BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN - underlag för diskussion Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län

INLEDNING... 2 SAMMANFATTNING... 2 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN ETT ÖKADE VÅRDBEHOV... 4 MED ÖKADE VÅRDBEHOV ÖKADE KOSTNADER... 5 VÅRDENS UTVECKLING TRENDER OCH TENDENSER... 6 RISKFAKTORER... 8 RÖKVANOR... 8 Vuxna... 8 Barn och ungdomar... 9 Vad kostar rökning för Uppsala län?... 10 ÖVERVIKT OCH FETMA... 10 Vuxna... 10 Barn och ungdomar... 11 Hur mår de överviktiga barnen?... 12 Vad kostar övervikt och fetma för Uppsala län?... 12 HÖG ALKOHOLKONSUMTION... 13 Vuxna... 13 Barn och ungdomar... 14 Vad kostar hög alkoholkonsumtion för Uppsala län?...15 MOTION... 13 Vuxna... 16 Barn och ungdomar... 17 Vad kostar brist på fysisk aktivitet för Uppsala län?... 17 HÄLSA, OHÄLSA OCH VÅRDKONSUMTION... 18 SJÄLVSKATTAD HÄLSA... 18 Allmänt hälsotillstånd... 18 Psykisk hälsa... 19 Långvarig sjukdom... 19 Värk i rörelseorganen... 20 OHÄLSA OCH VÅRDKONSUMTION... 21 Sluten vård... 21 Öppen vård... 23 FUNKTIONSHINDER... 25 FÅGELINFLUENSA... 27 ALLMÄNT FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 28 ORSAKANDE MIKROORGANISM, SMITTVÄGAR OCH SMITTSPRIDNING... 28 SYMTOM, KOMPLIKATIONER, BEHANDLING OCH DIAGNOSTIK... 28 ALLMÄNT FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 28 ÅTGÄRDER VID INTRÄFFADE FALL OCH/ELLER UTBROTT... 28 KOMMENTARER... 28 BILAGOR... 29 BILAGA1. BEFOLKNINGSUTVECKLING... 29 BILAGA 2. SJUKDOMSGRUPPER... 31 Cirkulationsorganens sjukdomar... 31 Ischemisk hjärtsjukdom... 32 Akut hjärtinfarkt... 32 Stroke... 33 Tumörsjukdomar... 34 Bröstcancer... 36 Prostatacancer... 37 Lungcancer... 37 Diabetes... 38 Kroniskt bronkit, emfysem och astma... 39 Skador och förgiftningar... 40 Frakturer på lårben... 41 Psykiska sjukdomar... 42 BILAGA 3. KÄLLOR... 44 1

Inledning Landstinget strävar efter en befolknings- och behovsinriktad hälso- och sjukvård. För att styra mot detta mål måste det framtida behovet belysas. I dessa diskussioner har underlag efterfrågats. Detta underlag ska ses som ett av flera verktyg i det arbetet. Fyra viktiga områden som i framtiden kommer att spela en viktig roll i utvecklingen av hälso- och sjukvården har lyfts fram i nationella rapporter. Dessa är: - befolkningsutvecklingen, ett ökande antal äldre - ökade kostnader för hälso- och sjukvården - förändringar i vårdkonsumtion, samspel mellan olika vårdgivare - utvecklingen av hälsorelaterade levnadsvanor rökning, övervikt och fetma, motionsvanor och alkoholkonsumtion. I årets situations- och omvärldsanalys utgår vi från dessa områden samt det aktuella hälsoläget och framtidens vårdbehov för de största sjukdomsgrupperna i Uppsala län. Sammanfattning Befolkningsutvecklingen Prognoserna visar att Uppsala läns befolkning kommer att öka fram till år 2010 med 5 procent jämfört med år 2004. Samtidigt som befolkningen ökar blir det en stor förskjutning mot högre åldrar. Antalet personer i åldern 65+ kommer att öka dramatiskt, nämligen med 17 procent jämfört med år 2004. Ett ökande antal äldre i befolkningen leder till ökat vårdbehov, vilket tilltar med åldern. Dessutom förstärks effekten av den medicinska utvecklingen som innebär att sjukvården kan göra allt mer i allt högre åldrar. De som är 65+ konsumerar ca hälften av vården i Uppsala län. Därför får den kommande demografiska utvecklingen stora konsekvenser för hälso- och sjukvården. Detta innebär för Uppsala län att hälso- och sjukvårdens resursbehov kommer att öka fram till år 2010 med minst 10 procent p.g.a. den stora förskjutningen mot högre åldrar. Kostnadsutvecklingen Med ökande vårdbehov och vidgade medicinska möjligheter stiger kostnaderna för hälsooch sjukvården kraftigt. I Sverige har kostnaderna i fast penningvärde per invånare ökat med ca 45 procent mellan 1993 och 2001. Kostnaden för ett vårdtillfälle i sluten vård har ökat dramatiskt under de senaste åren, nämligen med ca 37 procent mellan 1997 och 2001. Detta innebär att hälso- och sjukvårdens kostnader i Uppsala län kan komma att öka fram till år 2010 med minst 50 procent p.g.a. ökat antal äldre samt ökade kostnader för behandling. Prognosen bygger på att sjukdomsförekomsten samt kostnadsutvecklingen följer samma mönster som de senaste åren. Vårdproduktion, samspel mellan olika vårdgivare Allt mer av vården äger rum som öppen vård. Under de senaste tio åren har den genomsnittliga vårdtiden på sjukhus minskat med 25 procent. Det förbättrade utnyttjandet av vårdplatser gäller den slutna vården på sjukhusen. De produktivitetsmätningar som görs inom hälso- och sjukvården (antal vårddagar, antal vårdtillfällen i sluten vård och antal läkarbesök inom primärvård och i specialiserad vård) underskattar systematiskt det som är själva dynamiken i vårdens utveckling. Det finns ett behov av produktivitetsmätning som 2

