Ordförandeförslag Diarienummer Göran Nilsson (M) 2014-02-25 UN-2014/101 Hantering av kommunala resultatenheters över/underskott inom UN-2014/101 Förslag till beslut beslutar att tillskriva kommunstyrelsen med begäran om att fr. o m budgetåret 2014 införa ett system där resultatenheterna får ta med sig över och underskott till nästkommande budgetår i enlighet med de principer som framgår av bifogad handling Göran Nilsson (M)
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Peter Svantesson 2013-02-19 UN-2014/101 Hantering av kommunala resultatenheters över/underskott inom UN-2014/101 Förslag till beslut beslutar att tillskriva kommunstyrelsen med begäran om att fr. o m budgetåret 2014 införa ett system där resultatenheterna får ta med sig över och underskott till nästkommande budgetår i enlighet med de principer som framgår av bifogad handling FÖRTYDLIGA Bakgrund Staten har i lagstiftning reglerat tilldelningen av medel till fristående förskolor och skolor. Centralt i lagstiftningen är att kommunal och fristående verksamhet skall ha likartade ekonomiska förutsättningar; bidrag på lika villkor. Knivsta kommun har en strikt tillämpning av lagstiftningen. Dock finns ett område där villkoren inte är likartade för fristående enheter och kommunala enheter. Det handlar om möjligheten att ta med sig över- och underskott över årsskiften. I syfte att skapa mer likartade förutsättningar, men också i syfte att ge förutsättningar för en mer långsiktig och strategisk ekonomisk planering ute på resultatenheterna vill förvaltningen därför föreslå att ett system för hantering av över- och underskott införs. Peter Svantesson utbildningschef
Hantering av kommunala resultatenheters över/underskott inom Resultatutjämning kan användas för att utjämna resultat över en cykel. Den gör det möjligt att reservera en del av eller hela överskottet i goda tider för att täcka underskott kommande år och ger därmed förutsättningar för en mer långsiktig användning av resurser. Den ger även enheterna incitament att sträva mot överskott samt en likställig situation för fristående enheter. Systemet som införs måste vara långsiktigt stabilt för att inte riskera att förtroendet för systemet förloras och incitamenten minskar. Resultatutjämning föreslås införas för verksamhetsområdena Förskola (exkl. dagbarnvård) och Skolverksamhet och skolbarnsomsorg. Praktiskt tillvägagångssätt Över/underskott år t hanteras år t+1 genom att kommunbidraget till respektive enhet i januari t+1 höjs/sänks med motsvarande belopp. Regleringen sker gentemot Ansvar 942 Skolchef genom att den totala innehållna summan motsvarande sänkningar av kommunbidraget till enheterna överförs från Ansvar 940, Utbildningschef, till 942 Skolchef. Ökningar av kommunbidraget till enheterna sker från Ansvar 942. Om de kommunala enheterna totalt står för ett underskott år t blir potten hos 942 positiv och tvärt om. Potten reserveras för reglering av under/överskott. Påverkan på nämndens resultat Så länge inte enheterna använder ett ackumulerat överskott eller gör en besparing motsvarande ackumulerade underskott påverkas inte nämndens ekonomi av systemändringen. Om enheterna använder ett sedan tidigare ackumulerat överskott, d v s medel som inte finns UN:s ram, går nämnden med underskott. Motsatt situation inträffar när enheterna gör en besparing motsvarande ett ackumulerat underskott. Därmed påverkar införandet av resultatöverföring inom utbildningsnämnden kommunens ekonomi och nämnden skulle behöva söka acceptans för förfarandet hos KS. Införandet är inte överensstämmande med budgetreglementet, nämnden får inte förbruka mer än tilldelad budgetram ett visst år. Alternativet är att nämnden avsätter en pott centralt för att minimera risken att nämnden ska gå med underskott år då enheterna använder sitt ackumulerade underskott. Denna pott måste ligga i det s k återtaget och påverkar priserna till samtliga kommunala enheter. När uttaget av överskott kommer att ske kan inte styras centralt av förvaltningen och det finns en svårighet i att budgetera storleken på potten. Regler för överskott: Avsikten är inte att överskott systematiskt ska ackumuleras till betydande belopp. Enheterna kan maximalt medföra 2 procent av innevarande års bruttobudget, även ackumulerat. Andelen bör läggas på en sådan nivå att inte riskerar att hamna i situationen att ett större ackumulerat överskott används under året än den pott som kunnat avsättas i återtaget. För att få föra med sig ett överskott mellan budgetåren måste oförbrukade överskott från tidigare år vara förbrukade.
