Redovisning av uppdraget att ta fram ett regelverk för användande av eget kapital i nämnder

Transkript

1 Kommunfullmäktige Handling 2019 nr 164 Redovisning av uppdraget att ta fram ett regelverk för användande av eget kapital i nämnder Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Yrkande från M, S, V, MP, L och C med förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker yrkande från M, S, V, MP, L och C den 23 augusti 2019 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: i Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning revideras i enlighet med vad som framgår av yrkande från M, S, V, MP, L och C. 2. Kommuncentralt ska minst 0,5 procent av nämndernas kommunbidrag, eller i de fall detta ej är tillämpbart omsättning, reserveras som totalt utrymme för nämndernas egna kapital Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade Elisabet Lann (KD) som yttrande en skrivelse från den 23 augusti Jörgen Fogelklou (SD) antecknade som yttrande en skrivelse från den 17 maj Göteborg den 28 augusti 2019 Göteborgs kommunstyrelse Axel Josefson Mathias Sköld Göteborgs Stad kommunfullmäktige 1 (1)

2 Kommunstyrelsen Yrkande Särskilt yttrande Datum Moderaterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna Yrkande angående - Redovisning av uppdraget att ta fram ett regelverk för användande av eget kapital i nämnder Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Underlaget avseende nytt regelverk för användandet av eget kapital antecknas. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att revidera de styrdokument som påverkar/påverkas av beslutad förändring av 17 i Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning. I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning revideras enligt följande: 17 Nämnd har, efter det att en uppföljningsrapport med negativa avvikelser framlagts för nämnden, 30 kalenderdagar på sig att fatta nödvändiga beslut om åtgärder enligt föregående paragraf. Besluten ska vara så utformade att nämnden senast till utgången av innevarande budgetår når en överensstämmelse med budget. Nämnden kan efter detta på eget initiativ sänka det ekonomiska målet genom att ianspråkta positivt eget kapital upp till totalt 0,5 procent av nämndens givna ram under aktuellt budgetår utan särskild prövning av kommunstyrelsen. Ett ianspråktagande av positivt eget kapital som överstiger 0,5 procent av nämndens kommunbidrag, eller i de fall detta ej är tillämpligt omsättning, under aktuellt budgetår ska prövas av kommunstyrelsen. Denna prövning ska ske i samband med det kommunstyrelsesammanträde där Stadsledningskontorets uppföljningsrapport för våren hanteras, motsvarande gäller för delårsrapporten. De åtgärder som nämnden fattar beslut om ska följas och rapporteras i den löpande uppföljningen till kommunstyrelsen. 2. Kommuncentralt ska minst 0,5 procent av nämndernas kommunbidrag, eller i de fall detta ej är tillämpbart omsättning, reserveras som totalt utrymme för nämndernas egna kapital. Yrkandet Regelverket kring nämndernas egna kapital utgör en del av fullmäktiges beslutade ekonomistyrningsprinciper, vilket medför att Stadsledningskontoret avstår från att lämna förslag och därmed har lämnat frågan för politiskt ställningstagande i budgetarbetet. 1 (2)

