BLUE 11 Bakgrund och syfte Verktyg för uppföljning Vilka program avses? Ansvar Arbetsgång I. Programrapport II. Audit/extern bedömning Projektledning

Transkript

1 BLUE 11 Bakgrund och syfte Verktyg för uppföljning Vilka program avses? Ansvar Arbetsgång I. Programrapport II. Audit/extern bedömning Projektledning Basfakta om programmet I. Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck B. Studentuppföljning och studentstöd II. Innehåll och utformning A. Innehåll B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet C. Utformning D. Kvalitet på studentprestationer E. Internationella perspektiv i programmet III. Lärarkompetens IV. Studentinflytande V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet VIII. Sammanfattande bedömning

2 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Bakgrund och syfte Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet har rektor beslutat om en översyn av universitetets samtliga utbildningsprogram. Översynen syftar till att inför kommande verksamhetsdialoger med fakulteterna rörande utbildningsutbudets inriktning och kvalitet skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets utbildningsprogram. Översynen har fått arbetsnamnet BLUE 11 (Better Learning in University Education) och ska genomföras under Ett första förslag till verktyg arbetades fram under våren Förslaget byggde på befintliga styrdokument vid Göteborgs universitet samt på idéer från utvecklingen av motsvarande verktyg vid andra lärosäten. Under hösten 2010 har verktyget diskuterats inom Grundutbildningsberedningen, Kvalitetsrådet, PIL samt med företrädare för fakulteter, program och studenter. Den slutliga utformningen är resultatet av en sammanvägning av olika synpunkter och beslutades av rektor den 10 januari Verktyg för uppföljning Verktyget är utformat så att det ska vara möjligt att få en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid utbildningsprogrammen vid Göteborgs universitet. Det består av ett antal teman som har bäring på kvalitet och kvalitetsarbete. En viktig utgångspunkt är att programmens kvalitetsarbete ska kunna stämmas av mot de mål för utbildningen som återfinns i universitetets styrdokument. I verktyget efterfrågas för varje deltema ett antal uppgifter som ska redovisas och kommenteras inom ramen för översynen. Vilka program avses? Översynen gäller alla program, såväl på grundnivå som på avancerad nivå, som gavs under 2010 och som fortsätter Som program definieras utbildning som i utbildningskatalogen anges som program. I den mån olika program uppvisar stora likheter kan de beskrivas i en och samma programrapport. Många utbildningsprogram som ges vid Göteborgs universitet är nyinrättade. Det innebär att vissa uppföljningsfrågor i BLUE 11 inte kan belysas för dessa program. Ansvar Ansvaret för att genomföra och redovisa resultatet av uppföljningsarbetet ligger på fakultetsnämnden. Varje fakultet tilldelas särskilda medel för uppföljningsarbetet. Arbetsgång Uppföljningen ska ske i tre steg:

