BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet

Transkript

1 1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Konstahantverk avancerad nivå med inriktning keramikkonst, smyckekonst eller textilkonst Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Konstnärligt masterprogram i Konsthantverk, med inriktning keramikkonst, smyckekonst eller textilkonst Ansvarig programledare/studierektor: Utbildningsansvarig Barbara Häggdahl Omfattning (hp): 120 högskolepoäng Nivå (grund/avancerad): Avancerad Examensbenämning: Konstnärlig Masterexamen i Konsthantverk med inriktning keramikkonst, smyckekonst eller textilkonst, MFA Startår i sin nuvarande form: 2001 Huvudsakliga deltagande institutioner: HDK Högskolan för Design och Konsthantverk Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: - Programmet genomförs helt/delvis/ej på Programmet genomförs delvis på engelska engelska: Antagning till programmet (varje Varje höst termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) Totalt 83 hst för konsthantverksprogrammen på grundnivå och avancerad nivå. termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till 125 tkr/hst programmet/år:

2 2 Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Konstnärligt kandidatprogram i konsthantverk keramikkonst, smyckekonst och textilkonst Konsthantverksprogrammen på grundnivå och avancerad nivå har ett gemensamt lärarkollegium och samordnar vissa föreläsningar och specialkurser. Programmen har ett budgetsamarbete och samverkar vid antagning av nya studenter. Antalet kan variera något mellan programmen, beroende på var det finns utrymme för studentarbetsplatser. Designprogrammen vid HDK Lärarutbildningarna vid HDK Konsthantverk.pdf Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd Rekrytering och söktryck A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. År 2010 Planeringsantal för Konsthantverk masterprogrammet: Ca 15 studenter Keramikkonst Antal sökande Antal inlämnade arbetsprover Faktiskt antagna (5 registrerade) Smyckekonst Antal sökande Antal inlämnade arbetsprover Faktiskt antagna (2 registrerade) Textilkonst

3 3 Antal sökande Antal inlämnade arbetsprover Faktiskt antagna År 2011 Planeringsantal för Konsthantverk masterprogrammet: Ca 15 studenter Keramikkonst Antal sökande Inlämnade arbetsprover Faktiskt antagna Smyckekonst Antal sökande Inlämnade arbetsprover Faktiskt antagna ( 2 påbörjat utbildn.) Textilkonst Antal sökande Inlämnade arbetsprover Faktiskt antagna st 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc) infördes studieavgifter för utomeuropeiska sökande. Antagna till programmet 2010: ca hälften utomeuropeiska, antagna 2011: ingen. Vi har inget särskilt planeringstal för internationella studenter eller andra kategorier, alla sökande bedöms efter samma kriterier. 2011: 23 internationella sökanden som lämnat in arbetsprover Ingen antagen HDK:s hemsida som besöks av personer i veckan och Öppet Hus är de största rekryteringssatsningarna. Studentportfolios och digitala kataloger från examensutställningarna ges stort utrymme på hemsidan. Utgångspunkten är antagandet att

4 kvaliteten på studenternas arbeten är ett mått på utbildningens kvalitet och på de möjligheter som skolan erbjuder. Öppet Hus, i december varje år, innebär att ett tusental personer får tillfälle att se studentutställningar, träffa studenter som arbetar i skolans verkstäder, visas runt av studenter, lyssna på presentationer av utbildningsprogrammen och på konsthantverksprofessorernas visioner för sina respektive ämnen, liksom föreläsningar av alumner. De senaste åren har också ett seminarium med lärare från förberedande skolor ingått. Öppet hus är en viktig möjlighet för masterprogrammet att visa på den fördjupning som studierna på avancerad nivå innebär och hur den kan leda vidare mot forskarutbildning och kvalificerat konstnärskap. Inriktningarnas nätverk är en viktig faktor för rekrytering. Vårt område är litet och de personliga kontakterna är viktiga, även internationellt. Studenter och lärare gör studieresor, deltar i seminarier och utställningar tillsammans. Lärare, representerar utbildningsprogrammet utåt i offentliga sammanhang och besöker motsvarande internationella utbildningar. Så skapas kontakter med intresserade och även här är personalens och studenternas konstnärskap en viktig förutsättning. Utställningar och andra offentliga visningar av studentarbeten: Examensutställningar, Medverkan i internationella utställningar, Återkommande utställningar på gallerier Externa samarbeten: projekt, praktik, workshop och utställningar Röhsska Museet, Rörstrand Center, Nääs Konsthantverk, Sintra Konsthantverk, Kontakt med kandidatutbildningar i Norden och baltikum Öppna föreläsningar och seminarier Personlig information till kandidatstudenter. Ett informationsmöte med examensstudenterna på kandidatprogrammet för att ge tillfälle till direkta frågor och diskussioner om masterprogrammets upplägg. Studentutbyte HDK:s julmarknad Studiebesök Aktivt arbete med breddad rekrytering Programmet ingår i HDKs handlingsplan för rekrytering av internationella studenter: Edet innebär en medveten strategi beträffande både vilka skolor och länder som är mest intressanta att rikta satsningar mot och också beträffande struktur och innehåll på 4

