Eventuell samordning med andra program: Konstnärliga kandidat- och masterprogram på Högskolan för scen och musik

1 Basfakta om programmet Programmets namn: Konstnärligt masterprogram i musik, inriktning symfoniskt orkesterspel (Swedish National Orchestra Academy, SNOA) Ansvarig programledare/studierektor: Anders Köllerström Omfattning: 120 hp Nivå): Avancerad nivå Examensbenämning: Konstnärlig masterexamen i musik med inriktning symfoniskt orkesterspel Startår i sin nuvarande form: hösten 2007 Huvudsakliga deltagande institutioner: Högskolan för scen och musik Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: --- Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Helt Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Varje höst och vår Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: 45/45 Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: 142 tkr/hst + strategiska medel om 2381 tkr Eventuell samordning med andra program: Konstnärliga kandidat- och masterprogram på Högskolan för scen och musik Webblänk till utbildningsplan mm: http://www.hsm.gu.se/utbildning/masterutbildningar/master_orkesterspel_snoa/

2 utbildningsplan: http://www.hsm.gu.se/digitalassets/1342/1342344_ma_mugest.pdf kursplaner: http://130.241.61.20/ny_utbstruktur/utb_struktur_oversikt.htm Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. I dagsläget är planeringstalet 45 hst. Arbetsmarknaden för orkestermusiker är i första hand konsertinstitutionerna och det fria musiklivet, både nationellt och internationellt. Konkurrensen om arbetstillfällen inom konsertinstitutioner är mycket stor och sker mer eller mindre alltid i internationell konkurrens. På en hårdnande arbetsmarknad där mycket talar för totalt färre institutionella aktörer och mindre statliga stöd, både ett nationellt som i ett internationellt perspektiv, blir med största sannolikhet det fria musiklivet och nya relationer till exempelvis näringslivet än viktigare. Entreprenörsperspektivet (entreprenörskap som redskap) kan då sägas vara av avgörande betydelse för framtida möjlighet till försörjning och konstnärlig verksamhet. Trots att det i dagsläget saknas systematisk kunskap kring de tidigare studenternas etableringsgrad vet vi via nätverk att före detta studenter vid SNOA hävdar sig mycket bra i konkurrensen (provspelningar, vikariat, tjänster etc.). Antal sökande ht-2009 27 Antal antagna 7 Antal sökande vt-2010 79 Antal antagna 18 Antal sökande ht-2010 14 Antal antagna 10 Antal sökande vt-2011 95 Antal antagna 15

3 En rimlig förklaring till att sökandetrycket ökat torde vara att först år 2010 börjar effekterna av Bologna-processen och dess utbildningsstruktur ge effekter. Vid HSM examinerades de första vid kandidatutbildningen våren 2010. I detta avseende ser det ganska likartat ut i ett europeiskt perspektiv där dessutom flera länder har 4-åriga kandidatutbildningar. Dock är Bologna-strukturen i sin linda fortfarande idag i flera europeiska länder. Våren 2011 låg söktrycket på ungefär motsvarande nivå som 2010. Genom omfördelning av studieplatser (kandidatutbildning, klassisk inriktning och master musikalisk gestaltning, inriktning orkesterspel) planeras SNOA-utbildningen vara 55 hst från och med ht-2012 och 63 hst från och med ht-2013. Ett antagande är att masternivån framöver kommer att i än högre grad efterfrågas av dessa skäl. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). Vid planering inför antagning styrs detta av programmets dimensionering (45 hst) och av den för utbildningens helt avgörande balansen mellan olika instrument. Under perioden 2006-2010 har cirka 40% av de studerande på SNOA-utbildningen haft studieuppehåll om en termin eller mer. På läsårsbasis skiljer det mellan som lägst 20% till som högst 49%. Den absolut vanligaste orsaken är erbjudande om arbete i orkester eller annan ensemble. Det stora flertalet återkommer dock för att avsluta sin utbildning vid HSM. Ovanstående ställer mycket höga krav på planering och flexibilitet för att säkerställa utbildningens kvalitet som i hög grad är beroende av en balans mellan samtliga instrument. Detta är ett skäl till utbildningens val av att erbjuda antagning varje termin. Fördelning svenska och internationella studenter: Antagning utifrån sökande ht-2009 Internationella 64% av de antagna Antagning utifrån sökande vt-2010 Internationella 39% av de antagna Antagning utifrån sökande ht-2010 Internationella 90% av de antagna Antagning utifrån sökande vt-2011