3 1) En programrapport, inklusive en basfaktadel, som redovisar programmets uppläggning och kvalitetsarbete ska tas fram. 2) En dokumenterad audit/extern bedömning av programrapporten ska genomföras. 3) Fakultetsnämndens samlade bedömning av fakultetens programutbud ska avsluta arbetet. I. Programrapport Programrapporten ska innehålla basfakta om programmet samt redovisning av efterfrågade uppgifter och kommentarer till dessa. Det bör vara möjligt att få fram basfakta och vissa efterfrågade uppgifter genom fakultetens försorg eller genom kontakter med studentavdelningen. De uppgifter som avses (utöver basfakta) är kvantitativa data under delteman I A 1-2, I B 1 och V B 1-2 nedan. Observera dock att programledningen så långt möjligt ska kommentera samtliga lämnade uppgifter. Utbildningsplan och programmets kursplaner, samt andra relevanta dokument som kan tjäna som faktaunderlag, ska anges som webblänkar. Programrapporten är tänkt som ett slags självvärdering som utgör basen för en extern granskning samt för den bedömning som fakultetsnämnden gör av programmet. Programrapporterna ska lämnas som bilagor till fakultetsnämndens redovisning till rektor. Studenter ska ges tillfälle att vara delaktiga i framtagandet av rapporten. Det underlag som rapporteras kan eventuellt hämtas från tidigare producerade texter, och vice versa texter som skrivs för programrapporten bör kunna utformas så att de kan användas i andra sammanhang. Detta kan bland annat gälla Högskoleverkets utbildningsutvärderingar och fakultetsuppföljningar av olika slag. Programrapporten ska vara kortfattad. II. Audit/extern bedömning En dokumenterad extern bedömning ska genomföras med programrapport och, om möjligt, kompletterande intervjuer som grund. Bedömarnas uppgift är att utifrån de teman som behandlas i rapporten ge synpunkter på och lämna rekommendationer rörande det granskade programmet och dess kvalitetsarbete. Auditrapporten ska vara kortfattad. Det är önskvärt att granskningen genomförs av en grupp ( auditgrupp ) som utses av fakultetsnämnden på förslag av programledningen. Bedömare kan rekryteras inom fakulteten/gu, nationellt och/eller, när så är lämpligt, internationellt. I auditgruppen bör ingå minst en verksamhets-/ämnesföreträdare med programerfarenhet, en student och i möjligaste mån en arbetslivsföreträdare. Samma auditgrupp kan granska flera program om dessa är ämnesmässigt närliggande. III. Fakultetsnämndens bedömning Fakultetsnämnden ska utifrån programrapporter och bedömarkommentarer göra en värdering av styrkor och problemområden i fakultetens programutbud. Nämnden bör dessutom peka på möjligheter att utveckla fakultetens program.

4 Projektledning För projektledning, samordning och stöd av arbetet kring BLUE 11 svarar rektorsrådet Bengt- Ove Boström tillsammans med Karin Fogelberg och Malin Östling vid universitetsledningens kansli. Karin Fogelberg fungerar som koordinator för arbetet.

5 Basfakta om programmet Skriv in text i högerspalten Uppgifter/kommentarer Programmets namn: Konstnärligt magisterprogram i film- med inriktning mot curator för film och Ansvarig Linda Sternö programledare/studierektor: Omfattning (hp): 60 hp Nivå (grund/avancerad): Avancerad Examensbenämning: Konstnärlig magisterexamen i Film med inriktning mot curator för film och v eller Konstnärlig magisterexamen i Fri Konst med inriktning mot curator för film Startår i sin nuvarande 2010 form: Huvudsakliga deltagande Filmhögskolan och Konsthögskolan Valand institutioner: Studietakt Helfart (helfart/halvfart): Campus/distans: Distans Verksamhetsförlagd 0 utbildning i hp: Programmet genomförs Delvis helt/delvis/ej på engelska: Antagning till programmet Varannan höst (nästa gång 2012) (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning 15 föregående/senaste läsår (hst) termin/år: Ungefärlig :- /student (fristående kursplatser) medelstilldelning till programmet/år: Eventuell samordning med Gemensamma seminarier med kandidat- och masterprogrammet på Filmhögs andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Ev kommentarer till uppgifterna ovan:

6 I. Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Vi planerade att ta in femton studenter. 16 personer ansökte och vi tog in 15 studenter. Utbildningen är helt ny och gavs 2010/2011 för första gången. Ingen motsvarande utbildning finns eller har funnits i Sverige. Den närmaste som liknar är i London och startade samtidigt som oss. Vi gjorde ett gediget rekryteringsarbete. Nu när första kursen är gjord finns ett högre söktryck än innan vi startade. Det finns/fanns som sagt ingen motsvarande utbildning i Sverige. När vi ser på de utexaminerade studenterna från programmet kan vi notera att samtliga fick värdefulla kontakter under studietiden som nu mynnar ut i professionella samarbeten. Vi har antagning vartannat år och enligt våra iakttagelser fortsätter studenterna att vara verksamma inom området även efter utbildningen. De som examineras blir frilansare; alltså sina egna arbetsgivare och skapar alltså sin egen arbetssituation. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). Inga internationella studenter har ännu antagits, men inför nästa kurs finns ett visst visat intresse. Valand har en stark tradition av internationella studenter och vi är beredda att ta emot de med behörighet som söker. 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Under hela utbildningen riktade vi oss aktivt utåt och skapade genom studenternas arbete intresse för utbildningen. Nu finns därmed ett stort visat intresse inför nästa antagning. Studenterna har under utbildningen arrangerat seminarier på Göteborgs Film Festival och

