BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet

Transkript

1 1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Bakgrund och syfte Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet har rektor beslutat om en översyn av universitetets samtliga utbildningsprogram. Översynen syftar till att inför kommande verksamhetsdialoger med fakulteterna rörande utbildningsutbudets inriktning och kvalitet skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets utbildningsprogram. Översynen har fått arbetsnamnet BLUE 11 (Better Learning in University Education) och ska genomföras under Skriv in text i högerspalten Basfakta om programmet Programmets namn: Ansvarig utbildningsledare: Omfattning (hp): Nivå (grund/avancerad): Examensbenämning: Uppgifter/kommentarer Konstnärligt kandidatprogram i musikalisk gestaltning, Individuell inriktning Anders Hultqvist 180 hp Grundnivå Konstnärlig kandidatexamen i musikalisk gestaltning, Individuell inriktning. Startår i sin nuvarande form: 2007 Huvudsakliga deltagande institutioner: Studietakt (helfart/halvfart): Campus/distans: Verksamhetsförlagd utbildning i hp: Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Högskolan för scen och musik (HSM) Helfart Campus Inom ramen för utbildningens projektkurs med workshops och gäst-seminarier om totalt 20 hp samarbetar studenterna med professionella musiker och artister. Programmet ges på svenska.

2 2 Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Antagning sker varje vår. Totalt 9 platser fördelade över alla de tre åren. I utbildningens budget: c:a kr per studieplats och år. Samarbete i seminarier och projekt görs på en mer regelbunden basis idag tillsammans med Kompositionsprogrammet. Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrekry tering, uppfölj-ning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Till 11/12 var det 112 sökande och 3 antagna. Till 10/11 var det 84 sökande och 3 antagna. Individuella programmet är tillsammans med Kompositionsutbildningen de utbildningar vid Hsm där det egna originalskapandet står tydligt i fokus. Att utvecklas till en stark person som vågar stå upp för en tanke, ett sätt uttrycka sig via ett konstnärligt medium kräver mod. Individuella som utbildning vill erbjuda det stöd som krävs för att ledsaga dessa studenter, såväl på utbildningen som kring frågor om att vara professionellt aktiv på den fria marknaden. Den konstnärliga idén och den konstnärliga styrkan hos den blivande studenten kan vara grunden för utbildningen snarare än den rent instrumentala färdigheten. De blivande studenterna kommer ofta redan från början med en ganska tydlig idé kring vad man vill arbeta med. Ingång Presumtiva studenter söker framförallt från den fria kulturmarknaden, folkhögskolor, samt andra utbildningar inom högskolan. De närmaste åren räknar vi också med sökande från Musik College i Angered. Utgång De allra flesta studenterna går ut och arbetar på frilansmarknaden men kan också gå vidare till ett Masterprogram. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). -

3 3 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. - I stort sätt 100% av de studenter som påbörjar utbildningen genomför de tre åren och tar examen. Se punkten ovan. Genom hela utbildningen finns ett aktivt fungerande studentstöd, där både lärarlaget inom utbildningen och studenternas respektive handledare följer deras utveckling och process på nära håll. Vi har också sedan ett år tillbaka anställt en koordinator för Individuella programmet för att öka studenternas möjligheter att få snabba svar runt sin studiesituation. Detta har lett till en starkt ökad trivsel bland studenterna och antalet negativa frågeställningar har sjunkit markant. II. Innehåll och utformning A. Innehåll. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). Hittills har det inte funnits någon formaliserad kvalitetskontroll av kursplanerna, men målet är nu att kvaliteten på kursplanerna skall utvärderas vid varje kursslut. De flesta kurser avslutas med olika konstnärliga gestaltningar och utvärderas då också utifrån dessa. Studenterna och ansvarig lärare går igenom och diskuterar mål och innehåll innan kursstart och efter kursens avslutning. Resultatet av samtalen tas upp i kollegiet för att där vid behov ta beslut om att revidera kursplanens innehåll. Innehållet i utbildningsplanen är formulerad inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen. Kursplanerna i sin tur är formulerade utifrån mål och innehåll i utbildningsplanen. B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Akademisk samverkan Inom högskolan för scen och musik Det finns ett nära samarbete med Kompositionsutbildningen inom gemensamma seminarier och ensemblespel men framförallt genom att tillsammans producera Siren-festivalen varje år.

