BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet. Uppgifter/kommentarer

Transkript

1 1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Basfakta om programmet Programmets namn: Ansvarig programledare/studierektor: Omfattning (hp): Nivå (grund/avancerad): Examensbenämning: Startår i sin nuvarande form: Huvudsakliga deltagande institutioner: Studietakt (helfart/halvfart): Campus/distans: Verksamhetsförlagd utbildning i hp: Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: Uppgifter/kommentarer Tandläkarprogrammet Peter Lingström / Ted Lundgren 300 hp Grundnivå / avancerad nivå Tandläkarexamen Se kommentarer nedan. Institutionen för odontologi Helfart Campus Den klinikrelaterade delen av utbildningen omfattar totalt ca 130 hp vilka i dagsläget fördelas på träning vid Odontologens utbildningskliniker (ca 90 hp), preklinisk träning (ca 40 hp) och extern klinik (ca 3 hp). Detta är dock mycket svårt att uppskatta pga två pågående utbildningsplaner och möjligheten att särskilja vissa teoretiska och praktiska moment. Inom den nya utbildningsplanen (vg se kommentarer nedan) sker auskultation fr o m termin 1. VFU planeras att införas fr o m termin 7 med successivt ökad omfattning. Programmet genomförs på svenska. I samband med att utbytesstudenter deltar i olika kurser kan aktuella föreläsningar/ seminarier/klinisk handledning genomföras på engelska. Totalt antas 75 studenter/år med intag två gånger per år (hösttermin 38 studenter / vårtermin 37 studenter). 317,0

2 2 Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Ev kommentarer till uppgifterna ovan: tkr Visst samarbete med tandhygienistprogrammet och tandteknikerprogrammet i teoretiska och kliniska delar. Vid institutionen för odontologi genomförs idag tandläkarprogrammet enligt två utbildningsplaner. Den gamla utbildningsplanen startade 2007 och kommer under HT2011 att genomföras på termin Den har ett traditionellt pedagogiskt upplägg och startar med ett basvetenskapligt block under de två första åren med begränsat inslag av odontologiska ämnen. Den huvudsakliga patientbehandlingen startar på termin 7. Den nya utbildningsplanen startade HT2009, introduceras successivt, och kommer under HT2011 att genomföras på termin 1-5. Den pedagogik som tillämpas är forskningsbaserad och innebär en problematisering av utbildningens innehåll och olika undervisningsformer för olika innehåll och sammanhang. Det studerande får genom verksamhetsförlagd utbildning möjlighet till tidig inblick i klinisk verksamhet som ett led i utvecklingen av en helhetssyn och förståelse för behovet av integrering av teori och praktik. Under hela utbildningen finns studentaktiverande moment som bidrar till träning i kritiskt tänkande, självständighet och eget ansvarstagande för sina studier. Aktivt tillägnande av teoretiska kunskaper baseras till stor del på egen analys av vetenskaplig litteratur och diskussion i seminarier. Studenterna genomför redan termin 1 enklare kliniska undersökningsmoment på varandra, vilka sedan ökar successivt i omfattning och svårighetsgrad, men den huvudsakliga kliniska patientbehandlingen introduceras på termin 6. Utbildningen av tandläkare vid institutionen för odontologi genomförs inom det ska TUAavtalet i samverkan med Folktandvården, Västra Götaland. Medan de statliga lärarna har ett övergripande utbildningsansvar och ansvarar för examination, framtagning kursplaner, föreläsningar mm så handleder TUA-lärare ffa studenterna i den prekliniska och kliniska undervisningen. Övergripande samverkansfrågor hanteras inom Odont-SAM där representanter för bägge organisationerna ingår, medan direkta undervisningsfrågor hanteras i möten med berörda lärare.

3 3 Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd HT2010 Planeringstal: 38 Antal sökande: 1427 Faktiskt antagna: 45 A. Rekrytering och söktryck. 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). VT2011 Planeringstal: 37 Antal sökande: 994 Faktiskt antagna: 47 Det råder idag god arbetsmarknad för tandläkare med stor efterfrågan på nyutexaminerade. En majoritet av de som examinerades VT2011 hade erhållit arbete innan avslutade studier. Efterfrågan bedöms vara fortsatt hög. Ej relevant. Tandläkarprogrammet ges ej på engelska. Då det varit ett bra söktryck under senare år har inte några större rekryteringsinsatser krävts. Programmet presenteras på Göteborgs universitets (GU), Sahlgrenska akademins (SA) och institutionens webbsidor. Representanter för tandläkarprogrammet (personal och studenter) deltar vid Göteborgs universitets årliga besöksdag för gymnasieelever. B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och 1. Genomsnittlig genomströmning på Studenternas etniska bakgrund har varit bred under senare år. Under VT2011 utgjorde andelen kvinnor 62% och män 38%. Hpr: 110% Hst: 105% Gäller för år 2010.