5 rekryteringsinsatserna. Vad gäller rekrytering och framförallt marknadsföring har en marknadsförings- och kommunikationsplattform (nedan kallad handlingsplanen) tagits fram av en grupp bestående av utbildningsansvariga för masterutbildningarna tillsammans med HDK s informationsansvarig och HDK s internationella koordinator. Denna handlingsplan är en del av HDK:s strategiska plan för internationalisering. Handlingsplanen har reviderats efter utvärdering av statistik från senaste antagningen eftersom avgiftsbeläggningen har gett vissa nya förutsättningar. Planen särskiljer åtgärder och delar upp dem i kortsiktiga och långsiktiga. Under 2011 fokuserar vi på de kortsiktiga för att bredda rekryteringsunderlaget till nästa antagning för att därefter satsa långsiktigt. Arbetet med att ange långsiktiga mål, som är väl utarbetade och förankrade påbörjas under hösten 2011 och en fortgår en bit in på Handlingsplanen innehåller en tidsplan med dedikerade ansvarsuppgifter utportionerade till olika personer i personalen. Planen har föregåtts av ett antal möten där åtgärder och insatser har diskuterats fram. En broschyr om HDK:s masterutbildningar har tagits fram. Den kommer att kompletteras med fler trycksaker inför höstens rekryteringsresor. En viktig del i rekryteringsarbetet har varit att identifiera vilka skolor och länder som vi skall rikta satsningarna mot. HDK har beslutat att rikta marknadsföring mot följande länder: Norden, Baltikum och norra Europa. På lång sikt kan dessa utökas med utvalda skolor i Asien och USA. HDK har 47 partnerskolor inom de prioriterade länderna och av enkelhetsskäl riktas denna första stora satsning i huvudsak emot dem. Länder som ingår i satsningen är: Sverige Norden; Norge, Danmark, Finland, Island Baltikum; Estland, Lettland, Litauen Europa; Tyskland, Holland, Storbritannien, Belgien, Polen, Tjeckien, Slovakien Slovenien, Ungern, Schweiz, Frankrike, Österrike HDK ska 2011 öka antalet kompetenta sökande från Norden, Baltikum och norra Europa till HDK:s utbildningar på avancerad nivå, jämfört med Detta mål skall uppnås med följande åtgärder (sammanfattande lista): 1. Använda svenska Institutets hemsida och kanaler för rekrytering 2. Nya trycksaker 5

6 6 3. Internationella HDK-studenter som ambassadörer 4. HDK-personal och studenter som ambassadörer. Utveckla workshop-samarbete med utvalda skolor 5. Personligt besök och presentation av HDK:s lärare på utvalda skolor 6. Personal sprider Infomaterial vid samtliga internationella besök/kontakter och erbjuder muntlig presentation vid internationella besök på skolor 7. Utvalda internationella studenter från prioländer och skolor på rekryteringsresor 8. Undersöka internationella branschmässor 9. Analysera prioriterade länder 10. Uppdatering av HDK:s engelska hemsida 11. information behöver förtydligas och en del skapas nytt 12. annonsering Samarbete med förberedande skolor Breddad rekrytering en svaghet som programmet önskar åtgärda. B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. Konsthantverk år 2010 Registrerade: HST HPR Prest.grad Programplats KG 52,23 51,41 98% KA 24,17 22,60 94% Fristående kurs KG 1,82 1,93 106% KA 9,63 6,25 65% G som i grund A som i avancerad 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, Vid begäran om studieuppehåll har professor och utbildningsansvarig kontakt med studenten. Genom att utforma en gemensam handlingsplan under studentens uppehåll kan motivation