4 Internationella 60% av de antagna varav en som betalar studieavgift. 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange Utbildningen marknadsförs via HSM:s hemsida. Annonsering sker regelbundet i Musical Chairs (web-baserad portal för musikerjobb världen över) och relevanta facktidskrifter. Under 2011/2012 kommer en riktad facebook-aktivitet mot Storbritannien genomföras. SNOA-utbildningen har under ett antal år byggt upp ett omfattande internationellt nätverk där SNOA:s orkesterproduktioner utgör grunden för samverkan. Denna strategi har visat sig vara mycket framgångsrik och är ett skäl till ett ökande sökandetryck. I samband med i princip varje orkesterproduktion återfinns tillfälligt gästande studenter från andra europeiska musikhögskolor. Skälen till detta är att orkesterproduktionerna vid HSM är attraktiva ur kvalitetshänseende och att de skapar stora möjligheter till internationella kontakter för både gästande studenter och studenter vid SNOA. Ytterligare skäl är en internationell marknadsföring av SNOA som utbildning. De gästande studenterna fungerar som goda ambassadörer och marknadsförare av utbildningen. Några exempel på musikhögskolor som SNOA samverkar med: Musikhögskolan i Malmö, Musikhögskolan i Örebro, Kungliga musikhögskolan i Stockholm, Det Jyske Musikkonservatorium i Aarhus, Danmark, Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn, Danmark, Norges Musikkhøgskole i Oslo, Norge, Griegakademiet i Bergen, Norge, Turku University Arts Academy i Åbo, Finland, Estonian Academy of Music i Tallin, Estland, The Academy of Music i St. Petersburg, Ryssland, The Fryderyk Chopin University of Music i Warsaw, Polen, Universität der Künste i Wien, Österrike, Metropolia University Applied Sciences, Helsingfors, Sibelius Akademin, Helsingfors, Hochschule für Musik und Theater, Leipzig, Academy of Music, Gdansk, Conservatoirs Superior de Arag, Zaragosa och Mozarteum i Salzburg, Österrike. Utbildningsmiljön kommer att i högre grad from 2011/2012 arbeta tillsammans med El Sistema i Västra Götalandsregionen i form av workshops och gemensamma aktiviteter med barn och ungdomar. Skälet till detta är dels att på sikt nå en breddad rekrytering, dels att vidareutveckla plattformar där de studerande på ett naturligt sätt arbetar tillsammans med barn och ungdomar. 45 hst och i genomsnitt (varierar något mellan de olika terminerna) ligger hpr på omkring

5 och 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 90%. Retention: 09/10 två stycken så kallade tidiga avbrott 10/11 tre stycken så kallade tidiga avbrott + ett sent avbrott Under perioden 2006-2010 har cirka 40% av de studerande på SNOA-utbildningen haft studieuppehåll om en termin eller mer. På läsårsbasis skiljer det mellan som lägst 20% till som högst 49%. Den absolut vanligaste orsaken är erbjudande om arbete i orkester eller annan ensemble. Det stora flertalet återkommer dock för att avsluta sin utbildning vid HSM. II. Innehåll och utform- 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex Studievägledning (utbildningsledare, koordinatorer och kursledare) och instrumentalhandledarnas betydelse som mentorer är de främsta kontaktytor den studerande har. Instrumentalhandledare är ett system som funnits sedan starten av utbildningen (2002). Varje student knyts till en instrumentalhandledare som är yrkesverksam musiker vid Göteborgssymfonikerna, Göteborgsoperan och som också är verksam lärare vid HSM. Instrumentalhandledarskapet innefattar till en renodlat mentorskap där ett coachande förhållningssätt eftersträvas. Erfarenheten är att detta fungerar mycket bra samt att GU i sin tur har väl fungerande funktioner/stöd då behov finns (Studenthälsan, språkstöd etc.). SNOA har ett eget utbildningsråd, där utbildningsledaren (leder utbildningsrådet), konstnärlig ledare, fyra lärarrepresentanter och representanter från andra kulturinstitutioner, två studenter, och utbildningsledning ingår. Rådet följer upp och dryftar kontinuerligt frågor om innehåll och kvalitet. Utbildningsrådet har visat sig ha en

