2011: kr/hst är tilldelningen. Budgeten för de olika avdelningarna vid HDK programmet/år: beslutas av prefekt.

Transkript

1 1 BLUE 11- Design Uppgifter/kommentarer Kandidatprogrammet Basfakta om programmet Programmets namn: Konstnärligt kandidatprogram i design Ansvarig programledare/studierektor: Theodore Ågren Omfattning (hp): 180 hp Nivå (grund/avancerad): grundnivå Examensbenämning: Konstnärlig kandidatexamen i design Startår i sin nuvarande form: 2001 Huvudsakliga deltagande institutioner: Högskolan för design och konsthantverk Studietakt (helfart/halvfart): helfart Campus/distans: campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: - Programmet genomförs helt/delvis/ej på Ej på engelska. Vissa moment på engelska engelska: Antagning till programmet (varje höst termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) 221 för alla designutbildningarna, ca 38 hst/årskurs på kandidatutbildningen termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till 2011: kr/hst är tilldelningen. Budgeten för de olika avdelningarna vid HDK programmet/år: beslutas av prefekt. Eventuell samordning med andra program: Programmet samordnas med de övriga designutbildningarna vid HDK. En kurs samordnas med kandidatutbildningen i konsthantverk vid HDK. Relevanta webblänkar (utbildningsplan, Utbildningsplan: kursplaner mm): kursplaner år 1: DEKVK1 Design verktyg och kommunikation 1, 30 hp DEKVK2 Design verktyg och kommunikation 2, 30 hp Kursplaner år 2: DEKUP1 Utforskande projekt, 15 hp DEKDI1 Dialog, 15 hp DEKPP1 Profilerande projekt, 24 hp DEKDH1 Designhistoria, 6 hp

2 2 Kursplaner år 3: HDIM01 Identitet, målgrupp och marknad 1, 30 hp HDIM02 Identitet, målgrupp och marknad 2, 15 hp HDEX10 Examensprojekt, 15 hp Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Studentenkät finns som bifogad fil. Ang. platstilldelning/medeltilldelning: de fyra designprogrammen har en gemensam budget och gemensam personalstyrka. Hst-tilldelningen och medelstilldelningen per program kan därför variera något från år till år. Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Planeringstal: 40 Faktiskt antagna: ht 09: 41 ht 10: 42 Av erfarenhet vet vi att ett antal studenter kommer in på flera utbildningar samtidigt och att några inte väljer att gå HDK. De senaste åren har det också blivit allt vanligare att studenter som gått en likvärdig utbildning ansöker om uppflyttning direkt i årskurs två eller tre, vilket vi ser som positivt. Vi antar därför omkring studenter och börjar kalla reserver först när siffran stiger under 40. Det finns ett flertal designutbildningar i Sverige och utomlands, det som skiljer HDKs designutbildningar från många andra är den konstnärliga grunden och den breda profilen Närheten till liknande områden inom konstnärliga fakulteten gör utbildningen unik och skapar studenter med en unik kompetens. Arbetsmarknaden är svårbedömd, en stor del av studenterna arbetar efter utbildningen som frilans och våra studenter har i princip hela världen att välja på vad gäller masterutbildning och arbetsmarknad. Enligt en mindre enkätundersökning* vi genomfört sommaren 2011 arbetar 67 % av de som tog sin examen 2008 eller 2009 inom yrkesområdet design, detta får ses som en hög siffra för en kandidatutbildning. Arbetsmarknaden inom design är konjunkturkänslig, vid högkonjunktur kan vi se att det större flertalet får arbete direkt efter en kandidatutbildning. Vid lågkonjunktur krävs oftare att man även gått en masterutbildning för arbete inom ämnesområdet. Studenterna som gått utbildningen vid HDK har en djup kunskap inom minst ett designområde, men de har insikt och viss baskunskap inom ett större designfält.

3 3 Detta gör att studenterna blir attraktiva på arbetsmarknaden genom sin flexibilitet. * se bifogad fil. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. Kandidatutbildningen är ingen internationell utbildning och ges på svenska. HDK har tagit ett gemensamt beslut att i första hand profilera och marknadsföra masterutbildningarna internationellt och nationellt. Vid de rekryteringsresor etc. som görs marknadsförs och presenteras också kandidatutbildningen men fokus ligger på masterprogrammen, men en viss spinn-off effekt kan märkas. Programmet presenteras och marknadsförs årligen vid öppet hus som brukar ha omkring 1000 besökare. Utbildningsansvarig och även andra lärare gör besök på förberedande skolor i Göteborg och andra ställen i landet för att presentera och prata om programmet. Studenter åker ofta tillbaka till sina gamla skolor för att berätta om HDK. Den största marknadsföringen står studenterna för, de som examineras och de som kommer hit som gäststudenter. HDKs web är ett stort och levande skyltfönster för våra utbildningar. Vi har där medvetet fokuserat på studenternas arbeten, något som vi tror är det bästa sättet att marknadsföra men också visa vad som görs på HDK. Av 93,95 hst har 87,42 hpr producerats. Det ger ett genomsnitt på 93 % i alla årskurser under Detta är en hög siffra och genomströmningen får sägas vara god. Vi har högt ställda krav och genomströmningen beror till stor del på att vi lägger mycket kraft på att se till att studenterna klarar sina studier, vi har fasta kompletteringsveckor och erbjuder stöd för de studenter som har problem att klara studietakten. Vi erbjuder även möjlighet att komplettera poäng under termin i de fall det är nödvändigt. Individuella studieplaner upprättas för de studenter som av olika anledningar inte klarar den normala studietakten.

