen 17 år. - 13 -
Bältesanvändning Observationsstudier visar att bilbältesanvändningen bland förare och framsätespassagerare idag ligger på omkring 92 94 % från att ha legat på 84 86 % under början av åttiotalet. Lägst bilbältesanvändning, ca 75 %, återfinns bland unga manliga förare i åldern 18 25 år. 1 Av de omkomna i bil i Region Väst är hela 4 % obältade. En medicinsk bedömning av deras skador visar att hälften av dem hade sannolikt överlevt om de använt bilbälte vid olyckstillfället. Antalet omkomna i bil har minskat med drygt 4 % sedan år 22. Både antalet omkomna obältade och omkomna bältade minskade år 26. Figur 17 Antal omkomna i bil efter bältesanvändning och år 1997-26 12 1 8 6 4 2 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Bälte Ej bälte Okänt Andelen obältade bland de omkomna i bil i Region Väst ökade från drygt 4 till över 5 % år 21 för att därefter minska till, preliminärt, 4 % år 26. Figur 18 Andel av de omkomna i bil som var obältade per år 1997-26 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Andel som ej använt bältet 1 Cedersund: Bilbältesanvändningen i Sverige 25. Rapport 25. VTI - 14 -
Väsentligt fler omkomna män är obältade jämfört med kvinnor. 53 % av männen som omkommer i bilar har ej använt bälte och 23 % av kvinnorna. Att inte använda bilbälte är också ett starkt åldersrelaterat beteende. Många omkomna utan bilbälte återfinns i åldern 18 27. Figur 19 Antal omkomna män utan bilbälte Region Väst 1997-26 Antal 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 Ålder 1 Figur 2 Antal omkomna kvinnor utan bilbälte Region Väst 1997-26 Antal 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 Ålder 1-15 -
Bilbältesanvändningen bland omkomna i lastbil är avsevärt lägre än i personbil. Figur 21 Antal och andel omkomna efter fordonslag och bältesanvändning 1997-26. Kapitelkommentar: Antal omkomna såväl med som utan bilbälte minskade år 26. Ca 4 % av de omkomna i bil år 26 använde inte bilbälte. En ökad bilbältesanvändning bland främst män skulle avsevärt minska antalet dödsfall i Region Väst. - 16 -
Nykterhet I genomsnitt leder en ökning av alkoholkonsumtionen på 1 procent till en ökning av misstänkt rattfylleri i samband med personskadeolyckor på,6 procent. 2 Ungefär dubbelt så många män som kvinnor i Region Väst erhåller vård för leversjukdom eller alkoholförgiftning. 3 Under 21 24 ökade konsumtionen i landet årligen och så även i Västra Götaland. Under januari till och med september 26 minskade totalt sett alkoholkonsumtionen i Sverige med ca 3 % jämfört med motsvarande period 25. 4 Antalet återkallade körkort på grund av rattfylleri i landet har ökat årligen under hela 2- talet. 5 Andel personskadeolyckor med misstänkt alkohol-/drogpåverkad förare är oförändrat år 26 jämfört med år 25. Med alkohol- eller drogpåverkad olycka menas nedan att någon av de aktiva parterna i olyckan varit påverkad (i princip förare av fordon eller fotgängare). Antal alkohol- eller drogrelaterade dödsolyckor har minskat sedan början av 2-talet. Antalet ökade dock något år 26 jämfört med 25. Figur 22 Antal alkohol- eller drogrelaterade dödsolyckor per år 1997 26 14 12 1 8 6 4 2 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Alkohol/drog Ej alkohol/drog Uppgift saknas 2 Forsman, Å: Skattning av rattfylleriets omfattning metodfrågor och datakvalitet. Rapport 24. VTI 3 Folkhälsoinstitutet 4 SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. Alkoholkonsumtionen i Sverige januari t.o.m. september 26, Alkoholkonsumtionen i sju regioner uppdelad efter anskaffningssätt 5 Trafikregistret - 17 -
Fram till år 23 hade andelen alkohol- och drogrelaterade olyckor en starkt uppåtgående trend. Därefter minskade andelen för att åter öka år 26. Denna ökning har att göra med att vi preliminärt har haft en kraftig minskning av antalet ej alkohol- eller drogrelaterade olyckor. Figur 23 Andel alkohol- eller drogrelaterade dödsolyckor per år 1997-26 35 3 25 2 15 1 5 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Andel alkohol/drogrelaterade olyckor - 18 -
