TANDLÄKARPROGRAMMET VID SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript

1 RAPPORT FRÅN AUDITGRUPP BLUE11 BETTER LEARNING in UNIVERSITY EDUCATION FÖR TANDLÄKARPROGRAMMET VID SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET BEDÖMARGRUPP Stein Björkman Lena Hulthén Carl-Henrik Bratt Mikael Benserud Huddinge och Göteborg

2 INLEDNING Dekanus vid Sahlgrenska akademin (SA), Göteborgs universitet (GU), har påkallat ett genomförande av audit/extern bedömning i samband med programöversynen BLUE 11 (Better Learning in University Education 2011) vid Göteborgs universitet. AUDITGRUPPENS UPPDRAG Auditgruppen har till uppgift att, genom analys av programrapporten (utgående från självvärdering genomförd under våren 2011) och genom samtal/intervju med programansvariga och studentrepresentanter, sammanställa en auditrapport som skall belysa följande frågeställningar; vilka starka sidor som finns hos utbildningen avseende de värderade temaområdena (enligt BLUE 11 tema I-VIII), som är värda att värna om och vidareutveckla vilka problem avseende temaområdena som är mest angelägna att avhjälpa vilka utvecklingsmöjligheter och vilka hot mot utbildningens kvalitet som man kan förvänta sig under de närmaste åren. Slutsatser och prioriteringar av förslag som kan främja programmets utveckling AUDITGRUPPENS SAMMANSÄTTNING Auditgruppen för tandläkarutbildningen vid SA består av Stein Björkman; universitetsadjunkt och programdirektor för tandläkarprogrammet, Karolinska institutet, Huddinge. Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Carl-Henrik Bratt, tandläkare och klinikchef vid Folktandvården Torslanda, representant för Västra Götalandsregionen Mikael Benserud, studentrepresentant, tandläkarprogrammet termin 7 KORT BAKGRUND Tandläkarprogrammet vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, är en av fyra tandläkarprogram i Sverige. Utbildningen startade 1967 och har sedan dess pågått kontinuerligt. Tandläkarprogrammet vid GU/Sahlgrenska akademin genomförs med dubbelt huvudmannaskap dels statligt via Sahlgrenska akademin, dels via Folktandvården Västra Götalandsregionen. Utbildningen genomförs huvudsakligen vid Institutionen för Odontologi. Institutionen som t.o.m var en egen fakultet inom Göteborgs universitet men har sedan dess blivit en av Sahlgrenska akademins sex institutioner. Utbildningsorganisationen vid Sahlgrenska akademin/institutionen för Odontologi är en linjeorganisation som följer Arbets- och delegationsordningen för Sahlgrenska akademin, med en prefekt och Institutionsstyrelse i ledningen. Prefekten har det övergripande ansvaret för utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället, och ansvarar, på uppdrag av dekanus, för den dagliga ledningen av institutionen. Prefekten har beslutanderätten i alla löpande och operativa ärenden, och har ett samlat ansvar för verksamhet, förvaltning, ekonomi, personal och arbetsmiljö. Institutionsstyrelsens roll är till största delen av strategisk och övergripande karaktär, samt ett forum för dialog mellan ledning, studenter, anställda och fackliga företrädare. Vidare finns det vid SA ett Råd för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, som i sin representation är gränsöverskridande mellan Akademins institutioner och utbildningar och som bl.a. beslutar om inrättande av programkommittéer och utseende av dess ledamöters samt beslutar om exempelvis nya utbildningsplaner (UP). För de odontologiska utbildningarna finns en programkommitté gemensam för de tre odontologiska programmen (tandläkar-, tandhygienist- och tandteknikerprogrammen); Programkommittén för odontologi. Därutöver förekommer grupper för samarbete med Västra Götalandsregionen, inom det så kallade Hälso-SAM. För det odontologiska området förekommer samarbetet inom gruppen Odont-SAM. 2