4 4 II. Innehåll och 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra HT 2007/VT2008 registrerades 36 studenter i årskurs 1. HT 2008/VT 2009 (årskurs 2) var siffran stycken tog studieuppehåll. HT 2009 registrerades 28 av den ursprungliga kullen, en gjorde avhopp och 4 omregistrerades. VT 2010 registrerades 29 studenter, 1 omregistrerades. Kandidatprogrammet är ett program med högt ställda krav, på både lärare och studenter. Varje år förekommer att studenter av olika anledningar tar uppehåll. Direkta avhopp förekommer också men är mer sällsynt. De allra flesta kommer tillbaka och slutför sin utbildning. Anledningen till att man tar ett studieuppehåll varierar men många uppger att de behöver en paus, de behöver stanna upp ett tag, de är kanske inte helt säkra på att de valt rätt utbildning. Vi ser positivt på att en del studenter väljer att ta uppehåll. De kommer ofta tillbaka än mer motiverade och har bättre förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och slutföra sina studier. De allra flesta studenterna kommer tillbaka och slutför sin utbildning på programmet. Undervisningen bygger till stora delar på individuell handledning av studenter vilket är ett sätt att identifiera de som behöver särskilt stöd. För att säkerställa att dessa studenter får tillräckligt stöd under sin utbildning har en lärare vid programmet ett särskilt uppdrag med ansvar för detta, ett årskursansvar. Efter första terminen skriver alla studenterna en terminsreflektion kring sina studier, denna gås igenom med lärare och är ett annat sätt att identifiera de studenter som behöver särskilt stöd. Samtal erbjuds under hela studietiden där man inte bara tittar på aktuell kurs utan också på studentens hela utveckling och eventuella behov av extra stöd. Då en student vid flera tillfällen inte klarar examinationskraven kallas till möte med årskursansvarig och ibland utbildningsansvarig, och examinator. En plan görs för hur studenten skall klara sina studier, uppföljning görs kontinuerligt. Kursplanerna kontrolleras och revideras kontinuerligt. Revidering av kursplaner används som metod för att kvalitetssäkra och utveckla programmet. Kurserna utvärderas kontinuerligt och utvärderingarna ligger ofta till grund för revideringar av kursplaner.

5 5 utformning kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Utbildningsansvarig ansvarar för att revideringarna görs, i samråd med examinator och övriga lärarlaget. Aktuella kursplaner och utbildningsplan länkas till hemsidan för alla att ta del av. Dekan fastställer kursplan efter att kursplanegrupp granskat innehåll. Vid större revideringar/framtagande av helt nya kurser arbetar hela lärarlaget under en längre tid ofta i form av återkommande workshops med att ta fram kunskapsmål/innehåll etc. Kursplanerna presenteras för studenterna vid kursstart. Alla lärare erbjuds kompetensutbildning i högskolepedagogik (PIL) hp där del 2 är områdesspecifik och har ett stort fokus på kursplaner; lärandemålstyrd undervisning samt examinerings- och bedömningskriterier. Utbildningsansvarig ansvarar för att progressionen inom programmet följs och att lärandemålen i de olika kurserna uppfyller examensmålen. När kursplaner skrivs om jämförs de med andra kursplaner och lärandemålen formuleras i relation till examensmålen för hela programmet. Alla utbildningsansvariga och koordinatorer inom design är samlade i en ledningsgrupp för design (LGD) som regelbundet träffas och diskuterar samt tar ansvar för övergripande frågor såsom som t ex progressionen mellan kandidatutbildning och masterutbildning. Denna dialog förs också regelbundet med hela lärarlaget. Terminsvis träffas utbildningsansvariga, koordinator samt studentrepresentanter från varje årskurs till kursråd där sammanställningarna av kursutvärderingarna diskuteras och synpunkterna som kommer upp är värdefulla i arbetet med revideringar av kurser och kursplaner. De anställda lärarna uppmuntras och stöds i att söka och genomföra både forskningsprojekt och Konstnärligt Utvecklingsarbete (KU). Programmet medfinansierar KU projekt i form av arbetstid, oftast kring 5% av arbetstiden. I alla anställda lärares arbetstid ingår förutom eventuell tid för KU/forskning även omkring 10 % arbetstid för kompetensutveckling Vid flertalet examinationer bedöms studenternas projekt av kollegor från andra universitet och yrkesverksamma designers/konstnärer. Externa handledare anlitas i hög grad för att handleda studenterna. Vid nyrekryteringar av lärare säkerställs att lärarna vid programmet

