VITA PRAEPONITUR Militära utlandsveteraner och Mental hälsa



Relevanta dokument
Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst

Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats

Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Vem riskerar bli sjukpensionär?

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Konferens på Kalmar teater den Galleri Monica Strandberg

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

FÖRSVARSMAKTENS VETERANARBETE

Mental Health First Aid MHFA

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Kartläggning av bemötandet av utlandsveteraner efter hemkomst från missionsområde.

Trauma och psykisk sjukdom

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Barn med psykisk ohälsa

Mortalitet hos personer med AST

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Chefer och psykisk hälsa och ohälsa

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

DÖDLIGHET BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

Chefer och psykisk ohälsa

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Bilaga A Traumaintervju

Studenthälsan vid Malmö högskolas undersökning

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Att mötas i det som förenar

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen Richard Ahlström Avd för

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Veteranhem mötesplats för danska soldater

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Inledning Sammanfattning

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD

Ensamkommande flyktingbarn

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, Ulric Hermansson, FHI

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

Se till mig som liten är

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Helårsuppföljning BUP och VUP

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Behandling vid samsjuklighet

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Transkript:

Militära utlandsveteraner och Mental hälsa Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg

Population Civil Normal befolkning Söker själv Söker psykiatri Söker för psykiatrisk åkomma Militär/veteran Rekryterade Elit Brukar söka på andras uppmaning Söker primär eller somatisk vård Söker för somatisk åkomma

Varför söker en militär/veteran INTE? Stigmatisering Rädsla för att inte få åka på nästa mission

Vad söker en militär/veteran för? Sömnstörningar Alkohol- och/eller drogrelaterad problematik Relationsproblematik Arbetsmiljö- och utagerande problematik

Skuld Inte ingripit/stoppat våldshandlingar Inte protesterat mot brutalitet Skam Subjektiv militärspecifik symtomatologi Själv begått fel eller övergrepp Känt sig otillräcklig eller maktlös Upplevt kontrast mellan egen lyx och lokalbefolkningens livsförhållanden Holländsk studie: 1100 veteraner, 14 missioner, Balkan. Resultat: Skuld: 22%, Skam: 25%. In: Rietveld N (2009). Deployment-related guilt and shame in Dutch veterans of peacekeeping and peaceenforcing missions. Tiburg: Tiburg Univ.

Militära diagnoser PTSD, depression, ångest, sömnstörningar mtbi ( Shell shock ) Missbruk Anpassningsstörning

Depression Internationell mil forskning 1,2 Hemkomst ca 2-5% Efter 6 mån ca 10-20 % Svensk normalpopulation 3 ca 4-10% Svensk militär population*) Hemkomst ca 1% (FS17 och 19) FS17 och 19 4 : Efter 3-5 mån (FS 17) ca 0,5 % Exponerad**) FS-grupp 4 : Efter 12-18 mån: ca 8% 1 Hoge, Auchterlonie och Milliken (2006), 2 Miliken, Auchterlonie och Hoge (2007), 3 Folkhälsorapport (2009), 4 Butor (2010) *Butor använder instrument: HADS, cut-off 8 poäng **OMLT och skyttepluton. Exponering (Combat Exposure Scale): 19,3.

Oro/ångest Internationell mil forskning 1 7,2 17,4 % Svensk normalpopulation 2 ca 20% Svensk militär population*) FS17 och 19 3 : Efter 3-5 mån (FS 17) ca 2% Exponerad**) FS-grupp 3 : Efter 12-18 mån: ca 20% 1 Hoge m.fl (2004), 2 Folkhälsorapport (2009), 3 Butor (2010) *Butor använder instrument HADS, cut-off 8 poäng **OMLT och skyttepluton. Exponering (Combat Exposure Scale): 19,3.

Posttraumatisk stress syndrom (PTSD) Internationell mil forskning Hemkomst ca 5-10% (US) 1 Efter 6 mån ca 10-25% (US) 1 Efter 6 mån ca 5% (UK) 2 Svensk normalpopulation 3 ca 5-6% Svensk militär population*) FS17 4 Efter 6 mån ca 1% Exponerad**) FS-grupp 4 Efter 12-18 mån: ca 23% 1 Sareen, Belik, Stein och Asmundson (2010), 2 Fear m.fl. (2010), 3 Frans m.fl. 4 Butor (2010) *Butor använder instrument PC PTSD, cut-off 3 poäng **OMLT och skyttepluton. Exponering (Combat Exposure Scale): 19,3.

Alkoholproblem*) Internationell mil forskning 1,2 22-25% (US) 26% (UK) Svensk normalpopulation 3 17% Exponerad**) FS-grupp 4 ca 20% (Efter 12-18 mån) 1 Hotopf m.fl (2006), 2 Foran m.fl (2010), 3 Folkhälsorapport (2009), 4 Wennerholm (2011) * Samma instrument (AUDIT) men olika cut off (UK 13 poäng, SWE 16 poäng) **OMLT och skyttepluton. Exponering (Combat Exposure Scale): 19,3.