7 Tempo Film Festival. Vi besökte och startade upp ett samarbete med Sharjah Art Biennal. Vi besökte även Kulturdepartementet och Konstnärsnämnden. I samband med examinationerna i maj gjorde studenterna offentliga events som väckte uppmärksamhet. Just nu är de examinerade studenterna mycket aktiva i sin verksamhet med offentliga evenemang och skapar på så sätt intresse för utbildningen. Under Göteborgs Filmfestival kommer vi gå ut och marknadsföra den nya antagningen. Vi arbetar just nu med rekrytering av intressanta personer som vi vill knyta till programmet som studenter, personer vi tror kan ha nytta av utbildningen och som även kan bidra till att utveckla ämnet. B. Studentuppföljning och studentstöd 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 15 studenter antogs, 11 studenter examinerades och godkändes. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). Vi började med 15 studenter. Två studenter hoppade av vid terminstart p g a tidsbrist, de fick helt enkelt igenom ett stort projekt och hade inte möjlighet att studera parallellt. En student ansökte om studieuppehåll p g a föräldraledigt och kommer att fullfölja utbildningen nästa gång. En student hoppade av efter en termin p g a tidsbrist. 11 studenter examinerades och godkändes på programmet. 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. En stor del av utbildningen förläggs genom individuell handledning och genom den lär vi känna varje student väl. I samtalen detekterar vi tillsammans med studenten hans eller hennes specifika behov i lärandet. Vid problematik som t ex dyslexi har studenterna själva informerat oss och vi har diskuterat oss fram till lösningar och haft en kontinuerlig kommunikation kring studenternas arbete. Genom vårt gedigna antagningssystem detekterar vi oftast behov av särskilt stöd redan innan studenterna kommit in och kan förbereda oss på arbetet med dem. Vi har en närhet till våra studenter och kommunicerar tätt med dem, så vi löser problem tillsammans med dem kontinuerligt.

8 II. Innehåll och utformning A. Innehåll 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar Under hösten pågår en grundlig utvärdering av vårt och studenternas arbete under det första året som denna utbildning funnits till. Detta utvärderingsarbete gör vi i kollegiet och men även tillsammans med en grupp studenter som gått programmet och som just nu går independent studies inom samma ämne. Vi har också en levande dialog med branschen och andra curatorsutbildningar både i Norden och internationellt. Vi kommer att revidera kursplanerna inför nästa ansökan så att de stämmer med hur vi vill utveckla utbildningen framöver. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål) Det gör vi genom feedback från fakultetens kursplanegrupp. B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Samtliga lärare är även aktiva och oftast även yrkesverksamma inom konst respektive filmvärlden. Både de nationella och de internationella gästlärarna vi tar in har spetskompetens och är aktiva yrkesmänniskor inom vårt ämnesområde. Vi arbetar i störst möjligaste mån med skarpa projekt och situationer på Konstbiennaler, filmfestivaler eller i andra sammanhang där våra studenter kommer att figurera professionellt efter utbildningen. Vi besöker relevanta institutioner och myndigheter där studenterna driver frågor kring sitt yrkesområde och ser till att studenterna deltar i offentliga samtal och diskussioner och även tar plats i media. Genom att hela tiden rikta oss utåt håller vi höjd i diskussionerna och hur vi formulerar oss kring vårt ämne. Vi har tydliga former för hur examinationen ska gå till och tar in externa opponenter med stor kunskap på yrkesområdet. Vi lärare som följt studenterna fungerar som examinatorer. Det blir en mix av utifrån-inifrån blick på studentens resultat kontra process och garanterar att bedömningen har ett helhetsperspektiv utifrån kursplanen. Studenter har tillgång till forskarsutbildningens aktiviteter och resultat. Lärare är involverade i forskningsprojekt (KU) och driver pedagogiska utvecklingsprojekt (PU). Genom vår gedigna antagningsprocess garanterar vi att få in de bästa studenterna av de som söker. Vi garantera även en bra dynamik i gruppsammansättningen.