7 7 II. Innehåll och utformning retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. till återupptagande av studier förstärkas. I princip fullföljer samtliga studenter utbildningen. Föräldraledighet är den vanligaste orsaken till studieuppehåll. Vid terminsstarten informeras studenterna om möjligheterna till särskilt stöd. Den nära kontakten mellan student och lärare och övrig personal inom programmet ger möjlighet att tidigt fånga upp studenter med särskilda behov och skapa förutsättningar för att detta inte ska bli ett hinder i studierna. Vid individuella samtal behandlas strategier och åtgärder för varje students behov. Studenter, professorer och utbildningsansvarig samlas till möte varannan vecka (Mastergruppsmöte). Där finns möjligheter att ta upp allmänna behov, samtidigt som studenterna ges tillfälle att boka in handledning och individuella samtal. Kursplaner och utbildningsplan finns tillgängliga på hemsidan. Programmet har rutiner för att arbeta fram nya kursplaner och att revidera kursplaner. Utbildningsansvarig och professorer på smyckekonst, keramikkonst och textilkonst ingår tillsammans med en studentrepresentant i ett professorskollegium. Vid regelbundna sammanträden diskuteras utbildningsfrågor, både långsiktigt och i detalj. Delkurser och kursmoment är under ständig omprövning och utveckling. Stor vikt läggs vid studenternas önskemål och de förslag till förbättringar som kommit fram vid utvärderingar av kursmoment, vid mastergruppsmöten (se ovan) eller vid den utvärdering av hela läsåret som koordinator och utbildningsansvarig genomför med alla studenter i maj. Förändringar som studenterna föreslår på mastergruppsmötet kan ibland genomföras direkt i professorsgruppen. Studenternas synpunkter är lika viktiga för kurserna/kursplanerna som helhet, men eftersom programmet består av fyra enterminskurser, blir delkurser och beskrivningar av dem oftare föremål för diskussioner, än de mer övergripande kursplanerna. Utbildningsansvariga på konsthantverksprogrammen har veckomöten med koordinatorerna. Där diskuteras frågor om kursplaner, progression inom och mellan programmen på grund-, avancerad och forskarutbildningsnivå. Dessa pågående diskussioner om kvalitet tjänar som underlag i den översyn av programmets kursplaner kommer att genomföras under läsåret: Arbetet leds av utbildningsansvarig och börjar tillsammans med kandidatprogrammet

8 8 -inleds med en workshop med lärarna på kandidat- och masterprogrammen och studentrepresentanter från båda nivåerna -fortsatt arbete i professorsgruppen -avstämning med kandidatprogrammet för att säkra progressionen inom och mellan nivåerna. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Kursplanernas lärandemål är synkroniserade med utbildningsplanen och leder sammantaget till en masterexamen (MFA). Utbildningsansvarig ansvarar för att innehåll och progression inom programmet stämmer överens med kursplaner och utbildningsplan. Kursplaner om 30 hp, fungerar bra som ett övergripande instrument och medger den flexibilitet i detaljplaneringen som är nödvändig i en dynamisk konstnärlig utbildning. Här blir delkurser och kursmoment viktiga byggstenar i arbetet med att uppnå kursplanens mål. Beskrivningen av dessa är det instrument som vi kontinuerligt reviderar. Delkurserna är registrerade i LADOK. För att upprätthålla en hög konstnärlig kvalitet på våra program är det viktigt att programmets lärare/professorer skall vara yrkesverksamma. Genom sitt konstnärskap vidmakthåller de en adekvat kunskap och ett förhållningssätt till det konstnärliga arbetet och den diskurs som förs inom våra områden. Alla lärare inklusive gästlärare har en kvalificerad konstnärlig verksamhet. Programmet har både svenska och internationella lärare/professorer. Konstnärer, forskare, gallerister, kuratorer och andra entreprenörer inom kultursektorn anlitas i undervisningen. Professorerna adjungeras på 3+3 år, vilket innebär att programmet kan handplocka de mest kompetenta utövarna inom sitt konstområde. Större delen av personalen har haft KU-projekt och ställer ut regelbundet Tydliga regler för examinationer Externa handledare och opponenter vid kandidat- och masterexamen Nära samarbete med aktörer inom respektive konstområde Under hela utbildningen diskuteras och bedöms studenternas arbete ur olika synvinklar kopplade till olika referenser, historiska som samtida.