6 ning förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra viktig roll och har blivit en förebild för andra områden inom HSM. Därutöver finns ett fortlöpande systematiskt kvalitetssäkringsarbete i form av regelbunden peer rewiev. Under hela utbildningstiden möter studenterna representanter från yrkeslivet och andra institutioner som speglar nivån på utbildningen och den individuella nivån på studenterna. I samband med högskoleverkets granskning av Göteborgs universitets systematiska kvalitetsarbete deltog SNOA som en programmiljö från GU. Inför kommande utvärderingar av högskoleverket planeras på nationell nivå (musikhögskolorna i Malmö, Stockholm och Göteborg) ett kvalitetssäkringssystem. Detta system som SNOA initierat syftar bland annat till att vartannat år kvalitetssäkra nivån på respektive utbildningars examensarbeten inom kandidat- och masternivån (gäller konstnärlig kandidat och master i musik). Undervisande lärare är idag ansvarig för att utvärdering av kurs/kursplaner sker. Detta sker på skilda sätt och med olika kvalitet. Sedan 2010 har HSM en kursplanegrupp om sex personer. Denna grupp har som uppgift att regelbundet se över och säkerställa att kursplanerevideringar görs och att kursplanerna håller hög kvalitet. I samband med kursplanerevideringar 2011/2012 kommer detta att utvecklas vidare för att säkerställa fungerande metoder för utvärdering och med generellt högre kvalitet. Implementeringen av GUL är ett redskap för detta. Studenterna resultat bedöms utifrån kursplanernas lärandemål och studenterna examineras på respektive kurs enligt gällande examinationsform(er) i respektive kursplan. Lärandemålen i samtliga kursplaner utgör tillsammans utbildningsplanens lärandemål, vilka i sin tur är formulerade inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig masterexamen. 2011/2012 kommer programmets utbildningsplan och samtliga kursplaner att revideras. Detta inte minst i ljuset av att säkerställa relationen examensmål, utbildningsplan och kursplaner. Bedömning av de studerande sker kontinuerligt (peer review) inom utbildningens ram Inom arbetet under repetitioner och offentliga konserter samt anslutande seminarier framgår tydligt varje students individuella utveckling och studieresultat. I konsertprogrammen sätts den kravnivå som erfordras i dagens konsertvärld. Handledare

7 vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. på respektive instrumentet stöder den enskilde studentens instudering. Här sker fortlöpande en individuell avläsning av de studerandes utveckling. Under hela utbildningstiden möter studenterna representanter från yrkeslivet och andra institutioner som speglar nivån på utbildningen och den individuella nivån på studenterna. Examensarbetets kvalitet säkerställs genom granskning av annan handledare än den handledare studenten arbetat tillsammans med. Samtliga handledare är disputerade lärare alternativt professor (på konstnärlig grund) med handledarutbildning). SNOA-utbildningen anknyter till och samverkar nära med kandidatutbildningen, klassisk inriktning. Tillsammans formas en komplett miljö där en individuell konstnärlig utvecklingsprocess koordineras med högt kvalificerad musikalisk gestaltning i ett orkesterkollektiv. Flera av de undervisande lärarna på programmet har varit eller är involverade i konstnärliga utvecklingsprojekt. En ambition är dock att betydligt fler ska involveras i denna typ av projekt. Studerande vid SNOA har också varit direkt delaktiga i avhandlingsprojekt och konstnärliga utvecklingsprojekt vid institutionen. Då delar av akademins värden (forskning) behöver stärkas inom ramen för utbildningen bör förutsättningar för forskningsprojekt som berör högre konstnärlig utbildning och inte minst inom orkesterområdet undersökas. HSM har mycket goda förutsättningar för att strategiskt satsa på en forskningsmiljö inkluderande forskarstuderande som intresserar sig för exempelvis orkesterområdets specifika frågeställningar och utmaningar. Forskning inom detta område är mycket eftersatt även i ett internationellt perspektiv. Undervisning sker i skilda former, alltifrån individuell undervisning, handledning, ensemblespel i mindre och större ensembler, orkesterspel, seminarier, föreläsningar och masterclass samt workshops. Fördelningsmässigt (observera vad gäller undervisning) utgör ensemblespel och orkesterspel tillsammans med de instrumentala studierna (individuell undervisning, seminarier, föreläsningar och workshops) cirka 50% av undervisningen. I övrigt i form av mer traditionella akademiska studier (seminarier, föreläsningar och handledning).

