VIKTIGA TELEFONNUMMER SOS 00-112 Icke akuta ärenden Polisen 00-114 14, 0480-456 005 Ambulans 00-0470-23000 Giftinformation 00-08-331231 K-vårdcentral 00-782550 Lasarettet 00-78 20 00 Förskolechef Monica Pettersson
KRISTINEBERGS BARNOMSORGSOMRÅDET INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Översikt - krishantering Alltid vid mediakontakter Ta god tid på dig Tänk efter innan du svara Håll dig inom ditt eget område Säg om du inte vet, kan eller får svara på frågan Håll dig till fakta Antag att allt är on the record Var bestämd, rättvis och ärlig 2 Lokal krisgrupp 3 Anvisningar och direktiv i förebyggande syfte Riktlinjer för läkemedelshantering för ickemedicinsk personal Hämtning av barn från barnomsorgsverksamheten 4 Handlingsplan vid Dödsfall Olyckor Brand Eftersök Försvunnet barn Likabehandlingsplanen 5 Handlingsplan vid Bombhot Gisslantagande 6 Häftet Barn i sorg Att tänka på vid samtal med barn. Barn och katastrofer 7 POSOM gruppen i kommunen 8 BUP PKL gruppen 9 Krisreaktioner psykisk första hjälp 10 Personalhandledning Exempel på brev till föräldrar Litteratur 11 Erfarenheter från andra kommuner 12 Egna anteckningar Pärmen uppdaterad 2006-10-30 Ansvarig för att uppgifterna i denna pärm hålls aktuella är Förskolechef i Kristinebergs barnomsorgsområdet.
FLIK 1 ÖVERSIKTSPLAN KOMMUNEN LANDSTINGET Krisledningsnämnden PSK-gruppen POSOMgruppen Rehabiliteringssamordnaren Previa PKL-gruppen BUP Lokal krisgrupp MÄNNISKA I KRIS Ett psykiskt kristillstånd kan man sägas befinna sig i då man råkat i en sådan livssituation att ens tidigare livserfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man ska förstå och bemästra situationen.
FLIK 2 Lokal krisgrupp för område: Kristinebergs Barnomsorgsområdet Namn Funktion Tel. arbetet Tel. bostad Mobil el. stuga Monica Pettersson Förskolechef Lotta Lindgren Bitr. förskolechef Charlotte Bogren Förskollärare Stångeborg Linda Nilsson Förskollärare Stångeborg Ing-Marie Tehlin Förskollärare rörlig resurs Lena Johnsson Förskollärare Tallbacken Anita Pettersson Förskollärare Tallbacken Ingela Ottosson Specialpedagog Kvalitetsutveckl. Elisabeth Karlsson Dagbarnvårdar- Gruppen Gunnar Karlsson Präst Telefonkedja: I listans ordning. Siste man ringer åter till Monica Pettersson. Om någon inte svarar ringer man vidare till näste man på listan och noterar vem som inte svarat. Förskolechef är alltid ansvarig för krisgruppens arbete och leder arbetet. Om förskolechef inte finns tillgänglig träder näste man på listan in som ansvarig. Varje krisgruppsmedlem förvarar ett exemplar av denna förteckning i hemmet (sommarstugan) och ett exemplar i Krispärmen.
KRISGRUPPENS UPPGIFT Krisgruppen ska samlas minst en gång per termin för att vara uppdaterade på hur man hanterar en krissituation. Förskolechef kallar. Varje medlem i krisgruppen har ett personligt exemplar av denna pärm. Dessutom finns en pärm hos varje arbetslag. Krisgruppen ansvarar för att innehållet uppdateras en gång varje läsår. Krisgruppens huvuduppgift är: Att snabbt kunna organisera sig och fungera rationellt vid tillfällen då området drabbas av olyckshändelser, dödsfall eller andra kriser. Att kunna samla in och lämna riktig information. Att utgöra ett stöd för barn, personal och anhöriga vid dödsfall och svåra olyckshändelser. Detta kan vi göra genom att: Ha väl genomtänkta rutiner och hålla oss till dem när en kris uppstår Lämna adekvat information till berörda. Finnas till hands för samtal med barn, personal och anhöriga. Hjälpa drabbade som uppvisar avvikande reaktioner till professionell hjälp. På varje förskola finns en särskild låda som innehåller duk, ljus och ljusstake som kan användas för att hedra den avlidne vid samtal. Det mesta av materialet i denna pärm finns sparat i datorerna på expeditionen.
