Dokumentation i vården, när, var och hur? Tromsö den 16 januari 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen



Relevanta dokument
Förändringsarbete i vården varför är det så svårt? Tromsö den 14 maj 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Vaernes den 20 november 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/ Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare

Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Enköping den 10 mars 2015 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Strukturerad och ostrukturerad dokumentation

Kvinnosjukvården. Värmland

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Klassifikationer och hkodverk

Effektivare administration i Region Skåne

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Beredningen för integritetsfrågor

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Framtidens Digitala Sjukvård. bit för bit

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1

Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal

Hur ser tidsplanen ut för införandet i Region Halland?

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Möjligheter och risker med journalen på nätet

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Från sämst till bäst i klassen

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Sammanhållen journalföring

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt

Storträff för ombud Linköping och Norrköping

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

PATIENT INSKRIVEN PÅ EN KLINIK FLYTTAS TILL VÅRDENHET PÅ ANNAN KLINIK...

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Rutiner för granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt (NPÖ)

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Partus, manual för sekreterare

Patientlagen och Patientdatalagen

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Hur ska bra vård vara?

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT Ingrid Eckerman

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer

Beredning Nord. Ledamöter

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster

Journal via nätet. Frågor och svar. Koncernkontoret Hälso- och sjukvård. Om e-tjänsten Journalen

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Taligenkänning. - Anteckna direkt in i journalen med rösten. Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir.

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Det datajournalen inte kan leverera till registret borde registrets vårdapplikation

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Svensk författningssamling

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

Dialogseminarium tema 2 Dokumentation och uppföljning

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Projektdirektiv. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen [Nämnd/Förvaltning/alternativt blank] Teknisk anslutning av TakeCare till Journalen via nätet

En modern sjukvård för alla inte bara några

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Data till och från kvalitetsregister

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Patientdatalag (2008:355)

Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET

Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare. September 2014

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation

Nytta med arketyper i journalsystem

Journalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen

Varningsinformation/Uppmärksamhetssignal. Stockholm Carina Zetterberg

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Transkript:

Dokumentation i vården, när, var och hur? Tromsö den 16 januari 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Från kaos till struktur i vårddokumentationen

Universitetssjukhuset i Örebro Ca 3500 anställda 660 sängar Upptagningsområde 250.000 invånare

Dokumentation i vården och nationella tjänster inom e-hälsa

NI = Nationell informationsstruktur NF = Nationellt fackspråk (Snomed)

Allt fler nationella tjänster inom e-hälsa NPÖ (Nationell PatientÖversikt) MVK (Mina VårdKontakter) NOD/Pascal (Nationell OrdinationsDatabas) Infektionsverktyget Nationell e-remiss Hälsokonto på nätet m.m.

Patientens journal på nätet

Vad krävs för att e-hälsosatsningarna ska ge något positivt till vården?

Arbete måste ske på alla nivåer i vården Departementet Socialstyrelsen Landstingen/Regionerna Sjukhus Vårdcentraler/Kliniker/Vårdenheter Enskilda anställda i vården

Dokumentationen i svensk sjukvård är en patientrisk! och en tidstjuv av stora mått.

Vi har för mycket dokumentation upprepningar dubbeldokumentation

Dokumentationen följer personalkategori och/eller kontakttyp, inte processen kring patienten

Vi arbetar fortfarande med. läkarjournal sköterske/omvårdnadsjournal sjukgymnastjournal arbetsterapeutjournal kuratorsjournal logopedjournal

Istället för med. Patientjournal!

Läkarna vill ha sammanfattande sökord för fri text och anser det viktigt att kunna sätta sin egen prägel på dokumentationen.

Viktigt för vem?

och i VIPS-dokumentationen fortsätter sköterskorna mfl. att producera anteckningar som läkarna vägrar att läsa

Vårddokumentationen är till mycket stor del upprepningar

Ca 70% av det som står i läkaranteckningar är upprepning av vad son tidigare skrivits

Sköterskorna dokumenterar både vad som görs och inte görs..

Vårdpersonalen dokumenterar oftast i fritext och efter sina egna individuella önskemål och tyckande

Dokumentationen varierar mer med personerna som dokumenterar än med patienterna och deras tillstånd

200 op-berättelser hysterektomi, 11 doktorer. 11 olika sätt att skriva. Sammanställning av alla. Alla nöjda och säger, det är så jag skriver!

Vad behöver vi dokumentera för att patienten ska få god vård i dag och framtiden?

Vårdpersonal i Sverige använder ca 30% av sin arbetstid till vårdadministration

Varför protesterar inte arbetsgivaren?

Hur dokumenteras att något är normalt?

Hjärta: U.a. Hjärta: Inga patologiska fynd Hjärta: Regelbunden rytm, rena toner, inga biljud.

Hjärta: Ingen arytmi noteras, pulsen har normal frekvens. Inga patologiska blåsljud auskulteras. Hjärta: Befinnes vara normalt avseende rytm och toner. Hjärta: Endast normala fynd noteras Hjärta: Allt är normalt vid undersökningen

Svårt att hitta i den omfattande, svårlästa och svårtolkade dokumentationen SÄKERHETSRISK!