6 6 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. har hög konstnärlig eller vetenskaplig kompetens. Studenternas projekt bedöms oftast av flera lärare, vilket säkrar att deras arbete håller hög kvalité innan det godkänns vid examination. Lärare vid programmet ges möjlighet att på arbetstid ta del av den aktuella forskningen som bedrivs genom seminarier, föreläsningar och disputationer. Doktorander och forskare deltar som handledare, kritiker och föreläsare i programmets kurser. Fristående kurser erbjuds som direkt anknyter till forskningsprojekt. I vissa fall erbjuds studenter att vara delaktiga i forskningsprojekt då det är praktiskt möjligt. Då flera lärare även forskar/arbetar med konstnärligt utvecklingsarbete parallellt integreras detta naturligt i kurserna de sedan genomför. I det större förändringsarbete som konstnärliga fakulteten är mitt inne i är en viktig del att skapa kompletta miljöer, detta kommer innebära att forskningen kommer att knytas ännu mer till undervisningen i framtiden. På kandidatprogrammet utgör det första året i snitt 14 handledartimmar i veckan, 2,5 timmars föreläsning och 4, 5 timmar av redovisning och seminarier. I snitt blir detta 21 lärarledda timmar i veckan i en hel klass. Det är svårt att få fram exakta siffror så detta är en uppskattning av den schemalagda tiden. Utöver detta finns lärare oftast tillgängliga för handledning och enskilda frågor. Fördelningen ser ungefär likadan ut över de tre åren. En vanlig undervisningsform för processorienterade kunskapsmål är seminarium/redovisning där studenterna själva formulerar sig och själva reflekterar över lärandeprocessen och lärandemålen, studenterna opponerar då ofta på varandras arbeten. För lärandemål som gäller ett teoretiskt/praktiskt reflekterande används ofta skriftliga/muntliga reflektioner som undervisningsform, dessa diskuteras sedan ofta också i seminarieform. För kunskapsmål som handlar om mer praktiska färdigheter och kompetens är individuell handledning den vanligaste undervisningsformen där studentens individuella utveckling och prestationer i förhållande till kunskapsmålen fokuseras. Föreläsningar används dels som inspirationsföreläsningar men också för kunskapsmål av mer färdighets karaktär. Design är av tradition mer knutet till praktisk kunskap än teoretisk. Utöver ovan nämnda handleds studenterna i sitt praktiska utövande av de anställda tekniker som arbetar tätt

7 7 tillsammans med utbildningsverksamheten. Dessa är ofta också utbildade designers eller konstnärer och utgör en viktig del i studenternas utveckling. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. Den vanligaste examinationsformen är seminarieformen som innebär att studenterna presenterar muntligt och visar upp sina arbeten och sin arbetsprocess i slutet av kursen. Det handlar oftast om presentationsmaterial i text och bild. De kritiseras/diskuteras sedan av inbjudna gäster, lärare som deltagit i kursen, andra studenter i kursen och examinator. (ca 70 %) Vissa kurser examineras genom inlämning av skriftligt arbete (ca 25 %). Några delmoment examineras genom att studenten presenterar sitt arbete vid enskilt samtal med examinator. (ca 5 %) En kurs kan ha flera olika examinationer, t ex kan kunskapsmål som handlar om reflektion examineras i text, kunskapsmål som handlar om ett kritiskt förhållningssätt i att man kan opponera på annan students arbete. Inlämning av arbeten för bedömning kan också vara en examinationsform. Moment i vissa kurser examineras genom uppvisande av praktisk färdighet.. På kandidatprogrammet utgör det första året i snitt 21 lärarledda timmar i veckan. Dessa timmar är en uppskattning av den schemalagda tiden. Utöver detta finns lärare oftast tillgängliga för extra handledning och enskilda frågor. Fördelningen ser ungefär likadan ut över de tre åren. Termin ett ges samtliga kurser i helklass medan andra terminen är uppdelad på halvklass. De övriga fyra terminerna varvas med kurser där enskilda moment blandas med helklass samt undervisning i mindre grupper. Halva sjätte terminen då examensarbetet görs är hårt reglerad vad gäller handledningstid, beroende på att examensarbetet är ett självständigt arbete. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Vi har en tradition av ett demokratiskt arbetssätt där arbetslaget gemensamt arbetar med att utveckla programmet under ledning av utbildningsansvarig. Vi har använt revidering av kursplaner och utbildningsplan som ett sätt att pedagogiskt (och innehållsmässigt) utveckla kandidatprogrammet. Utifrån detta arbete som ständigt pågår diskuteras och