Veteran Center Ringsted Ca 108 anställda Chef för Veterancenteret Kunskapscenter (VIC) Militärpsykologisk Avd (MPA) ~ 4 ~ 36 Support-& Utvecklingssektion Sektion 1 Klinik Sektion 2 Internat Ops Rehabkoordineringssektion Rehabiliterings-& Rådgivnings Avd (REHAB-RÅD) ~ 44 Jobb-& Utbild rådgivningssektion Veteransekretariat & Administration (VCA) ~ 23 Veteran- & Ledningssekretariat Kommunikations sektion Sektion 3 Nätverk Socialrådgivnings sektion Administrativt Support sektion 11

F Ö R S VA R S M A K T E N Danska SFI* registerstudie (retrospektivt) 26 000 soldater Tjänstgöring 1992-2009 (ExJug, Irak, Afgh 2007-09) Resultat för 1995-2010: 17% psykiatrisk diagnos, psykofarmaka förskrivning och/eller missbruksbehandling Lyk-Jensen SV et al. Danske hjemvendte soldater (rapport 12-24),2012. http://www.sfi.dk F Ö R S VAR S M E D I C I N C E N T R U M *) Det nationale Forskningscenter for Velfaerd 12

F Ö R S VA R S M A K T E N Danska Veterancentrets prospektiva studie 749 soldater anställda ISAF Afgh Period Feb - Aug 2009 Testning (enkät) 6 ggr: Innan Under Hemkomsten Efter 2-3 mån (50% bortfall) Efter 7-8 mån (50% bortfall) Efter 3 år (22% bortfall) http://veteran.forsvaret.dk/sitecollectiondocuments/usper_efter_afghanistan.pdf F Ö R S VAR S M E D I C I N C E N T R U M 13

Sammanfattning A. Riskfaktorer för PTSD Tidigare trauma Högre depressionsskore innan insatsen Lägre utbildning Somatisk skada Trauma efter insatsen http://veteran.forsvaret.dk/sitecollectiondocuments/usper_efter_afghanistan.pdf

Sammanfattning B. PTSD symtom utveckling 7,1 % PTSD symtom 7 månader efter 9,7 % PTSD symtom 2,5 år efter! 6,5 % hade PTSD symtom med fördröjd debut (dvs första symtom har uppkommit minst 6 mån efter) http://veteran.forsvaret.dk/sitecollectiondocuments/usper_efter_afghanistan.pdf

Sammanfattning C. Övrig psykisk ohälsa 2,5 år efter hemkomst 9,2 % hade moderat/djup depression mer än innan 8,0 % hade självmordstankar mer än innan 4,1 % hade skadlig bruk av alkohol mindre än innan 3,9 % använde cannabis mindre än innan OBS: 35% uppvisade moderat till hög Posttraumatisk mognad och dito Uppskattning av livet http://veteran.forsvaret.dk/sitecollectiondocuments/usper_efter_afghanistan.pdf

F Ö R S VA R S M A K T E N Norska enkätstudie Afgh 2001-2011 (retrospektivt) 7155 kontaktade 4053 respondenter Svarsfrekvens 56,7% Afghanistan-undersökelsen 2012. http://forsvaret.no/om-forsvaret/fakta-omforsvaret/publikasjoner/documents/afghanistanunders%c3%b8kelsen2012.pdf F Ö R S VAR S M E D I C I N C E N T R U M 17

F Ö R S VA R S M A K T E N Norska enkätstudie Afgh 2001-2011 (retrospektivt) Resultat 1 mån efter hemkomst 9,9 % moderata/allvarliga stressproblem inkl PTSD 4 år efter hemkomst 6,2 % moderata/allvarliga stressproblem inkl PTSD 7,3 % hade ångestproblematik 4 % hade depression 27,8 % skadlig bruk av alkohol Afghanistan-undersökelsen 2012. http://forsvaret.no/om-forsvaret/fakta-omforsvaret/publikasjoner/documents/afghanistanunders%c3%b8kelsen2012.pdf F Ö R S VAR S M E D I C I N C E N T R U M 18

Militära veteraner och självmord USA Afghanistan 2001-2009: (Nordamerika) 817 självmord 761 dödade i strid 56 fler döda i självmord! Kanada (obs: längre uppföljning!) Utlandsveteraner 1983-2007*): 289 självmord 70 dödade i strid 219 fler döda i självmord! *)Tien, Acharya, Redelmeier. Preventing deaths in the Canadian military, 2010.

Militära veteraner och självmord (Skandinavien) Land Författare Period Antal vet Kontrollgrupp Antal/förväntade självmord Huvudfynd Danmark Zöllner et al 2012 1990-2009 N=25 645 Allm pop 41/38 Ej statistiskt signifikant Danmark Hansen-Schwartz et al 2002 1996-1997 N=3 859 Köns-och åldersmatch Allm pop 4/3 3 av 4 självmord från samma enhet som förlorade 2 män i strid Norge Thoresen et al 2003 1978-1995 N=22 275 Allm pop 71/50 Ej stat sign efter justering Sverige Michel et al. 2007 1060-1999 N=39 768 Allm pop 182/273 Vet pop tog livet av sig mindre än Allm pop

Militär utlandstjänst 1990 2011 och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie (retrospektivt) Doc Martin Neovius, med dr, KI Carl-Martin Pethrus, psykolog, Uppsala Univ Pethrus C-M. Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie. Psykologexamenuppsats, Uppsala Univ 2013.

Population Vet 1990-2011 Match ktr Samtliga Matchade Antal individer 23,726 19,115 95,575 Antal självmord 27 20* 263 *) Matchade för ålder, kön och mönstringsår Pethrus C-M. Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie. Psykologexamenuppsats, Uppsala Univ 2013.

Sammanfattning Veteraner: 222 593 personår/20 suicid, dvs 9 su/100 000 personår 60% lägre su-risk för vet Kontroller: 1 112 084 personår/264 suicid, dvs 24 su/100 000 personår Efter justering för resultat från begåvningstest, psyk utvärdering och tidigare psyk ohälsa: 42% lägre su-risk för vet Pethrus C-M. Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie. Psykologexamenuppsats, Uppsala Univ 2013.

Tack, frågor? 24