Förlossningsjournal från 1893

Journal från 1926 och 1942

Journal från 1942

Varför dokumenterar vi? För att markera revir För att markera vikten av sin arbetsinsats För att markera att man gjort något under sitt arbetspass För att skydda sig om det skulle bli ett anmälningsärende

Socialstyrelsen ger ofta mycket motsägelsefulla signaler avseende dokumentation Skapar stor oro

Att gå över till elektronisk hantering av all sjukvårdsdokumentation är en av de mest genomgripande förändringar som sjukvården genomgår i modern tid

Det innebär nytt sätt att arbeta, som berör alla patienter och all personal i alla delar av vården under 24 timmar/dygn

Sjukvården har i stort sett hittills misslyckats med att datorisera verksamheten

Samtliga landsting i Sverige har i dag datorjournal, men ingen har utnyttjat teknikens möjligheter i någon större utsträckning

Datoriseringen

Vi har i princip skaffat ett elektroniskt arkiv, avancerade skrivmaskiner och möjligen tillgång till lite grafiska kurvor av blodtryck och pulsmätningar

Varför är det så svårt?

Redskapen (=journalsystemen) är kanske inte idealiska?

I ett dokumentationsperspektiv är ca 75% av vårdkontakterna gällande ett problem vid ett tillfälle

Dokumentationssystem byggs oftast för patienter med multiproblem och återkommande vårdbehov

Detta tynger dokumentationen för de 75% vårdkontakter som kan dokumenteras enklare utan minskad säkerhet

Systemtillverkarna låser, på vår egen begäran, in oss i traditionellt tänkande.

Att bara läsa den egna professionens anteckningar

Arbetsuppgifter flyttas mellan personalkategorier, vilket kräver en annan syn på dokumentation

Förutsätter att medicinsk dokumentation ska dikteras.

Vi får inte fortsätta att betrakta det som självklart att det tar längre tid att skriva själv än att diktera

Om det går lika snabbt att skriva själv som att diktera borde det vara en självklarhet att inte använda diktafon. Det är inte bara doktorns tid som kostar

Tal till text diktering

Hur fungerar egentligen systemförvaltningarna?

Har man rätt kompetens i förvaltningarna? Har förvaltningarna fått rätt förutsättningar för att kunna förvalta och utveckla ett dokumentationsverktyg?

Informatik - informatiker

Om vi ska kunna utnyttja den avancerade teknik som vi redan investerat i måste vi ändra vår syn på dokumentation

och det viktigaste av allt är att vi börjar se den nya tidens potential.

..och ser på nya sätt att dokumentera, som viktiga verksamhetsförändringar

Det hjälper inte att skaffa nya dokumentationssystem om vi inte ändrar synen på dokumentation

Vilket arbete ligger framför oss?

Samtliga ledningsnivåer i vården måste ta sitt ansvar

Socialstyrelsen måste etablera nära samarbete med vård- och omsorg för att få till stånd en fungerande nationell informationsstruktur

Kan Socialstyrelsen acceptera att man bara dokumenterar avvikelser från normalförlopp utan att riskera att bli fälld? Skulle spara mycket dokumentationstid.

Landstingens/regionernas ledning måste visa intresse dokumentation tillsätta kompetens (med mandat) på central nivå kräva efterlevnad av regelverk

ge status till arbete med dokumentationsutveckling kräva läkarna medverkan reellt ge systemförvaltningarna

Endast undantagsvis kommer initiativen till denna förändring att komma från vården. Måste styras och initieras uppifrån.

Vad måste göras direkt i vården? Det handlar om en omfattaande verksamhetsförändring

Vad behöver vi dokumentera för att patienten ska få god vård i dag och framtiden?

Att ändra attityder och rutiner (det absolut svåraste?)

Mycket starka konservativa krafter agerar i vårdmaskineriet Vad gör vi åt det? Vem ska göra något åt det?

Sofokles Att vara kortfattad är tecken på visdom

Kanske går det lättare nu när vi får in SMS-generationen i leden.

SMS - stilen, hemska tanke eller?

Framme älskar dej J

Allt väl här också. Sköt om dig och var försiktig. Mor

Skönt M

Förkortningar Bb Bil Bil BP BPU Ca Cx DBT Bäckenbotten Bilateral Bilirubin Beräknad partus Beräknad partus enligt ultraljud Cirka Cervix Diastoliskt blodtryck?

i.s.m I samband med Maa Med anledning av? Mp Menopaus PN Partus normalis Smgr Smörgåsrån S.s.o? Sgs Så gott som Ss Sjukskriven Usg Ultraljudsundersökning?

Vad ska vi språkligt kräva av journaldokumentationen i vården?

Stavning Meningsbyggnad Svenska språket Vilket är vårt ansvar?

Vad är lägsta acceptansnivå på stavning och grammatik i en journalanteckning?

Det som skrivs ska vara begripligt och inte kunna missförstås

Dokumentation är en av de få patientnära momenten i vården, som går att automatisera

Vi måste gå från fritextbaserad till starkt strukturerad dokumentation och..