9 Vi arbetar mycket tätt med branschen och forskning på konst- och filmområdet. En examen från Filmhögskolan eller Konsthögskolan Valand betraktas av branschen som en kvalitetsfaktor i sig. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning Det finns ingen internationell erkänd forskning på detta området. Vi är delaktiga i att bygga upp ett forskningsbegrepp kring detta område: detta magisterprogram är det första i världen på detta område. Vi är medvetna om att vi befinner oss i en bransch som är negativt inställd till forskning och vi arbetar aktivt för att den inställningen ska ändras. C. Utformning 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet Undervisningen består i huvudsak av 1. Seminarier. Hela gruppen ses under veckolånga seminarier. De består ofta av presentationer av sitt arbete inför grupp där studenterna får feedback från lärare och från resten av gruppen, föreläsningar av gästföreläsare eller av fasta lärare, workshops, studiebesök. Första terminen gick ut på att fördjupa sina reflektioner kring sitt arbete och de yrkesområde man rör sig i. Andra terminen bestod veckoseminarierna av: studiebesök, diskussioner med myndigheter/institutioner på området, arrangemang av offentliga seminarier och events, besök på festivaler och en biennal. 2 Individuell handledning. Varje student får en handledare med viss avsatt tid. Studenten och handledaren gör själva upp en plan för arbetet. 3. Eget arbete. Denna del av kursen är egentligen störst tidsmässigt. Det handlar om studentens egna arbete. Genom att fördjupa sin praktik kan studenten nå djupare i sin reflektion. Hela kursen bygger på tanken - reflektion genom praktik att det konstnärliga lärandet sker genom reflektion efter görandet. När studenten arbetar i sitt projekt uppstår problemställningar vi kan fördjupa och utveckla under kursen. PÅ ett sätt utgör alltså studentens egna arbete det viktigaste innehållet på kursen. Vi tillgodoser studenten med en miljö där han/hon kan utveckla sin praktik och reflektionerna kring sin praktik och fördjupa kunskaperna inom sitt ämne. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet Examenskursen examineras genom att man arrangerar ett offentligt evenemang samt en skriftlig reflektion kring frågeställningar man arbetat med under utbildningen. Vi tar in en opponent som genom samtal fördjupar studentens frågeställningar i ett samtal kring eventet och den skriftliga reflektionen.

10 Övriga kurser vid programmet examineras genom skriftliga och/eller muntliga presentationer av förelagda uppgifter utifrån olika kursmål. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet 40% av tiden är lärarledd. Dels genom handledning och dels genom seminarier. Den individuella projekttiden är viktigt för studenterna och utbildningen. Se svar på fråga C1. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet Lärare deltar i kurser i högskolepedagogik.på filmhögksolan och på Valand har vi återkommande pedagogiska möten inom kollegiet. KUNO ett exempel - nordiskt samarbete som ger utbyte och idéer. Block-kurser tillåter flexibla kurser som öppnar för nya didaktiska lösningar. Lärarna är aktiva i pågående PU (pedagogisk utveckling) - stödda projekt. D. Kvalitet på studentprestationer 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier) Vi arbetar nära kursplanerna. Studenten gör kontinuerliga redovisningar och utvärderingar både enskilt med handledare och i grupp med de andra studenterna. Kursen bedrivs meden stor andel individuell handledning där ett kontinuerligt utvärderingsarbete pågår tillsammans med studenten för att fördjupa kvaliteten på examensarbetet. Kollegiala samtal. Opponenterna vi tar in på examinationerna har god kännedom om den nationella och internationella kontexten kring ämnet vi studerar och den professionella kontext som studenterna ska verka i. 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar) Det har bara gått några månader sedan våra studenter examinerades. Vi kan se att 6 av de 11 utexaminerade har en tydlig ambition att forska inom ämnet och går nu independent studies. De resterande 5 fortsätter bedriva sin egen verksamhet, nu med ny energi. Samtliga studenter fick värdefulla branschkontakter under utbildningen som ledde till att de nu kan hålla igång verksamheten inom det studerade ämnet.