visar samspelet mellan vårdens olika delar. Samtidigt visar det inte med automatik om patienternas livskvalitet förbättras. Detta innebär att framsteg inom vården är i hög grad beroende av ett fungerande samspel mellan vårdens olika delar. Det gör samarbetet mellan olika vårdgivare till en viktig fråga. Hälsorelaterade levnadsvanor De hälsorelaterade levnadsvanorna har utvecklats både positivt och negativt från 2000 fram till 2004 i Uppsala län. Motionsvanorna har förbättrats de senaste fyra åren. Andelen av befolkningen med liten fysisk aktivitet har minskat med tre procentenheter. Samtidigt har övervikt och fetma ökat i alla åldrar. Andelen dagligrökare har minskat med en procent hos männen och är oförändrade hos kvinnorna. Det är emellertid bara 37 procent av kvinnorna (16 84 år) som har hälsosamma levnadsvanor i den mening att de motionerar regelbundet minst en gång per vecka, inte röker dagligen och inte är överviktiga eller feta. Bland männen är andelen som lever hälsosamt än lägre, 26 procent. Ungefär 5 procent eller 11 500 personer i den vuxna befolkningen lever osunt och bryter mot samtliga tre kriterier: de röker dagligen, motionerar nästan aldrig samt är överviktiga eller feta. Det gäller såväl män som kvinnor. Levnadsvanor i vuxenlivet utformas bland annat under skolåldern. Det finns en oroande skillnad mellan pojkar och flickor: generellt sätt mår flickor sämre. Med stigande ålder känner sig allt fler ungdomar stressade, många visar även tecken på utbränning. Trots att fler pojkar än flickor är fysiskt aktiva, är fler av dem överviktiga: var sjätte pojke jämfört med var fjortonde flicka i årskurs sju. Andra studier har visat att andelen överviktiga inte har ökat totalt sett över en tioårsperiod, men andelen feta barn (med BMI över 30) har däremot ökat. Parallellt är det allt fler som snusar och röker. Medan snusningen domineras av pojkarna är det flest flickor som röker. Ungefär en tredjedel av ungdomarna i årskurs två har en riskfylld alkoholkonsumtion, vilket är samma beteende som hos den vuxna befolkningen. Om vi inte lyckas bryta de negativa trenderna kring osunda levnadsvanor ökar sjukligheten och därmed sjukdomsbördan. I dag har vi inte fullständig kunskap om vad det kostar Landstinget i Uppsala län. Det som kan skattas uppgår minst till 200 miljoner för länets hälso- och sjukvård. Hälsa och ohälsa Majoriteten, 73 procent av länsborna, mår bra. Bäst är hälsan bland 18-34-åringarna men nästan varannan 80-84-åring anser sig också må bra. Männen upplever sig må bra i något högre grad än kvinnorna. I befolkningen bedöms 19 procent ha nedsatt psykisk välbefinnande. Andelen med nedsatt välbefinnande är betydligt högre bland kvinnor än bland män, 23 procent respektive 14 procent. I Uppsala län angav 9 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i den vuxna befolkningen att de har eller har haft utmattningssyndrom under de senaste tolv månaderna. Motsvarande andelar för depression är 7 respektive 16 procent. Andelen personer som år 2004 anger att de har någon långvarig sjukdom har minskat med två procentenheter till 29 procent jämfört med undersökningen år 2000. Kroniskt obstruktiv 3

lungsjukdom (KOL) som uppstår till följd av långvarigt tobaksbruk drabbar cirka fyra procent av befolkningen över 65 års ålder. Förekomsten av högt blodtryck ökar markant efter femtioårsåldern. Det finns dessutom ett starkt samband mellan högt blodtryck och kraftig övervikt. Värt att notera är att det redan i åldersgruppen 35-49 år finns en ökad andel med åldersdiabetes. Drygt 50 procent upplever värk från rörelseorganen, vilket också är den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning. Ett bra och effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete kan minska behovet av hälsooch sjukvård, liksom effektivare behandlingsmetoder och nya läkemedel. De största positiva resultaten observeras i de senaste årens nedgång av insjuknandet i hjärt- kärlsjukdomar som beror på en förändrad medvetenhet om livsstilens betydelse. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet skall ses som en integrerad del av vården. Befolkningsutvecklingen ett ökade vårdbehov Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Under nittiotalet ökade den äldsta åldersgruppen, 85+ med 37 procent. För åldergruppen 75-84 var ökningen 8,5 procent medan befolkningen i gruppen 64-74 år minskade med 12 procent. Vid årsskiftet 2004/2005 fanns 302 564 invånare i Uppsala län, varav 153 248 kvinnor och 149 316 män. Prognoserna visar att befolkningen i Uppsala län kommer att öka fram till år 2010 (+6 procent jämfört med år 2003). Samtidigt som befolkningen ökar blir det en stor förskjutning mot högre åldrar. Prognoserna pekar på att antalet medelålders (30-59 år) kommer att vara ungefär detsamma år 2010 som idag medan antalet personer i åldern 65-74 år kommer att öka dramatiskt (+35 procent jämfört med år 2004). Nedanstående diagram illustrerar befolkningsutvecklingen mellan 2004/2010 i olika åldersgrupper. Procentuell förändring av befolkningen 2004-2010. Uppsala län 0-14 -2% 15-29 9% 30-44 45-59 -1% -2% 60-64 21% 65-74 35% 75-84 -6% 85+ 12% 65+ 17% Totalt 5% -10% 0% 10% 20% 30% 40% Ett ökande antal äldre i befolkningen leder till ökat vårdbehov som tilltar med ökande ålder. Diagrammet nedan illustrerar fördelningen i vårdkonsumtion bland 0-64 åringar och 65+.. 4

Vårdtid i dagar. Uppsala län, 2002 42% 58% 0-64 65+ Effekten förstärks av den medicinska utvecklingen som innebär att sjukvården kan göra allt mer i allt högre åldrar. Tillsammans med Finland har Sverige den lägsta spädbarnsdödligheten inom EU. Med tidig upptäckt och förbättrad behandling har överlevnaden i cancersjukdomar stadigt förbättras. Sverige tillhör också de länderna som har lägst dödlighet efter hjärtinfarkt. Med ökade vårdbehov ökade kostnader. Med ökade vårdbehov och vidgade medicinska möjligheter stiger kostnaderna för hälso- och sjukvården kraftig, både i absoluta tal och som andel i BNP. Uttryckt i köpkraftkorrigerade dollar var kostnader för svensk sjukvård 2 270 per invånare och år. Det innebär att kostnaderna i Sverige är lägre än i många av länderna inom EU. Motsvarande kostnader i Tyskland är 2 808 och i Frankrike 2561 dollar. Bland de nordiska länderna har Norge (2 920) och Danmark (2 503) högre kostnader än Sverige medan Finland (1 841) har lägre. I Sverige har kostnaderna i fast penningvärde per invånare ökat med ca 45 procent mellan 1993 och 2001. Eftersom behoven av vård ökar med stigande ålder har antalet äldre i befolkningen betydelse för vårdkostnaderna. Sverige har den äldsta befolkningen inom EU med 5,1 procent av befolkningen äldre än 80 år. Men trots att Sverige har den äldsta befolkningen är inte kostnaderna här större än på andra håll. Inte heller är läkartätheten högre i Sverige eller resurserna uttryckt som den andel av befolkningen som arbetar i sjukvården. De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården i landstingen uppgick år 2001 till 183 miljarder kronor som motsvarar 8,1 procent av BNP. Kostnaderna för den hälso- och sjukvård som kommunerna ansvarar för uppgick samma år till knappt 16 miljarder kronor. De totala kostnader för den svenska hälso- och sjukvården kan beräknas till 8,7 procent av BNP. Kostnaden per vårdtillfälle i sluten vård har ökat dramatiskt under de senaste åren. I tabellen nedan visas några exempel av kostnadsutvecklingen för ett vårdtillfälle i olika diagnosgrupper : 5