4 4 Inom Göteborgs universitet Valand-workshops med C-Art Media kring platsspecifika ljudinstallationer. Samverkan med andra lärosäten nationellt och internationellt Ett samarbete med Punkt-festivalen i Kristiansand, Norge är i startgroparna med en första workshop hösten Samarbetsprojekt med Chalmers Arkitektur har genomförts kring ljud och offentliga miljöer. Ett viktigt inslag inom utvecklingen av olika performanceartade strategier är Erasmus Intensive Project Sound Art in City Spaces som är ett omfattande EU flerpartssamarbete mellan 5 universitet i Europa(Verona, Berlin, Porto,Vilnius och Göteborg). Detta arbete sträcker sig över Projektet har utformats av Staffan Mossenmark tillsammans med Hugh Ward-Perkins från Conservatorio di Musica E.F. Dall Abaco i Verona. Projekten går ut på att arbeta i det offentliga rummet där ursprunget till ansökan kommer från det framgångsrika projektet Verona Risuona. I detta projekt är bl.a. de kulturella, politiska och konstnärliga skillnaderna och likheterna en viktig del av processen. Till detta kan också läggas mötet mellan de olika skolsystemen och de nya nätverk som uppstår mellan utbildningar, lärare och studenter. Projektet går nu vidare och vidgas till tio medverkande städer och universitet och HSM blir koordinator och sambandscentral för det hela. En viktig miljö- och teknikförutsättning, både genom sitt högteknologiska som konstnärliga innehåll, är avdelningen Lindbladstudion. Där erbjuds studenterna att arbeta med den mest avancerade teknologin för musikskapande i fyra studior som är nyligen renoverade med avseende på akustik och försedda med ny hård- och mjukvara. Produktionsverktygen inom alla elektroniska musikgenrer är i stort gemensamma, och Lindbladstudion utgör också en plattform för HSMs kurser inom ljudproduktion och studioteknik. Detta bidrar till bredd och genreöverskridande inom utbildningarna, genom att skapa en mötesplats mellan musiker från olika genrer. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. Lärarna är involverade i olika Konstnärliga forsknings- utvecklingsprojekt(se ovan). Dessa kommer studenterna till del både genom specialinriktade föreläsningar och seminarier som genom att projekten genomsyrar de olika handlednings-situationerna.

5 5 C. Utformning. Beskriv/ange och 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Undervisningen sker i ett flertal olika former. Allt från enskild handledning till föreläsningar med gästande konstnärer och vidare till seminarier, workshops, projekthandledning samt producerande av en festival(siren). Ungefärlig fördelning mellan olika undervisningsformer: 50% enskild handledning 25% projekt/workshops 20% seminarier 5% föreläsningar 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. Projekten redovisas i de konstnärliga former som det individuella projektet kräver. Workshops redovisas i form av konstnärliga lab. uppgifter eller mer färdigställda artefakter. Föreläsningar redovisas i förekommande fall med inlämnade sammanfattningar. Obligatorisk schemalagd tid under det första studieåret ligger på ett snitt på ca.4 timmar/vecka men utbildningen koncentreras i praktiken i form av tio stycken så kallade Individ-veckor. Här samlas gästkonstnärer/workshops, seminarier, portfolio-träffar samt mentorshandledning och resulterar i ca. fyra heldagar för studenterna. Till detta kommer sedan den enskilda handledningen men också festivalplanering samt i förekommande fall fristående kurser. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Lärarna samt utbildningsledaren har under 2009 och 2010 genomgått en coachningutbildning på HSM/GU. Alla har nu, på olika sätt utifrån olika behov, börjat föra in coachningen och ett coachande förhållningssätt som pedagogiska verktyg i utbildningen. Alla adjunkter ska genomgå högskolepedagogisk grundkurs, alla lektorer en intern handledareutbildning och alla professorer en kurs i handledning inom forskarutbildning. D. Kvalitet på studentprestationer. 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). Programmet har endast betygen G och U. Bedömning av de studerande sker kontinuerligt inom utbildningens ram genom examination av kurserna.