På samma sätt som för obältade är alkohol- och droger i trafiken starkt köns- och åldersbundet. 29 % av alla omkomna män omkommer i alkohol- eller drogrelaterade olyckor jämfört med 9 % av kvinnorna. År 26 dog ingen kvinna i en alkoholrelaterad olycka. Många omkomna i alkohol/drogrelaterade olyckor återfinns i åldern 17 27. Figur 24 Antal omkomna och påverkade män i alkohol- eller drogrelaterade olyckor efter ålder 1997 26 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4 8 12 16 2 24 28 32 36 4 44 48 52 56 6 64 68 72 76 8 84 88 92 96 1 Ålder Figur 25 Antal omkomna och påverkade kvinnor i alkohol- eller drogrelaterade olyckor efter ålder 1997 26 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4 8 12 16 2 24 28 32 36 4 44 48 52 56 6 64 68 72 76 8 84 88 92 96 1 Ålder Kapitelkommentar: Antal alkohol/drogrelaterade olyckor ökade något 26. Alkohol och droger i trafiken är starkt köns- och åldersrelaterat. År 26 omkom ingen kvinna i en alkoholrelaterad olycka. - 19 -
Färdsätt och fordon Trafik Utvecklingen av trafikarbetet i Region Väst kan inte beskrivas med statistisk säkerhet på grund av för få fasta mätpunkter. Följande kan dock konstateras: - Trafikutvecklingen i landet år 26 ser ut att vara oförändrad jämfört med år 25. - Lastbilstrafiken har dock ökat med mellan 1 och 3 %. - Bilparken i landet har under 26 ökat med 1,5 procent. 6 - Antalet personer i Region Väst med B-behörighet har ökat med knappt 1 % 26 jämfört med 25. 7 Kapitelkommentar: Sannolikt ökade trafiken i Region Väst något under år 26 jämfört med år 25. Hastighet Lägre hastighet leder till färre olyckor och till att skadeföljderna i de olyckor som sker blir lindrigare. Varje procent lägre medelhastighet leder till 4,5 % färre omkomna. Om alla höll hastighetsgränserna skulle 1 15 liv sparas varje år. För kollision med oskyddade trafikanter är maxhastighet på påkörande personbil 3 km/t om den oskyddade ska ha en bra chans att överleva. För frontalkollisioner mellan personbilar går gränsen mellan liv och död vid 7 km/t och för sidokollisioner vid 5 km/t. Den senaste hastighetsmätningen genomfördes 24. Ca 7 procent av trafikarbetet på motorvägar i Region Väst var då över tillåten hastighet medan ca 5 procent av trafikarbetet på övrigt statligt vägnät i Region Väst var över tillåten hastighet. Det genomsnittliga hastighetsöverskridandet är något större på motorvägar jämfört med övrigt statligt vägnät. Mätningar vid två sträckor med trafiksäkerhetskameror, riksvägar 26 och 41 i Halland, visar på en reduktion av medelhastigheten på dessa sträckor med 5 8 km/h. Kapitelkommentar: Ingen förändring av hastigheterna 26 kan redovisas. Trafiksäkerhetskameror har med stor sannolikhet lett till en lägre hastighet på flera sträckor. 6 Vägverket: Olycksutvecklingen i trafiken 26. Pressrelease 27-1-2 7 12 735 personer, Trafikregistret - 2 -
Olycksgrupper Olycksgrupper är en kombination av olyckstyp och platstyp som bland annat har tillämpats av Vägverket Region Skåne i olika sammanhang. 8 I gruppen korsning motorfordon (mf) ingår korsande-, avsvängnings- och upphinnandeolyckor i korsning. I gruppen singel (mf) ingår alla singelolyckor med motorfordon oavsett platstyp, utom olyckor med moped. I gruppen möte (mf) ingår mötesolyckor mellan motorfordon. I gruppen oskyddad trafikant ingår olyckor där en eller flera parter har varit gående, cyklist eller mopedist (ej motorcyklist). 