Sjukhustyp: Universitets-/Regionsjukhus Diagnos 1997 2001 2001/ 1997(%) Alla sjukdomar 29270 39741 36% Cirkulationsorganens sjukdomar 22343 27608 24% Bröstcancer 32672 38665 18% Psykiska sjukdomar 38033 31500-17% Lårbensfrakturer 44444 40637-9% KOL 21017 25268 20% Diabetes 22343 27608 24% Vårdens utveckling trender och tendenser. Allt färre åstadkommer alltmer och med allt bättre resultat. Under 1990-talet tvingades vården till stora kostnads- och personalminskningar. Det är alltså 20 procent färre anställda inom vården som tar hand om allt fler och allt äldre personer. Huvudstrategin för att lösa problemet har varit att öka genomströmningen i den slutna vården vid sjukhusen och att låta en större del av vården äga rum utanför sjukhusen. Under den senaste tio åren har den genomsnittliga vårdtiden minskat med 25 procent samtidigt som allt mer vård utförs som öppenvård, både vid sjukhus, i primärvården och som hemsjukvård. Förändringarna har möjliggjorts av den snabba medicinsktekniska utvecklingen och genom att en högre andel av personalen har specialiserad kompetens. Från sluten vård till öppen vård vid sjukhus, från vård vid sjukhus till vård inom primärvård. Antalet vårdtillfällen där patienten varit inskriven för sluten vård har under perioden 1992-2002 minskat med 10 procent. Utvecklingen är olika i olika åldersgrupper. Antalet vårdtillfällen för 85+ har ökat med 30 procent medan i den yngsta åldersgruppen, 1-44 år har minskat med 38 procent. Under perioden 1992-2002 har medelvårdtiden minskat med 23 procent samtidigt som antalet vårdplatser har minskat med 47 procent. Det förbättrade vårdplatsutnyttjandet gäller den slutna vården på sjukhusen. En i statistiken dold effektivisering är att allt mer av vården äger rum som öppen vård. För gråstarroperationer har under nittiotalet andelen som görs i öppen vård ökat från 75 till 95 procent. Behov av produktivitetsmätning som visar samspel mellan vårdens olika delar. De produktivitetsmätningar som görs inom hälso- och sjukvården bygger oftast på de traditionella prestationsmåtten, antal vårddagar, antal vårdtillfällen i sluten vård och antal läkarbesök inom primärvård och i specialiserad vård. Vanligen vägs dessa prestationer samman till ett sammanfattande index över sjukvårdens prestationer som sedan ställs mot kostnader som ett mått på vårdens produktivitetsutveckling. Detta sätt att mäta produktivitet i hälso- och sjukvården ifrågasätts allt mer. Sådana redovisningar underskattar systematiskt det som är själva dynamiken i vårdens utveckling. 6

De fångar exempelvis inte alls in utvecklingen från sluten vård till öppen vård vid sjukhus och från vård vid sjukhus till vård i primärvård och vård i hemmet. Det anmärkningsvärda är att allt det som hälso- och sjukvården vill utveckla också genomförs faller det ut som en prestationsminskning och därmed som minskad produktivitet. Nya produktivitetsmått som förmår fånga in denna typ av effektivisering måste utvecklas. Framsteg inom vården är i hög grad beroende av ett fungerande samspel mellan vårdens olika producenter. Behandling som i ett skede utvecklas inom den högspecialiserade vården finns efterhand i öppen vård. Upprepade inventeringar visar att 10-20 procent av dem som vårdades på sjukhus borde tas om hand i primärvården eller i hemmet. Det gör samarbetet mellan olika vårdgivare till en viktig fråga. 7

Riskfaktorer. Den demografiska och teknologiska utvecklingen får stora konsekvenser på hälso- och sjukvårdens resursbehov. Den teknologiska utvecklingen i vid bemärkelse är en stark drivkraft bakom ökade resursbehov. Det finns emellertid även andra faktorer som påverkar sjukvårdens behov såväl idag som framöver. Befolkningens levnadsvanor som bland annat rökning, övervikt, alkoholkonsumtion och brist på fysisk aktivitet, är stora riskfaktorer för ett flertal sjukdomar. Levnadsvanorna är de riskfaktorer som kan påverkas och på sikt minska behoven av hälsooch sjukvård. Rökvanor. Flera decennier av epidemiologisk forskning har identifierat cigarrettrökning som den främsta påverkningsbara riskfaktorn i i-länderna. Senare tids forskning har reviderat tidigare beräkningar; den relativa risken har successivt justerats uppåt. Åtminstone hälften av alla som regelbundet röker cigaretter beräknas avlida i förtid varav hälften av dessa redan i medelåldern. Cigarrettrökning ökar bl a risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, flera cancerformer, kronisk obstruktiv lungsjukdom och av många andra hälsoproblem. I Europa röker ungefär 30 procent av den vuxna befolkningen dagligen. I Sverige har andelen minskat från över 30 procent år 1980 till ungefär 18 procent för närvarande. Enligt den nationella folkhälsoenkäten 2004, Hälsa på lika villkor är andelen dagligrökare i åldern 18-84 år 14 procent bland männen och 19 procent bland kvinnorna. Det är dubbelt så vanligt att kvinnliga och manliga arbetare är dagligrökare jämfört med tjänstemän på mellannivå eller högre. Lågutbildade är dagligrökare tre gånger så ofta som högutbildade. Uppsala län Vuxna Andelen dagligrökare i den vuxna befolkningen (18-84 år) i Uppsala län är 12 procent bland männen och 14 procent bland kvinnorna. Den största andelen dagligrökare återfinns i åldersgruppen 35-64 år. Data från befolkningsenkäten Liv och hälsa 2004 bekräftar en positiv utveckling av rökvanorna bland vuxna i Uppsala län. I diagrammet nedan presenteras de positiva förändringarna under de fyra åren (2000-2004): 30% 25% Dagligrökare, Uppsala län, 18-79 år. 20% 15% 13% 12% 15% 15% 10% 5% 2000 2004 2000 2004 0% Man Kvinna 8

Andelen dagligrökare har minskat i samtliga åldersgrupper hus männen och hos kvinnorna i åldern 18-49 år. Observera som 80-84-åringar ej deltog i Liv och hälsa 2000- undersökningen. Andel dagligrökare 30% Män, 2000 Män, 2004 Kvinnor, 2000 Kvinnor, 2004 25% 20% 15% 10% 5% 0% 18-34 35-49 50-64 65-79 80-84 Total Andelen dagligrökare är lägre än i övriga CDUST-län där andelen är 13 respektive 17 procent. Enligt den nationella folkhälsoenkäten är andelen dagligrökare i åldern 18-84 år 14 procent bland männen och 19 procent bland kvinnorna. Barn och ungdomar Av länets ungdomar röker (ibland eller dagligen) 11 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna i årskurs 7. Motsvarande andelar ökar i årskurs 9 till 22 respektive 33 procent och i gymnasiet årskurs 2 till 40 respektive 43 procent. Andelen dagligrökare är tre procent av pojkarna och flickorna i årskurs 7. I årskurs 9 har andelarna stigit till 6 respektive 10 procent och i gymnasiet till 11 respektive 18 procent. Det förekommer stora variationer i tobaksbruk mellan olika skolor i länet. Rökare. Uppsala län, år 2003-2004 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 43% 40% 33% 22% 18% 11% Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymnasiet Pojkar Flickor 9