FLIK 3 Allmänna anvisningar och direktiv i förebyggande syfte. 1. Vid resa (utflykter, bad-, ishall etc.) som anordnas inom verksamheten Vid alla sådana resor anlitas fordon och förare i yrkesmässig trafik. 2. Vid varje tillfälle en grupp barn lämnar förskolan skall ansvarig personal kontrollera att närvaroboken är aktuell så att alla barn som är närvarande i verksamheten är införda. Anhörighetsförteckning Avdelningspersonal uppdaterar anhörigförteckning för barn löpande och ansvarar för att förändringar kontinuerligt meddelas ledningen. Ledningen uppdaterar de fyra pärmarna. Använd blankett Anhörigförteckning. Kvalitetssamordnaren uppdaterar anhörigförteckning för personalen senast 30 september varje år och ansvarar för att nyanställda förs in. Personalen ansvarar själva för att meddela förändringar till ledningen. Använd blankett Personalregister. Anhörighetsförteckning för barn och personal finns: på områdesexpeditionen på Svalan på Stångeborgs förskola på Tallbackens förskola
Avdelning: Ny avdelning: Barnets namn: Adress: Allergier: Annat modersmål: Familjesituation: Datum: Datum: Personnummer: Telefon: Vi föräldrar bor tillsammans Vi föräldrar bor inte tillsammans men har gemensam vårdnad Jag har enskild vårdnad Mammans namn: Adress: Arbete: Pappas namn: Adress: Arbete: Övriga kontaktpersoner: Namn: Telefon: Namn: Telefon: Telefon hem: Mobil: Telefon arbete: Telefon hem: Mobil: Telefon arbete: Relation: Mobil: Relation: Mobil: Syskon ( namn, ålder, finns under dagtid på arbete/skola/förskola samt telefonnummer dit) Kryssa de rutor som stämmer: Jag tillåter att mitt barns namn finns med på hemsidan Jag tillåter inte att mitt barns namn finns med på hemsidan Jag tillåter att mitt barn finns med på bild på hemsidan Jag tillåter inte att mitt barn finns med på bild på hemsidan. Övrigt:
PERSONALREGISTER - anhörigförteckning: Datum: Namn: Personnummer Gatuadress: Postnummer: Ort: Telefon till bostaden: Mobiltelefon: Sommaradress: Sommartelefon: Anhörig/ Vän: Adress: Arbetsplats: Telefon (arb./mobil) Barn Namn Födelseår Hemtelefon Finns dagtid på arbete/skola/dagis Tel. till arbete/ skola /dagis Om något oförutsett skulle hända dig, vem vill du att vi kontaktar? Ange namn, adress och telefonnummer. (Ex. make/maka, barn, föräldrar, syskon, vän granne) I första hand: I andra hand: Finns det uppgifter som bör lämnas vid en olycka? (Ex. diabetes, allergier, viktiga mediciner) Något annat vi bör tänka på? ( Ex. barn som behöver hämtas på dagis, hunden rastas etc) Vem kan hjälpa till med det? Jag tillåter att foton på mig utan namn presenteras på skolans hemsida. Jag tillåter att foton på mig med namn presenteras på skolans hemsida. Namnunderskrift:
I pärmen finns under denna flik ett antal riktlinjer : Riktlinjer för läkemedelshantering för ickemedicinsk personal Hämtning av barn från barnomsorgen: o Ingen kommer och hämtar barnet o Icke hämtningsberättigad person kommer och hämtar barnet o Påverkad person kommer för att hämta barnet
FLIK 4 SÅ HÄR ARBETAR VI OM ETT BARN ELLER PERSONAL HASTIGT AVLIDER ELLER BLIR SVÅRT SKADAD I FÖRSKOLAN. 1. Medicinsk första hjälp. 2. Ambulans tillkallas 3. Förskolechef (eller annan expeditionspersonal) underrättas. En vuxen person stannar alltid hos den skadade. 4. Förskolechef (eller ställföreträdare) avgör om krisgruppen ska kallas in. 5. Förskolechef eller annan utsedd person underrättar anhöriga om olyckan /dödsfallet om förskolans vidare åtgärder. 6 Förskolans personal kallas till personalrummet och underrättas om fakta kring händelsen om vilka stödåtgärder som sätts in om planer för vidare åtgärder om hantering av massmedia endast förskolechef har kontakt med massmedia. 