9 I gruppen övriga ingår varia-, vilt- och upphinnandeolyckor som inte har inträffat i korsning. Döda Flest omkomna finns i gruppen möte motorfordon (mf). Antal omkomna i singel (mf.), möte (mf) och oskyddad trafikant minskade år 26 medan antal omkomna i olycksgruppen korsning (mf) ökade något för tredje året i rad. Antalet omkomna i singelolyckor har halverats på två år. Även antal omkomna i mötesolyckor samt oskyddade trafikanter har minskat. År 26 dog fler personer som oskyddade trafikanter än i singelolyckor. Figur 26 Antal döda efter år och olycksgrupp 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Korsning (Mf) Singel /Mf) Möte (Mf) Oskyddad trafikant Övriga 23 24 25 26 8 Ekman, Frank, Håkansson: Olycksrapport Skåne 24. Publikation 25:135. Vägverket Region Skåne. 9 I denna grupp ingår även i statistiken från sjukvården olyckor mellan spårbunden trafik och oskyddade trafikanter. - 21 -
Sjukvårdsrapporterade diagnostiserat allvarligt skadade (ej gående fallolyckor) Flest skadade finns i gruppen oskyddade trafikanter, därefter i singel motorfordon. Gruppen oskyddade står för över 5 % av alla skadade med ISS 9. Störst förändring under de första tre kvartalen är en minskning av skadade i gruppen oskyddade trafikanter. Gruppen oskyddade domineras av cyklister i singelolyckor vars allvarliga skador till stor del består av skallskador, handleds-/höft- och armbågsfrakturer. Figur 27 Antal diagnostiserat allvarligt skadade i vägtrafiken under jan sep per år och olycksgrupp 14 12 1 8 6 4 2 Korsning (Mf) Singel /Mf) Möte (Mf) Oskyddad trafikant Övriga 23 24 25 26-22 -
Polisrapporterade svårt skadade Flest svårt skadade finns i gruppen singel motorfordon och därefter oskyddade trafikanter. Störst förändring år 26 är en minskning av svårt skadade i grupperna korsning motorfordon och möte motorfordon. Figur 28 Antal svårt skadade efter olycksgrupp 3 25 2 15 1 5 Korsning (Mf) Singel /Mf) Möte (Mf) Oskyddad trafikant Övriga 23 24 25 26 Kapitelkommentar: Antalet omkomna i singelolyckor har halverats på två år. År 26 dog fler personer som oskyddade trafikanter än i singelolyckor. Antal diagnostiserat allvarligt skadade oskyddade trafikanter minskar 26. Antal svårt skadade i gruppen korsning motorfordon minskade 26. - 23 -
Tung trafik Döda Antalet omkomna i olyckor med tunga lastbilar ökade från 2 personer år 25 till 27 personer 26. Det utgör 28 % av alla omkomna 26. Antalet döda i olyckor med buss ökade från 5 personer 25 till 8 personer 26 (en person omkom 26 i en olycka med både buss och tung lastbil). Figur 29 Antal döda i olyckor med- respektive utan tung lastbil 12 1 98 99 1 8 69 6 4 2 2 19 2 27 Döda i olyckor med tung lastbil Döda i olyckor med annat fordon 23 24 25 26 Sjukvårdsrapporterade diagnostiserat allvarligt skadade Det går inte att särskilja lätta från tunga lastbilar i sjukvårdsstatistiken men antal diagnostiserat allvarligt skadade i olyckor med lastbil, alla viktklasser, är i princip oförändrat 26. Antalet diagnostiserat allvarligt skadade i olyckor med buss, 9 personer, är 3 fler 26 jämfört med 25. Figur 3 Antal diagnostiserat allvarligt skadade i olyckor med lastbil 25 2 163 164 21 176 15 1 5 9 2 9 12 Diagnostiserat allvarligt skadade i olyckor med lastbil Diagnostiserat allvarligt skadade i olyckor med annat fordon 23 24 25 26-24 -
Polisrapporterade svårt skadade Det går inte med tillräckligt god kvalitet att särskilja lätta från tunga lastbilar i polisens rapportering men antalet svårt skadade i olyckor med lastbil, alla viktklasser, ökade något 26. 18 personer rapporterades svårt skadade i olyckor med buss 26. Det är i princip oförändrat jämfört med 25 då 2 personer rapporterades svårt skadade. Figur 31 Antal svårt skadade i olyckor med- respektive utan lastbil 8 7 6 687 621 667 641 5 4 3 2 1 73 6 77 85 Svårt skadade i olyckor med lastbil Svårt skadade i olyckor med annat fordon 23 24 25 26 Kapitelkommentar: Antal döda och skadade i olyckor med tunga lastbilar ökar. - 25 -
