Storfors kommun Kvalitetsredovisning 2009 för Grundskoleverksamheten i Storfors kommun Kroppaskolan
Innehåll Inledning 1. Beskrivning av verksamheten 2. Elever 3. Personal 4. Förutsättningar 5. Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen 6. Måluppfyllelse Grundskoleverksamhetens prioriterade mål- Kunskap och bedömning 7. Övriga mål att utvärdera 8. Sammanfattning av året 9. Åtgärder för förbättring
Inledning Enligt regeringens förordning om kvalitetsredovisning är varje kommun skyldig att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Redovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet, samt att se att det system som uppgjorts fungerar mot uppsatta mål. Kvalitetsredovisningen ska vara framåtsyftande och ligger till grund för utvecklings- och verksamhetsplanering för kommande period. Det årliga upprättandet av lokala arbetsplaner samt utvärdering sker enligt gemensamma riktlinjer för grundskoleverksamheten. Skollagen, läroplanerna och skolförordningar anger de nationella mål och riktlinjer vilka skall förverkligas i den lokala verksamheten. Grundskolans utvärderingar ligger till grund för kvalitetsredovisningen.
1.Beskrivning av verksamheten Kroppaskolan, F-3, har 126 elever indelade i 6 åldershomogena klasser. F-3 består av ett arbetslag med 6 lärare, 1 förskollärare, 1 fritidspedagog, 1 barnskötare och en specialpedagog. 10% av en lärartjänst är avsatt till lagledaruppdrag och specialpedagogen har 20% avsatt till att arbeta med matematikutveckling. Kroppaskolan har en specialpedagogisk enhet kallad Oasen där elever med behov av särskilt stöd kan få hjälp. 2.Elever Antal elever 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Förskoleklass 27 30 42 25 Åk 1 19 27 31 41 Åk 2 32 24 30 32 Åk 3 40 35 23 32 Oasen, specialundervisning, antal elever varierar utifrån behov av stöd. Totalt 118 116 126 130 3.Personal 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Förskoleklass 1,6 1,6 2,6 1,6 Åk 1-3 och specialundervisning 6,65 6,45 6,3 6,6 Lagledare 0,1 0,1 0,1 0,2
Indikatorer 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Personaltäthet-antal elever/heltidsanställd lärare åk F-3 15,4 17,98 13.47 Behörighet, åk F-3 100,00% 100,00% 100,00% 4.Förutsättningar 4.1 Lokaler- utemiljö- material Lokaler Kroppaskolans lokaler har god standard, men det är inga ändamålsenliga skollokaler. Det är lågt till tak och många av rummen är små, vilket gör att det känns trångt och instängt. Luften inomhus är väldigt torr. Utemiljö Då förskolan Hagen blev av med sin lekgård pga ett väg- och rondellbygge fick Kroppaskolan avstå en del av skolgården till dem. Tanken var att skolgården istället skulle utökas mellan Kroppa- och Vargbroskolan, men så har inte skett än. Många elever upplever att skolgården är tråkig och erbjuder för få aktiviteter. Den är i stort behov av upprustning och förbättring. Personalen har fått vara med och göra ett förslag på hur det ska se ut. Skadegörelse i olika omfattning förekommer då skolans gård används av allmänheten på kvällar och helger. Skolan har lagom gångavstånd till Skolskogen, vilket gör att den används flitigt. Tyvärr har även denna utsatts för skadegörelse. Material Det flesta nödvändiga läromedel och material kunde köpas in som vanligt, men ett inköpsstopp i slutet av året påverkade inköp som inte kunnat planeras i förväg. 4.2 Organisation Rektor har ansvar för flera skolor, varav Kroppaskolan är en. Ett arbetslag på Kroppaskolan omfattar F-åk 3. Arbetslaget leds av en lagledare, som har 0,1 % nedsättning i tjänsten för detta. Lagledaren ingår i skolans ledningsgrupp och ska vara rektors språkrör ut i arbetslagen. Lagledaren ansvarar bl a för att fatta enkla beslut som rör verksamheten, stå för inköp och ansvara för arbetslagets budget. En gång/vecka träffas lagledare och rektor.