Vad kostar rökning för Uppsala län? Det bör observeras än en gång att det tar tid att utveckla rökningsrelaterade sjukdomar. Det tar också tid innan den relativa risken för en person som slutar röka minskar ner till ickerökarnas nivå. Av tobaksbruket orsakade sjukvårdskostnader beror därför i stor utsträckning på de rökvanor som gällde för några år sedan. De tillskrivningstal som används för att bestämma hur mycket av kostnaderna för en viss sjukdom som förorsakas av tobaksrökningen baseras på de relativa riskerna. Enligt Statens Folkhälsoinstitutet fördelar sig samhällskostnaderna för rökning för Uppsala län på följande sätt: Sjukvård 72 863 487 kr Öppen vård 13 247 907 kr Sluten vård 52 991 627 kr Läkemedel 6 623 953 kr Produktionsbortfall 198 718 601 kr Sjukskrivning 596 155 803 kr Totalt 755 175 242 kr Källa: Rökning produktionsbortfall och sjukvårdskostnader, FHI, 2004:3 Övervikt och fetma Under de senaste åren har andelen överviktiga ökat kraftigt på många håll i världen. I Sverige är nästan en halv miljon människor drabbade av fetma vilket är en fördubbling under de senaste tjugo åren. Detta gäller både män och kvinnor. Ungefär åtta procent av den vuxna befolkningen och fyra procent bland barn och ungdom är drabbade av fetma. Den ökande andelen ungdomar med övervikt kommer med stor sannolikhet medföra att andelen överviktiga i den vuxna befolkningen ökar i framtiden. Den ökade förekomsten av fetma i den svenska befolkningen kan inte förklaras av genetiska faktorer utan beror på förändringar i livsstilen rörande kostvanor och fysisk aktivitet. Risken för att utveckla fetma ökar i samhällen där det finns god tillgång på fett- och energirik kost inklusive dryck dygnet runt och där kraven på fysisk aktivitet är låga. Barn och vuxna från socioekonomiskt sämre förhållanden utvecklar oftare än andra fetma. Övervikt och fetma definieras genom BMI (Body Mass Index) som beräknas med följande formel: BMI = (vikt i kg)/(längd i m) 2 Övervikt = BMI över 25 Kraftig övervikt (fetma) = BMI över 30 Uppsala län Vuxna Övervikt är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. Fetma är däremot lika vanligt bland män och kvinnor I Uppsala län är 54 procent av männen och 41 procent av kvinnorna överviktiga. Omkring 12 procent av männen och kvinnorna är feta. Bland kvinnorna ökar andelen överviktiga med ökande ålder medan andelen ökar upp till 70 års ålder hos männen för att sedan minska. 10

Data från befolkningsenkät Liv och hälsa 2004 visar en negativ utveckling av övervikt och fetma bland vuxna i Uppsala län. I diagrammet nedan presenteras förändringarna under de fyra åren (2000-2004): Överviktiga och feta. Uppsala län, 18-79, 2000/2004 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2004 2000 2004 10 12 2000 2004 2000 12 10 12 10 41 42 27 29 34 36 Män Kvinnor Totalt Andelen lätt överviktiga (BMI ligger mellan 25 och 30) ökar med en procentenhet hos männen och med två hos kvinnorna. Andelen kraftigt överviktiga (BMI över 30) ökar med 2 procentenheter både hos männen och kvinnorna. Den största ökningen av överviktiga och feta observeras bland män i åldersgruppen 35-49 år och hos kvinnor i åldersgruppen 50-64 år. Antal överviktiga och feta i Uppsala län är lägre än i övriga CDUST-län där andelen överviktiga och feta är 44 respektive 12 procent hos männen och 30 respektive 13 procent hos kvinnorna. Enligt den nationella folkhälsoenkäten 2004, Hälsa på lika villkor, är andelen överviktiga och feta i Sverige 44 respektive 11 procent hos männen och 28 respektive 11 procent hos kvinnor. Barn och ungdomar I den skolundersökning, som genomförts i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet i Uppsala län, är var sjätte pojke och var tolfte flicka överviktig. Cirka tre procent av pojkarna och 1,5 procent av flickorna är kraftigt överviktiga. 30% Överviktiga barn och ungdomar i Uppsala län 25% 20% 15% 10% 17% 17% 7% 9% 19% 12% Pojkar Flickor 5% 0% Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymnasiet Könsskillnaderna mellan flickor och pojkar är ganska stora. Kraftig övervikt är dubbelt så vanligt bland pojkarna som bland flickorna 11

Hur mår de överviktiga barnen? I åk 9 rapporterar två till tre gånger fler bland överviktiga jämfört med normalviktiga att de upplever ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Bland de kraftigt överviktiga är siffran tre gånger fler. I åk 7 finns inte lika stora skillnader. I åk 2 på gymnasiet finns den största skillnaden i upplevd hälsa bland de kraftigt överviktiga pojkarna. Överviktiga är i betydligt större utsträckning dagligrökare, fysiskt inaktiva, trivs dåligt i skolan, underkänd i ett eller flera skolämnen samt ser mindre positivt på framtiden. Vad kostar övervikt och fetma för Uppsala län? Kostnaderna för sjukvården i Sverige som beror på övervikt och fetma beräknas uppgå till 3 miljarder kronor år 2003. Utöver dessa kostnader finns också andra kostnader nämligen för sjukfrånvaro, förtidspension och produktionsbortfall. För Uppsala län skattas kostnader för sjukvård som beror på övervikt och fetma till 100 miljoner kronor år 2003. Om förekomsten av överviktiga och feta fortsätter att öka i samma takt som under den senaste fyra åren ökar andelen överviktiga eller feta från 48 procent år 2004 till ca 56 procent år 2015. Kostnaderna för sjukvården under samma period skulle öka med ca 20 procent. De diagnoser som har en direkt kausalt samband med övervikt och fetma redovisas i tabell 2. Diagnos Antal patienter (prevalens) Kostnader för sjukvårdande behandling(miljoner kronor) Andel av kostnader som följer av övervikt och fetma Sjukvårdkostnader för övervikt och fetma (miljoner kronor) Diabetes typ II 15025 98 51,5% 51 Högt blodtryck 51084 93 18 % 17 Stroke till följd av 903 97 16 % 15 högt blodtryck Kärlkramp 578 107 10 % 11 Akut hjärtinfarkt 686 65 9 % 6 Källa: Kostnadsutveckling i svensk sjukvård relaterad till övervikt och fetma. IHE, Lund, 2004 Det saknas uppgifter för bland annat vissa cancersjukdomar, ledsjukdomar och sjukdomar i gallblåsan. Dessa kostnader beräknas uppgå till 17 procent av de direkta sjukvårdskostnaderna som relateras till övervikt och fetma. 12