Trafikanter Döda Flest omkomna finns bland personbilister men antalet omkomna i denna grupp minskade från 71 till 54 personer år 26. Antalet omkomna motorcyklister ökade från 1 personer 25 till 15 personer 26. Figur 32 Antal döda efter år och trafikantslag 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Gående Cyklist Mopedist Motorcyklist I personbil I lastbil Övrigt 23 24 25 26 Sjukvårdsrapporterade diagnostiserat allvarlig skadade Störst förändring av antal diagnostiserat allvarligt skadade återfinns i ökningen av antal gående singel och samtidigt minskningen av antalet cyklister. Även antalet gående, ej singel, och personbilister är något färre. Antalet mopedister och motorcyklister ökade något. Figur 33 Antal diagnostiserat allvarligt skadade i vägtrafiken under jan sep efter år och trafikantslag 12 1 8 6 4 2 Gående, singel Gående, ej singel Cyklist Mopedist Motorcyklist I personbil I lastbil Övrigt 23 24 25 26-26 -
Polisrapporterade svårt skadade Störst förändring av antal svårt skadade återfinns i minskningen av svårt skadade i personbil. Antalet motorcyklister ökade något medan övriga trafikantkategorier inte visar någon större förändring. Figur 34 Antal svårt skadade efter år och trafikantslag 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Gående Cyklist Mopedist Motorcyklist I personbil I lastbil Övrigt 23 24 25 26 Kapitelkommentar: Såväl döda som skadade personbilister och gående (exkl. gående i fallolyckor) minskade år 26. Döda och skadade motorcyklister har däremot ökat. Diagnostiserat allvarligt skadade gående i fallolyckor ökade medan antalet cyklister minskade. - 27 -
Trafikmiljö Vägnät Döda Djupstudierna ger mycket information om dödsolyckor och trafikmiljön. Uppgift som väghållare finns i dagsläget endast tillförlitligt i detta material. Ca åtta av tio dödsolyckor i Region Väst inträffar på statligt vägnät. Antalet omkomna på statligt vägnät minskade med 2 % 26. Figur 35 Antal omkomna per väghållare 12 1 98 89 99 8 79 6 4 29 2 2 21 17 Statligt vägnät 23 24 25 26 Kommunalt-/enskilt vägnät - 28 -
Antalet omkomna på nationellt vägnät har minskat flera år i sträck. Figur 36 Antal döda på statligt vägnät efter nationellt- och regionalt vägnät 8 7 7 6 6 58 59 5 4 38 3 31 29 2 2 1 Nationellt vägnät Regionalt vägnät 23 24 25 26 Kapitelkommentar: Åtta av tio omkommer på statligt vägnät. Antalet omkomna på nationellt vägnät minskar. - 29 -
Trafiksäkerhetsåtgärder 26 Under året har ett stort antal riktade trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförts: Totalt har drygt 43 km väg mötesseparerats med mitträcken och 173 stycken nya ATK-stationer uppfördes 26. Ytterligare 48 stycken planeras under 27. Ett antal farliga sidoområden har åtgärdats. Till exempel har sidoområdet säkrats längs riksväg 26, delen Otterbäcken - T-län. Utmed riksväg 45 har trafiksäkerheten förbättrats genom att räcken har satts upp. En sträcka på sju km av E2 mellan Kringeläng och Lund (Vårgårda) har utförts som målad 2+1. Dessutom har ca 1 km väg försetts med räfflor i samband med beläggningsarbeten. Fem planskilda korsningar inklusive trafikplatser för biltrafik har färdigställts och ytterligare ett antal olycksdrabbade korsningar har åtgärdats ur trafiksäkerhetssynpunkt. I och med att riksväg 44, delen Väne-Ryr Båberg och två etapper av riksväg 4 Brämhult Dållebo har färdigställs under året kommer trafiksäkerheten på dessa vägsträckor som tidigare varit mycket olycksdrabbade att förbättras väsentligt. Under 26 har hastighetsöversyner genomförts som beräknas ge en minskning med en omkommen vart tredje år. Vägverket har tillsammans med 15 2 aktörer upprättat avsiktsförklaringar avseende olika trafiksäkerhetsfrågor inom ramen för OLA-verksamheten (Objektiva fynd, Lösningar och Avsikter). Västra Götalandsregionen håller på att förverkliga sitt beslut angående alkolås i sina fordon, vilket berör ca 1 4 bilar. Arbetet med Skelleftemodellen har gått över förväntan. Tre fjärdedelar av kommunerna i regionen har kommit igång med projekt enligt Skelleftemodellen. Den 9 15 oktober genomförde polisen en insatsvecka. Hastigheten sjönk med 3 % och antalet som ej använde bilbälte sjönk med 18 % jämfört med samma period föregående år, från 454 personer 25 till 372 personer 26. Den 1 oktober höjdes böterna för bland annat fortkörning och att ej använda bilbälte till som mest 4 kr från tidigare 2 kr (och vid gemensamt straff för flera brott 1 kr istället för tidigare 5 kr). - 3 -