8 8 fördjupas pedagogiken. En stor satsning på att alla lärare skall gå pedagogisk fortbildning om sammanlagt 15 hp har gjorts. Detta görs på kompetensutvecklingstid inom tjänsten. En stor del av de anställda lärarna har påbörjat denna pedagogikutbildning. Vid nyanställningar ställs krav på genomgången pedagogisk utbildning. Vi kan se att man då man går dessa kurser får syn på sin egen pedagogik och sina metoder. Detta ger en gemensam bas och ett gemensamt språk för alla lärare som främjar det gemensamma pedagogiska utvecklingsarbetet. Alla kurser och delkurser utvärderas skriftligt och muntligt samt sammanställs efteråt, detta ligger till grund för det ständigt pågående pedagogiska utvecklingsarbetet av varje enskild kurs. D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Vid bedömning av stud. arbeten bedöms inte enbart slutresultat utan hela processen fram till ett resultat. Ett vanligt sätt är att studenterna i början av kursen skriver en projektbeskrivning som godkänns av examinator. Denna ligger tillsammans med kunskapsmålen till grund för den senare examinationen. Den individuella projektbeskrivningen är en hjälp vid bedömningen av resultatet tillsammans med kursens kunskapsmål. Genom att examinera på olika sätt, tillgodoses olika studenters behov. Inom en konstnärlig utbildning kan den konstnärliga kvalitén vara svår att mäta, ett sätt vi använder oss av är att låta flera kompetenta personer både egna lärare och externa personer vara involverade under projektets gång, det säkerställer att kvalité uppnås. Undervisningsformen med mycket individuell handledning säkerställer också att hög kvalité uppnås på studenternas examinationer. Vi använder oss av betygen underkänd och godkänd. Det är delvis oklart vad som avses med frågan. HSVs utvärdering kommer att fokusera på vissa utvalda examensmål, eftersom det är en orimlig stor uppgift att utvärdera alla målen. Efterfrågas här en utvärdering av vartenda examensmål? Och vad avses med resultat? Enskilda studentarbeten? Eller studentens arbeten, process och förhållningssätt över hela utbildningstiden, dvs resultatet av hela utbildningen?

9 9 Examensmålen i HF (konstnärlig examen) finns integrerade i programmens mål som är beskrivna i utbildningsplanerna. Principen på HDK är att när studenten uppnått målen i samtliga programkurser (dvs. blivit godkänd) ska alla mål i utbildningsplanen vara uppnådda, och följaktligen examensmålen enligt HF. Detta betyder i princip att alla studenter som blir godkända på alla sina kurser (dvs. har uppfyllt kraven för en kandidat- eller masterexamen) har på ett eller annat sätt uppfyllt målen i HF. Examensmålen i HF har olika karaktär. Alla mål är inte påvisbara i enskilda arbeten, om inte målet gjorts till en tydlig examinationsuppgift. T.ex. att kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Detta är något som pågår under hela utbildningen och som många gånger är ett fokus i handledningssamtalen. Ingen enskild kurs är konstruerad för detta mål. Vår uppskattning är att studenternas resultat sett över hela utbildningstiden verk, process, förhållningssätt väl överensstämmer med målen, men att inte alla mål är enkla att påvisa eller att bedöma uppfyllelsen av i ett studentarbete. Examensmålen i HF är inte heller alldeles lättolkade vilket gör att frågan är svår att besvara i vissa avseenden. att bidra till kunskapsutvecklingen är inte så enkelt att redogöra för inom det konstnärliga området. E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt I de kurser som innehåller obligatorisk litteratur, framför allt designhistoria är andelen litteratur på engelska omkring 50%. I flera andra kurser används litteraturtips som kan vara allt från artiklar till skönlitteratur och facklitteratur. I denna kategori används mycket litteratur på engelska och vad som används varierar från år till år, varför procentandel är svårt att uppskatta, men den torde ligga på omkring 50 % i genomsnitt. Kandidatprogrammet hade under 2010, 17 inresande studenter från andra lärosäten och 20 utresande studenter. Under 2010 var det åtta lärare från designarbetslaget som undervisade alternativt höll

10 10 inkommande år Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. föreläsningar på andra internationella lärosäten. Våra två adjungerade professorer är verksamma utanför Sverige. Förutom de inslag av internationella gästlärare som vi bjuder in till undervisningen är uppmanar vi, och vissa fall skapar vi förutsättningar för studenterna att vara med på internationella utställningar och konferenser. Vi har fått ett utökat antal MFS-stipendier och uppmanar våra studenter att söka dessa om de är intresserade av att arbeta med frågor/projekt kopplade till utvecklingsländer. III. Lärarkompetens 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av de som huvudsakligen undervisar på programmet. En av lärarna har arbetat i tre olika internationella forskningsprojekt under sammanlagt tre år. Två av lärarna har genom sitt forskningsprojekt Ytans materialitet haft upprepade kontakter med framför allt japanska lärosäten och arkitekter/designers. Flera lärare har utnyttjat möjligheten till lärarmobilitet, och genomfört kortare lärarutbyten med skolor i bl a Australien, Skottland. Flera av lärarna är i sin tidigare och nuvarande yrkesverksamhet internationellt verksamma genom deltagande på mässor, uppdrag mm internationellt. Om man jämställer lektorer anställda på konstnärlig grund tillsammans med de disputerade blir andelen en tredjedel av lärarlaget i design under skolåret 2010/2011. Då design är ett i huvudsak praktiskt ämne är nivån på de praktiker som används inom utbildningen hög. Just nu pågår nyrekrytering av fem lektorer vilka kommer att vara tillsatta under slutet av höstterminen. Alla lektorer anställda på konstnärlig grund är externt bedömda av sakkunniga inom området. Vi har fyra disputerade lärare som undervisar på designprogrammen i en omfattning mellan 15-60% 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. Vi har fyra professorer varav två är adjungerade. Tillsammans arbetar de 70 % med undervisning på de fyra designutbildningarna. 3. Andel av undervisande lärare Det stora flertalet av de nuvarande designlärarna har påbörjat eller avslutat PIL-enhetens