.och Minska Förenkla Patient- och processinrika Styra dokumentationen, för att säkra att informationen uppfattas rätt vid återanvändning

Mallarnas innehåll utformas efter patientgruppens behov och vårdens innehåll

Vården av patientgrupper som utreds och/eller behandlas på likartat sätt ska alltid dokumenteras på samma sätt

Mallarna måste byggas upp efter. lagar och riktlinjer nationella, regionala och lokala vårdprogram och riktlinjer flödet i verksamheten vilka personalkategorier som deltar i den aktuella vården

Innehållet i mallen. ska täcka behovet för patientens vård vid det aktuella vårdtillfället ska täcka behovet för ev. framtida vård

Vad är det verkliga dokumentationsbehovet för vårdkontakten?

Identifiera allt utdatabehov

Även vid mycket svåra sjukdomstillstånd kan dokumentationen struktureras hårt.

Cancersjukvården arbetar oftast efter vårdprogram, som dessutom i många fall är nationella

Vi måste (tvingas?) göra lika i mycket större utsträckning

Att göra lika hur lätt är det? 7 olika läkare (specialister) fick samma kompletta journal och ombads sätta diagnos (ej kod) Följande diagnoser sattes: Ovarialabscess Bäckenabscess Frosen Pelvis Tubarabscess Spridd bäckenperitonit Inflammatoriska adherenser Pyometra

Sekreterare (van kodare) kodsatte diagnoserna enligt följande Ovarialabscess N70.0 Bäckenabscess K65.0 Frosen Pelvis N94.8 Tubarabscess N70.0 Spridd bäckenperitonit N73.5 Inflammatoriska adherenser N73.6 Pyometra N71.1

En och samma journal gav 7 diagnoser och 6 koder av sammanlagt 7 doktorer och en sekreterare. Det är inte lätt att göra lika! Men vi måste skaffa oss hjälpmedel för att klara det bättre. Och ändra attityder!

Koderna måste fångas med automatik i den löpande dokumentationen för att det enorma dubbelarbetet med kodsättning ska kunna upphöra.

Man kan strukturerad dokumentationen ganska långt i en textbaseras journal, men med modernare verktyg kan man få större vinster

Strukturerad dokumentation med blankettmallar inmatning i kryssmallar förvalda frastexter kontroll av inmatad data visst beslutsstöd

är direkt tillgänglig ska inte dikteras kan ge stöd till korrekt kodsättning, eller automatisera kodsättningen

Skövde 20100929 Carina Zetterberg

Dokumentation av diabeteskontroll i journalsystemet

Mappning mot Snomed kan göras direkt i mallen

430710003 266886007 429740004 430710003 ärftlighet för tromboembolisk sjukdom 266886007 ärftlighet för tumör i kvinnliga könsorgan 429740004 ärftlighet för malign brösttumör

xxxxxxxxxx Ingen aktuell medicinering 250423000 positivt graviditetstest 250425007 negativt graviditets-test xxxxxxxxx graviditetstest inte utfört

Kvinnoklinikens blankettmall Familjeplanering sparar ca 32 sekreterartimmar/månad jämfört med tidigare dokumentation.

Inga diktat Snabbare statistikuttag dokumentationen är styrd alla uppgifter finns med (Automatiserat statistikuttag)

Uppskalat till hela landet motsvarar detta arbetet för ca 30 sekreterare för denna enda besökstyp

Motsvarande siffra om dokumentations-modellen används på 75% av alla operationer som görs i landet är ca 1000 heltidsarbeten

Uppskattningsvis kan 50-75% av all klinisk dokumentation i Specialistsjukvården skapas med hjälp av liknande verktyg

Strukturerad dokumentation med blankettmallar ger.

Nytänkande Från flera steg Bryt traditioner! Till ett steg!

Snabbare dokumentation Från flera steg informationen tillgänglig direkt kostnadseffektivt Till ett steg!

Strukturerad dokumentation processinriktad adekvat likformig styrd

Ökad patientsäkerhet genom enhetlig dokumentation minskad risk för feltolkning att informationen är lättare att hitta

Korrekt kodsättning Automatiserat och utan dubbelarbete

Från journal till kvalitetsregister Med automatik!

Synergieffekter Samarbete mellan Förvaltningar Kliniker Yrkesgrupper Vårdpersonal Systemutvecklare

Journalen kan fokuseras på patienten och stödja processen kring patienten

.. inte vara en del av reviren och hierarkierna i sjukvården

Framtidens dokumentation-hur ser den ut, hur vill vi ha den?

Nya utmaningar avseende vårddokumentationen kräver redan vår uppmärksamhet

Patientens journal på nätet kräver lite eftertanke avseende dokumentationen

Ska journalen kopplas till Facebook eller..

Hur ska vi hantera sociala medier?

Vi måste ta tillvara den moderna teknik vi använder privat, även i vården

Tack för uppmärksamheten carina.zetterberg@telia.com carina.zetterberg@socialstyrelsen.se