4 4 II. Innehåll och utformning programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. Uppföljning av studenter på programmet har tidigare framförallt skett av studierektor och utbildningssekreterare. Sedan 2010 finns en studievägledare knuten till programmet som står för handläggning av avhopp, studieuppehåll, individuella studieplaner, tillgodoräknanden av poäng och antagning till senare del av program. Identifiering av behov av särskilt stöd sker under kursers genomförande. Under de prekliniska och kliniska kurserna under senare del av utbildningen genomförs utvecklingssamtal en gång per termin på vuxenklinik och en gång per termin på barnklinik. Vid behov tar lärare kontakt med studierektor och studievägledare för vidare handläggning. Studenterna informeras om studenthälsan och studievägledare. Vid universitetets Studentavdelning finns en samordnare för studenter med funktionshinder som ansvarar för at studenterna får det särskilda stöd som kan behövas under studietiden. Studenter kan erhålla språkstöd via SA. Institutionen deltar i det sk. Peer helper-projektet som erbjuder studentstöd och främjar samverkan mellan studenter i samtliga utbildningsprogram och mellan studenter och lärare. Programansvarig håller kontakt med respektive kursansvariga och examinatorer som initierar revidering av kursplan vid ändring och utveckling av kursinnehåll. SA har centralt tagit fram dokument som används vid arbete med kursplaner (kursplanemall på svenska och engelska, information om klassificering, mall för utbildningsplan, mall för kvalitetssäkring av kursplaner, underlag för självvärdering av utbildningsplanen som används) och en aktiv dialog förs inom akademin om lärandemål och hur målen för yrkesexamina respektive generella examina kan uppnås. Både tematiskt innehåll, undervisnings- och examinationsformer samt bedömningskriterier tas i beaktande vid planering och uppföljning av kurs. Alla övergripande utbildningsfrågor hanteras av den sk programkommittén där utöver programansvarig även representanter för lärare på basvetenskaplig och klinisk nivå, studenter och avnämare ingår. Flera andra personalgrupper som tex studievägledare och

5 5 utbildningssekreterare deltar också med närvaro- och yttranderätt. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika Programkommittén granskar och fastställer samtliga kursplaner och hanterar övriga gemensamma utbildningsfrågor. Vid framtagning och revidering av kursplaner, inför att dessa ska fastställas i programkommittén, kontrolleras att lärandemålen sammantaget medför att Högskoleförordningens examensmål uppfylls i utbildningsprogrammet. Inom introduktionskursen introduceras högskolestudier och arbetssätt för att söka och värdera vetenskaplig litteratur. Senare i programmet återkommer kurser som lyfter fram forskningsprocessen och vetenskaplig metodik och som syftar till att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. I en majoritet av kurserna ingår vetenskapliga artiklar och litteraturseminarier vilka utgår från vetenskapliga artiklar. De föreläsningar som ges bygger på vetenskap. I den gamla utbildningsplanen genomför studenten ett examensarbete på 30 hp medan de i den nya har möjlighet att genomföra både examensarbete på 15 hp (kandidatexamen) och 30 hp (masterexamen) vilka ska ha sin bas i vetenskap. Även för flera av de fallredovisningar som sker ska föreslagen terapi vara baserat på vetenskap. Utöver vad som angetts under punkt II.B.1. baseras en majoritet av föreläsningar på aktuell och relevant forskning. Det finns en medveten anknytning mellan utbildning och forskning avseende utbildningens innehåll och ett aktivt utvecklingsarbete pågår i syfte att förstärka anknytningen mellan dessa två områden. Det förekommer stora variationer i fördelning mellan olika undervisningsformer och läraktiviteter i förhållande till utbildningsplan, kurs och utbildningsnivå. Några aktuella siffror som speglar fördelning av undervisningsformer på tandläkarprogrammet anses därför ej möjligt att ta fram. Undervisning sker dock i form av föreläsningar, seminarier/grupparbeten/ gruppövningar, laborationer, preklinisk träning, klinisk träning, case metodik, verksamhetsförlagd utbildning, enskilt arbete.