8 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. I stort utgör gestaltande examinationsformer grunden för bedömning av den enskilde studenten. Detta både som individ men också som individ i ett kollektiv (exempelvis ensemblespel och orkesterspel). Skriftliga reflektioner, tentamen och arbetsprover är också regelbundna examinationsformer. Examenarbetet redovisas utifrån en traditionell akademisk tradition (dock i många fall i kombination med en offentlig konsert). I genomsnitt under ett läsår möter en student vid SNOA en lärare, handledare, instruktör och/eller dirigent (lärarledd undervisning) motsvarande 13-15 timmar i veckan (beräknat på 40 studieveckor). Variationen över tid (två år) är minimal. - Pedagogiskt utvecklingsarbete sker i flera nivåer. Utbildningsledning, utbildningsråd, ämnesgrupper (kommer att hösten 2011 att ersättas av kollegiet för musikalisk gestaltning - klassisk musik), lärarlag och enskilda lärare arbetar ständigt med att utveckla innehåll och pedagogisk utveckling. - Hösten 2011 har samtliga lärare erbjudits utbildning i coachande förhållningssätt. Sedan tidigare har all chefer, koordinatorer, kursledare erbjudits och gått motsvarande utbildning - Högskolepedagogiska kurser (redovisas III 3). D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst Se även II B. Bedömning av de studerande sker kontinuerligt (peer review), i samband med formella examinationer och vid konsertsituationer. Under hela utbildningstiden möter studenter representanter från yrkeslivet och andra institutioner som speglar nivån på utbildningen och den individuella nivån på studenterna.

9 av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. Studenterna resultat bedöms utifrån kursplanernas lärandemål och studenterna examineras på respektive kurs enligt gällande examinationsform(er) i respektive kursplan. Lärandemålen i samtliga kursplaner utgör tillsammans utbildningsplanens lärandemål, vilka i sin tur är formulerade inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig masterexamen. Bedömningar av utbildningens återkommande gestaltande moment i kombination med examensarbetet utgör grunden för att mer övergripande bedöma den studerandes resultat i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen. Här prövas de konstnärliga aspekterna men också förmågan till reflektion. Inför kommande utvärderingar av högskoleverket genomfördes på nationell nivå (musikhögskolorna i Stockholm och Göteborg) ett första steg till ett kvalitetssäkringssystem. Detta system som SNOA initierat syftar bland annat till att vartannat år kvalitetssäkra nivån på respektive utbildningars examensarbeten inom kandidat- och masternivån (gäller konstnärlig kandidat och master i musik). Programmet ges engelska. Lärarutbyten inom utbildningsmiljön: Utresande lärare 2009/2010 2 Utresande lärare 2010/2011 1 Inresande lärare 2009/2010 1 Inresande lärare 2010/2011 1