11 E. Internationella perspektiv i programmet 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska Vi närstuderade YouTube under hela året och därifrån hämtade vi vårt arbetsmaterial i de flesta övningarna. Den största delen av det material vi använder som kurslitteratur är internationell och på engelska, vi har snarare problem att hitta relevant litteratur på svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år utbytesstudenter. 0 lärarutbyten skälet är att vi ännu inte hade hunnit etablera kontakterna ännu. Nu har vi etablerat ett samarbete med London Film School och Sharjah Art Biennal där en av curatorerna kommer att vara gästforskare på Filmhögskolan under hösten Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. Valand har många internationella gästlärare och studenter som vi har möjlighet att samarbeta med. Vi fasta lärare befinner oss i ett internationellt arbetsfält. Studenterna är redan när de kommer in på utbildningen väl etablerade nationellt och internationellt genom filmfestivaler och professionella samarbeten med konstinstitutioner, museer och annan visningsverksamhet. Studenten fortsätter att utveckla sina redan etablerade samarbeten under utbildningen och vi satsar hårt på att introducera dem även i nya internationella och nationella sammanhang och nätverk genom studieresor. Möten med nationella och internationella curators och andra aktörer på fältet sker kontinuerligt under utbildningen. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet En stor andel lärare och gästlärare är bosatt utanför Sverige, och verkar i en internationell miljö. Vi fasta lärare är verksamma i en internationell kontext med internationella nätverk. III. Lärarkompetens 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet Ingen av lärarna är akademiskt disputerade, men har motsvarande kunskaper på konstnärlig grund.

12 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning 1; Kalle Boman. 30%. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens Mats Olsson och Linda Sternö. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens Sakkunnighetsprövning av lärare. Lärare rekryteras ofta på basis av de nationella och internationella kontakter som finns hos ledning och lärarstab. Lärarna är aktiva i branschen parallellt. Lärare driver egna forskningsprojekt. Den miljö vi verkar i är självutvärderande eftersom det pågår ständigt en utvärdering av kompetens genom de kollegiala diskussionerna som förs. Kompetensutveckling uppmuntras. Deltidsanstäld lärare som är aktiva i sin konstnärliga profession. IV. Studentinflytande 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar Vi finner det svårt att använda studentbarometern. Vi håller utvärderingar i grupp, och individuellt och anonymt online via GUL. Vi för ett kontinuerligt samtal med studenterna kring innehållet och formen för utbildningen. Vi har en mycket transparent arbetsprocess och studenterna är med om att utforma kursen och är snabba med och duktiga på att ge feedback. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet Under hösten 2011 lägger vi ner ett stort arbete på att utvärdera den första versionen av kursen som vi genomförde under 2010/2011. Detta arbete genomförs i kollegiet men också tillsammans med 6 av studenterna som gick kursen och nu arbetar vidare på independent studies. Vi kommer också att diskutera de frågeställningar vi har med de samarbetspartners vi etablerat under det förstå året på London Film School, Sharjah International Art Biennal och Konstfack i Stockholm. Utifrån dessa diskussioner drar vi upp nya riktlinjer inför nästa antagning. Upplägget med att kursen går vartannat år gör det möjligt för oss att grundligt utvärdera och revidera kursplaner oh undervisningsupplägg.