11 11 som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. kurs inom högskolepedagogik, på 15 hp (5+5+5) De flesta har genomfört den första kursen på 5 hp, och några har slutfört samtliga 15 hp.. De flesta beräknas ha slutfört utbildningen efter vt För lektors och professorstjänster sker en extern sakkunnigbedömning. För adjunkterna sker ingen extern sakkunnigbedömning men det formeras på samma sätt som för lektorstjänsterna en rekryteringsgrupp med interna och externa personer samt studentrepresentant. Vi bedömer professionskompetens med hjälp av styrkta meriter och inlämnat bild och textmaterial samt med intervjuer. De allra flesta lärarna som undervisar på designprogrammet är också yrkesverksamma som designers eller konstnärer, vilket säkerställer en relevant kompetens. KU projekt är oftast relaterade till lärarnas profession och ett sätt att hålla sig á jour med vad som händer i yrkeslivet. Vi använder oss i hög grad av tillfälliga gästlärare för handledning, föreläsningar, opposition på studentarbeten etc. För att säkerställa att de har en relevant kompetens anlitar vi personer som på olika sätt utmärkt sig inom nutida design. Studenter har också möjlighet att påverka och önska vilka gästlärare som anlitas. IV. Studentinflytande Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. Kursrådet vilket hålls en gång per termin fungerar som en programutvärdering då alla kurser gås igenom och man har fokus på helheten i programmet. Studenterna har då också hunnit reflektera över vad de lärt sig i tidigare kurser och hur programmets progression är tänkt. Kursutvärderingarna är ett annat instrument för studenterna att vara med i utvecklingen av kurser och program samt lämna synpunkter. Resultaten av kursutvärderingarna brukar stämma väl överens med den bild läraren själv har av resultatet av kursen. Då vi har en nära kontakt med studenterna diskuteras ofta eventuella problem i kursen ofta under kursens gång, och rättas till. Vi har generellt hög svarsfrekvens på kursutvärderingarna, beroende på att vi samlar alla studenter direkt i anslutning till examination och ber dem fylla i skriftligt på plats. Tidigare gjordes utvärdering i efterhand vilket gav en mycket sämre svarsfrekvens. Nackdelen med att göra utvärderingen direkt är att studenten inte hunnit reflektera tillräckligt och t ex resultatet av examination kan starkt prägla vad man skriver om kursen som helhet. Vi har ändå valt detta då vi ser att det är viktigt med en hög

12 12 svarsfrekvens för att bedöma kursen rättvist. Svarsfrekvensen ligger kring 90 %. Generellt kan sägas att resultaten av kursutvärderingar oftast stämmer bra överens med den bild läraren själv har av kursens resultat. Då vi har möjlighet till, och uppmanar till en dialog med studenterna under kursens gång kommer synpunkter och eventuell kritik sällan som en överraskning. Vi får oftast bra omdömen på kurserna, i de fall allvarligare kritik riktas mot en kurs eller moment tas det på väldigt stort allvar och utreds ytterligare innan det förändras inför kommande år. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. Vi utvärderar kurserna muntligt och skriftligt efter avslutad kurs. Utvärderingarna sammanfattas sedan av den kursansvarige. En gång per termin kallar vi klassrepresentanterna till kursråd. Innan kursrådet får representanterna sammanfattningarna av utvärderingarna skickade till sig. På mötet går vi sedan igenom huruvida klassen tycker att sammanställningen som läraren gjort av utvärderingarna stämmer, dels för den enskilda kursen och dels när det gäller utbildningen som helhet. Utbildningsansvarig för vidare informationen till arbetslagsmötet där vi diskuterar utfallet, i vissa fall, när det gäller större ämnesövergripande frågor skapar vi speciella konferenser/heldagar för att påbörja eller fortsätta ett förändringsarbete. Utvärderingarna och kursråden ligger till grund för utveckling av programmets kurser. Inför större förändringar inom programmet konsulteras studenterna genom studentrepresentanter, vid kursråd eller genom extra insatta möten för just den specifika förändringen. Studenterna fungerar här som en referensgrupp. Inför rekrytering av lärare har vi med studentrepresentanter som utses av studentkåren. Vi upplever att det kan vara svårt att få studenter att medverka vid beredande och beslutande organ inom utbildningen, det tar mycket tid att vara med på möten och studenterna väljer att hellre ägna sig åt sina studier. Studentbarometern visar att vi (hela HDK) får ett högt betyg vad gäller studentinflytande, vilket troligtvis har att göra med att studenterna ser att de har många möjligheter att påverka sin utbildning genom utvärderingar, representation etc. HDK har ett förhållandevis litet antal studenter och studenterna har en tät, vardaglig kontakt med lärare och ledning, man kan påverka och blir lyssnad på även utanför de fastställda organen.