7 Barnen underrättas på sin avdelning av avdelningspersonal eller resursperson, om olyckan /dödsfallet (se under flik 5 Hjälp i sorg ) om förskolans vidare åtgärder, barnsamtal för att prata om det inträffade. 8 Om flagga finns hissas den på halv stång så snart alla är underrättade om händelsen. 9 Ett brev går hem till föräldrar med underskrift av förskolechef och avdelningspersonal. Mall finns på diskett. 10 Krisgruppen återsamlas 14,30 på expeditionen. (Om inte överenskommelse om annan tidpunkt gjorts) Uppföljning under de närmaste dagarna. 1 Anordna barnsamtal för att gå igenom det inträffade (se under flik 5 Hjälp i sorg ) 2 Ordna möjlighet till samtal för de barn som blivit mycket starkt berörda. 3 Kontakta familjen för att uttrycka medkänsla förskolechef eller annan person. Avdelningspersonal eller annan nyckelperson upprätthåller kontakten med familjen för att stötta den och för senare samtal om närvaro vid begravning, dödsannons från förskolan, minnesstund etc. Viktigt att rådgöra med den drabbade familjen om hur de vill ha det i samband med begravningen. 4 Ev. uppföljning med personal inom en vecka. 5 Angående ritualer (se under flik 5 Hjälp i sorg ) I samband med begravning sänder förskolan alltid en krans/gåva och om familjen inte har något emot det hedrar vi den döde genom att så många som möjligt av personalen närvarar vid begravningen.
SÅ HÄR ARBETAR VI OM BARN / PERSONAL AVLIDER UTANFÖR VERKSAMHETSTID. 1. Den som fått informationen meddelar förskolechef (eller annan person i krisgruppen) 2. Förskolechef (ställföreträdare kallar in krisgruppen. 3. Förskolechef / krisgruppsmedlem kontaktar anhörig för att få uppgiften bekräftad. Beklagar sorgen och samtalar försiktigt om vad som kommer at hända i fröskolan nästa dag. Fråga om familjen har särskilda önskemål över hur vi ska underrätta andra barn och personal. Berätta att vi kommer att flagga på halv stång och ha tyst minut. 4. Förskolans personal kallas till personalrummet första arbetsdagen och underrättas. Om fakta kring händelsen Om vilka stödåtgärder som sätts in Om planer för vidare åtgärder Om hantering av massmedia endast förskolechef har kontakt med massmedia. 5. Barnen underrättas av avdelningspersonalen eller resursperson Om olyckan /dödsfallet (se under flik 5 Hjälp i sorg ) Om förskolan vidare åtgärder, minnesstund, barnsamtal för att prata om det inträffade 6. Avdelningspersonal hissar ev. flagga på halv stång så snart alla är underrättade om händelsen 7. Ett brev hem till föräldrar med underskrift av förskolechef och avdelningspersonal. Mall finns 8. Krisgruppen återsamlas 14,30 på expeditionen. (om inte överenskommelse om annan plats eller tid gjorts) Uppföljning under de närmaste dagarna. 1 Anordna barnsamtal för att gå igenom det inträffade (se under flik 5 Hjälp i sorg ) 2 Ordna möjlighet till samtal för de barn som blivit mycket starkt berörda. 3 Kontakta familjen för att uttrycka medkänsla förskolechef eller annan persona. Avdelningspersonal eller annan nyckelperson upprätthåller kontakten med familjen för att stötta den och för senare samtal om närvaro vid begravning, dödsannons från förskolan, minnesstund etc. Viktigt att rådgöra med den drabbade familjen om hur d vill ha det i samband med begravningen. 4 Ev. uppföljning med personal inom en vecka. 5 Angående ritualer (se under flik 5 Hjälp i sorg ) I samband med begravning sänder förskolan alltid en krans/gåva och om familjen inte har något emot det hedrar vi den döde genom att så många som möjligt av personalen närvarar vid begravningen.