10 Utresande studenter 2009/2010 0 Utresande studenter 2010/2011 0 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Orkestermusikerutbildning är i sin karaktär internationell och med studerande, lärare och dirigenter som rekryteras internationellt säkerställs internationella perspektiv i programmet. SNOA-utbildningens konstnärligt ansvarige (Professor Kjell Ingebretsen, hedersdoktor vid Göteborgs universitet) säkerställer verksamhetens kontinuitet och dess internationella karaktär genom att planera den i samverkan med SNOA:s utbildningsråd och utbildningsledaren samt ansvarar själv för ett begränsat antal produktioner. Merparten av orkesterproduktionerna leds av högt kvalificerade gästande dirigenter exempelvis Patrik Ringborg, Michael Bartosch, Leon Spierer, Pietro Rizzo, Andrew Wise, Cecilia Rydinger- Ahlin, Olof Boman, B Tommy Andersson, Henrik Schaefer, Paul Mägi, Christian Badea, Tobias Ringborg, Olof Henzold, Shi-Yeon Sung, Alexander Polyanichko, Chao-Chia Lü, Eri Klas och Rolf Gupta. Vissa av dem är knutna till den ordinarie verksamheten i GSO eller GO. Sedan 2011 är Christian Zacharias (förste gästdirigent vid GSO) knuten till SNOA som adjungerad professor i orkesterspel. Till ett antal orkesterproduktioner knyts också högt kvalificerade solister som exempelvis Monica Groop, Simon Crawford-Phillips, David Bergström, Malin Broman, Hrachya Avanesyan, Anders Engström, Johan Stern, Roland Pöntinen och Christian Zacharias. På motsvarande sätt används metoder/aktiviteter inom andra kurser för att säkerställa ett internationellt perspektiv (exempelvis Milan Vitek, gästande professor 2010-2012 i violin). I grunden handlar detta om att rekrytera lärarkompetens ur ett internationellt perspektiv samt att attrahera studerande utifrån samma synsätt. Lärare och handledare inom inom utbildningen är alla högt kvalificerade musiker med lång erfarenhet av såväl tjänstgöring i professionell symfoniorkester som instrumentalpedagogik. Flertalet har rekryterats ur Göteborgs symfoniorkester eller ur Göteborgsoperans orkester och har lång erfarenhet av att verka internationellt på hög konstnärlig nivå. I många fall är de också eftertraktade internationellt som pedagoger (till exempel gästlärare vid andra lärosäten, masterclasses och ingår i jurys vid internationella tävlingar). Utöver detta sker strategiska rekryteringar exempelvis Christian Zacharias,

11 III. Lärarkompetens Beskriv/ange och 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. Kjell Ingebrektsen och Milan Vitek. Orkesterproduktionerna som leds av högt kvalificerade gästande dirigenter exempelvis Patrik Ringborg, Michael Bartosch, Leon Spierer, Pietro Rizzo, Andrew Wise, Cecilia Rydinger-Ahlin, Olof Boman, B Tommy Andersson, Henrik Schaefer, Paul Mägi, Christian Badea, Tobias Ringborg, Olof Henzold, Shi-Yeon Sung, Alexander Polyanichko, Chao-Chia Lü, Eri Klas och Rolf Gupta säkerställer ett internationellt perspektiv. Till ett antal orkesterproduktioner knyts också högt kvalificerade solister som exempelvis Monica Groop, Simon Crawford-Phillips, David Bergström, Malin Broman, Hrachya Avanesyan, Anders Engström, Johan Stern, Roland Pöntinen och Christian Zacharias. Inom ramen för repertoar class möter de studerande instrumentalister från dels våra samarbetspartners GSO och GO men också regelbundet dirigenter och solister som gästar dessa kulturinstitutioner som till exempel Gustavo Dudamel, Alexander Vedernikov, Henrik Schaefer, Daniel Smith, Leif Segerstam, Christian Järvi, Martin Fröst och Alexander Polyanichko. På motsvarande sätt används metoder/aktiviteter inom andra kurser för att säkerställa ett internationellt perspektiv (exempelvis Milan Vitek, gästande professor 2010-2012 i violin). I grunden handlar detta om att rekrytera lärarkompetens ur ett internationellt perspektiv samt att attrahera studerande utifrån samma synsätt. De som handleder och ansvarar för examensarbetet är tre disputerade lärare och en professor (konstnärlig grund) med handledarutbildning. I övrigt: - En professor (konstnärlig grund) - Två adjungerade professorer (konstnärlig grund) - Två lärare med prövad professorskompetens vid annat lärosäte (konstnärlig grund) - Ett flertal av de idag anställda adjunkter som befinner sig i en befordringsprocess (inlämnad ansökan) - Rekrytering (pågående) av tre lektorat i musikalisk gestaltning (violin, viola och tvärflöjt) - Regelbundna gästlärare av högsta internationella konstnärliga nivå