Hög alkoholkonsumtion En mycket generaliserande beskrivning av alkoholförsäljningen under efterkrigstiden är att den ligger på en högre nivå nu än för 50 år sedan, relaterat till invånarantalet. År 1954, d v s det sista helåret med motbok, uppgick den till ca 5 liter ren alkohol per invånare 15 år och däröver. Efter en mer eller mindre konstant ökning kulminerade försäljningen 1976 med 8 liter ren alkohol. Efter att den registrerade låg runt 6 liter mellan 1983 och 1999 så har den ökat till 7 liter 2003. En bedömning av konsumtionsutvecklingen som baseras på försäljningsstatistiken blir riktig endast under förutsättning att den oregistrerade konsumtionen är av ungefär samma omfattning år från år. Så är alltså inte fallet då den oregistrerade konsumtionsandelen har ökat under de senaste 10-15 åren, i synnerhet efter 1995. Av undersökningarna om oregistrerad konsumtion framkom att den största enskilda källan till alkoholanskaffning 2003 utgjordes av Systembolaget, då 49 procent av all konsumerad alkohol härrörde därifrån. Därefter kommer resandeinförsel (21 procent), försäljning av restauranger och livsmedelsbutiker (19 procent) och sist smugglad eller hembränd alkohol (8 procent). Om även den oregistrerade konsumtionen beaktas blir ökningen den sista femårsperioden desto högre. År 1998 beräknades den totala konsumtionen till 8,1 liter ren alkohol och 2003 var motsvarande siffra 10,3 liter. Den totala konsumtionen för 2004 har med utgångspunkt från första halvårets data beräknats till 10,8 liter Sedan 1995 har svenska folket årligen spenderat cirka 3 procent av sin disponibla inkomst på alkoholdrycker. Mängden alkohol som köps påverkas också av utvecklingen av den disponibla inkomsten, när den ökar kommer även utgifterna för alkohol att öka. Att mäta alkoholkonsumtion i befolkningen genom befolkningsenkät är förenat med många svårigheter. Bortfallets eventuellt snedvridande effekt är en av dessa. Det finns goda skäl att misstänka att i bortfallet ingår en grupp människor som skulle kunna klassificeras som storkonsumenter av alkohol. Uppsala län Vuxna Drygt 12 procent av männen och 20 procent av kvinnorna i länet angav att de inte dricker alkoholhaltiga dricker starkare än folköl. Mer än var tredje man i Uppsala län uppgav att de regelbundet (minst en gång per månad) är berusade. Motsvarande andel för kvinnor år 15 procent. Alkoholvanorna ändrades i negativ riktning särskilt mycket bland kvinnorna i åldersgruppen 18-34 år. I diagrammet nedan presenteras förändringarna under de fyra åren (2000-2004): 13

100% Berusad 1 gång/månad eller oftare, Uppsala län. 80% 60% Män, 2000 Män, 2004 Kvinnor, 2000 Kvinnor, 2004 40% 20% 0% 18-34 35-49 50-64 65-79 80-84 Total Observera som 80-84-åringar ej deltog i Liv och hälsa 2000-undersökningen. Hög alkoholkonsumtion eller riskkonsument motsvarar 30 gram 100 % alkohol eller mer per dag för män och 20 gram eller mer per dag för kvinnor. Detta motsvarar 3,5 flaskor vin eller mer per vecka för män och 2,5 flaskor vin eller mer för kvinnor. Riskkonsumtion av alkohol beräknas utifrån 3 AUDIT-frågor. Ett index beräknas från tre frågor: hur ofta och hur mycket vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta som en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kan anta värdet 0-12 och män som har 8-12 poäng och kvinnor som har 6-12 poäng klassas som riskkonsumenter. Riskkonsumtion skiljer sig mycket mellan kön i åldern 18-34. Nästan var femte av kvinnorna mellan 18 och 34 i Uppsala län befinner sig i riskgruppen. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Riskkonsumenter, Uppsala län, 18-84, år 2004 Man Kvinna 16 11 5 6 7 8 5 5 3 1 1 0 18-34 35-49 50-64 65-79 80-84 Total Barn och ungdomar Alkoholvanorna bland barn och ungdomar följer samma könsmönster som finns bland vuxna. I den skolundersökning, som genomförts i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet i Uppsala län. Var fjärde pojke och flicka i årskurs 9 uppgav att de varit berusade minst 1 gång per månad. I årskurs 2 på gymnasiet är drygt varannan pojke och nästan varannan flicka berusad en eller flera gånger per månad. Pojkarna dricker främst starköl medan flickorna dricker starkcider. 14

Drukit alkohol 1 gång per månad eller oftare. Uppsala län, 2003-2004 100% 89% 88% Pojkar Flickor 80% 60% 59% 68% 40% 20% 17% 18% 0% Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymnasiet Vad kostar hög alkoholkonsumtion för Uppsala län? Det är välkänt att alkoholmissbruk ger upphov till skador av såväl medicinsk som social och samhällsekonomisk art. De medicinska tar sig uttryck i t.ex. levercirrhos, bukspottkörtelinflammation, alkoholpsykos samt vissa cancerformer. De som missbrukar alkohol löper ökad risk att skada sig eller råka ut för våldsbrott likaväl som man kan vålla skador och våldsbrott. Detta bidrar till att öka sjukvårdskostnaderna för samhället. Alkoholrelaterad sjuklighet (underliggande och bidragande orsaker för diagnoserna alkoholpsykos, alkoholberoende, missbruk av alkohol, kardiomyopati, gastrit, levercirros och alkoholförgiftning) var år 2002 sammanlagt 468 personer, jämfört med 446 personer år 1998. Räknat per 100 000 invånare motsvarar det 19 resp.25 personer. Det egentliga antalet patienter där alkohol spelar en viktig roll är säkerligen högre, t.ex. dödsfall i cancerformer samt alkoholrelaterade olycksfall och självmord. De diagnoser som har direkt kausalt samband med alkohol redovisas i tabell 3. Diagnos Antal patienter /100 000 Antal vårddagar Anta döda /100 000 Kostnader för sluten vård 1998 2002 1998 2002 1998 2002 1998 2002 Delirium ej framkallat av alkohol eller andra psykoaktiva substanser 191 172 3,09 4,67 Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av alkohol 4394 4319 138,2 133,9 2,42 0,67 9 432 741 kr 14 303 494 kr Leversjukdom orsakad av alkohol 515 410 11 9,35 1,38 3,35 Toxisk effekt av alkohol 15 21 4,81 15,02 2,08 1,67 Källa: Alkoholstatistik 2003, EpC och KPP 15