3 Principiella och övergripande budgetfrågor behandlas i Odont-SAM, medan Programkommittén för odontologi har till en övervägande del beredande funktion av ärenden som skall beslutas i fr.a. Rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, vid SA. TANDLÄKARPROGRAMMET VID SA Tandläkarprogrammet vid GU/Sahlgrenska akademin omfattar 300 hp/fem år heltidsstudier. Programmet genomförs på grundnivå och avancerad nivå, företrädesvis vid Institutionen för Odontologi. Utbildningen är integrerad och består huvudsakligen av fyra delar; - basvetenskapliga ämnen - medicinska stödämnen - odontologiska ämnesspecifika kurser, som i sin karaktär är av teoretisk art samt - en klinikrelaterad del av utbildningen som är av preklinisk, klinisk och VFU-karaktär (verksamhetsförlagd utbildning). För närvarande har tandläkarprogrammet vid SA två aktiva UP, en som startade 2007 (gäller för termin 6-10 höstterminen 2011), samt en som startade HT 2009 (gäller för termin 1-5 HT-2011). Studenter antas två gånger/år till tandläkarprogrammet. Den klinikrelaterade delen har som mål att integrera de tidigare inhämtade teoretiska ämnesspecifika kunskaperna och omsätta dessa till ett gott patientomhändertagande God vård. I den klinikrelaterade delen av undervisningen övas den kliniska färdighetsträningen. Den klinikrelaterade delen i den senaste UP (daterad ) utgör ca 130 hp av totalt 300 hp, fördelat på 40 hp preklinisk träning, 90 hp klinisk samt 3 hp VFU. När man som tandläkarstudent har genomfört sin utbildning och examineras, har man rätt att omgående ansöka om legitimation som tandläkare hos Socialstyrelsen. Auditgruppen har valt att genomlysa de olika teman som utgör grunden för självvärderingen, och under respektive tema ge en lägesbeskrivning. Utgående från varje temaområde redovisas utbildningens starka sidor (S), problem att avhjälpa (P), utvecklingsmöjligheter (U) samt slutsatser och prioriteringar (S/P). Med hänsyn till att tandläkarprogrammet idag har två pågående UP, varav den ena i dagsläget omfattar termin 1-5 och den andra termin 6-10, kan det vara svårt att särskilja om utvärderingen berör den ena eller andra UP. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING TEMA I. Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd S: Programmet har ett högt söktryck och rekryterar studenter med höga betyg. Identifiering av studenter med behov av extra stöd sker kontinuerligt. Studentavdelningen vid SA är en gemensam resurs för studenter med särskilda behov (funktionshinder/språkstöd mm). Institutionen deltar i Peer-helper - projektet. P: Rekrytering sker endast via betyg och högskoleprov. Rekrytering av studenter från studieovana miljöer (breddad rekrytering) förekommer inte. Det förekommer en hög frekvens av avhopp under perioden från upprop till treveckorskontrollen. Inget aktivt rekryteringsarbete uppges förekomma. Könsfördelningen på utbildningen är relativt ojämn - 62 % kvinnor/38 % män. Ökning av utbildningsuppdraget sker stegvis utan SA:s möjlighet att påverka vilket gör det svårt att anpassa lokaler och infrastruktur i övrigt. U: Användningen av alternativa urvalsinstrument (prov/uppsats/intervju) skulle kunna bredda rekryteringen, möjliggöra en jämnare könsfördelning samt minska avhoppsfrekvensen under den första utbildningsperioden. S/P: Programmet bör arbeta för att bredda rekryteringen ur socioekonomisk och könsfördelningssynpunkt. Möjligheten att inrätta mentorsprogram bör övervägas samt att införa alternativt urval för en del av antagningen. Utveckla avhoppsanalysen för bättre studentretention på programmet. 3

4 TEMA II. Innehåll och utformning -A. Innehåll S: Den nya UP är Bolognaanpassad. Undervisningen (i den nya UP) är evidensbaserad. Föreläsningarna är grundade på aktuell forskning. P: Utbildningen har präglats av täta byten av UP. Den nya UP:n byggs ett år i taget. Vem ansvarar för helhetssynen år 1 till år 5? U: Utveckla en ram för de återstående fem terminerna på den nya UP. S/P: Programkommittén bör påskynda planeringen av de sista fem terminerna för att skapa en helhetssyn för kursgivarna på år 1-5, samt överväga valbara, programöverskridande kurser. TEMA II. Innehåll och utformning - B. Vetenskaplig kvalitet S: Lärarna vid Institutionen för Odontologi har en hög vetenskaplig kompetens som positivt påverkar grundutbildningen. I många kurser förekommer vetenskapliga artiklar som kunskapskälla. I den nya UP finns 30 hp examensarbete i grundplanen, men även UP från 2007 har anpassats till Bologna med ett 30 hp examensarbete. P: Möjligheten för