Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2014/2015 Skola inklusive förskoleklass och fritidshem Verksamhet: Vintrosa skola Kunskapsuppdraget: Utveckling och lärande Utifrån fokusområdet kring läsförståelse i arbetsplanen har F-3 lärarna gått en studiecirkel kring boken, Att undervisa i läsförståelse och kommer att starta med ett nytt läromedel i svenska, ABC klubben från och med åk1. Vi använder oss av materialet En läsande klass där eleverna får möjligheter att utveckla sin läsförmåga med hjälp av olika lässtrategier. Förskoleklassen, skolan och fritidshemmet stimulerar barnens läsutveckling genom bland annat läsgrupper. I förskoleklassen har vi arbetat med den språkliga medvetenheten. Vi uppmuntrar föräldrarna att läsa tillsammans med sina barn och samtala om texternas innehåll. I åk 4-6 har vi schemalagd enskild läsning 30 min/vecka, hela mellanstadiet läser. Vi har haft läsläxa på mellanstadiet och uppmuntrat föräldrarna att läsa tillsammans med sina barn genom En kvart om dagen och att samtala om texternas innehåll. I respektive undervisningsgrupp har vi gemensam högläsning och reflekterar kring innehållet enligt EPA (enskilt, par, alla) samt skrivit läslogg. Vi har läst En ö i havet i åk 4, Månfågel, Bröderna Lejonhjärta och Fröken Europa i åk 5 och Hoppet i åk 6. Samtliga gemensamma texter som eleverna har mött har gåtts igenom tillsammans med pedagog. Vi har arbetat språkutvecklande i alla ämnen där eleverna har fått möta olika texter genom att samtala, läsa och skriva med fokus på sammanhang genom ord- och begreppsförståelse. Vi har använt oss av läsfixarna. Tre undervisande lärare i matematik har under verksamhetsåret gått skolverkets matematiklyft tillsammans med lärare från Latorp och Garphyttans skolor. Under hösten arbetade de med modulen, problemlösning och under våren med taluppfattning. Vi synliggör vardagsmatematiken i samtliga ämnen och i förskoleklassen och fritidshemmets verksamhet. Vi jobbar regelbundet med problemlösning i matematik. Önskvärt är att kunna arbeta i mindre grupper för att kunna få till bra samtal kring matematik. Analys Studiecirkeln i läsförståelse var givande, men vi hade önskat att få genomföra hela kursen. Även synd att inte hela skolan gick. Kursen har gett inspiration till att arbeta mer med läsning och läsförståelsestrategier. 1
Vi använder materialet från En läsande klass regelbundet och ser en utveckling och en större medvetenhet kring läsning hos eleverna. Inför kommande läsår vill vi bestämma texter för varje årskurs som vi använder för avstämning och bedömning. Vi har en god måluppfyllelse när det gäller läsningen. Det finns ett par elever i varje klass med särskilda behov utifrån någon form av funktionsnedsättning, till exempel språkstörning som behöver mer stöd och som påverkar resultatet. Annars som helhet är det en god måluppfyllelse. I åk 1 är det fyra elever (tre pojkar och en flicka) som inte nått målet utifrån bedömningspunkt A i Nya språket lyfter. Framgångsfaktorer: - Tydlighet och förförståelse för vad som förväntas av dem i klassrummet/kunskapskraven. - Positiva förväntningar på barnen. Låta dem lyckas. Lagom svårighetsgrad på texter. - Arbetsro när vi arbetar. Positivt arbetsklimat i grupperna. - Engagerade föräldrar. - Tillgång till bibliotek. - Regelbunden läsning i skolan och hemmen. Förbättringsåtgärder: - Regelbunden talträning med talpedagog för de elever i behov av det. - Mer tid för individuell lästräning. - Speciallärartid - Mindre grupper Eleverna har utvecklat sin läsförståelse och intresset för läsning har ökat. På nationella proven i svenska i åk 3 fick alla elever godkänt på läsdelen. Måluppfyllelsen utifrån kunskapskraven i åk 3 ser som helhet bra ut. Det är en pojke som inte nått kunskapskraven i svenska och matematik och en flicka som inte nått kunskapskraven i svenska som andra språk. 12 stycken har dock inte uppnått målen i idrott och hälsa utifrån kunskapskravet i simning. Eleverna har utvecklat sin läsförståelse och intresset för läsning har ökat. Samtliga elever i åk 6 har nått godkänt resultatet på läsdelen på nationella proven i svenska och alla elever utom två nådde godkända betyg i åk 6. En flicka fick inte godkänt i engelska och en pojke fick inte godkänt i engelska, matte, bild, no, samhällskunskap, historia och teknik. Vi tror att den eleven skulle ha nått bättre resultat om han hade fått bättre förutsättningar och extra anpassningar såsom mer enskild undervisning och kortare arbetspass. En elev som fått extra anpassningar i tidigt skede har utvecklat sin måluppfyllelse från åk 3 och det visar på vikten av att sätta in stöd tidigt. Vi behöver utveckla vår dokumentation och kartläggning av elevernas kunskaper i tidig ålder för att sätta in rätt stöd snabbare. Arbetssättet i ämnet matematik som vi som gått mattelyftet använt oss av har ökat elevernas intresse för ämnet och vi planerar att fortsätta arbeta på liknande sätt under kommande läsår. Önskvärt är att skapa möjlighet till att arbeta i mindre grupper för att kunna få till bra samtal kring matematik. 2