12 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Se även E III 1. Samtliga professorer undervisar i mycket hög grad. I de fall någon ansöker och beviljas externa medel (exempelvis KU-medel, externa forskningsmedel) prioriteras detta i samband med planering av arbetsuppgifter. Fem lärare (på förordnande) som undervisar inom programmet har gått eller har blivit validerade i högskolepedagogisk grundkurs I. Ytterligare en har validerats på högskolepedagogisk grundkurs II. I och med att högskolepedagogisk grundkurs I sedan drygt ett år även ges på distans har detta möjliggjort för betydligt fler lärare att gå kursen. För flertalet med mindre deltidsanställningar vid HSM har tidigare upplägg varit omöjligt att följa. Ytterligare ett problem har utgjorts av begränsningar i antalet platser till kurserna. En försiktig bedömning är att ett stort antal lärare kommer att 2011/2012 valideras motsvarande högskolepedagogisk grundkurs I. Grunden för all anställning vid HSM är att tjänsten ska utannonseras. Det normala förfarandet vid anställning till adjunkt är att behovet diskuteras i HSM:s ledningsråd, föredras i HSM:s högskoleråd och att därefter genomför en rekryteringsgrupp intervjuer med ett urval av de sökande och sedan föreslår högskolerektor vem rekryteringsgruppen förordar. Vid anställning till lektor och professor tillämpas sakkunnigprövning i kombination med ovan. I samband med adjungering till professor tillämpas samma tillvägagångssätt men grunden är att ett väl genomarbetat förslag tagits fram inom ramen för utbildningsmiljön (kandidatutbildning klassisk inriktning, masterutbildning inriktning orkesterspel, exempelvis ämnesgrupper, utbildningsledning och orkestermasterutbildningens utbildningsråd) innan rekryteringsprocessen startar. Visstidsanställningar och timanställningar förankras på motsvarande sätt i relevanta delar av utbildningsmiljön. Professionskompetens är ofta det helt avgörande vid rekrytering inom dessa utbildningar och i förankringsprocessen ingår lärare som i mycket hög grad besitter aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. SNOA har ett eget utbildningsråd, som leds av utbildningsledaren. I rådet ingår konstnärlig ledare, utbildningsledning, fyra lärare och representanter från andra kulturinstitutioner och två studeranderepresentanter. Inom ramen för utbildningsrådet

13 IV. Studentinflytande Beskriv/ange och 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. diskuteras fortlöpande exempelvis kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Utbildningsrådets regelbundna möten är alltså en metod för att säkerställa att det finns lärare/handledare/instruktörer/dirigenter/solister med aktuell, relevant professionsrelaterad kompetens av högsta kvalitet. Utifrån ett flertal undersökningar (generella slutsatser) genomförs en revidering av utbildningsplaner och kursplaner 2011/2012. Syftet med en övergripande revidering är att än tydligare beskriva relationen examensmål-utbildningsplan-kursplaner. Vidare att utveckla förtydliga relationen lärandemål-former för examination-betygskriterier. SNOA egna utbildningsråd följer upp och dryftar kontinuerligt frågor om innehåll och kvalitet. Utbildningsrådet har visat sig ha en viktig roll och har blivit en förebild för andra områden inom HSM. Därutöver finns ett fortlöpande systematiskt kvalitetssäkringsarbete i form av regelbunden peer rewiev. Under hela utbildningstiden möter studenterna representanter från yrkeslivet och andra institutioner som speglar nivån på utbildningen och den individuella nivån på studenterna. I samband med högskoleverkets granskning av Göteborgs universitets systematiska kvalitetsarbete deltog SNOA som en programmiljö från GU. Inför kommande utvärderingar av högskoleverket planeras på nationell nivå (musikhögskolorna i Malmö, Stockholm och Göteborg) ett kvalitetssäkringssystem. Detta system som SNOA initierat syftar bland annat till att vartannat år kvalitetssäkra nivån på respektive utbildningars examensarbeten inom kandidat- och masternivån (gäller konstnärlig kandidat och master i musik). Sedan hösten 2010 arbetar samtliga programutbildningar med Blue 11 version 1. Utgångspunkten att kollegialt (både internt och externt) granska de olika programmen utifrån ett kvalitetsperspektiv men också sätta programmet i ett omvärldsperspektiv och i ljuset av ett framtidsperspektiv. Detta systematiska kvalitetsarbete inklusive analys