Bilaga 1 Skadeklassificering inom sjukvården The Abbreviated Injury Scale The Abbreviated Injury Scale (AIS) används primärt vid analys av skador vid trafikolyckor men kan även användas för att gradera skadekonsekvenser till följd av trauma som inte är trafikrelaterat. AIS-koden består av ett sjusiffrigt tal med en decimal. De första sex siffrorna anger skadans lokalisation, vilken anatomisk struktur som är skadad och typ av skada. Decimalvärdet utgör svårhetsgraden. AIS-värdet är ett mått på det livshot som en enskild skada medför och är i vissa fall beroende av ålder och blodförlust. Hur pass allvarlig en skada är anges enligt följande skala: AIS-grad Betydelse 1 Lätt skada 2 Moderat skada 3 Allvarlig skada 4 Svår skada (livshotande men med trolig överlevnad) 5 Kritisk skada (överlevnad osäker) 6 Maximal skada De olika graderna anger bara att en skada av en viss grad är mer eller mindre livshotande än en skada med annan AIS-grad. Livshotet av en skada med AIS 4 är således inte dubbelt så stort som livshotet av en skada med AIS 2. AIS-graden är specifik för varje skada och graden beror inte på skadans konsekvenser vilket innebär att skadans grad kan anges så snart som diagnosen har satts. AIS har reviderats flera gånger och STRADA använder 199 års version fram till årsskiftet 26/27 då man har gått över till AIS 25. Maximal AIS (MAIS) anger den högsta AIS-graden för skadorna hos en person. Injury Severity Score ISS-värdet kan sägas vara ett prognostiskt index för sannolikheten för överlevnad vid multipla skador och beräknas med utgångspunkt från AIS-värden för de tre kroppsregioner som har de mest allvarliga skadorna maximal AIS (MAIS). ISS-värdet beräknas såsom summan av kvadraterna för MAIS i var och en av dessa tre regioner och kan anta vissa värden från 1 t o m 75. Definitionsmässigt ges ISS värdet 75 vid en skada med AIS-grad 6 oavsett vad det finns för andra skador. - 31 -
Följande kroppsregioner definierar ISS-värdet: Nr Region 1 Huvud (kalott, hjärna), hals, halsrygg 2 Ansikte inklusive ansiktsskelett, näsa, mun, öga och öra 3 Thorax inklusive diafragma och bröstrygg 4 Buk inklusive inre bäckenorgan och ländrygg 5 Extremiteter och bäckenskelett 6 Yttre mjukdelar (hud, underhud) Dödsrisken ökar ungefär exponentiellt med ökad AIS-grad och kvadrering av AISvärdena ger uppskattningsvis en linjär korrelation till mortaliteten. Mortaliteten är ca 5 % vid ISS = 5. 1 En hjärnskakning kan ge ett AIS-värde på mellan 1 till 5 beroende på medvetandegrad eller medvetslöshet (i tid), minnesförlust eller neurologiskt bortfall. Exempel på diagnoser och dess AIS- respektive ISS-värde Diagnos AIS ISS (för denna skada) Fraktur på ett revben 1 1 Commotio utan medvetslöshet (hjärnskakning) 1 1 Distorsion på halsryggen (stukning, det vill säga ej ur led) 1 1 Kontusion (stöt eller krosskada) 1 1 Skrapsår 1 1 Tandskada 1 1 Commotio med amnesi (hjärnskakning med minnesförlust) 2 4 Diskskada i ryggen 2 4 Underarmsfraktur, vissa typer 2 4 Luxation av fotled (ur led) 2 4 Underbensfraktur, vissa typer 2 4 Cerebral kontusion (stöt eller krosskada i hjärnan) 3 9 Commotio med medvetslöshet 3 9 Fraktur på kota utan ryggmärgsskada 3 9 Lårbensfraktur 3 9 Cerebralt hematom (blodutgjutning i hjärnan) 4 16 Kontusion av lunga 4 16 Skada på bukaorta (kroppspulsådern i buken) 4 16 Hjärnstamskada 5 25 Skada på levern (ruptur, omfattande) 5 25 1 Bunketorp O: Skadekodning enligt AIS i STRADA och KVITTRA. Trafikskaderegistret SU/Östra. 21-32 -