13 13 V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Design Kandidat programmet är ett unikt program inom GU. Det finns inget annat program med liknande innehåll inom GU. Stenebyskolans kandidatutbildning i design med inriktning mot möbeldesign i trä, Järn & stål/offentlig förvaltning och Textil-kläderformgivning är de utbildningar som ligger närmast men de saknar den bredd som HDKs utbildningar har. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal Profilen är ett brett program med möjlighet till enskild fördjupning. Programmet var det första i landet att öppna upp de tidigare stängda dörrarna mellan de olika inriktningarna (4 st.), och det har skapat den starka profil vi har idag. På senare tid har flera andra lärosäten på liknande sätt skapat breda program. Efter 10 år av utvecklande av programmets breda profil har vi en utbildning som hittat balansen mellan att vara mångsidig och bred men samtidigt ger möjlighet för varje enskild student att fördjupa sig inom sitt intresseområde. Det finns liknande program med en bred profil, t ex på Linnéuniversitet, men HDKs kombination med en bred inriktning, stark hantverkstradition, konstnärliga grund och på senare år profilering mot olika former av hållbarhet och socialt ansvarstagande är unik. Vi har genomfört en mindre undersökning av de studenter som examinerades från kandidatutbildningen 2008 och personer av 63 examinerade har svarat. Hela enkätens resultat finns också bifogad som bilaga. Frågorna som ställdes var: 1. Tycker du att dina studier på HDK har gett dig tillräckliga förberedelser för ditt arbete? Om ja, hur? Om nej, vad saknas? Resultat: 86 % tycker att studierna gett tillräckliga förberedelser bland annat den kreativa basen, projektarbete, förståelse för samarbete och förståelse över fackgränserna. Vågar utsätta sig för olika roller och jobba på olika sätt. Några efterfrågar mer kontakt med verkligheten,

14 14 alumnundersökning). fler projekt som ligger närmare arbetsmarknaden, mer kommersialism, att få mer kunskap om egenföretagande. En person tyckte att det var bra att få fokusera på form och inte på det kommersiella. Många skriver att de uppvärderat utbildningen efter ett par år. Några nämner att de önskar mer fördjupning i vissa verktyg, dock finns det inga generella verktyg som lyfts fram. Några lyfter fram praktiken som väldigt viktigt. Av de fyra personer som anser att de inte fått tillräckliga förberedelser tycker samtliga att man inte fått tillräckligt mycket kunskap om hur man jobbar frilans, vad man ska ta betalt, allt som har att göra med att jobba på riktigt, kontakten med arbetslivet. Två av dessa personer har ingen anställning idag och två av dem frilansar. 2. Anser du att det finns ett behov av din kompetens på arbetsmarknaden? 86 % har svarat ja på frågan. Några lyfter fram bredden på utbildningen som en vinnande koncept. Av de tre som svarat nej på frågan säger en att man måste skapa sin egen arbetsmarknad, sälja sig. En person tycker inte att kandidatutbildningen gav tillräckligt. (Denna person läser nu vidare på Business & Design) Kommentar: Siffran 86% får ses som höga med tanke på det breda fält design idag är, det är en omöjlighet att inom ramen för kandidatutbildningen täcka in allt. De kunskaper vissa saknar, t ex kunskap kring frilansarbete är kunskaper som inte är direkt knutna till ämnet design och därför kan införskaffas på annat håll. Vi lägger medvetet större vikt vid studenternas konstnärliga utbildning då vi anser att detta är den viktigaste grunden för att studenterna skall klara sig på arbetsmarknaden. 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). I vår undersökning ställdes följande frågor om studenternas etablering inom yrkesområdet design: 1. Arbetar du inom yrkesområdet design? Om ja, i vilken omfattning Om inte, varför? Vad arbetar du inom? 67 % anger att de arbetar inom yrkesområdet design av dessa. Alla utom en arbetar 50 % eller mer. Av de 33 % som inte arbetar inom yrkesområdet design är det tre personer som angett att de är arbetslösa, två personer studerar, en är mammaledig och en person har anställning inom ett annat område.

15 15 2. Har du en anställning idag? Om ja, i vilken omfattning? 33 % har anställning varav två har ca 50 % och resten 100 %. 38 % har eget företag som de också försörjer sig på. 3. Har du haft en anställning sedan du gick ut din utbildning på HDK? Om ja, hur många? 57 % har haft en anställning sedan de gick ut från HDK, om man räknar in de som startat eget företag blir siffran 86 %. De flesta varierar mellan 1-2 anställningar. Av de tre som inte haft en anställning är det en som fortfarande studerar och två som är arbetslösa. 4. Om du är egenföretagare, är det en anställningsform som du själv valt? 67 % har startat företag efter sin utbildning, alla utom en anger att detta är självvalt och anger bland annat friheten som en viktig faktor. En person anger att man startat företag för att få arbete. 5. Är du verksam inom Sverige eller även internationellt? Av de 17 personer som angivit att de i dag har en försörjning är det 71 % som bara är verksamma i Sverige. Av de som angivit att de är verksamma internationellt är det framförallt i norden. Någon har angivit Tyskland, England och New York. Kommentar: Siffrorna får sägas vara bra för en konstnärlig utbildning vilka generellt brukar ha en låg etablering på arbetsmarknaden. Det finns en tradition att studenter från utbildningen skapar sina egna förutsättningar, startar företag själva eller tillsammans med andra. I viss mån uppmuntras nog detta även från utbildningens håll. 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Externa kompetenser; alumner och avnämare, används regelbundet inom utbildningen. Detta gäller både planerande och genomförande. Runt 30 % av personalen i lärarlaget har själva studerat på HDK vilket ger en särskild insikt i förutsättningar och kultur. Vi har sett att det är viktigt att ha både alumner och helt externa i lärarlaget för att kunna förhålla sig till en tradition men ändå inte låsas i gamla hjulspår. Arbetet med planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet leds av