14 innefattar till stor del en annan typ av frågeställningar än Blue 11 version 2 som redovisas här. V. Omvärldsanalys 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. Överlag stora svårigheter att rekrytera studerande till beredande och beslutande organ på HSM. På programnivå är studenternas engagemang däremot mycket stort, exempelvis i SNOA:s utbildningsråd. Studerande inbjuds att sitta i jury (yttranderätt ej rösträtt) i samband med antagningsprov till programmet. Finns inga motsvarigheter inom GU. Utbildningsmiljön Swedish National Orchestra Academy (SNOA) vid Högskolan för scen och musik skapar unika möjligheter och förutsättningar för studenterna att utveckla sitt personliga konstnärskap, förmågan till samarbete i ensemble- och orkesterspel, till professionellt nätverksbyggande på både nationell och internationell nivå. Detta möjliggörs genom utbildningens grundläggande utgångspunkt: utbildning i samverkan med professionsområdet och dess kvalitetskrav. Utbildningen, som helt bedrivs på engelska, har få motsvarigheter i världen och bygger på en bred internationell tillströmning av studenter. Viss samverkan sker med Göteborgs Symfoniker (GSO, Sveriges Nationalorkester), som i början av 2000-talet initierade denna utbildning, samt med Göteborgs Operan (GO). Syftet med utbildningen är att ge den yrkesutbildning på hög konstnärlig nivå som förbereder orkestermusiker för det krävande arbetet i en professionell symfoniorkester. Utbildningen utgår alltså från de kvalitetskrav som avnämarna ställer (anställningsbarhet/användbarhet). Det återspeglas sig i de höga krav som ställs på de sökande till utbildningen. Det unika med utbildningen utgörs bland annat av att innehållet säkerställs då studenterna vid SNOA bildar grunden till en orkester i

15 storlek av en sinfonietta (i dagsläget 45 helårsstudieplatser) vars verksamhet planeras helt och hållet av HSM. På andra håll där orkesterutbildning ges, erbjuds praktikplatser i professionella orkestrar, vilket innebär att möjligheten till orkesterspel för de studerande blir mycket begränsade i jämförelse med utbildningen vid HSM och inte utgår från studentens behov och utvecklingsmöjligheter. Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet är internationellt unik. Här finns utbildningar inom design, fotografi, filmregi, fri konst, konsthantverk, litterär gestaltning, musik, musikal, opera och teater. Fakultetens verksamheter inkluderar även forskarutbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. SNOA-utbildningen ingår i denna miljö som också kan vara en förklaring till reflektionens betydelse i utbildningen. Sedan läsåret 2009/2010 är SNOA-utbildningens examensarbete organiserat på motsvarande sätt som masterutbildningen med inriktning musikalisk gestaltning. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 De få alumnundersökningar som gjorts vid HSM och Konstnärliga fakulteten härrör sig från år 2000 och 2009. I konstnärliga fakultetens uppföljning av tidigare studenter 2009 var svarsfrekvensen för scen- och musikområdet mycket låg i kombination med att rapporten ej beskriver alumners uppfattningar på programnivå. Nationellt finns några undersökningar av mer generellt intresse såsom: Vad händer sen då? (2010), Musik, konst, teater (Rapp 2010:261). Systematisk kunskap om alumners uppfattningar om sin tidigare utbildning och utbildningens användbarhet saknas i hög grad på programnivå. En rimlig slutsats är att HSM måste ta ansvar för alumnuppföljning på institutionsnivå och att det där blir möjligt att härleda alumnernas uppfattningar på programnivå. Detta är också något som ingår i det nya systemet för kvalitetsutvärdering vilket introduceras av Högskoleverket 2011. De få alumnundersökningar som gjorts vid HSM och Konstnärliga fakulteten härrör sig från år 2000 och 2009. I undersökningen 2000 undersöktes etablering, likaså i rapporten Vad händer sen då? (2010), Musik, konst, teater (Rapp 2010:261). Båda rapporterna visar på liknande resultat, det vill säga att högre konstnärlig utbildning lönar sig i ljuset av etablering inom relevant yrkesområde.