studenterna att ha ett 15 hp examensarbete (på kandidatnivå) erbjuds men detta finns inte avsatt i UP eller schema. Verktyg för att avslöja plagiat i examensarbeten/inlämningsarbeten (typ Urkund) används inte. U: Tydliggör kopplingen mellan vetenskap och grundutbildning/klinik. S/P: Inför verktyg för att minska risk för plagiat/fusk. TEMA II. Innehåll och utformning - C. Utformning S: Undervisningsformerna uppvisar en stor variation och är anpassade till ämnet. Examinationsformerna är varierande och anpassade till ämnets karaktär. Samtliga lärare erbjuds möjlighet att delta i pedagogisk grundkurs. P: Den schemalagda tiden under senare delen av programmet, där den kliniska färdighetsträningen skall ges, är inte redovisad i planeringen för den nya UP. U: Möjligheten att finna en pedagogisk grundidé som skulle kunna fungera som ett generellt stöd/röd tråd i programmets kurser. S/P: Utveckla och konkretisera en pedagogisk grundidé för utbildningen. TEMA II. Innehåll och utformning - D. Kvalitet på studentprestationer S: I flera tentamina både på grundnivå och på avancerad nivå deltar mer än en lärare vid rättning. I många fall i de praktiska momenten gör studenten en egenbedömning som jämförs med lärarbedömningen. P: Lärandemålen i många kursplaner är sparsamma och generellt svårtolkade. I kurser på lägre nivå som fortsätter på högre terminer är det svårt att uppfatta progressionen. U: Förbättra kursplanernas kvalitet så att de kan användas som styrmedel för studenternas lärande. Man bör bättre illustrera progression av kunskaper och förståelse/färdigheter och förmågor/värderingsförmåga och förhållningssätt. S/P: Utveckla kursplanedokumentationen så att de visar aktiva lärandemål och progressionen i utbildningen TEMA II. Innehåll och utformning E. Internationellt perspektiv S: Kurslitteraturen är till största delen på engelska. Internationella gästföreläsare engageras i undervisningen. P: Det internationella utbytet är relativt litet i sin omfattning: få ut/in-resande studenter, lärare och administratörer trots att programmet har ett relativt stort antal avtal med partneruniversitet. 4

5 U: Internationalisering ökar studenternas erfarenheter och kompetens. Orsaksanalys; varför åker inte studenter ut i större omfattning? Varför har programmet så få inresande? Hur kan man öka lärar/administratörsutbytet? S/P: Öka informationen om utbytesstudier. Underlätta för utresande studenter t.ex. genom utbyte på termin 9 istället för termin 10. Utnyttja utresande studenter som goda exempel vid informationsmöten. Kvalitetssäkra befintliga avtal (och avveckla ej aktiva avtal). TEMA III. Lärarkompetens S: Samtliga statligt anställda lärare är disputerade. C:a 40% av de landstingsanställda lärarna är disputerade. Den vetenskapliga kompetensen är hög. Ambitionen att ha en hög pedagogisk kompetens finns genom att alla skall genomgå en pedagogisk kurs. Samtliga kliniska lärare har egen klinisk verksamhet. Många professorer och prof. emeritus deltar i undervisningen på programmet. P: Hög medelålder på lärarkåren. U. Utveckla en plan för rekrytering av nya lärare och ämnesföreträdare för att ersätta pensionsavgångar. S/P: Se lärartillgång/ämnesföreträdare och examinatorer ur ett nationellt perspektiv. Samarbete med andra tandläkarutbildningar för att tillgodose en hög kvalitet på undervisning och examination. TEMA IV. Studentinflytande S: Studentrepresentation erbjuds i de flesta kommittéer och styrelser på programmet. P: Mycket låg svarsfrekvens på Studentbarometern (62 svar från 450 studenter på programmet) omöjliggör analys och slutsatser av vad studenterna tycker. Ingen programutvärdering har skett. Kursenkäten är gemensam med övriga program vid GU vilket inte alltid ger ett underlag som är anpassat till programmet. U: Utveckla kurs- och programenkäter anpassade för programmet. Oro hos studenter att deltagande i beredande och beslutande organ negativt påverkar studierna (tidsaspekt och kollision med obligatoriska momen). S/P: Utveckla en plan för att följa upp den nya UP genom t ex, kursenkät, årliga hearings med studentrepresentanter, kursgivare, undervisande lärare och utbildningsansvariga (t.ex. i form av Curriculum