Bilaga 2 Karta över utvalt område med sjukvårdsrapportering Inom utvalt område bor ca hälften av befolkningen och rapporteras ca hälften av de polisrapporterade skadade inom Region Väst. Utvalt område med sjukvårdsrapportering - 33 -
Bilaga 3 Trafikskador i Region Väst Risken att dö eller att skadas svårt skiljer sig åt mellan olika trafikantkategorier. Likaså varierar risken för att drabbas av olika typer av skador mellan olika trafikantkategorier efter typ av skadehändelse. Av sjukvårdens rapportering i Region Väst under 23 september 26 kan man bland annat utläsa att var tredje (32 %) av de cyklister som har skadats i singelolyckor har ansiktsskador, framförallt frakturer, medan varannan (47 %) av de cyklister som blir påkörda av personbilar har fått benskador. I följande diagram beskrivs fördelningen av antalet skador för några vanliga typer av skadehändelser i Region Väst ( Dist/lux står för distorsion/luxation, dvs. översträckning/ stukning eller ur led). Figur 1 Fördelning av antal skador hos gående i fallolyckor och skadetyp (3 45 skador hos 2 396 personer. 1,4 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Buk/bäcken Höft Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt Figur 2 Fördelning av skador hos gående i kollision med personbil och skadetyp (887 skador hos 292 personer. 3, skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Buk/bäcken Höft Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt - 34 -
Figur 3 Fördelning av skador hos cyklister i singelolyckor och skadetyp (4 384 skador hos 2 113 personer. 2,1 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt Figur 4 Fördelning av skador hos cyklister i kollision med personbil och skadetyp (1 331 skador hos 482 personer. 2,8 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Buk/bäcken Höft Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt - 35 -
Figur 5 Fördelning av skador hos mopedister i singelolyckor och skadetyp (1 482 skador hos 6 personer. 2,5 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt Figur 6 Fördelning av skador hos mopedister i kollision med personbil och skadetyp (892 skador hos 39 personer. 2,9 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt - 36 -
Figur 7 Fördelning av skador hos motorcyklister i singelolyckor och skadetyp (74 skador hos 237 personer. 3, skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt Figur 8 Fördelning av skador hos motorcyklister i kollision med personbil och skadetyp (456 skador hos 136 personer. 3,4 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt - 37 -
Figur 9 Fördelning av skador hos personbilister i singelolyckor och skadetyp (3 397 skador hos 1 613 personer. 2,1 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt Figur 1 Fördelning av skador hos personbilister i kollision med personbil och skadetyp (5 566 skador hos 3 531 personer. 1,6 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% 45% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt - 38 -
Referenser Cedersund: Bilbältesanvändningen i Sverige 25. Rapport 25. VTI Forsman, Å: Skattning av rattfylleriets omfattning metodfrågor och datakvalitet. Rapport 24. VTI SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning: Alkoholkonsumtionen i Sverige januari t.o.m september 26, SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning: Alkoholkonsumtionen i sju regioner uppdelad efter anskaffningssätt. 26 Vägverket: Olycksutvecklingen i trafiken 26. Pressrelease 27-1-2 Ekman, Frank, Håkansson: Olycksrapport Skåne 24. Publikation 25:135. Vägverket Region Skåne Bunketorp O: Skadekodning enligt AIS i STRADA och KVITTRA. Trafikskaderegistret SU/Östra. 21-39 -
VÄGVERKET. MARS 27. Vägverket Region Väst 45 33 Göteborg www.vv.se. vagverket.got@vv.se Telefon: 771-119 119. Telefax: 31-63 52 7. Texttelefon: 243-75 9