13 Vid institutionskollegium och vid våra pedagogiska möten inom kollegiet analyserar vi och bearbetar resultaten från våra program och kursutvärderingarna och våra samtal med studenterna. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ IR-möten. Studentkåren. Studentrepresentanter finns också med på institutionens lärarmöte/institutionskollegium, institutionsråd, i investeringsgruppen och i alla organ utom i ledningsrådet. (I de tillfällen då specifika studenters problem skall diskuteras på ett möte kan man be representanten gå ut). 6 av de examinerade studenterna som examinerades på programmet i våras går nu vidare på independent studies och deltar i utvecklingen med nästa programupplägg. Vi kommer att försöka att knyta de studenterna till nästa årskull så att det sker en utväxling av kunskap även mellan studenter. Vi arbetar genomgående tätt med våra studenter på detta magisterprogram. V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll Magisterprogrammet för curators med inriktning mot film och video är det första utbildningsprogrammet med denna inriktning i världen. London National Film School startade ett liknande program strax efter, men de står för en mer kommersiell inriktning mot biografverksamhet. Vi står för en mer konstnärlig tradition och blandar innehållet från konstvärlden och filmbranschen. Både lärare och studenter kommer från antingen konstvärlden eller filmbranschen eller så har de rört sig mellan de båda världarna. Denna kombination gör vårt program unikt i hela världen. 2. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten Detta curatorprogram är helt fokuserad på rörlig bild. Det finns ingen annan utbildning med det fokuset i Sverige. Vi hävdar också att curatorn är en konstnärlig roll och därmed utgår vi från studentens praktiska erfarenheter och startar reflektion utifrån det. De andra curatorsutbildningarna i Sverige är mer inriktade mot fri konst och utgår från en akademinsk och teoretisk tradition. Vi förbereder våra studenter på att vara oberorende och verksamma i en frilansmiljö medan andra curatorsutbildningar riktar in sig på en mer serviceinriktad roll gentemot olika typer av institutioner.

14 B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning) Finns ingen sådan bedömning än. Det har gått för kort tid för att kunna göra en sådan bedömning. Studenterna examinerades för 3 månader sedan. 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning) Studenterna är redan verksamma när de antas på programmet och samtliga är fortfarande verksamma inom sitt studieämne. 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter Vi knyter som sagt 6 av de examinerade studenterna till oss i utvärderingsarbetet vi är i gång med just nu. De kommer också att delta i planeringen av upplägget för nästa år och även i rekrytering och antagning av nya studenter. De 6 studenter som går independent studies har en tydlig forskningsinriktning och vill fördjupa sig inom ämnet. Vi strävar efter att knyta dem även till nästa magistergrupps undervisning i form av gästlärare och finnas som en aktiv referensgrupp under hela nästa läsår. Vi kommer att utveckla en form för att få dem med i vissa skarpa projekt vi kommer att göra under nästa magisterkurs. Genom att knyta alumni med forskningsintresse till utvecklingen av magisterprogrammet kan vi bygga upp en stimulerande forskningsmiljö för nästa magistergrupp och vi kan samtidigt utveckla ämnet vi studerar. Vi har även externa referenser; både inom konstnärligt lärande men även professonella aktörer inom ämnesområdet som vi konsulterar i utvecklingen av programmet. De kommer vi också att träffa under hösten och våren. VI. Framtid 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt Under detta år reviderar vi kursplaner, innehåll och undervisningsupplägg. Delar av utbildningen förläggs i skarpa projekt, exempelvis på Sharjah Art Biennal våren Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Vi kommer att ha antagning vartannat år och konsekvent knyta alumni till ämnet. Tanken är