3 Majoriteten av partierna representerade i Göteborgs kommunfullmäktige har gemensamt tagit fram en riktlinje för den framtida hanteringen av nämndernas egna kapital i syfte att skapa en långsiktig hållbar stabilitet för stadens verksamheter. För att tydliggöra användandet av nämndernas egna kapital så krävs en revidering av stadens Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning enligt följande: Ursprunglig lydelse 17 Nämnd har, efter det att en uppföljningsrapport med negativa avvikelser framlagts för nämnden, 30 kalenderdagar på sig att fatta nödvändiga beslut om åtgärder enligt föregående paragraf. Besluten ska vara så utformade att nämnden senast till utgången av innevarande budgetår når en överensstämmelse med budget. Nämnden kan dock på eget initiativ som alternativ till åtgärder sänka det ekonomiska målet genom att ianspråkta positivt eget kapital. De åtgärder som nämnden fattar beslut om ska följas och rapporteras i den löpande uppföljningen till kommunstyrelsen. Föreslagen revidering 17 Nämnd har, efter det att en uppföljningsrapport med negativa avvikelser framlagts för nämnden, 30 kalenderdagar på sig att fatta nödvändiga beslut om åtgärder enligt föregående paragraf. Besluten ska vara så utformade att nämnden senast till utgången av innevarande budgetår når en överensstämmelse med budget. Nämnden kan efter detta på eget initiativ sänka det ekonomiska målet genom att ianspråkta positivt eget kapital upp till totalt 0,5 procent av nämndens givna ram under aktuellt budgetår utan särskild prövning av kommunstyrelsen. Ett ianspråktagande av positivt eget kapital som överstiger 0,5 procent av nämndens kommunbidrag, eller i de fall detta ej är tillämpligt omsättning, under aktuellt budgetår ska prövas av kommunstyrelsen. Denna prövning ska ske i samband med det kommunstyrelsesammanträde där Stadsledningskontorets uppföljningsrapport för våren hanteras, motsvarande gäller för delårsrapporten. De åtgärder som nämnden fattar beslut om ska följas och rapporteras i den löpande uppföljningen till kommunstyrelsen. 2 (2)

4 Kommunstyrelsen Yttrande (2.2.6) Yttrande angående Redovisning av uppdraget att ta fram regelverk för användandet av eget kapital i nämnder Sverigedemokraterna vill att kommunstyrelsen beaktar förslag två, dvs behåller nuvarande ordning. Genom förslag 2 har kommunfullmäktige möjlighet att genom budgetbeslutet styra nämndernas frihet/handlingsutrymme utifrån rådande och kommande ekonomiska förutsättningar. I goda tider kan större frihet ges och i kärvare tider har man möjlighet att begränsa nämndernas frihet. Det är i sammanhanget viktigt att den kommunalcentrala reserven justeras i samma omfattning som nämndernas frihet. Med detta krav/med denna förutsättning täcks nämnders eventuella underskott upp fullt ut genom motsvarande centralt överskott. Härigenom uppfylls det lagstadgade ekonomiska balanskravet vad gäller just denna punkt. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (1)

5 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0417/19 Handläggare Peter Hermansson Telefon: E-post: Redovisning av uppdraget att ta fram ett regelverk för användande av eget kapital i nämnder Förslag till beslut I kommunstyrelsen Underlaget avseende nytt regelverk för användandet av eget kapital antecknas och hanteras i arbetet med framtagande av budget Sammanfattning Kommunstyrelsen fick genom kommunfullmäktiges beslut om budget 2019 ( , 11) i uppdrag att ta fram ett nytt regelverk för användandet av eget kapital i nämnder. I detta ärende lämnas en redovisning av detta uppdrag. Regelverket kring nämndernas egna kapital utgör en del av fullmäktiges beslutade ekonomistyrningsprinciper. Stadsledningskontoret har inte, såsom uppdraget givits, lämnat ett förslag till regelverk för nämndernas användning av eget kapital. Detta då stadsledningskontoret menar att regelverket bör ses som en del i en helhet avseende ekonomistyrningen i staden. Vidare menar stadsledningskontoret att det är en politisk fråga att värdera och besluta om vilken samlad ekonomistyrning som skall tillämpas i staden. Stadsledningskontoret överlämnar därför olika vägval att göra avseende nämndernas egna kapital. De möjliga vägarna som stadsledningskontoret pekar ut innehåller olika grader av frihet för nämnder att föra över resultat mellan åren och använda tidigare års överskott i framtiden. Detta innebär att stadsledningskontoret menar att man i den politiska budgetprocessen bör ange hur man vill styra frågan om eget kapital och då i budget ange hur regelverk och användning skall se ut. Utifrån dessa beslut kan nuvarande styrande dokument regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning behöva skrivas om och anpassas till eventuellt förändrad styrning. Ekonomiska konsekvenser Regelverket kring nämndernas egna kapital utgör en del av fullmäktiges beslutade ekonomistyrningsprinciper. En förändring av regelverket medför i sig inga ekonomiska konsekvenser. Däremot kan de beslut som fattas av nämnder med anledning av regelverket få ekonomiska konsekvenser. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (6)