CHECKLISTA VID SVÅR OLYCKA I SAMBAND MED STUDIERESA ELLER LIKNANDE. Arbetsfördelning inom krisgruppen HÄNDELSE Antal skadade: Ansvarig Saknas någon? Uppgifter från sjukhuset Ta fram anhöriglistor Meddela anhöriga Upprätta jourrum Ta hand om barn /anhöriga i jourrummet Köpa dricka etc. Sitta vid jourtelefon Rapportera till förvaltningen Förskolechef Kalla personalen och informera dem Upprätta jourtelefoner
Så här arbetar vi vid dödsfall på förskolan Första dagen Alt. 1 PERSONAL FÅR BESKEDET AV FÖRÄLDERN 1. Avdelningspersonalen frågar föräldern: Vad kan jag berätta för barn, personal och andra föräldrar? När sådant tragiska saker händer på förskolan brukar man anordna en stund av stillhet med barnen samlade. Vill Ni delta? När och hur kan vi meddela Er om tid och plats? 2. Förskolechef informeras genast. 3. Förskolechef kallar snarast all personal till personalrummet, Informerar all personal om händelsen och vad som ska sägas på avdelningarna. Informerar också om när minnesstund kommer att äga rum. 4. Direkt efter informationen hissas ev. flagga på halv stång. 5. På avdelningen pratar avdelningspersonal med sina barn enligt häftet Barn i sorg. På avdelningen där barnen är närmast berörda måste vi vara beredda på kraftiga reaktioner. Avdelningspersonal måste vara observanta på barnens reaktioner och besvara barnens frågor på ett för deras utvecklingsnivå relevant sätt. 6. När barnen hämtas informeras föräldrarna om vad som har hänt, alternativ är att meddela föräldrarna genom brev. I brevet finns information om hur personalen kommer att hantera barns frågor. 7 Klockan 17,00 samlas berörd avdelningspersonal och ledning för att prata en stund innan vi skiljs åt. Ev. kan prästen vara med i personalrummet. 8 Förskolechef ringer till familjen och bjuder in till minnesstund. 9 Klockan 19,00 samlas berörd personal i personalrummet för att finnas till hands för de föräldrar och barn som eventuellt kommer. Förskolechef inleder samlingen. Därefter småprat i grupper. All personal tar med sig varsin TV-kanna kaffe. Alt 2 ETT BARN ELLER FÖRÄLDER KOMMER OCH BERÄTTAR. 1 Personalen säger att vi måste ta reda på om det verkligen stämmer. 2 Förskolechef meddelas genast. Ringer genast upp föräldrarna för att få uppgiften bekräftad. 3 Förskolechef återkopplar så snabbt som möjligt och därefter hanteras situationen enligt alt. 1 punkt 3.
PRAKTISKA SAKER ATT TÄNKA PÅ ATT ORDNA Kom ihåg: Ansvarig: Klart: Ljus, ljusstake och duk Ev. önskemusik Samtal med präst Kolla ev. flaggning Kalla andra berörda lärare Köp hem engångskaffekoppar Kaffe Kex, saft och muggar till samtliga barn. I pärmen finns under denna flik fler riktlinjer och handlingsplaner : Eftersök Försvunnet barn Så här arbetar vi vid en liten brand på förskolan när det är öppet och möjlighet finns att använda förskolan igen Så här arbetar vi vid en stor brand på förskolan när det är öppet och det inte finns möjlighet att använda förskolan igen Så här arbetar vi vid en liten brand på förskolan när förskolan är stängd Så här arbetar vi vid en stor brand på förskolan när förskolan är stängd
FLIK 5 Under denna flik har vi två handlingsplaner: Bomhot Gisslantagande FLIK 6 Under denna flik har vi samlat information av olika slag som vi kan använda som stöd i en krissituation. Här hittar vi ett häfte som heter Barn i sorg och ett brev från Rädda Barnen om barn och katastrofer. FLIK 7 Här finns en förteckning över POSOM-gruppen och deras arbete. FLIK 8 Här finns en förteckning över PKL-gruppen och deras arbete.