6 6 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Studenterna resultat bedöms utifrån kursplanernas lärandemål, och studenterna examineras på respektive kurs enligt gällande examinationsform(er) i respektive kursplan. Lärandemålen i samtliga kursplaner utgör tillsammans utbildningsplanens lärandemål, vilka i sin tur är formulerade inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen. E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år Andelen engelsk litteratur ligger mellan 50% - 60%. Utresande lärare var en(vid flera tillfällen) och inresande gästlärare var en. Inga ut- eller inresande studenter under Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Studenterna får arbeta inom projekt med internationell anknytning och gästföreläsare/workshopledare inbjuds som har ett verksamhetsfält inom en internationell kontext. De fasta lärarna är internationellt verksamma konstnärer och artister med en lång erfarenhet från internationella projekt. III. Lärarkompetens 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. Två av sex lärare som huvudsakligen undervisar på programmet är disputerade och ytterligare två är på gång inom ett till två år. Ingen professor.

7 7 IV. Studentinflytande 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. Ingen just nu men två startar PIL-kursen under innevarande läsår. Endast lärare med en egen nutida konstnärlig verksamhet på hög nivå kan komma i fråga för utbildningen. Det är inte möjligt att dra några direkta slutsatser av GU:s Studentbarometer 2010 då statistiken bygger på svar från studenter vid hela Konstnärliga fakulteten. KOLI-kollegiet(lärare inom Komposition och Individuella programmet) med studentrepresentation samt handledarkollegiet är de fora där kvalitetsfrågor i de olika kurserna behandlas. Utbildningsledaren sitter ordförande och kan med kollegiets hjälp snabbt ta beslut om nödvändiga förändringar. Se ovan. V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Detta är enda programmet med Individuell inriktning vid GU. Individuella programmet behövs inom högskolan genom att det är så pass öppet som det är. Antagningarna kan snabbt förändras utifrån de sökandes profil och behöver inte hamna i långbänkar kring ett ämnesområdes möjliga utvecklingsvägar. Nya musikaliska program inrättas ju emellanåt vid högskolan men inom musikområdet så blir det Individuella som får agera barnkammare och näringslösning när nya genrer ska prövas och upptas i akademien. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. Programmet tycks ha få om några motsvarigheter i Europa, men däremot i norden finns ett antal liknande utbildningsprogram. Vid musikhögskolan i Malmö består utbildningen av en kombination kurser som utformas av den studerande och utbildningsledningen i samråd, medan det vid Norges musikhögskola i Oslo, i likhet med Hsm, ingår ett antal obligatoriska grundkurser.