6 Barn; mångfalds; jämställdhets; miljö och omvärldsperspektivet Frågorna i detta ärende beskrivs ur ett begränsat ekonomiskt perspektiv. Övriga perspektiv är inte tillämpbara i det här sammanhanget. Ärendet Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nytt regelverk för användandet av eget kapital i nämnder. I detta ärende lämnas en redovisning av detta uppdrag. Beskrivning av ärendet Regelverket kring nämndernas egna kapital utgör en del av fullmäktiges beslutade ekonomistyrningsprinciper. Stadsledningskontoret lämnar här inte ett förslag till förändrat regelverk. Detta då stadsledningskontoret menar att regelverket bör ses som en del i en helhet avseende ekonomistyrningen i staden. Stadsledningskontoret pekar därför istället på några möjliga vägar i frågan och menar att beslut bör ske i samband med kommande budgetbeslut. Detta för att hålla ihop stadens ekonomistyrning som en helhet, där denna del kan ses som en pusselbit bland andra. Det handlar då dels om hur kommande budgetbeslut ser ut, men också om exempelvis beslut om nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Stadsledningskontoret lämnar i detta ärende inledningsvis en kort redogörelse över befintligt regelverk och de överväganden som ligger till grund för nuvarande regler. En redogörelse lämnas även över hur nämndernas egna kapital har utvecklats över tid och hur nämnder agerat utifrån nuvarande regelverk. Slutligen pekar stadsledningskontoret ut några möjliga vägar i frågan. Nuvarande regelverk Regelverket kring nämndernas egna kapital utgör en del av de ekonomiska styrprinciper som fullmäktige beslutat om i det styrande dokumentet Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning (KF , reviderat efter delegationsbeslut ). Av regelverket framgår under vilka premisser nämndernas egna kapital finns och hur det kan användas. Enligt regelverket är det huvudsakliga syftet med nämndernas egna kapital att möjliggöra ett långsiktigt ekonomiskt tänkande i verksamheten så att hastigt förändrade förutsättningar kan överbryggas. Vidare framgår att en nämnd bör sträva efter att ha ett eget kapital på en nivå som kan motiveras utifrån verksamheten och de förutsättningar under vilken nämnden verkar och som därmed speglar den enskilda nämndens specifika riskbild. Kommunfullmäktiges regelverk innehåller rekommenderade riktnivåer för storleken på nämndernas egna kapital. För stadsdelsnämnderna baseras riktlinjerna för storlek på det egna kapitalet på kommunbidragets storlek och för facknämnder och resursnämndsuppgifter baseras riktlinjerna på omsättningens storlek. Riktnivåerna sträcker sig från mellan tkr för de minsta resursnämndsuppgifterna till mellan tkr tkr för de nämnder med störst kommunbidrag respektive omslutning. Nämndernas rätt att nyttja sitt egna kapital utgår, enligt regelverket, från kommunens samlade aktuella ekonomiska förutsättningar och värderas enligt gällande regelverk årligen i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut. I budget 2019 har Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (6)