En utveckling har skett hos eleverna, men vi funderar över om vissa elever hade kunnat nå bättre resultat om vi haft möjlighet att ägna mer tid åt dem, både högpresterande elever och lågpresterande elever. Alla elever klarar inte att vara i klassrummet för att utvecklas i sitt lärande utan behöver få komma ut och jobba enskilt eller i mindre grupper ibland. Vissa elever har inte fått det stöd de behöver för att utvecklas optimalt. Arbetet kring särskilt stöd och extra anpassningar till eleverna måste förbättras och ett förbättringsområde är våra elevsamtal. Specialpedagog har inte kunnat närvara utifrån schematekniska skäl (arbetar även på en annan skola). Det är viktigt och önskvärt att specialpedagog finns med för att stödja lärarna och driva arbetet framåt med extra anpassningar och särskilt stöd. Upplevelsen är nu att lärarna talar om den oro som de har kring elevernas kunskapsutveckling till rektor och specialpedagog, men inte får tillräcklig stöttning och att det tar för lång tid att komma vidare i frågan. Vi behöver också utveckla arbetet med att använda IKT (information- och kommunikationstekniken) som ett redskap i undervisningen och som ett stöd i arbetet med extra anpassningar. Värdegrundsuppdraget: Skolans trygghetsarbete På skolan arbetar vi med KRAFT (kamratskap, respekt, ansvar, trygghet, framtid) hela tiden och har regelbundet KRAFT-arbete med övningar, lekar, samtal med mera i klasserna. I åk 4-6 har KRAFT-arbetet levandegjorts i den dagliga undervisningen bland annat genom att vi har tittat på filmer och kopplat det till värdeorden. Under verksamhetsåret har hela skolan har träffats och haft tre KRAFT samlingar i idrottshallen. De har upplevts positiva och inneburit en möjlighet att mötas hela skolan. I åk F-3 och i fritidshemmets verksamhet arbetar vi medvetet med att alla barn ska lära känna varandra genom bland annat gemensamma friluftsdagar. På elevens val har åk 4-6 arbetat i integrerade grupper och sedan har eleverna ätit lunch tillsammans. Det har varit ett bra sätt för eleverna att lära känna varandra bättre mellan klasserna. Vi har även haft fria platser i den provisoriska matsalen under övriga dagar vilket har medfört att eleverna har suttit blandat vid borden vilket har upplevts positivt bland både elever och personal. Åk 4-6 genomförde två KRAFT-dagar under våren, en förmiddag med samarbetsövningar och sedan "Guld-ruschen". Även under vårterminen har vi genomfört KRAFT-dagar och vi avslutade med "Latjolajbandagen" för hela skolan där eleverna var indelade i integrerade grupper för att göra olika spel och samarbetsövningar. Rastvärdar finns och vägleder när eleverna har rast eller fritidsverksamhet. Vi har startat upp ett fotbollsråd på skolan med representanter från åk 4-6 efter stökigheter på fotbollsplanen. Tillsammans har vi satt upp regler för fair-play. Dessa regler har reviderats under vårterminen utifrån önskemål från eleverna om hårdare konsekvenser vid dåligt uppförande på planen. Vi har ett KRAFT råd på skolan med representanter från de olika grupperna. Det är skolans trygghetsteam som leder det arbetet. I september hölls föräldramöte med förhållandevis god uppslutning. På föräldramötena och på föräldraråden har det informerats om skolans värdegrundsarbete. Vi har gått igenom trivselreglerna och arbetar hela tiden för att hålla dem levande. 3