Motionsvanor Motionsvanorna i Sverige har förbättrats sedan början av 1980-talet. Fler motionerar regelbundet minst en gång i veckan på sin fritid. Bland kvinnorna är andelen 64 procent en ökning med hela 20 procentenheter. För männen är andelen 59 procent, vilket är en ökning med nästan 12 procentenheter sedan 1980-talets början. Bland tjänstemän och högutbildade, såväl män som kvinnor, återfinns en högre andel aktiva fritidsmotionärer än bland arbetare och lågutbildade. Uppsala län Vuxna Nedan redovisas andelen individer i Uppsala län som inte ägnar sig särskilt mycket åt fysisk aktivitet på fritiden. De promenerar eller cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. I diagrammen nedan presenteras förändringarna i motionsvanor under de fyra åren (2000-2004). Andelen stillasittande minskar bland männen men tre procentenheter och bland kvinnorna med fyra procentenheter. 30% Brist på fysisk aktivitet, Uppsala län, 18-79 20% 22% 19% 19% 15% 10% 2000 2004 2000 2004 0% Man Kvinna Cirka en femtedel av männen och kvinnorna i Uppsala län uppgav att de på fritiden rörde sig mindre än två timmar i veckan. Fysisk inaktivitet är vanligast bland män i åldern 35-49 år, och kvinnor i åldern 80-84 år. Fyra av tio personer i Uppsala län angav att de motionerade regelbundet 1-2 gånger i veckan eller mer. Bland både män och kvinnor sågs ett samband mellan hög utbildningsnivå och regelbunden motion på fritiden. 60% Brist på fysisk aktivitet, Uppsala län, 2004 18-84 50% 40% 30% 20% 10% 14% 12% Män Kvinnor 23% 20% 21% 18% 16% 15% 30% 42% 19% 15% 0% 18-34 35-49 50-64 65-79 80-84 Total 16

Det måste dock noteras att bland 80-åringar är det bara ca 35 procent som inte ägnar sig särskilt mycket åt fysisk aktivitet Barn och ungdomar Enligt Folkhälsoinstitutet ökade andelen ungdomar i årskurs 9 som tränade mindre än en gång i veckan mellan 1993/94 och 1997/98 från 9 till 14 procent bland pojkarna och från 10 till 19 procent bland flickorna. Andelen stortittare på TV (mer än 4 timmar per dag) ökade under 90-talet från 18 till 22 procent bland ungdomar i årskurs 9. Av länets ungdomar i årskurs 7 tränar 6 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna mindre 1 gång per vecka. I årskurs 9 är det ca 13 procent av pojkarna och flickorna som tränar mindre än 1 gång per vecka. Motsvarande siffror i årskurs 2 på gymnasiet är 14 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna 20% 15% 10% 5% Tränar mindre än en gång/månad. 6% 10% 12% 14% 14% Pojkar Flickor 16% 0% Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymnasiet Vad kostar brist på fysisk aktivitet för Uppsala län? Bakgrunden till uppkomsten av kranskärlsjukdomar, som utgör hälften av alla hjärtkärlsjukdomar, är starkt knuten till människors levnadsvanor, bland annat till motionsvanor. De senaste årens nedgång av sjukligheten i kranskärlsjukdomar har påverkats av en förändrad medvetenhet av motionens betydelse. Motion är en väsentlig friskfaktor och de som motionerar minst en gång per vecka har en tydligt reducerad risk att insjukna i kranskärlsjukdomar. De diagnoser som har direkt kausalt samband med motionsvanor redovisas i tabell 4. Antalpatienter/100 000 Vårdtid i dagar Diagnos 1998 2002 "02/98 1998 2002 "02/98 Hypertonisjukdomar 59 58-2% 436 270-38% Ischemiska hjärtsjukdomar 478 423-12% 4155 3174-24% Sjukdomar i hjärnans kärl 341 301-12% 6444 6463 0% Sjukdomar i artärer, arterioler och kapillärer 116 108-7% 1726 1301-25% Sjukdomar i vener, lymfkärl och lymfkörtlar 106 79-25% 638 392-39% 17

Hälsa, ohälsa och vårdkonsumtion Självskattad hälsa Allmänt hälsotillstånd I Liv och hälsa 2004 undersökningen bekräftas att en klar majoritet, 73 procent, av befolkningen mår bra. Männen upplever sig må bra i något högre utsträckning än kvinnorna. Allmänt hälsotillstånd har förbättrats något hos kvinnorna under de senaste åren. Diagrammet nedan presenterar de positiva förändringarna. Bra allmänt hälsotillstånd, 18-79 100 80 75 75 69 72 60 40 2000 2004 2000 2004 20 0 Män Kvinnor Som väntat bedömde yngre i större utsträckning än äldre sitt hälsotillstånd som bra. För kvinnor sjönk andelen som bedömde sin hälsa som bra eller mycket bra successivt från 80 procent hos 18-34 - åringarna till 46 procent hos 80-84- åringarna. Motsvarande förändring för männen var 83 till 49 procent. Den försämrade hälsan hos de äldre går också parallellt med en ökad medicinkonsumtion. Bra allmänt hälsotillstånd Män Kvinnor 100 80 60 83 80 77 77 72 66 63 57 49 46 75 71 40 20 0 18-34 35-49 50-64 65-79 80-84 Totalt I jämförelse med folkhälsoinstitutets nationella undersökning överensstämmer den rapporterade hälsan hos männen i Uppsala län med hälsan i riket. För kvinnorna är det rapporterade hälsotillståndet något bättre för samtliga åldrar utom gruppen 35-49 år. 18

Psykisk hälsa Det är paradoxalt nog så, att den psykiska hälsan förbättras med högre ålder, undantaget de allra äldsta. I befolkningen bedöms 19 procent ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande var betydligt högre (23 procent) än för männen (15 procent). Skillnaden mellan könen var särskilt stor i den yngsta åldersgruppen 18-34 år, där 31 procent av kvinnorna angav nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med 19 procent av männen. Jämfört med folkhälsoinstitutets nationella studie, som också utfördes år 2004, var det två procentenheter färre både bland männen och kvinnorna som angav nedsatt psykiskt välbefinnande i Uppsala län. Nedsatt psykiskt välbefinnande 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 31 25 23 19 18 18 16 13 11 11 15 8 18-34 35-49 50-64 65-79 80-84 Totalt Män Kvinnor Mellan åren 2000 och 2004 har det inte skett någon förändring i andelen med nedsatt psykisk hälsa, varken för män eller för kvinnor. I undersökningen fanns ett uttalat samband mellan depression, utmattningssyndrom och psykiska funktionshinder. Dessa åkommor var också betydelsefulla faktorer för rapporteringen av ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Långvarig sjukdom Andelen personer som angav att de hade långvarig sjukdom minskade med två procentenheter till 30 procent under den aktuella fyrårsperioden. Kvinnorna rapporterade långvarig sjukdom i något högre utsträckning än männen. Som förväntat ökade förekomsten av långvarig sjukdom med stigande ålder. KOL Neurologisk sjukdom Långvarig sjukdom Cancersjukdom Ledgångsreumatism Sömnapne Synnedsättning Ämnesomsättningsrubbning Diabetes H järt-kärlsjukdo m Nickelallergi Annan hudsjukdom Födoämnesallergi Astma Ofrivilligt urinläckage Utmattningssyndrom Depression Eksem Öro nsus Högt blodtryck Hörselnedsättning Allergiska besvär 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Allergiska ögon- eller näsbesvär var den vanligast rapporterade långvariga sjukdomen hos kvinnor (23 procent). Den var näst vanligast hos männen (20 procent) efter hörselnedsättning (25 procent). Någon form av allergiska besvär eller överkänslighet förekom hos var tredje 19