7 kommunfullmäktige beslutat att nämndernas möjligheter att nyttja eget kapital endast kan ske efter särskild prövning av Kommunstyrelsen. Nämnderna kan således inte självständigt fatta beslut om att nyttja någon del av sitt egna kapital under Regelverkets utveckling över tid Dagens regelverk kring nämndernas egna kapital har utvecklats över tid där olika överväganden kring bland annat osäkerheter i omvärlden och nämndernas agerande utifrån gällande regler har legat till grund för förändringar. Från att nämnderna ganska fritt kunde hantera sitt eget kapital justerades regelverket 2007 för att förhindra ett omotiverat ansamlande av eget kapital i nämnderna. Varje nämnd blev då skyldig att årligen aktivt värdera och skriftligen motivera en rimlig nivå på ett eget kapital för den egna verksamheten. Eget kapital som översteg den motiverade nivån skulle återredovisas till kommunen centralt. För att ytterligare förstärka nämndernas ansvar utifrån ett helhetsperspektiv infördes även krav på nämnd som planerade att ianspråkta eget kapital att först beakta hur det påverkade kommunens samlade ekonomiska situation och, i de fall då det var motiverat, överlämna frågan till kommunstyrelsen för ställningstagande. I budgeten för 2010 valde kommunfullmäktige, mot bakgrund av de ekonomiskt ansträngda förutsättningar som då rådde, att helt inskränka nämndernas rätt att använda eget kapital. Efterhand som det ekonomiska läget stabiliserades beslutade fullmäktige på våren 2010 att lätta på det tidigare beslutet och gav nämnderna rätt att nyttja maximalt 0,5 procent av kommunbidraget/omslutningen. Våren 2011 i samband med arbetet för budget 2012 höjdes nivån till 1 procent av kommunbidraget/omslutningen att gälla för såväl 2011 som för Sedan 2013 har nämndernas rätt att nyttja eget kapital för flertalet år begränsats till 0,5 procent. Under 2011 beslutade fullmäktige också att ange tydligare riktmärken till nämnderna för vad som kan betraktas som en rimlig nivå på det egna kapitalet. Detta för att ytterligare förtydliga för nämnderna att de bör sträva efter att ha en nivå på sitt egna kapital som speglar den enskilda nämndens specifika riskbild. Detta för att undvika att nämnderna motiverade alltför höga storleksnivåer på sitt egna kapital som blev orimliga utifrån förutsättningarna att det egna kapitalet främst syftar till att ge nämnderna möjlighet att parera situationer med hastigt förändrade förutsättningar. Utvecklingen mot ett striktare regelverk, som beskrivs ovan, kan till del sägas spegla mer osäkra omvärldsförutsättningar där kommunfullmäktige genom att begränsa nämndernas rätt att förfoga över eget kapital har ökat kontrollen över stadens ekonomi. Detta blir inte minst viktigt utifrån kommunallagens balanskrav som innebär att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Balanskravet innebär att staden i budget måste ta hänsyn till nämndernas rätt att nyttja eget kapital. Med den rätt som nämnderna i budget 2018 gavs att använda eget kapital skulle nämnderna samlat under året kunnat bestämma sig för att nyttja cirka 200 mnkr av eget kapital. I budgeten för 2018 sattes utifrån den möjligheten 175 mnkr av i en kommuncentral beredskap för att möta nämndernas eventuella nyttjande. Med den begränsade rätt att använda eget kapital som beslutades om i budget 2019 har den kommuncentrala beredskapen minskats till 50 mnkr. Ett mer fritt användande av eget kapitel medför behov av större beredskap centralt för att möta den friheten. Utvecklingen av nämndernas egna kapital Även om det historiskt har funnits perioder där flera nämnder har haft problem med ett Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (6)