Under verksamhetsåret har arbetslagen med ledning av utvecklingsledarna arbetat med studiecirkelsmaterialet som förvaltning förskola och skola tagit fram om Det goda mötet för utveckling och lärande. Skolans egen trygghetsenkät genomfördes både på hösten och våren. Vårens resultat visar överlag ett bättre resultat än höstens men ett sämre resultat på bussarna. Som helhet visar enkäten på ett gott resultat, men det finns alltid saker som vi behöver utveckla och se över. Resultatet har presenterats på personalkonferens, föräldraråd och kraftråd. Vi har reviderat trygghets- och likabehandlingsplanen och i det forumet har personalen diskuterat arbetet mot kränkande behandling och hur vi bäst motverkar diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Trygghetsteamet har varit på nätverksutbildning på universitet för att få mer kunskap kring trygghets- och likabehandlingsarbetet. Under verksamhetsåret har vi gjort tjänsteanteckningar kring incidenter som hänt och följt upp dem enligt rutinerna. Vi har inte gått vidare med några ärenden till huvudmannen utan har aktivt arbetet med att ta tag i dem på direkten med lämpliga åtgärder. Brukarenkäten som genomförs årligen av Örebro kommun visar på att eleverna i stort känner sig trygga både i skolan och på fritids. Även föräldrarna upplever att deras barn är trygga på skolan och att de känner till det arbete som skolan bedriver för att alla elever ska vara trygga. Det som bland annat behöver utvecklas är arbetet med att skapa miljöer för möjlighet till lugn och ro under dagen. Stämningen på skolan är god bland eleverna som i många olika sammanhang uttrycker att de trivs på skolan. Arbetet med klimatet på fotbollsplanen behöver vi fortsätta att arbeta med. Vi har blivit mer medvetna om vårt förhållningssätt gentemot elever och föräldrar, men kan bli bättre på bemötandet oss personal emellan och skapa fler mötesplatser. Fritidshemmets verksamhet Under verksamhetsåret har vi erbjudit eleverna olika frivilliga aktiviteter i de båda fritidsgrupperna. Dagarna under skoltid är oftast fyllda och uppstyrda. Det kan därför vara skönt för eleverna att få välja vad de vill göra på fritids. På äldre fritids har vi hittat ett bra system med en närvaro tavla där eleverna sätter upp sitt namn och vilken aktivitet de är på. Vi har delat upp eleverna i olika aktiviteter nästan alla dagar och vi tycker det har fungerat bra. Det blir då mindre grupper om 15-20 elever istället för att alla är tillsammans. När det varit lov har vi åkt in till staden, Ånnaboda eller hittat på andra aktiviteter som vi i vanliga fall inte hinner göra. Den sociala samvaron och leken tillsammans med kamraterna är betydelsefull och är en styrka i fritidshemmets verksamhet. Det är viktigt att lära känna och skapa relationer med eleverna för att de ska känna sig trygga. Speciellt viktigt är det att bygga upp det arbetet direkt i början av höstterminen. Vi behöver då vara extra mycket med eleverna i olika samspel och aktiviteter. På äldre fritids måste vi ha fler samlingar/möten än vi haft under detta verksamhetsår för att eleverna ska få möjlighet till mer delaktighet och inflytande i verksamheten och för att få till en god sammanhållning. Vi arbetar för att bemöta eleverna på ett bra sätt, lyssna på dem och prata med dem om hur det är, för att skapa trygghet för dem. Årets brukarundersökning visar att eleverna känner sig trygga på fritids och att de trivs i verksamheten. Denna bild ger även föräldrarna som svarat på undersökningen. 4
Det här verksamhetsåret har vi blivit bättre på att synliggöra fritidshemmets verksamhet på hemsidan och vi har skrivit ett par informationsbrev från fritids varje termin. Vi behöver fortsätta med att lyfta fram det arbete som sker i fritidshemmet och som det viktiga komplement till skolan som det är. En gång per termin har vi inbjudit vårdnadshavarna till Dropp in fika. Det har varit uppskattat och ett trevligt inslag i verksamheten. Utifrån årets brukarundersökning är två förbättringsområden, att informera om fritidshemmets mål med verksamheten och om elevens utveckling. Många olika vuxna har under det här verksamhetsåret arbetat på framförallt yngre fritids. Det har bidragit till svårigheter i kommunikation och samarbete. Viktigt att alla på fritidshemmet får möjlighet till att prata sig samman, planera och följa upp verksamheten. Vi måste kunna visa att vi drar åt samma håll och mot samma mål. Det arbetet har bland annat försvårats av att inte alla har kunnat vara med på fritidsmötena. De flesta vuxna på fritids arbetar som resurser för enskilda elever på skoltid och det stödet som eleverna fått på skoltid finns inte i samma utsträckning på fritids. Yngre fritids personal tycker att kontakten och kommunikationen skola och fritids har varit bristfällig. Gäller även åt andra hållet, om exempelvis något har hänt på eftermiddagen så måste