FLIK 9 Normalreaktioner vid kris. 1. De flesta (ca 45%) reagerar adekvat men ungefär 25% får panik vilket kan leda till kaos. 2. Inadekvat beteende, psykisk chock. Överreaktion: hysteri, panik. Underreaktion: passivitet, apati. (Ex. Sitter kvar i bussen.) Både de som över- eller underreagerar är okontaktbara. Kommunikationsproblem 3. Förändrat tänkande. Man kan tänka mycket på kort tid. (Som på film.) 4. Känslorna dämpas. Under katastrofen förträngs känslorna. Utan denna förträngning kan man inte arbeta just då. 5. Tidsmedvetandet förändras. Som hjälppersonal måste man ta raster, äta och dricka för att kunna utföra ett bra arbete. 6 Kroppslig aktivation 7 Upplevelse av minskad fara. Man tappar verklighetsuppfattningen. 8 Superminne. Händelsen etsar sig fast. Man får exakta minnesbilder som sitter fast för alltid. (Ex. Lik, döda barn) 9 Starka anknytningsbeteenden. Man reagerar med kraftiga närhetsbehov av anhöriga. 10 Förlust av ändamålsenligt beteende. (Es. Satt ihjälfrusen utanfrö fjällstugan, ville inte göra inbrott) 11 Uppskjuten reaktion 12 Traumatisk hjälplöshet.
Reaktioner efter upplevd kris eller katastrof. 1 Återupplevelse och genomlevnad. Man upplever det om och om igen. Detta är ett sätt att bearbeta katastrofen, ett krisarbete som man måste igenom. Tillvänjning måste ske så att överflyttning sker från nutidsminnet till långtidsminnet. Känslomässig och tankemässig bearbetning måste ske. 2 Ångest tänk om det händer igen. Man har tappat illusioner och osårbarhet. 3 Nedstämdhet. 4 Sorgereaktioner. 5 Mardrömmar. 6 Hypervaksamhet. Hög stressnivå. Man kan inte slappna av. Orddiarré. 7 Sömnrubbningar. Man sover lätt. 8 Känslomässig förlamning. 9 Hallucianationer. Efter katastrofen är det t ex normalt att man i korta upplevelser tycker sig se eller höra den döde. 10 Vrede och aggressivitet. 11 Skuld, skam och självförkastelse. Ett vanligt inslag som måste tas på allvar eftersom den kan dras till självmord. Sök hjälp! 12 Minnes- och koncentrationssvårigheter. 13 Meningslöshet. 14 Nedsatt social funktionsförmåga.
FLIK 10 PERSONALHANDLEDNING Bakgrund och syfte Hur man i barnomsorgen möter dödsfall eller svåra händelser beror på vem som drabbats och hur det har gått till. Vissa dödsfall om ett barn eller en personal avlidit inverkar direkt på hela verksamheten, medan andra mera berör ett enkilt bar eller barngrupp t.ex. om en förälder dör. Sker en olycka på väg till eller från barnomsorgen eller begår ett barn självmord, blir det andra reaktioner än om någon dör efter en tids sjukdom. Drabbas flera barn samtidigt av att någon dör kan det få stora konsekvenser för vardagsarbetet inom barnomsorgen. Erfarenheten visar att mental förberedelse och praktisk planering inför dödsfall och andra kritiska händelser ger en möjlig grund för att bättre orka möta och bära de tragedier vi kan nödsakas stå inför i vårt arbete. Personalens roll Svåra olycksfall eller dödsfall som berör barnomsorgen kommer också att drabba personalen. I en sådan situation kan man uppleva att man inte kan ta sig an sina barn på ett tillräckligt bra sätt därför att man själv reagerar så starkt. Personal kan emellertid tillfälligt behöva skjuta sina egna behov åt sidan och erbjuda barnen den plattform av tillit och trygghet som de har för personalen. Att personalen känner varje enskilt barn och dess särskilda personlighet samt känner den kultur och det klimat som finns i barngruppen är oerhört betydelsefullt i en svår situation. Hur man förmedlar kunskap till barn och hur man engagerar dem i olika åldrar och vilka uttrycksformer man kan använda sig av hör till personalens professionalism och behövs även i dessa sammanhang. Sök stöd Skall man som personal orka att ta hand om andra i kris och katastrofsituationer särkilt om man själv är drabbad är det avgörande att man har kunskap och förståelse för sina egna reaktioner samt får uttrycka sina egna upplevelser och känslor. Sök avlastning genom någon Du kan prata med om Dina egna tankar och känslor, någon kollega, kommunhälsans personal, en präst eller någon annan Du har förtroende för. Dina anhöriga belastar Du ändå.