8 negativt eget kapital så har ett flertal nämnder över tid uppnått resultat som gör att de nu ligger på det övre gränsvärdet av de intervall för eget kapital som fullmäktiges riktlinjer fastlagt. I bokslutet för 2018 uppgår det egna kapitalet i stadens nämnder totalt till cirka 1,5 mdkr. Nästan hälften av stadens nämnder ligger i bokslutet för 2018 över det övre gränsvärdet för eget kapital. Det kan också konstateras att nämnderna numera i hög utsträckning beaktar och förhåller sig till de riktnivåer för eget kapital som fullmäktige beslutat om. De allra flesta nämnder som har ett eget kapital som ligger över de rekommenderade riktnivåerna föreslår att återredovisning sker i bokslutsberedningen till den övre nivån av det rekommenderade intervallet. Hantering i övriga storstäder Stadsledningskontoret har översiktligt stämt av frågan om hantering av eget kapital i övriga storstäder. Frågan har då ställts kring hantering av över- och underskott i nämnder generellt då avsaknad av specifikt regelverk kring hantering av eget kapital kan innebära att det ändå finns ett regelverk avseende resultatöverföring mellan åren. I Malmö saknar nämnderna helt ett eget kapital. Nämndernas resultat, så väl negativa som positiva, överförs således årligen till kommunens samlade egna kapital. Det finns således heller ingen möjlighet för stadens nämnder att nyttja tidigare överskott i framtiden. Dock finns i Malmö en hanteringsordning för resultatöverföring mellan åren. I Malmö Stads budget för 2019 finns följande formulering: I samband med kommunfullmäktiges behandling av kommunens årsredovisning skall kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige vilka justeringar av kommunbidrag och investeringsramar som bör göras för nämnderna nästkommande år med anledning av kommunens ekonomiska resultat. Denna hantering kan jämföras med den bokslutsberedning som årligen sker i Göteborg där kommunstyrelsen beslutar om regleringar av nämndernas egna kapital, men istället för justering av det egna kapitalet kan fullmäktige i Malmö alltså besluta om justeringar av kommunbidrag och investeringsramar för att nämnd exempelvis skall återställa ett underskott från tidigare år. Stockholm har i grunden en struktur där nämnderna saknar eget kapital som de har rätt att nyttja under kommande år. Dock kan nämnderna välja att inrätta så kallade resultatenheter som då har möjlighet att överföra resultat mellan åren i så kallade resultatfonder. Dock finns begränsningar i form av att högst 5 procent av en resultatenhets budget per år får föras över och att det medförda ackumulerade resultatet (resultatfonden) får uppgå till högst 10 procent av resultatenhetens budget. Vid ett ackumulerat underskott (negativ resultatfond) ska underskottet täckas senast nästkommande år. Är det inte möjligt ska resultatenheten upplösas. Precis som i Göteborg görs en kommuncentral avsättning för att täcka ett nyttjade av överskott. Stockholm har också så kallade intraprenader där 100 procent av över eller underskott förs över mellan åren. För övriga enheter finns inga möjligheter att nyttja eget kapital/ackumulerat resultat i framtiden. Stadsledningskontorets olika förslag till förändringar av nuvarande regelverk Som beskrevs i inledningen lämnar Stadsledningskontoret här inte ett färdigt förslag till förändrat regelverk utan pekar istället på tre möjliga vägar i frågan och menar att beslut bör ske i samband med kommande budgetbeslut. De tre möjliga vägarna som stadsledningskontoret pekar ut innehåller olika grader av frihet för nämnder att föra över resultat mellan åren och använda tidigare års överskott i framtiden. Under respektive Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (6)