6 6 undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Enskild salstentamen (ca 45%) Hemtentamen (ca 5%) Redovisnings- och inlämningsuppgifter/opposition etc enskilt/grupp (ca 20%) Prekliniska prov (ca 15%) Kliniska prov (ca 15%) Salstentamen dominerar under första delen av utbildningen. Redovisnings- och inlämningsuppgifter förekommer under hela utbildningen och genomförs under utbildningens första del framförallt i grupp medan det i utbildningens senare del utförs enskilt eller i par. Föreläsningar: ca 6-9 tim/v Seminarier/prekliniska övningar: ca tim/v Andelen lärarhandledd tid varierar stort under utbildningen. Den pedagogiska modell som används, ffa inom den nya utbildningsplanen, syftar till att i så hög utsträckning som möjligt använda oss av studentaktiverande moment, vilka bidrar till träning i kritiskt tänkande, självständighet och eget ansvarstagande för sina studier. Aktivt tillägnande av teoretiska kunskaper baseras till stor del på egen analys av vetenskaplig litteratur och diskussion i seminarier. Den tid som längre fram i utbildningen används för preklinisk och klinisk träning är mer schemabunden och antalet lärarledda timmar därmed högre. Pedagogiskt utvecklingsarbete sker via olika föreläsningar/seminarier som ges inom Göteborgs universitet och Sahlgrenska akademin. Samtliga lärare (statliga och TUAlärare) ges så snart som möjligt efter anställning förutsättningar att gå den pedagogiska grundkursen ifall sådan saknas. Pedagogiskt utvecklingsarbete sker även under institutionens interna utbildningsdagar. Pågående pedagogiskt utvecklingsprojekt i visualiserat lärande (3 år) finansierat med stöd

7 7 D. Kvalitet på studentprestationer. 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt av Sahlgrenska akademin i samarbete med institutionen för pedagogik. Studenterna erhåller endast betygen godkänd/underkänd. För godkänt krävs att studenten uppnår kursmålen. I flera tentamina både på grundnivå och avancerad nivå deltar flera lärare i rättningen av en tentamen. I bedömningen av prekliniska färdigheter deltar flera lärare i bedömningen. Kriterier finns framtagna vad gäller den prekliniska bedömningen. I de flesta fall gör den studerande en egenbedömning som sedan jämförs med lärarens bedömning. I bedömningen av den kliniska kunskapsnivån deltar flera lärare. Kursansvarig lärare samlar in omdöme från samtliga de lärare och ev övrig personal som har deltagit i den kliniska utbildningen inför utvecklingssamtal under terminstid och slutgiltigt omdöme vid kursens slut. Kriterier för denna bedömning finns utarbetade. I samband med slutexamination termin 10 deltar 3 bedömare varav en ofta är en extern person. Rådet för utbildning på grundnivå och avancerda nivå (RUGA) har utarbetat bedömningskriterier för examensarbete på avancerad nivå som under våren 2010 ska prövas vid flera program inom SA. Samtliga examensmål i högskoleförordningen uppnås genom samtliga lärandemål som finns i kursplaner. Lärandemålen i kursplanerna kontrolleras så att de sammantaget medför att Högskoleförordningens examensmål uppfylls i utbildningsprogrammet. Studenterna når upp till examensmålen och genomströmningen är god. Den övervägande delen av all kurslitteratur är på engelska (ca 80-90%). Detta gäller både läroböcker och vetenskapliga artiklar. För de regelsamlingar som gäller svensk tandvård gäller svenska språket. I enstaka kurser används CD-rom material, videofilmer eller inspelade föreläsningar som är på svenska, vilka läggs upp på Göteborgs universitets lärplattform (GUL). Under 2010 var det 8 utresande studenter, 3 inresande studenter, 1 utresande lärare och 1 utresande administratör.