16 16 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. utbildningsansvarig i samråd med ledningsgruppen i design och arbetslaget design. I arbetslaget design ingår alla lärare med minst 20 % anställning, dessa byts ganska kontinuerligt vilket gör att det är ett ständigt flöde av yrkesverksamma designers och konstnärer delaktiga. I samband med omskrivning av kursplaner, utbildningsplan har externa representanter anlitats, även studenter och alumner har varit delaktiga och haft synpunkter. Flera av kurserna på programmet genomförs med externa parter. Detta gör att programmets kurser ständigt utvecklas under iblandning av externa representanter. Programmet har genomgått en ganska omfattande förändring de senaste tre åren. En anledning till detta var att alla designprogrammen fördes samman i en organisatorisk enhet. En annan att programmet behövde utvecklas och profileras mer. Förändringen har gjorts stegvis under dessa år. Antalet delkurser har minskat, och studenterna kan tidigare i utbildningen profilera sig mot ett intresseområde. Det som är planerat att förändras är årskurs tre, framför allt höstterminen. Kursplaner kommer att skrivas om en gång till och kurserna ses över. Programmet har hittat sin form och profil, men ändras ständigt i takt med omvärlden. Det är en nödvändighet att hela tiden justera och utveckla programmet. Vi ser ljust på framtiden, designyrket är ett kreativt yrke i ständig förändring med samhället. För att skapa en utbildning som är relevant för sin samtid behövs en ständig nyfikenhet och förändringsbenägenhet utan att tappa de viktiga grunderna för yrket, vilket kan vara en svår balansgång. Programmet har en stabilitet i sin form och i sin tradition vilket är goda förutsättningar för en den ständiga utvecklingen som är nödvändig för att kunna följa omvärldens förändringar. Programmet leds av utbildningsansvarig. Utbildningsansvarig ingår med andra utbildningsansvariga i ledningsgruppen för design samt HDKs ledningsgrupp och utbildningsråd. Utbildningsansvarig har personal och budgetansvar samt kvalitetsansvar. Varje kurs inom programmet har en kursansvarig och en examinator, ibland men inte alltid samma person. Kursansvarig har delegerat budgetansvar för kursens budget. Lärarlaget i design samlas regelbundet för att bedriva den fortlöpande verksamheten samt utveckla programmet. Beslut om utbildningsplan och kursplaner tas av fakultetsledning i samråd med utbildningsansvariga, kursansvariga och prefekt. En årskursansvarig ansvarar för studentkontakter och vissa studieadministrativa/praktiska frågor. 2. Förekomst av särskilda HDK har en väl utvecklad kommunikationsstrategi där traditionsenliga event så som

17 17 identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. julmarknad, publika examensutställningar, nyutvecklad hemsida etc. är starkt profilskapande Utbildningen avslutas med en examensutställning som förutom att visa examensarbeten har som uppgift att visa HDKs identitet och marknadsföra skolan. De senaste två åren anordnar personalen en avslutningshögtid för studenterna som tagit examen. Det har blivit ett viktigt avslut och en generös gest som bidrar till en sista positiv bild att bära med sig för de som slutar. Innovation och entreprenörskap ett mycket brett fält, och innebär att vara uppfinningsrik och kreativ för att utveckla, överleva på, genom och av sin konstnärliga kompetens. Det handlar inte i första hand om att starta och bygga företag, eller att sköta administration och bokföring. Företagsbildandet har för de flesta konstnärliga utövare inte något egenvärde, utan är snarare en i många fall nödvändig juridisk form för att kunna bedriva verksamhet. Hur blivande designers ska ta sig fram och förhoppningsvis bli framgångsrika i sitt yrkesutövande är en fråga som finns närvarande hela tiden i utbildningens olika moment, genom levande exempel på yrkesverksamma som berättar om sina olika vägar ut i bransch och kulturliv, genom samarbete med olika externa aktörer alltifrån utställningsprojekt till uppdrag för olika organisationer och företag. Att bli klar över sin egen profil och kompetens är en förutsättning för att kunna marknadsföra sig, och utbildningen tränar studenten i att presentera sig och sina idéer på ett övertygande sätt. Att bygga nätverk och att jobba i mer eller mindre långlivade samarbeten för att förverkliga större projekt är viktigt idag. Studenterna tränas regelbundet i att jobba i team, söka finansiering och sponsorer, planera marknadsföring, och att realisera projekt i verkliga sammanhang, t.ex. mässor, utställningar och framträdanden. Handledningssamtalet har traditionellt en stor plats i det pedagogiska upplägget på konstnärliga utbildningar. I diskussioner förmedlas kunskap om situationen utanför skolan gällande produktionsvillkor, arvoden, royalty, ansökningar och finansiering etc.