8 8 B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Individuella musikerprogrammet startades i mitten av -70 talet. Tanken var att erbjuda undervisning för redan etablerade musiker som inte hade en formell utbildning. I starten var det många jazzmusiker eftersom detta var innan improvisation blev en vedertagen inriktning inom högskolorna. Barockmusiker är också en kategori som genom åren har sökt sig till utbildningen. Komponister har även utgjort studentunderlaget och då framförallt inom specialinriktningar som inte de ordinära programmen tagit hand om. Man kan se att Individuella har utgjort den inriktning som tar hand om de musiker som i varje historiskt läge inte har ett regelrätt utbildningsprogram att söka till. En kvinnlig alumn som har varit inblandad i utvärderingen av programmet skriver; Jag tycker att individuell musikerlinje (som den hette då jag gick) är en viktig och unik utbildning. Jag upplevde min plats på linjen som ett förtroende och som en bra plattform mellan en grundutbildning och ett liv som yrkesverksam fri(lans) musiker/konstnär. Individuella ger studenten ett alternativ och en möjlighet att se på musikerskapet ur en mer konstnärlig aspekt istället för en musikantisk inom en given genre. Som komponist har man möjligheten att utveckla dessa sidor tydligt på kompositionslinjen, men som musiker blir du lätt hänvisad till att fokusera på hantverk inom en speciell genre istället för att utveckla ditt unika konstnärskap. Här fyller individuell en mycket viktig funktion som länk till andra konstformer och även andra konstnärliga utbildningar inom fakulteten. Jag tycker också att individuell fyller en viktig funktion som en möjlighet för musiker som inte kommer från den traditionella vägen av förberedande musikskolor. Möjligheten att bara kunna söka på sitt speciella sound i kombination med en stark idé om sitt musikerskap är ovärderlig. Då man bara har tagit in få studenter och utbildningen nog har setts som speciell och lite exklusiv så har de studenter som gått ofta haft ett väldigt "driv" och fokus redan när de börjat. Detta kanske ligger till grund till att de som jag känner nu har en stark musikalisk identitet och profil och är verksamma inom de områden som de hade som mål redan under utbildningen. Som jag ser det så är Individuellas styrka att studenterna ges tid att utvecklas på sitt eget sätt och att man får ett sammanhang som sporrar men inte styr. Under mina år på Individuella eftersökte jag mer diskussion och analys av det egna musikerskapandet i en samtida kontext. Det har jag förstått att det finns i mycket större utsträckning nu. Jag tycker det är viktigt att Individuell inte tappar sin unika och speciella profil i framtiden och att utbildningen speglar det som pågår på musikscenen utanför skolans väggar. 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). xx

9 9 VI. Framtid 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Vid vårens utvärdering av programmet fanns en alumn med i utvärderingsgruppen som för övrigt bestod av studenter, lärare, kursledare och utbildningsledare. Alumner bjuds regelbundet in för gemensamma seminarier tillsammans med de aktiva studenterna. Diskussioner förs kring vilken nivå och plats programmet ska ha inom HSM i en nära framtid. Några idéer pekar mot att höja nivån och bli en utbildning för de som strax ska, eller just har debuterat på den professionella scenen. Mot detta står att vi bör bredda rekryteringen på HSM, bla. från Music College i Hammarkullen, och då kommer Individuella in som ett led i detta. Ytterligare ett spår är att gå mot en breddning av ämneshållet för att också anta studenter från olika scenutbildningar. Alla dessa diskussioner går tillbaka till det faktum att utbildningen, som tidigare nämnts, i mångt och mycket utgör ett starkt utvecklingsfönster för HSM. Se ovan. VII. Övrigt av vikt om program-met 1. Organisation och ledning av programmet. Utbildningen leds av en utbildningsledare som har det innehållsliga ansvaret för utbildningen (konstnärligt och pedagogiskt) samt ekonomiskt och personellt ansvar, på delegation av Högskolerektor. Det finns också en kursledare i form av en lärare med ett tilläggsförordnande. Kursplanering i stort som smått står här i centrum. Till detta kommer från och med i år också en koordinator som delas med Kompositionsprogrammet. Här handlar det om dagliga studentkontakter samt ett visst produktionsansvar för vissa projekt. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. 4. Övrigt. Alla studenter tas emot under en introduktionsvecka som avslutas med fest. Studenterna arbetar sedan ihop inom de olika projekten där Siren-festivalen utgör ett exempel på en speciellt sammansvetsande aktivitet. Vissa studenter väljer den fristående kursen Att leva på sin musik. Vi ser också till att få besök av företrädare från STIM och andra organisationer som talar om hur man organiserar sin verksamhet som professionell musiker/artist.

10 10 VIII. Sammanfattande bedömning Kommentera: 1. Programmets största styrka. Individuella programmet har en stor estetisk och praktisk bredd genom lärarkårens olika kompetenser, både akademiskt som konstnärligt. De verksamma lärarna omfattar hela musik- och ljudkonstfältet från tidig historisk musik till platsspecifika offentliga ljudinstallationer, över barockmusik och electronica. Stor konstnärlig frihet kring hur studenten disponerar sin utbildning. 2. Programmets största svaghet. De ekonomiska resurserna 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Större handledningsresurs till olika gästprojekt samt ett större internationellt utbyte.