8 8 III. Lärarkompetens inkommande år Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och Engelskspråkig internationell litteratur används nästan uteslutande. Förutom Erasmusutbyte som framförallt sker på sista terminen, blir studenterna under utbildningen på olika sätt förberedda att verka i internationella sammanhang. En majoritet av lärarna inom institutionen för odontologi har flera internationella kontakter, vilket innebär flera besök som också kommer studenterna till del. På institutionen genomförs flera internationella post-graduateutbildningar (specialistutbildningar) med studerande från hela världen. Detta gör att studenter under sin utbildning möter unga utländska tandläkare. Sedan 1 år tillbaka genomförs utbildning av tandläkare från tredje land (kompletterande utbildning av tandläkare som kommer från länder utanför EU), vilket ökar internationaliseringen på institutionen. Flera studenter är också involverade i examensarbeten som utförs i andra länder och flera arbetar också under senare terminer frivilligt utomlands under sommarloven. Under senare terminer arbetar också flera studenter med att ge vård till papperslösa flyktingar, vilket ger dem stor internationell erfarenhet. De flesta lärare har internationellt forskningssamarbete. Flertal inbjuds regelbundet som föreläsare till internationella universitet och enstaka lärare innehar position som gästprofessor vid internationellt universitet. Några lärare deltar som externa examinatorer av kurser vid andra nationella/internationella tandläkarutbildningar. Både representanter för lärare och studenter deltar i den årliga konferensen som anordnas av ADEE (Academy for Dental European Education). Totalt undervisar ca 58 statliga lärare (inklusive gästlärare) och ca 30 TUA-lärare på programmet. Samtliga statliga lärare som undervisar på tandläkarprogrammet är disputerade. Ca 40% av de TUA-lärare som deltar i den prekliniska/kliniska undervisningen är disputerade. Dessutom tillkommer de handledare inom VFU som finns ute på kliniker. Kriterier för handledarkompetens har fastställts. Totalt finns 18 professor inom institutionen för odontologi som undervisar regelbundet på tandläkarprogrammet. Den genomsnittliga omfattningen av undervisning är 40%. Till

9 9 IV. Studentinflytande ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. detta kommer ett antal professor emeritus. Samtliga statliga lärare har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens eller motsvarande. För de TUA-anställda lärarna är målsättningen att de snarast möjligt efter erhållen anställning ska gå kurs i högskolepedagogik. Det deltar generellt inom programmet lärare med relevant professionsrelaterad kompetens detta gäller både statliga och TUA-lärare. Inom samtliga huvudsakliga kliniska odontologiska ämnesområden finns examinatorer på docent- eller professorsnivå. Alla kliniska lärare har egen klinisk tjänstgöring. Dessutom har institutionen 9 adjungerade lärare med särskild professionell kompetens. Vid den undervisning av basvetenskapliga ämnesområden som sker utanför institutionen under de första åren deltar nästan uteslutande personal inom Sahlgrenska akademin med hög kompetens. Kursvärderingar sker i princip uteslutande med hjälp av Sahlgrenska Akademins gemensamma kursenkät och tillhandahålls via GUL. I vissa fall sker komplettering med egna skriftliga frågor eller muntlig utvärdering. Någon total programutvärdering har inte skett under senare år. Dock genomförs regelbundet utvärderingar av terminer. V. A. Omvärldsanalys Saknas program med liknande innehåll. Endast 63 studenter svarade på Studentbarometern 2010 varför det anses svårt att dra några slutsatser. Kvaliteten i programmet granskas av programkommittén som i sin verksamhetsberättelse redovisar vilka frågor som behandlats under året och som i sin verksamhetsplan anger vilka områden som planeras av behandlas under kommande år. Studentrepresentation finns via SAKS (Sahlgrenska akademins studentkår) i programkommittén, institutionsstyrelsen, rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå (RUGA) samt akademistyrelsen. Vid sammansättning av olika interna arbetsgrupper som hanterar olika institutions- eller TUA-ärenden finns oftast studenterna representerade.

10 10 Omvärldsanalys utbildningsutbud. 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Det odontologiska innehållet som ingår i de tandläkarprogram som finns vid de fyra svenska lärosätena bedöms vara relativt likartat. Däremot finns variationer i pedagogisk utbildningsmodell med t ex PBL-utbildning i Malmö. Utbildningarna i Stockholm och Umeå saknar VFU-tjänstgöring. Utbildningarna i Göteborg och Umeå genomförs, till skillnad från övriga två utbildningsorter, på likartat sätt genom samarbete mellan staten och tandvården (TUA). I den senaste enkät som skickades ut av Sveriges Tandläkarförbund till nyexaminerade tandläkare 2010 efterfrågade fd Göteborgsstudenter mer klinisk träning inom vissa ämnesområden samt angav, vid jämförelse med övriga tre utbildningsorter, att de känner sig mindre redo att arbeta kliniskt. Ett åtgärdsprogram för att undersöka bakgrunden till erhållna svar och försöka motverka denna inställning har startat inom institutionen VT I Göteborgsakademiker 2010 var det endast 82 respondenter. Vad gäller färdighetsträningen uppgav 97% att de i mycket/ganska hög utsträckning kunde tillämpa kunskaper från huvudområdet och 81% att de i mycket/ganska hög utsträckning kunde tänka kritiskt. I Göteborgsakademiker 2010 var det endast 82 respondenter. Av dessa uppgav 81% att de är förvärvsarbetande heltid och 19% att de förvärvsarbetande deltid. 94% uppgav att de hade tillsvidareanställning.