En gång/vecka är det ae-konferens och en gång /månad är det apt. Kurator handleder arbetslaget en gång/månad. 4.3 Ledning Rektor deltar i arbetsplatsträffarna, de flesta ae-konferenser, klasskonferenser, Loksam och medarbetarsamtal. Eftersom han ansvarar för flera skolor har han ingen möjlighet att delta i det dagliga arbetet, vilket vore önskvärt. 4.4 Kompetensutveckling Vårt arbete med Kunskap och bedömning fortsatte. Några gick matematikutbildning i Karlstad (RUC). Under hösten startade en utbildning i SET och SPSM kom hit vid ett par tillfällen och föreläste. Vi läste 5 böcker, utvalda av resursteamet, som vi sedan diskuterade i arbetslaget. 5.Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen 5.1 Normer och värden Kroppaskolan arbetar utifrån demokratiska värden där alla ska trivas, känna trygghet och arbeta med glädje och nyfikenhet i en fysiskt stimulerande miljö. Barn och ungdomar med behov av stöd ska upptäckas tidigt och ges optimala möjligheter att utvecklas. Föräldrar ska känna delaktighet i elevernas och skolans arbete. Eleverna ska få redskap för ett livslångt lärande och utveckla sin sociala kompetens. Läroplanen anger mål för skolans arbete. Medvetenheten om läroplanen har ökat i samband med vårt arbete med Kunskap och bedömning. 5.2 Utveckling och lärande På Kroppaskolan arbetar man med Portfolio och använder samma pärm som följt eleven från förskolan. Portfolion finns tillgänglig för eleverna och ska kunna användas som underlag vid utvecklingssamtal. Det har diskuterats om rubrikerna på försättsbladen ska ändras när barnen börjar skolan, för att bättre passa vårt arbete och göra det lättare att sätta in arbeten på rätt ställe. Detta så att elevernas utveckling blir mer lättöverskådlig. Under året har vi utvecklat en sk IUP-pärm, som används vid utvecklingssamtalen. Denna innehåller bedömningsmatriser, utvecklingsstegar och en IUP. Starten med dessa pärmar har varit tung, både för lärare, elever och föräldrar. Det har varit många nya papper att sätta sig in i. På sikt
kommer det dock säkerligen leda till att man får en mycket bra överblick över elevernas utveckling. Innehållet i pärmen har diskuterats och omarbetats. Frågan är om det behövs det så många papper. 5.3 Elevers inflytande Eleverna deltar i klassråd, elevråd, matråd och BUS-råd. På Elevens val har de också möjlighet att få inflytande över sitt lärande. 5.4 Tidsplan för överlämnande förskola-förskoleklass, förskoleklass-år 1 och år 3-4 Övergång från förskola till förskoleklass, från förskoleklass till år 1 och från år 3 till år 4 sker enligt Tidsplan för överlämnande... för respektive. Planen är utarbetad av resursteamet. 6.Måluppfyllelse Grundskoleverksamhetens prioriterade mål- Kunskap och bedömning 6.1 Mål Sedan läsår 2005/2006 har grundskolan i Storfors haft Kunskap och bedömning som prioriterat mål i ett led till att öka måluppfyllelsen. Vi har bl a arbetat med att skriva planeringar utifrån läroplanens mål och utifrån dessa göra bedömningsmatriser. Vi har i och med detta blivit mer medvetna om målen. Arbetet med att även göra eleverna mer medvetna om dessa har börjat. Synen på bedömning är inte längre en fråga som rör enbart de högre årskurserna. Processen har känts onödigt långdragen, men resultatet att vi och eleverna fått mer insikt i vad som ska bedömas, är positivt. 6.2 Nationellt mål Lpo- 94 Lpo -94 anger de allmänna mål och den värdegrund som ska gälla för skolans verksamhet. Målen sammanfattar de kunskaper som är väsentliga att utveckla. Utbildningen ska vara likvärdig i landet. 6.3 Utveckling och lärande Skolan skall sträva efter att varje elev: utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egna och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
6.4 Grundskolans egna mål Skolans uppdrag enligt Lpo 94 är att främja ett lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper och lägga grunden för ett livslångt lärande. Läroplanen anger mål att sträva mot vilka anger inriktningen på skolans arbete, en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Den anger även de mål som ska uppnås, det vill säga vad eleverna minst ska ha uppnått när de nlämnar skolan. Det åligger skolan att eleverna ges den möjlighet som behövs för att uppnå dessa mål. 6.5 Arbetssätt /metod Som tidigare nämnts arbetar vi nu med matriser och utvecklingsstegar. Dessa används vid utvecklingssamtalen. En individuell utvecklingsplan (IUP) skrivs utifrån en gemensamt utarbetad mall. Målet är att eleven ska få en helhetsbild av sitt lärande. Detta ska vidare skapa motivation att nå nya mål och förhoppningsvis få elever att ta mer ansvar för sin utveckling. 