18 18 Detta går inte att sätta en siffra på (beträffande hp eller timmar) men kan ses som en del av kärnan i vår verksamhet. Samtliga lärare på skolan har en egen verksamhet vid sidan om undervisningen varför samtidsorienteringen kan sägas vara god. På sätt och vis kan man säga att designutbildningar traditionellt har ett stort fokus på entreprenörskap, kreativitet och innovation. Så är det fortfarande. Nedan listas moment med förekomst av innovation och entreprenörskap inom kandidatutbildningen: År 1 Projekt i grupp, 3 hp fokuserar på gruppdynamiska processer, studenterna lär sig hur man tillsammans planerar, driver igenom och genomför en projektidé, i detta fall handlar det om att göra ett sällskapsspel. År 2 Dialog 1, 15 hp handlar om att genomföra ett utställningsprojekt i grupp, kursen görs alltid tillsammans med en extern uppdragsgivare, exempelvis ett museum eller liknande. Studenterna lär sig hur man kommunicerar ett budskap i en offentlig miljö, hur det marknadsförs och kommuniceras. För att kunna genomföra projektet lär sig studenterna förutom vanlig projektledning hur man arbetar med sponsring och gör upp en budget för ett projekt. Projektet ger träning i att förstå hur människan förhåller sig till sin omgivning, hur marknadens mekanismer påverkar oss och designerns ansvar i detta. Fokus i kursen är att utställningen skall skapa en dialog med målgruppen. Profilerande projekt, 24 hp fokuserar på förståelse för brukaren, beställaren och producenten. Studenterna har möjlighet att formulera egna projekt utifrån en gemensam plattform. Studenterna arbetar med omvärldsanalys, målgruppsanalys samt planerar för produktion. Studiebesök på designkontor och olika producenter ingår i kursen.

19 19 År 3 Designkontor, 4 hp fokuserar på varumärke, identitet och strategi. Studenterna delas in i grupper och tränas att arbeta som ett verkligt designkontor med dess olika roller. Under kursen analyseras en extern parts varumärke och identitet, omvärldsanalys och målgruppsanalys repeteras. Resultatet av arbetet bildar en plattform som blir underlag för fortsatt arbete i delkursen Produktion och marknad, 10 hp, Produktion och marknad, 10 hp är ett skarpt projekt där studenterna arbetar med projekt inom olika designområden, verklighetsbaserade och komplexa. De fördjupar sin designprocess, designstrategi, gestaltning, självständigt planerande och genomförandet av ett verkligt designprojekt. Studiebesök hos producenter och på designkontor ingår. Dialog med extern uppdragsgivare tränas liksom hur man planerar för produktion och distribution samt hur man säljer sina produkter och skriver offert. Dialog inledning, 2 hp och dialog, 8 hp är fortsättningen på dialog 1. Studenterna arbetar gemensamt med det som sedan blir examensutställningen. Studenterna repeterar hur man kommunicerar ett budskap i en offentlig miljö, hur det marknadsförs och kommuniceras. För att kunna genomföra projektet lär sig studenterna förutom vanlig projektledning hur man arbetar med sponsring och gör upp en budget för ett större projekt. HDK har ingen fast plats för examensutställningen, studenterna tränas i att själva hitta en lämplig samarbetspartner för att kunna genomföra utställningen. Viktiga aktörer inom designbranschen bjuds in till utställningen, vilket skapar kontakter för framtiden. Delkursen Portfolio, 3 hp syftar till att ge studenten handledning och kritik i arbetet med att sätta samman och presentera en portfolio. Externa representanter bjuda in att ta del av studenternas portfolio. HDK har nyligenfått bifall i en ansökan om ett piltoprojekt i Entreprenörskap till Tillväxtverket, detta projekt kommer att genomföras under 2012.

20 20 VIII. Sammanfattande bedömning 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. Programmets är väl etablerat och dess största styrka är möjligheten för studenterna att delvis skapa en individuell utbildning, få en bred syn och kunskap inom design, samtidigt som de fördjupar sig inom ett designområde. 2. Programmets största svaghet. Det finns en risk i att ge en valfrihet åt studenterna, en risk att man som student blir vilsen och hoppar hit och dit utan att nå en fördjupning och styrka inom ett om område. Det kan vara svårt att tillgodose individuella behov och önskemål då designyrket har en stor mångfald. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Extra resurser skulle läggas på handledningstid för studenter. Fortbildning av lärare, ge möjlighet att i större grad kunna ge arbetstid åt konstnärligt utvecklingsarbete vilket skulle komma utbildningen till godo och höja den konstnärliga nivån ytterligare hos de anställda.