11 11 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programm et 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). Detta sker ffa inom programkommittén där representanter för avnämare ingår (både från Folktandvård och Privattandvård). Även i rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå (RUGA) finns avnämarrepresentant. Den nya utbildningsplanen syftar, förutom att tidigarelägga den kliniska patientkontakten och förändra den pedagogiska modellen, även till att förändra och åtgärda utbildningens svaga delar. Denna utbildningsplan kommer att vara fullt genomförd VT2014. Inom denna kommer inslaget av VFU att öka. En målsättning är att i ännu högre utsträckning skapa mer självständigt kunskapssökande studenter. Även om det redan sker idag är det viktigt att i ännu större utsträckning försöka öka samordningen i teoretisk och klinisk undervisning mellan tandläkarprogrammet och tandhygienistprogrammet. Det bedöms viktigt att dessa bägge studerandegrupper, som är de två yrkeskategorier som till största delen samverkar kring patientbehandlingen inom dagens moderna tandvård, knyts närmare varandra. Att bibehålla nuvarande höga kompetens och att sträva mot att successivt ytterligare höga den ämnesspecifika och pedagogiska kompetensen i hela lärarkåren. Programansvarig har ansvaret för ledning av programmet. Planering och uppföljning av utbildningsprogrammet sker tillsammans med kursansvariga. Särskilt beaktas var i programmet moment som svarar mot de olika examensmålen undervisas och examineras. Samtliga nyantagna studenter samlas till kollo två dagar innan höstterminen startar i studentkårens regi och med finansiering av institutionen. Vid studiestart av termin 1 sker på morgonen samling i studentkårens regi (grötfrukost). Studenterna hälsas välkomna av bla prefekt, programkommitténs ordförande och studierektor. Introduktionskursen på termin 1 syftar, utöver att fokusera på det framtida yrket, lärandeprocessen, vetenskapligt tänkande och basal odontologi och dess terminologi., även att skapa samhörighet mellan studenterna och kunskap om deras framtida yrkesidentitet.

12 12 VIII. Sammanfa ttande bedömning 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. Institutionen bjuder termin 10 på enklare lunch examensdagen. Avslutande examenshögtid termin 10 som genomförs i universitetets aula planeras tillsammans med avgående studenter. Detta förekommer inte som enskilt ämne inom utbildningen. Området kan lyftas fram inom undervisningen i enskilda ämnesområden samt för enstaka studenter beröras i samband med genomförande av examensarbete. Under utbildningen deltar dentalföretag med produktpresentation och i samband med dessa sker kritisk diskussion tillsammans med lärare. 4. Övrigt. Begreppet hållbar utveckling ska beaktas vid framtagning/revidering av samtliga kursplaner och formuleras som lärandemål. Kommentera: 1. Programmets största styrka. Den höga kompetensen inom lärarkåren och det höga antalet internationellt erkända forskare inom institutionen bidrar till en totalt hög utbildningsnivå. Jämfört med tidigare utbildningsplaner genomförs undervisningen idag till största delen av lärare vid och inom Institutionen för Odontologi. Detta skapar tidigt en närhet mellan student lärare där studenten redan på termin 1 möter lärare som kommer att följa dem genom hela utbildningen. Den tidigarelagda kliniska träningen bedöms också vara en positiv utveckling för programmet. Tandläkarstudenterna får också, både inom själva utbildningen och i andra sammanhang, god kontakt med både tandhygienist- och tandteknikerstudenter som är två yrkesgrupper som de kommer att ha mycket nära kontakt med i framtida yrkesliv. Genom denna nära kontakt skapas respekt och förståelse för varandras framtida yrkesroller. Den kliniska delen av utbildningen bedrivs på nya moderna utbildningskliniker och under relativt hög handledartäthet, vilket bidrar till en hög kvalitet. Det samarbete i genomförande av utbildningen som sker via det sk TUA-avtalet, tillsammans med avnämarrepresentation i Programkommittén, skapar en god grund för samarbete mellan utbildning och avnämare med möjlighet att anpassa utbildningen till de krav som idag ställs på tandvården - inte minst i förhållande till dagens komplexa patientpanorama. 2. Programmets största svaghet. Institutionen för Odontologi i Göteborg står, liksom övriga odontologiska fakulteter/institutioner, inför en snar stor pensionsavgång. Det krävs omfattande insatser för att även fortsättningsvis ha lärare med god kompetens inom samtliga kliniska ämnesområden.

13 13 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Att säkerställa tillgången på kompetenta lärare.