6.6 Utvärdering/resultat Utvärdering har skett gentemot uppställda mål. Vi har även haft möjlighet att diskutera det prioriterade målet vid konferenser, arbetslagsträffar och kompetensutvecklingsdagar. Vi anser att vi inte nått målet att nå ökad måluppfyllelse, men att vi har kommit en bit på väg. 6.7 Analys av utvärdering /resultatet Vi anser att matriserna och kunskapsstegarna nu gör att man tydligare kan se var eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Vi upplever dock att de är för omfattande och att allt inte är tydligt. IUP n har gjort att eleverna fått möjlighet att uttrycka sig. Dessutom har fler fått bättre självinsikt. Ett problem har varit att vissa elever haft svårt att uttrycka sig positivt kring sin egen utveckling. 6.8 Bedömning av måluppfyllelse Nationella prov år 3, Kroppaskolan vt 2009 Antal elever som gjort proven Uppnått målen Ma 20 st 85,00% Sv 20 st 80,00%
7.Övriga mål att utvärdera 7.1 Elever i behov med särskilt stöd Positivt var att specialpedagogen inte behövt vikariera, utan har fått tid för sitt arbete. Däremot har delar av specialpedagogens tid fått användas till att vara rastvakt för förskoleklass. Specialpedagogen har också varit på utveckling som tagit tid från undervisningen. Även om det satts in vikarie, så har inte kvaliteten blivit lika god. Resursen har fått användas till andra områden än till barn med särskilda behov. Den resurs som fanns vt -09 gjordes om till 50% resurs och 50% till fritidsverksamheten. Det har varit bra att få en röd tråd inom matematiken från F-9 genom matematikutbildningen (RUC). 7.2 Elever med annat modersmål än svenska Storfors kommun är sedan ett antal år mottagningskommun för kvotflyktingar. Kroppaskolan har karen, farsi, och albanska som modersmål. Eleverna undervisas 80/vecka. Undervisningen är förlagd utanför schematid. 7.3 Pojkar och flickor Genusarbetet har inte varit prioriterat på Kroppaskolan annat än att skolans dagliga arbete utgår från alla elevers lika värden oavsett kön. 7.4 Likabehandlingsplanen På Kroppaskolan ska inge elever diskrimineras eller trakasseras på grund av könstillhörighet, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Ingen elev ska utsättas för kränkande behandling. Trygghetsgruppen på Kroppaskolan arbetar aktivt mot mobbning och annan kränkande behandling. Gruppen har träffats och samrått och samtal med elever har genomförts. I gruppen ingår rektor, specialpedagog, en lärare och en fritidspedagog. Både elever och föräldrar har fått information om planen och hur Trygghetsgruppen arbetar. Ett väl fungerande förebyggande arbete med till exempel rastvakter och trivselregler som är väl kända för elever och föräldrar har varit viktigt för skolan. Under året har vi haft ett fortlöpande arbete med barns rättigheter, demokrati, social och emotionell kompetens, osv
8.Sammanfattning av året Under våren fungerade verksamheten mindre bra p g a otydlig ledning. Under hösten har det fungerat bra. Det har inte känts bra att resursen, som behövts till barn i behov att särskilt stöd, har fått användas till annat, ex följa elever till idrott och buss. Detta har också behövts för att få verksamheten att fungera, men det har känts onödigt att slösa högskoleutbildad personals tid på detta. Under hösten var situationen i 1:orna väldigt rörig, men då extra resurs sattes in november blev det mycket bättre. Skolgården har under året varit under all kritik. Under hösten introducerades s k Bokpåsar, vilka eleverna fått låna hem. Detta verkar ha lett till ett ökat läsintresse i klasserna. Skolskogen har nu börjat användas regelbundet av de flesta. Under hösten började vi så smått att förbereda oss och planera för hur vi ska komma igång med praktisk matematik. Något nytt har varit att förskoleklass har fått prova på teckenspråk med hjälp av lärare från högstadiet. Detta var mycket uppskattat. 9.Åtgärder för förbättring Under 2010 behöver vi arbeta vidare med vår IUP-pärm. Vi behöver utvärdera matriser och kunskapsstegar för att se vad som är bra och vad som behöver förbättras. Går det att minska ner på något? Vi kommer att utveckla det påbörjade arbetet med praktisk matematik. Skolgårdsplanen måste verkställas. 2010-04-20 Charlotta Johansson