15 att vi bygger upp en komplett forskningsmiljö med doktorander och gästforskare kring detta ämnet. Planer på det utvecklas just nu på Konstnärliga fakulteten. VII. Övrigt av vikt om programmet 1. Organisation och ledning av programmet Programmet är ett samarbete mellan Valand och Filmhögskolan. Vi är en tight lärargrupp på tre personer som samarbetar tätt med studenterna kring upplägget av undervisning och examinationer. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider) Vi gjorde tre resor tillsammans varav en utomlands till Sharjah Art Biennal i Förenade arabemiraten. Samtliga resor var bra för gruppen identitet. Vi försökte lämna spår efter oss på alla platser vi besökte och samtliga besök genererade kontakter som nu etablerats. Vi besökte Kulturdepartementet och Konstnärsnämnden där vi förde diskussioner kring curatorns arbetsvillkor. Vi arrangerade seminarier som ingick i programmet på Göteborgs Internationella film Festival och på Tempo Film Festival i Stockholm, där studenterna diskuterade yrkesrollen, vilket var mycket bra för identitetskapandet. Ett offentligt framförande skärper en professionell medvetenhet. Examinationsveckan var späckad av offentliga evenemang som studenterna arrangerade. Varje student skrev en rapport och arrangerade ett offentligt evenemang utifrån sitt projekt i samband med examinationsveckan. Evenemangen gick av stapeln på Göteborgs Konsthall, utomhusbio i centrala Göteborg, på Skövde Museum, på Valand och i Filmhögskolans Bio. 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap Curatorsrollen är en entreprenörsroll i grunden. Curatorn är frilansande och uppfinner alltså sitt eget arbetsinnehåll och sin egen försörjning kontinuerligt. Detta förutsätter att vi ständigt arbetar med entreprenörskap och frågor kring innovation. Studenterna är samtliga yrkesverksamma inom området och driver projekt som hela tiden diskuteras under utbildningen. Genom studenternas praxis och samtal kring den utvecklar vi hela tiden resonemang och tankar kring entreprenörskap och innovation. I varje undervisningsmoment är frågor kring entreprenörskap aktuella. Det pågår en ständig omvärldsanalys kopplat till studenternas arbete genom de verkliga problem studenten stöter på i sina skarpa projekt.

16 4. Övrigt Just nu finansierar vi programmet på fristående kursplatser. Det måste till en hållbar långsiktig finansiering med studentpeng baserad på programnivå. VIII. Sammanfattande bedömning 1. Programmets största styrka: Att studenterna är yrkesverksamma. Det är genom praxisen i sin verksamhet de kan tillgodogöra sig seminarierna och diskussionerna och handledningen. Samtliga studenter fick kontakter som de nu går vidare med efter examinationen. Att vi har fokus på att individ- och projektanpassa undervisningen. Samarbetet mellan Filmhögskolan och Valand så att vi genom det kunnat sammanföra kompetenser från fri konst och filmbransch både i lärarkollegiet och i studentgruppen. 2. Programmets största svaghet: Att undersöka och utveckla sin yrkesverksamhet på detta område är dyrt. Vi önskar att vi kunde erbjuda studenterna bättre ekonomiska förutsättningar för att genomföra sina projekt. Många studenter har vid denna avancerade nivå redan gjort sig av med sina studielån vilket kan skapa problem under utbildningen. Studenterna kan få problem med att ta emot finansiering t ex från Konstnärsnämnden när de går utbildningen. Detta medför tyvärr att vissa mycket begåvade studenter hoppar av utbildningen för att de inte kan tacka nej till finansiering av sitt projekt. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Fortsatta internationella samarbeten. Fler internationella gästlärare. Större budget till examinationsveckan med offentliga evenemang. Budget till studenternas examensprojekt; hittills har de inte fått en krona. Fler och längre workshops. Erbjuda produktionsmedel till studenternas egna projekt så att de kan experimentera, genomföra sina undersökningar, sitt forskande inom visningsverksamhet. Vi har redan kontakt med personer som vill söka programmet 2012 som är inne på avancerade tekniska innovationer exempelvis applications för mobiltelefoner, men i dagsläget har vi inte finansiering till studenter som vill ligga i framkant på det området.