kvinna och var fjärde man. Rapportering av besvär avtar med ökande ålder. Ungefär åtta procent av den vuxna befolkningen rapporterade astma, oavsett ålder. Cirka fyra procent av befolkningen över 65 års ålder har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), som uppstår till följd av långvarig rökning. Sjukdomen var något vanligare bland männen. Undersökningen visade att diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom ofta återfanns hos samma individer. Högt blodtryck, som är en av de vanligaste långvariga sjukdomarna ökade markant efter femtioårsåldern. En fjärdedel av alla i åldern 50-64 år rapporterade högt blodtryck. Det fanns dessutom ett starkt samband mellan dessa sjukdomar och kraftig övervikt. Värk i rörelseorganen Andelen personer med värk ökade med två procentenheter mellan år 2000 och år 2004. Detta motsvarade cirka 4 500 personer i åldern 18-84 år i Uppsala län. Drygt hälften av befolkningen angav att de ofta eller alltid haft någon form av värk i rörelseorganen under de senaste tre månaderna, kvinnorna mer än männen (58 respektive 44 procent). Andelen personer som angav värk ökar fram till pensionsåldern, varefter den minskar. Detta var särskilt tydligt för värk som sitter i nack- och skulderpartiet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Värk i rörelseorganen 66 64 65 56 58 49 49 51 45 48 44 35 18-34 35-49 50-64 65-79 80-84 Total Män Kvinnor 20

Ohälsa och vårdkonsumtion Sluten vård Av samtliga dödsfall i Sverige år 2002 (93 809 döda) svarade cirkulationsorganens sjukdomar för drygt 45 procent, tumörsjukdomar för 24 procent av samtliga dödsfall. I Uppsala läns befolkning var 26 433 personer (varav 42 procent män) inlagda på sjukhus vid ett eller flera tillfällen under 2002, vilket genererade 43 937 vårdtillfällen på sjukhus (44 procent män) vilket i sin tur bidrog till 301 685 vårddygn (46 procent män). Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att män i Uppsala län läggs in på sjukhus (17 procent). Motsvarande högsta siffra hos kvinnor (18 procent) är till följd av förlossning eller komplikationer i samband med förlossning. Hos män är skador/förgiftningar respektive symtom/sjukdomstecken de därnäst vanligaste orsakerna till sjukhusvistelse (12 procent), följda av sjukdomar i matsmältningsorganen (10 procent). Hos kvinnorna i länet är sjukdomar i cirkulationsorganen den näst vanligaste sjukdomsgruppen (11 procent), följt av skador och förgiftningar respektive symtom/sjukdomstecken (10 procent). Av samtliga vårdtillfällen svarar sjukdomar i cirkulationsorganen för 20 procent hos männen, tumörer 11 procent, skador/förgiftningar 10 procent, psykiska sjukdomar 9 procent samt symtom och sjukdomstecken 9 procent. Hos kvinnor är förlossning och komplikationer i samband med förlossning den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus och motsvarar 16 procent av samtliga vårdtillfällen, följt av cirkulationsorganens sjukdomar (13 procent), tumörsjukdomar (10 procent), skador/förgiftningar (9 procent) samt symtom/sjukdomstecken (9 procent). Nästan en fjärdedel av samtliga vårddagar på sjukhus beror på psykiska sjukdomar, 24 procent hos männen och 22 procent hos kvinnorna. Sjukdomar i cirkulationsorganen svarar för 19 procent av männens och 14 procent av kvinnornas totala antal vårddagar, följt av tumörer (13 resp. 12 procent) och skador och förgiftningar (8 resp.10 procent). Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste dödsorsaken hos såväl män som kvinnor (43 resp. 45 procent), följt av tumörsjukdomar (29 resp. 27 procent). Av de övriga 18 sjukdomsgrupperna svarar andningsorganens sjukdomar för 7 procent av männens och 5 procent av kvinnornas samtliga dödsfall. Vårdtid i dagar. Uppsala län, 2002 3% 9% 3% 3% 3% 12% 3% 01 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 02 Tumörer 04 Endokrina sjukdomar, 05 Psykiska sjukdomar och syndrom 06 Sjukdomar i nervsystemet 5% 09 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 6% 11 Matsmältningsorganens sjukdomar 4% 29% 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen 17% 3% 15 Graviditet, förlossning och barnsängstid 18 Symtom, sjukdomstecken och 21

Vårdtid i sluten vård minskar ständigt under de senaste åren för alla diagnosgrupper utom psykiska sjukdomar. En väsentlig minskning i vårdtid observeras hos endokrina sjukdomar och andningsorganens sjukdomar. Vårdtid i dagar Diagnos 1998 2002 "02/1998 01 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 7390 7540 2% 02 Tumörer 38671 35606-8% 04 Endokrina sjukdomar, 10988 7883-28% 05 Psykiska sjukdomar och syndrom 70367 81108 15% 06 Sjukdomar i nervsystemet 10749 10005-7% 09 Cirkulationsorganens sjukdomar 55351 48187-13% 10 Andningsorganens sjukdomar 17702 13001-27% 11 Matsmältningsorganens sjukdomar 17677 16375-7% 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet 18191 15319-16% 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen 9233 9129-1% 15 Graviditet, förlossning och barnsängstid 10608 9897-7% 18 Symtom, sjukdomstecken och onormala fynd 12360 10161-18% 19 Skador, förgiftningar mm 27754 26392-5% Antal vårdtillfällen ökar med stigande ålder. Diagrammet nedan illustrerar antal vårdtillfällen per100 000 män respektive kvinnor i olika åldrar i Uppsala län år 2002. 100000 90000 80000 70000 Män Kvinnor 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85+ 22