9 alternativ förs ett resonemang om effekterna i respektive förslag utan ställningstaganden från stadsledningskontoret. Det går också att tänka sig en kombination av de tre alternativen genom att ha olika hanteringsordning för olika nämnder utifrån en bedömning av nämndernas uppdrag och risker. Ingen användning av eget kapital En möjlig väg att gå är att helt ta bort möjligheten för nämnderna att använda eget kapital. Detta alternativ, menar stadsledningskontoret, innebära då också rimligen att det egna kapitalet i nämnderna nollställs och överförs till kommunen centralt så att kommunen har en post för eget kapital totalt för hela kommunen. Fullmäktige skulle med detta alternativ, om man så önskar, kunna införa en likande hantering som den som finns i Malmö. Det vill säga att i samband med årsredovisning hantera frågan om resultatöverföring mellan åren. Detta skulle då kunna innebära att kommunfullmäktige i samband med beslut om årsredovisningen har möjlighet att fatta beslut om att underskott hos nämnd föregående år skall återställas under innevarande eller, om ekonomin tillåter, att överskott får nyttjas. Fördelarna med detta alternativ skulle vara att kommunstyrelsen/kommunfullmäktige får en ökad kontroll över ekonomin genom att hänsyn inte behöver tas till nämndernas eventuella nyttjande av eget kapital i budgeten. Detta kan då ställas mot den morot som det innebär att nämnderna har ett eget kapital som de kan förfoga över och där överskott hos en nämnd inte per automatik överförs till kommunen centralt utan kan användas av nämnden i framtiden. Frånvaron av ett eget kapital i nämnderna kan istället riskera att nämnderna förbrukar tilldelade anslag mot slutet av året om de ser ut att gå mot överskott. Detta alternativ skulle också i övergångsfasen kunna uppfattas som orättvist av de nämnder som via goda resultat över tid har byggt upp ett stort eget kapital i förhållande till de nämnder som har ett litet eller negativt eget kapital. Om detta alternativ väljs behöver undantag göras för taxefinansierad verksamhet vars verksamhet av juridiska skäl bör få ha kvar sina respektive egna kapital. Begränsad användning av eget kapital En annan möjlig väg att gå är att ha kvar en liknande hantering som idag. Det vill säga nämnderna ges en begränsad möjlighet att använda eget kapital baserat på kommunens samlade ekonomiska förutsättningar. Detta alternativ skulle då, likt idag, kunna innebära att nämnderna enskilda år ges en möjlighet att utan prövning av kommunstyrelsen nyttja en begränsad del av eget kapital medan det andra år endast får nyttjas efter särskild prövning av kommunstyrelsen. Värderingen sker lämpligen, likt idag, i samband med beslut om budget. Beroende på hur stor möjlighet nämnderna får i budget att nyttja eget kapital behöver den budgeterade kommuncentrala reserven anpassas för sådan användning. Mot bakgrund av balanskravet så måste nämnders eventuella underskott också leda till motsvarande centralt överskott. Det vill säga stor möjlighet att använda eget kapital leder till stort behov av kommuncentralt budgeterad reserv för sådan användning. Som beskrivit ovan är en fördel med att ha kvar ett eget kapital i nämnderna att det ger incitament att hushålla med resurserna då överskott enskilda år, under vissa förutsättningar, kan användas av nämnden i framtiden. Samtidigt kan konstateras att funktionen som morot delvis försvunnit då runt hälften av stadens nämnder redan ligger i nivå med det övre gränsvärdet för eget kapital enligt fullmäktiges riktlinjer. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (6)

10 Stadsledningskontoret menar dock att fullmäktige med detta alternativ, precis som idag, bör kvarstå vid principen att begränsa hur stort det egna kapitalet kan vara hos nämnderna. Fri användning av eget kapital En tredje väg att gå är att tillåta ett fritt nyttjande av eget kapital. Med tanke på att det egna kapitalet i nämnderna uppgår till runt 1,5 mdkr är denna väg svår att hantera rent budgetmässigt med tanke på lagstiftningens krav på balans mellan inkomster och utgifter varje enskilt budgetår. Fullmäktige skulle dock, inom ramen för ett fritt användande av eget kapital, kunna besluta om begränsningar exempelvis i form av ett regelverk över vad det egna kapitalet kan nyttjas till. För att ytterligare begränsa behovet av kommuncentral beredskap bör fullmäktige också med detta alternativ besluta om lägre riktnivåer för hur stort det egna kapitalet kan vara. Detta beslut kan också vara mer styrande än idag vilket i så fall innebär att de enskilda nämnderna inte själva värderar riskerna i samma utsträckning. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret har inte, såsom uppdraget givits, lämnat ett förslag till regelverk för nämndernas användning av eget kapital. Detta då stadsledningskontoret menar att det bör överlämnas för värdering och beslut i kommande budgetarbete. Stadsledningskontoret överlämnar därför, enligt ovan, olika vägval att göra avseende nämndernas egna kapital. Detta innebär att stadsledningskontoret menar att man i den politiska budgetprocessen bör ange hur man vill styra frågan om eget kapital och då i budget ange hur regelverk och användning skall se ut. Utifrån dessa beslut kan nuvarande styrande dokument regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning behöva skrivas om och anpassas till eventuellt förändrad styrning. Anders Johansson Eva Hessman Ekonomidirektör Stadsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (6)