16 VI. Framtid eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Beskriv/ange och 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Systematisk kunskap om alumners etablering saknas i hög grad på programnivå. En rimlig slutsats är att HSM måste ta ansvar för alumnuppföljning på institutionsnivå och att det där blir möjligt att härleda alumnernas etableringsgrad på programnivå. De studerande möter regelbundet tidigare studenter dels informellt då de ingår i samma professionella nätverk, dels formellt i utbildningen där tidigare studenter återkommer i rollen av professionella musiker i olika sammanhang. - Betydelsen av entreprenörskap som redskap måste stärkas inom ramen för utbildningen. Likaså bör inslag av framtidsspaning och kulturpolitiska tendenser uppmärksammas. - Genom omfördelning av studieplatser (kandidatutbildning, klassisk inriktning och master musikalisk gestaltning, inriktning orkesterspel) planeras SNOA-utbildningen vara 55 hst från och med ht-2012 och 63 hst från och med ht-2013. - HSM och SNOA i synnerhet bör inte bara beakta utan ta fram tydliga strategier och metoder för att utveckla genusperspektiv på institutionens verksamhet allt från anställningsstrukturer till repertoar. Det finns mycket goda förutsättningar för detta genom det normkritiska året och efterföljande musik och genusprojektet som avrapporteras 2011/2012. Institutionens likabehandlingsgrupp är också en viktig del i detta arbete. Nästa steg är konkreta handlingsplaner och metoder. - En stark forskningsmiljö utvecklas kring högre konstnärlig utbildning med inriktning instrumentala studier och orkester-/ensemblespel. - Utveckla och stärka möjligheterna till extern finansiering. Detta med syftet att rekrytera internationellt erkända musiker/pedagoger och forskare.

17 VII. Övrigt av vikt om programmet VIII. Sammanfattande bedömning Beskriv/ange och 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. - Hitta stipendiemöjligheter för de avgiftsskyldiga studenterna sedan sommaren 2011. Organisationen och ledningen av utbildningsmiljön kandidatutbilden, klassisk inriktning och masterutbildningen i orkesterspel utgörs av: Utbildningsledare 100% Konstnärligt ansvarig för masterutbildningen i orkesterspel 50% Två kursledare om vardera 40% och 20% Två koordinatorer om vardera 50% Denna personal som administrerar verksamheten är i grunden högt kvalificerade musiker och/eller erfarna pedagoger vilket är nödvändigt för förståelse av utbildningens kvalitetskrav. - Varje ensemble-/orkesterprojekt är i sig identitetsskapande. - HSM:s välkomst och introduktionsdagar för samtliga nyantagna studenter. - Terminsvis Pub anordnad av HSM för alla våra inresande studenter. - Studenterna vid SNOA anordnar i samband med varje orkesterprojekt ett flertal aktiviteter av social karaktär för de som ingår i projektet. Inom ramen för kammarmusik tränas studenten till entreprenörsskap. Dock prioriterat område för utveckling 2011/2012. Utbildningsmiljön Swedish National Orchestra Academy (SNOA) vid Högskolan för scen och musik (HSM) skapar möjligheter och förutsättningar för studenterna att utveckla sitt personliga konstnärskap, förmågan till samarbete i ensemble- och orkesterspel och till professionellt nätverksbyggande på både nationell och internationell nivå. Detta möjliggörs genom utbildningens grundläggande utgångspunkt: utbildning i samverkan

18 med professionsområdet och dess kvalitetskrav. 2. Programmets största svaghet. De planeringsmässiga svårigheterna att säkerställa ett studentkollektiv med balans mellan de olika instrumenten (symfoniorkestern som måttstock). Detta utmanas kontinuerligt av studieuppehåll (dock i grunden positivt eftersom det visar på hög kvalitet på utbildningen och studenterna). Dagens dimensionering om 45 hst bör ökas av bland annat ovanstående skäl men också pareras i ljuset av att inte omöjliggöra en kandidatnivå av hög kvalitet. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: - Stipendiestöd för avgiftsskyldiga studerande. I dagsläget finns två sådana att tillgå. Denna typ av stipendier bör på sikt öka. - Medel för att genomföra turné med SNOA-utbildningen på regelbunden basis. Det finns många skäl till att detta borde genomföras. Marknadsföring av GU, Konstnärliga fakulteten, HSM och SNOA är ett skäl men också den pedagogiska och konstnärliga utmaning en turné innebär. - Det finns goda pedagogiska skäl till att söka finansiering för att tillföra en resurs om cirka 100 undervisningstimmar per läsår för införandet av musikalisk instudering i samband med två av de sex övningsprovspelningarna per läsår.