Maxnivåer enl 2013 års budget: Förskola Bruttobudget 2013 1 % av BG 2 % av BG 5 % av BG Verktygslådan, MW 6 674 011 66 740 133 480 333 701 Gredelby fsk, EWS 7 262 280 72 623 145 246 363 114 V:a Ängby fsk, CS 5 549 705 55 497 110 994 277 485 Lagga fsk, SC 1 810 564 18 106 36 211 90 528 Skutan, CS 7 522 168 75 222 150 443 376 108 Tärnan, AN 5 574 283 55 743 111 486 278 714 Myrstacken, SS 3 188 431 31 884 63 769 159 422 Jollen, CS 876 495 8 765 17 530 43 825 Citronen, CS 2 252 832 22 528 45 057 112 642 Trollskogen, SS 4 081 667 40 817 81 633 204 083 Spillkråkan, MW 6 637 962 66 380 132 759 331 898 Runstens fsk, EWS 816 742 8 167 16 335 40 837 Tallbacken, AN 7 523 377 75 234 150 468 376 169 Långhundra skola fsk, SC 2 316 849 23 168 46 337 115 842 Totalt 62 087 366 620 874 1 241 747 3 104 368 Grundskola Bruttobudget 2013 1 % av BG 2 % av BG 5 % av BG Thunmanskolan, MR 24 667 733 246 677 493 355 1 233 387 Alsike skola, PS 28 397 619 283 976 567 952 1 419 881 Brännkärrskolan, SS 9 645 829 96 458 192 917 482 291 Lagga skola, SC 6 852 380 68 524 137 048 342 619 Gredelby skola, EWS 11 999 991 120 000 240 000 600 000 Segersta skola, TH 15 179 285 151 793 303 586 758 964 Ängbyskolan, PZ 20 883 133 208 831 417 663 1 044 157 Långhundra skola, SC 5 879 069 58 791 117 581 293 953 Totalt 123 505 039 1 235 050 2 470 101 6 175 252 Överskotten ska användas i verksamheten och får inte användas till långsiktiga kostnadsåtaganden som sträcker sig längre än under nästkommande budgetår eller till kostnadsdrivande ändamål (såsom fasta anställningar), utan ska användas till exempelvis kompetensutveckling eller visstidsanställningar. Endast positiva resultat som uppstått som ett resultat av enhetens eget handlande ska föras över. Vad som är eget handlande bör tolkas brett. Ett överskott som uppstår på grund av t.ex. organisatoriska förändringar, personalrelaterade kostnader eller barn/elevvolym ska ses som ett resultat av eget handlande. En förutsättning för resultatöverföring är att överenskomna åtaganden har uppfyllts när det gäller mål och kvalitet. Regler för underskott: Ett års underskott ska täckas maximalt 3 år efter det år underskottet uppkommit. Om inte tillräckliga åtgärder vidtas kan beslut fattas om att frånta delegation och attesträtt för resultatenhetsansvarig.
har rätt att fatta beslut om avsteg från regeln om att underskott ska vara återbetalt inom tre år från det att underskottet uppstod om det föreligger synnerliga skäl, exempelvis att underskottet har täckts på ansvarsnivå. Såväl planerade underskott av strategisk karaktär som går att härleda till kända verksamhetsförändringar eller liknande och underskott som beror på plötsliga eller oförutsedda förändringar hanteras inom ramen för regler för underskott. Vid synnerliga skäl bedöms underskottet i särskild ordning av. Endast negativa resultat som uppstått som ett resultat av enhetens eget handlande ska föras över. Vad som är eget handlande bör tolkas brett. Ett underskott som uppstår på grund av t.ex. organisatoriska förändringar, personalrelaterade kostnader, barn/elevvolym eller brister i den ekonomiska uppföljningen ska ses som ett resultat av eget handlande.