Arbeta två och två tillsammans om Du arbetar i en drabbad barngrupp. Man delar upplevelser och kan hjälpas åt i arbetet. Om det känns angeläget att anlita stödperson är det bättre att denne ger handledning eller ev. samarbetar med barnomsorgspersonal och inte tar över. Stötta varandra i personalgruppen. Samlas och gör systematiska genomgångar av reaktioner och intryck. Gör detta första gången redan 1-2 dygn efter det inträffade. Hur underrättar man? Barn som oväntat förlorar en kamrat eller personal bör, om så är möjligt, få information om vad som hänt i sin tryggaste miljö, dvs. i hemmet. Uppgifter som kommer till barnomsorgens kännedom bör snabbt förmedlas vidare till närmast berörda personal, barn/föräldrar, så att budskapet inte kommer först i massmedia. I vissa situationer måste informationen ske under vistelsetid. Om en större händelse, en katastrof, inträffar som berör många barn kanske hela verksamheten kan antingen först föreståndaren informera, varefter fortsatt information och bearbetning sker i barngruppen. Det är viktigt att rollfördelningen är klar i förväg. Några hållpunkter att utgå från vid underrättelse finns i bilaga 1 Barnsamtal Efter att information nått barnen om händelser som gjort starkt intryck på dem är det viktigt att följa upp med diskussion i barngruppen, för att möjliggöra den viktiga bearbetningen av det som skett. Se till att vara flera vuxna som känner barnen vid ett sådant tillfälle. Finns stödpersoner, som fått mera ingående kunskaper om hur krissituationer och dödsfall påverkar barn, är det bra att ha en sådan person med. Även lång tid efteråt kan barnen få oväntade reaktioner och behöva få enskilt stöd. Resurser måste därför finnas avsatta så att personal finns tillgänglig, antingen för att ta hand om barngruppen, eller för att ta hand om de behövande. Tänk på att även andra barn i verksamheten kan bli starkt berörda efter dödsfall eller olyckshändelser. Förslag på utformning av klassrumssamtal finns bilaga 2. Markering i barngruppen. Symboliska handlingar bidrar till att barnen får form och struktur på kaotiska känslor och tankar och genom att omsätta känslor och tankar i handling kan barnen konkretisera det ofattbara.
Om ett barn dött är blommor eller ljus på hans eller hennes plats en markering av sorg och saknad. Kom överens om hur länge det är lämpligt att den tomma platsen finns kvar. Efter begravningen finns det möjligheter att besöka graven. Acceptera att barnen önskar andra konkreta hållpunkter för sin sorg, såsom den dödes teckningar, slöjdalster etc. Kontakt med övriga föräldrar i barngruppen. Informera föräldrar om vad som sker i barngruppen i anslutning till det som har inträffat så att föräldrar bättre kan lyssna av sina barns upplevelser. Föräldramöte några veckor efter det inträffade känns säkert angeläget för alla parter. Barns reaktioner på dödsfall och kriser Barn har en stor repertoar av strategier för att kunna handskas med dödsfall och kritiska händelser. Barn försöker, beroende på sin ålder och mognad, att hantera det som skett. Ju äldre de blir desto större blir också förmågan att styra känslorna. De skapar inre handlingsplaner och kan i fantasin omskapa det skedda eller minska rädslan för att det skall hända igen. Genom att ändra, göra om eller hämnas kan de motverka känslan av hjälplöshet. Barn påverkas även av inre psykiska konflikter och familjens reaktioner liksom av yttre socialt tryck. Barn som varit med om ett dödsfall i familjen mår oftast bäst av att börja inom barnomsorgen så snart som möjligt och övergången underlättas genom en tidig kontakt mellan personal och föräldrar/barn. När personalen tar initiativet till kontakt visar han/hon att man bryr sig om det som hänt och vill hjälpa till på bästa sätt. Förbered barnet på mötet med barngruppen genom att i förväg låta barnet bestämma vad som ska sägas till barngruppen. Tala om att det är viktigt att berätta för kamraterna vad som skett.