vi bli bättre på att berätta det till lärarna dagen efter. Äldre fritids nya tillfälliga lokaler har fungerat bra utifrån förutsättningarna och eleverna har trivts bra där. En svårighet för äldre fritids är att det är långt mellan skolgård och fritids. Vi behöver bli ännu bättre på att göra aktiviteter tillsammans mellan fritidshemmets grupper och vi måste se till att varje pedagog har ansvar för någon aktivitet regelbundet i veckan. Det har varit dåligt med kompetensutveckling riktad till fritidshemmets personal de senaste åren. Under verksamhetsåret har en fritidspedagog som också är utvecklingsledare tillsammans med rektor varit på en föredragning på universitet kring de allmänna råden för fritidshemmet. De allmänna råden finns tillgängliga i verksamheten. I början av nästa verksamhetsår ska rektor gå igenom de allmänna råden för all personal på en konferensdag samt den handlingsplan som Örebro kommun tagit fram. Under hösten planeras det sedan för en studiecirkel kring de allmänna råden för all personal som arbetar i fritidshemmen i både Vintrosa och Latorps skolor som rektor och två fritidspedagoger/utvecklingsledare håller i. Utvecklingsledarna finns också med i skolornas ledningsgrupp. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamheten planeras och följs upp både enskilt och i arbetslagen. Lärarna ansvarar för att planera den dagliga undervisningen i de olika ämnena. De har förtroendetid 10 timmar i veckan för att kunna planera och följa upp undervisningen. Förskoleklassens pedagoger har haft en timme förtroendemannatid i veckan för att planera och följa upp undervisningen samt planeringstid på arbetsplatsen. Fritidshemmets personal har också haft en timme förtroendemannatid plus viss planeringstid på arbetsplatsen. Varje vecka har arbetslagen haft gemensam arbetslagstid en och halv timma. Då har tyngdpunkten varit att planera och följa upp det övergripande arbetet i verksamheten. 5
En gång per månad har vi haft pedagogisk konferens två timmar då all personal varit med och då har också verksamhetsnära pedagogiska frågor behandlats. Vi har under tre träffar haft studiecirkel kring Det goda mötet för utveckling och lärande i arbetslagen. Fem dagar under verksamhetsåret har all personal haft studiedag och då har fokus varit på kompetensutveckling, planering och uppföljning av verksamheten. Lärarna har träffats för kollegialt lärande varje torsdag eftermiddag tillsamman med pedagoger från Vintrosa och Garphyttans skolor och har då genomfört mattelyftet tillsammans. På lärarnas studiedagar under året har vi haft fokus på bedömning, It s learning och extra anpassningar och särskilt stöd i undervisningen. Vi har inom skolan samrättat en del av de nationella proven. Pedagogiska planeringar skrivs i viss omfattning och synliggörs för elever och vårdnadshavare, men det är ett utvecklingsområde. Dokumentation sker kring elevernas måluppfyllelse. De skriftliga omdömena och IUP:erna (individuella utvecklingsplanerna) har från våren skrivits in i webbverktyget It s learning. I framtiden vore det önskvärt att även skriva de pedagogiska planeringarna där. En del lärare har redan börjat att göra det och kan i det forumet ge eleverna och vårdnadshavarna kontinuerliga formativa bedömningar. Vi har använt oss av olika kartläggningsverktyg för att följa upp elevernas måluppfyllelse, såsom, Nationella prov, Nya språket lyfter, God läsutveckling, Måns och Mia och andra diagnoser. Ett par gånger per termin har vi haft elevvårdande samtal i arbetslaget där rektor medverkat. Då har vi följt upp arbetet kring vissa elevers utveckling och lärande mer noggrant. Detta är ett utvecklingsområde och vi behöver få till en större kontinuitet i uppföljningsarbetet för enskilda elever där också specialpedagog har möjlighet att medverka. Framförallt behöver vi följa upp arbetet med extra anpassningar, att de fungerar på ett bra sätt och leder till utveckling. Elevhälsoteamet har träffats tre fyra gånger per termin för att följa upp elevärenden. Vi har genomfört föräldramöten, föräldraråd och utvecklingssamtal. I dessa forum har verksamheten följts upp på olika nivåer och med olika aktörer. Under våren provade åk 4-6 att erbjuda gemensam utvecklingssamtalstid för alla elever och deras vårdnadshavare då alla ämneslärare närvarade och inte bara mentorerna. Vi har genomfört trivselenkät, brukarenkät samt medarbetarenkät för att följa upp verksamhetens kvalité. 6