Öppen vård Öppen vård kan idag inte beskrivas lika fullständigt som sluten vård, där uppgifterna om diagnoser, ålder, mm finns för varje vårdtillfälle och där resurstyngden kan beräknas. Uppföljningen av den öppna vården skall utvecklas så att en total bild av sjukvården kan ges. De uppgifter som finns på nationell nivå visar att antalet läkarbesök har minskat med en procent under perioden 1994-2002. Antalet läkarbesök i den specialiserade vården har minskat med sex procentenheter medan läkarbesök i primärvården har ökat med fyra procentenheter. Därutöver sker besök hos andra yrkeskategorier, exempelvis inom primärvården, där uppskattningsvis handlar om ca 600 000 besök (Uppsala län) årligen hos distriktssköterska, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut m fl. Läkarbesök i öppen vård. 1994/2002 6% 4% Primärvård 2% 0% -2% -4% Totalt -6% Specialistvård Polikliniska operationer särredovisas för närvarande inte fullständigt. Det betyder att i siffrorna över antalet läkarbesök saknas uppgifter om vissa polikliniska ingrepp, däribland exempelvis starroperationer. I Akademiska sjukhuset, den största producenter av specialistvård, ökar både antal besök och antal patienter med sex procentenheten under de sista 3 åren. Antal läkarbesök. Akademiska sjukhuset Antal patienter. Akademiska sjukhuset 270 000 261 832 100 000 97 799 260 000 250 000 240 000 247 096 2000 2003 90 000 92 144 2000 2003 230 000 80 000 23

Diagnoser som bidrar mest i ökningen är: psykiska sjukdomar (+10%), rörelseorganens sjukdomar(+8%) och skador (+4%), Läkarbesök, huvuddiagnoser. Akademiska sjukhuset 2000 2003 Cirkulationsorganen Tumörer Diabetes (Sockersjuka) KOL Skador,mm Psykiska sjukdomar Rörelseorganen 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 24

Funktionshinder SCB har i levnadsnivåundersökningarna definierat funktionshinder, som funktionsnedsättningar som medför någon form av begränsningar i tillvaron. Det gäller bland annat några grupper som definierats utifrån sina funktionsnedsättningar; nedsatt syn och hörsel, rörelsehinder, hjälpberoende. Samtliga funktionshinder ökar med högre ålder. I Liv & hälsa undersökningen 2004 ställdes några frågor om funktionshinder samt om behov av hjälp och stöd. Cirka 5 procent av befolkningen i Uppsala län uppgav att de var i behov av någon form av hjälp och stöd. Det bör påpekas att antalet funktionshindrade är en underskattat, eftersom endast 18-84 åringar ingår i undersökningen. Funktionshinder är tydligt relaterade till ålder. I tabellen och diagrammet nedan redovisas andelen och antalet män och kvinnor med olika funktionshinder i Uppsala län 2004 Män Kvinnor Andel % Antal Andel % Antal Hörselnedsättning 21 31356 13 19922 Fysiskt 10 14932 10 15325 Synnedsättning 6 8959 5 7662 Psykiskt 3 4479 4 6130 Observera att med synnedsättning menas den som inte kan korrigeras med glasögon. Funktionshinder, Uppsala län, 2004 Psykiskt 4 3 6130 4479 Män Kvinnor Synnedsättning 5 6 7665 8959 Fysiskt 10 10 15352 14392 Hörselnedsättning 13 21 19922 31356 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 De flesta med fysiskt funktionshinder finns i den äldsta åldersgruppen 80-84 år, 26 procent bland männen respektive 30 procent bland kvinnorna. 25

Fysiskt funktionshinder, Uppsala län, 2004 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Män Kvinnor 30 26 18 16 14 13 10 10 10 8 3 3 18-34 35-49 50-64 65-79 80-84 Totalt Hjälpberoendet har också ett starkt samband med ålder. Andelen hjälpberoende ökar dramatiskt i 80-84 åldern 35 procent av kvinnorna samt 25 procent av männen är i någon form hjälpberoende av andra personer. Det motsvarar ca 4 200 personer i Uppsala län. Med tanke på att andelen 80+ kommer att öka med 13 % år 2010 kommer antalet hjälpberoende öka med ca 500 personer och närmar sig till 5000 personer. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Hjälpberoende Män Kvinnor 35 25 14 6 8 7 5 1 2 3 3 1 18-34 35-49 50-64 65-79 80-84 Total 26

Fågelinfluensa Annan benämning: aviär influensa Influensa A är en s.k. zoonos, d.v.s. en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Fåglar (främst andfåglar) är den naturliga värden för influensavirus, som sedan gradvis utvecklats till att bli bättre anpassade till flera andra djurarter, inklusive gris, och människa. Fågelinfluensa (på engelska Avian influenza) har under långa tider drabbat fjäderfäbesättningar i olika delar av världen hårt, men på senare år har sjukdomen också visat sig kunna överföras direkt till människa. Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning Fågelinfluensa orsakas av influensa A. Utifrån två ytkomponenter på influensaviruset, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), indelas influensa A-virus i olika subtyper. Sexton olika hemagglutininer finns beskrivna hos influensa A, och samtliga dessa subtyper kan orsaka fågelinfluensa. Hittills är det två av dessa H-typer, H5 och H7, som har givit upphov till en svårare variant med hög dödlighet högpatogen aviär influensa (HPAI). De under 2003/2005 pågående utbrotten i Asien orsakas främst av influensa A/H5N1, även om en mildare H5N2-variant rapporterats från Taiwan. Fram till 1997, då fågelinfluensa (H5N1) rapporterades hos 18 personer i Hongkong, trodde man inte att fågelinfluensavirus kunde korsa artbarriären och smitta människa. I dag vet man bättre. Det nu pågående utbrottet som härjar (januari 2005) i stora delar av Ostasien är det femte kända utbrottet med överföring till människa. Fyra av dessa (H5N1 och H9N2) har konstaterats i Hongkong (sammanlagt 23 sjuka). Våren 2003 drabbades Holland av ett större utbrott (H7N7) där 83 människor insjuknade. Människa smittas via nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Det finns inte några säkra belägg för att sjukdom kan överföras direkt från person till person. Även om influensavirus kan förekomma i slaktkroppar och ägg från sjuka fåglar finns det inte några data som antyder att smitta kan drabba människa via smittade livsmedel. Inkubationstiden är relativt kort, 1 3 dygn. Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik I utbrottet i Hongkong 1997 beskrevs dels milda symtom i form av feber, halsont, hosta, ögoninflammation och lindriga mag- tarmbesvär. Sex av de 18 patienterna dog, och dessa hade också haft ytterligare symtom i form av lunginflammation, leverpåverkan, njursvikt och påverkan på blodbilden. I det holländska utbrottet drabbades merparten av de drygt 80 sjuka av mild sjukdom (främst ögoninflammation), men en veterinär avled. I utbrotten i Asien 2003 2005 finns rapporter baserade på de 15 första fallen. Symtom och fynd som förekom i princip hos alla var feber (ofta mer än 38 grader), hosta och andfåddhet samt lungröntgenförändringar. Samtliga av de beskrivna sjukhusvårdade fallen har haft allvarlig andningssvikt. Övriga symtom såsom halsont, snuva, muskelvärk, diarrée eller lös avföring beskrivs vardera i c:a en tredjedel av fallen. Allvarlig njursvikt beskrivs i flera av de fallen, liksom hjärtsvikt (efter påtaglig andningssvikt). Dödligheten har varit mycket hög, men man kan anta att de rapporterade fallen representerar dem med svårast sjukdomsbild. Fågelinfluensavirus är känsliga för båda de antivirala läkemedel som är registrerade i Sverige 27