Tankeruta Vilken kollega kan jag söka stöd hos i en kris- eller Katastrofsituation? Vilken kollega kan jag arbeta tillsammans med i barngruppen Om vi behöver vara fler? Vilken övrig vuxen skulle för min del vara en resurs? Hur skulle jag säga om jag i barngruppen skulle berätta om att något barn eller personal dött eller någon annan tragedi skett? Hur skulle jag säga och göra om jag till ett barn skulle Framföra att en familjemedlem råkat ut för en svår Olycka eller ett sjukdomstillstånd?/ Ska jag/vi berätta? Har jag klart för mig vilka som är mina uppgifter i en Krissituation och vad föreståndaren eller krisgrupp tar Hand om?
Underrättelse Underrättelse om dödsfall i familjen skall ett barn i första hand få av en annan familjemedlem eller av en mycket kriskunnig person. Vid sådana olycksfall eller sjukdomsfall underrättas barnet om den svåra olyckan eller sjukdomstillståndet. Säg hellre att Du inte vet utgången än att Du förvränger sanningen. När det blir personalens uppgift att underrätta enskilt barn om en familjetragedi eller underrätta barnet om svåra olyckor/dödsfall i deras närmaste omgivning, finns några punkter att ta fasta på: Den som berättar vad som har hänt bör vara någon som barnet känner tillit till eller har bra relation till. Den som berättar bör ha skaffat sig ordentlig information om när och hur det hela skedde för att kunna svara på frågor. Platsen bör vara ostörd. Berätta direkt och öppet, men med viss inledande mental förberedelse. Undvik tomma fraser. Ha tid med barnet/barnen efteråt, så att reaktioner som kommer kan få Utlopp. Lyssna! Lämna inte barnen/barnet ensamma. Om enskilt barn drabbas så bör de andra barnen i barngruppen så snart som möjligt informeras. Glöm inte att vara minst två vuxna vid ett svårt underrättelsetillfälle i en barngrupp.
Åtgärder om barn skadas under tid i barnomsorgen och transport till sjukhus behövs. 1. Kommunens försäkring på barn är en olycksfallsförsäkring (dygnetruntförsäkring) som ersätter målsmans kostnader för läke- och resekostnader, tandbehandling m.m. Se försäkringsbesked! Målsman gör skadeanmälan 2. Målsman underrättas om olyckshändelsen av personalen. 3. Transport till sjukhus beställs hos beställningscentralen, telefon 020/466100 av personalen. Barnets personnummer och namn lämnas i samband härmed liksom telefonnumret till förskolan. 4. I samband med att transport beställs hos beställningscentralen begärs också ett s.k. mellanskillnadskvitto som redovisar resa, datum och egenavgift (Detta kvitto sänder beställningscentralen till föräldern.) Obs! ingen kontantbetalning. 5. Vid kontakt med sjukhus lämnas erforderliga uppgifter. 6. Patientavgift erläggs av målsman med inbetalningskort eller direkt av förälder om denna är närvarande. 7. Blankett skadat barn fylls i på sedvanligt sätt
Kommunikation med barn och ungdomar i sorg och kris (ur Sorg och omsorg Dyregrov Raundalen) Här följer några enkla förhållningssätt för att hantera kommunikationen med barn och ungdomar som befinner sig i sorg och kris: Det är viktigt med en öppen och ärlig kommunikation - ge åldersrelevant information - undvik abstrakta förklaringar - använd inte uttryck som sömn eller resa för att beskriva och förklara döden. Ge barnen tid att kognitivt hantera situationen: - acceptera frågor och samtal om händelsen - acceptera att samtalen kan bli korta - titta i fotoalbum och minnesböcker - acceptera lekar som är relaterade till händelsen Gör förlusten verklig - dölj inte dina egna känslor - låt barnen delta i ritualer - ställ fram föremål som påminner om den döde (t ex foto och teckningar) Tala om för barnen att det är normalt att de reagerar olika - upplys dem om vanliga reaktioner - avvisa inte deras reaktioner - tala omför dem att det är smärtsamt men nödvändigt att arbeta sig igenom sina känslor - ge dem hopp, men undvik att förringa smärtan. Förslå barnen olika uttryckssätt för känslor, t ex. - teckning, målning, tidningsklipp, - trolldeg, lera papiermache - minnesalbum, utställning, uppsättning av bilder - samtal - rollspel, drama, lek och dockteater Stimulera en emotionell hantering av det skedda: - planera fortsatta aktiviteter inom förskolan och i kamratgruppen.