Council) som underlag för kursplanerevision och justering av UP. Öka intresse och förståelse bland studenter och kursgivare/utbildningsansvariga för vikten av studentengagemang i kommittéer, styrelser och nämnder. TEMA V. Omvärldsanalys S: Innehållsmässigt finns flera likheter med fr. a programmen i Huddinge och Umeå. Färdiga tandläkare har en god arbetsmarknad nationellt och internationellt. P: I alumnienkäter från Sveriges Tandläkarförbund uppger studenter från tandläkarprogrammet vid SA att man i högre grad än andra studenter från svenska lärosäten har otillräckliga teoretiska kunskaper och klinisk färdighetsträning för att kunna arbeta självständigt som tandläkare. Vidare visade enkäten att studenterna ansåg sig sakna tillräckliga kunskaper inom oral kirurgi och ortodonti. U: Analysera kunskapsbristens orsaker reella kunskapsbrister eller felaktiga förväntningar. Tidigarelägg den kliniska färdighetsträningen på patient från dagens termin sju till om möjligt termin fem eller sex. S/P: Möjliggöra en längre period av klinisk färdighetsträning genom tidigare start med egen patientbehandling. Öka VFU-periodernas längd inom Västra Götalandsregionen. TEMA VI. Framtid S: Tidigarelagd patientkontakt jämfört med tidigare UP. Målsättningen är att öka IPE (Interprofessionell education) med andra yrkesgrupper inom tandvården. 5

6 P: IPE framstår som problematisk med 80 tandläkarstudenter/år vid två antagningar som skall samarbeta med 20 tandhygieniststudenter som antas en gång/år. IPE med tandteknikerstudenter förekommer inte/planeras inte? U: Utveckla andra former för samarbete med t ex färdiga tandhygienister och tandsköterskor under VFU. Utveckla IPE med tandteknikerstudenter. Utveckla undervisningen i ergonomi och vikten av en god arbetsmiljö. Inför kurser i teamsamarbete, ekonomi och entreprenörskap. S/P: Utveckla IPE med andra vårdutbildningar. Innovation och entreprenörskap samt ledarskap är delar som bör synliggöras. Hållbar utveckling och likabehandling skall ingå som naturliga komponenter i de kurser där de kan anses ha en relevant roll. TEMA VII. Övrigt av vikt om programmet S: Introduktionskollo. P: GU/SA och Institutionen för Odontologi innehåller många nivåer av beslutsfattare som kan vara med och påverka programmets utformning och genomförande. Ansvarfördelning och påverkansmöjligheter känns oklara. Den ekonomiska styrningen är diffus. De tre odontologiska programmens finansiering verkar gå in i varandra och man får intrycket av att vissa program subventionerar andra. U: Öka den ekonomiska styrningen så att det finns en direkt koppling mellan utförd undervisningskvalitet och -kvantitet, och det ekonomiska utfallet. Varje program bör vara självbärande ur ekonomisk synvinkel. TEMA VIII. Sammanfattande bedömning Till programmet söker högpresterande studenter med goda betyg. Programmet har ett högt söktryck. Lärarkåren har en generellt hög kompetens och stort engagemang. Mycket inom tandläkarprogrammet visar på att det bedrivs undervisning med hög kvalitet men bedömargruppen vill peka på en del områden som kan förändras och förstärkas. FÖRSLAG TILL PRIORITERING AV ÅTGÄRDER OCH AKTIVITETER FÖR ATT FRÄMJA PROGRAMMETS UTVECKLING (ordningen är inte viktad utan anknyter till temaområdena) Breddad rekrytering och överväg alternativa urvalsinstrument Utveckla den nya UP med iakttagande av en större helhetssyn Inför nolltolerans för fusk och plagiat vid självständiga arbeten Utveckla kursplanerna så att de bättre beskriver lärandemål och progression i huvudområdet Öka internationaliseringen med kvalitetssäkrade och aktiva avtal samt öka informationen till studenter, lärare och administrativ personal. Planera för nyrekrytering av nya lärare/ämnesansvariga då dagens lärarkår har en hög medelålder Öka intresset för studentrepresentation i styrelser/kommittéer/nämnder Utarbeta former för att utvärdera den pågående utbildningsplanen med enkäter och hearings Finn former för interprofessionell utbildning med tandhygienister, tandtekniker och tandsköterskor, men även andra utbildningsprogram inom vård/omsorg vid SA. Tydliggör sambandet mellan en god kvalitet i utbildningen och det ekonomiska utfallet. 6