9 9 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Konsthantverket har inte haft någon egen teoribildning. Nu pågår, bl a genom insatser på HDK, en uppbyggnad av en konsthantverksforskning som grundar sig på konsthantverkets praktik. Programmet har varit initiativtagare i processen att bygga upp en forskarutbildning, med nära koppling till såväl grundutbildningen som utövarna inom konsthantverksfältet. Idag finns inom konsthantverk på HDK, en professor inom forskningen (Anders Lindseth) och en doktorand, uppbyggnad av en komplett miljö pågår. Både professor och doktorand föreläser på masterprogrammet. Information kommer regelbundet från fakultetens forskarskola. Lärare och masterstudenter bjuds in till de öppna forskningseminarier som anordnas av HDK.s forskarskola. Detta gör det möjligt att integrera relevant forskning i grundutbildningen. Konsthantverkslärarna/professorerna har genomgått fortbildning med professor i praktisk kunskap med inriktning mot konsthantverkets teoribildning (Anders Lindseth). Personalen får utbildning i ateljésamtalet av Christian Wideberg, utifrån hans forskning på detta område. Undervisningen planeras utifrån den konstnärliga praktik, som innebär att bearbeta material och där reflektion och teori är nära kopplad till praktiken. Studenterna formulerar och genomför egna konstnärliga projekt. De gemensamma momenten: seminarier, studieresor, övningar och föreläsningar fungerar som stöd och stimulans i studentens individuella fördjupningsprojekt. Inom programmet innebär undervisningsformen: självständigt formulerade fördjupningstudier under individuell handledning av professor med tillgång till handledning av övriga professorer + lärare de gemensamma projekt som ingår baseras på det individuella konstnärskapet: Här sätts det egna projektet in i ett sammanhang. gemensamma stödämnen : fotodokumentation, skrivseminarier och skrivövningar, presentationsteknik, yrkesförberedande moment, integreras i helheten gemensamma genomgångar med olika utformning, ofta i form av seminarier med bildvisningar och reella objekt, studenter opponerar på varandra individuella genomgångar föreläsningar och seminarier, inbjudna aktuella föreläsare, forskningsseminarier anordnade av forskarutbildningen på HDK,

10 Termin 1 Terminen börjar med att alla masterstudenter gör en kort presentation med bildvisning. Gemensamt utställningsprojekt. De individuella projekten är förutsättning för en gemensam utställning. Tillsammans med en projektledare planerar studenterna utställningen, hängning, information, dokumentation, etc, samtidigt som de arbetar individuellt med verken som ska ställas ut. Skrivseminarier och fotodokumentation. Gemensam redovisning i form av en offentlig utställning och muntlig presentation. Eget formulerat projekt. Individuell genomgång av projektformulering. Gemensam genomgång i seminarieform, med muntlig presentation + dokumentation av terminens arbete i text och bild. föreläsningar och seminarier, varannan vecka under hela utbildningen Termin 2 Alternativ 1 Studentens eget konstnärskap sätts i sammanhanget Konstnärlig gestaltning av det offentliga rummet. Det handlar om att utveckla en idéskiss till ett fullt utförbart skissförslag till en given offentlig plats. Föreläsningar, modellbygge, Redovisning i form av muntlig, skriftlig och fysisk presentation av skisser och modeller. Utbildningsmomentet ges också som fristående kurs, vilket breddar diskussionen till att omfatta alumner och konstnärer med andra inriktningar. Alternativ 2 Individuellt projekt under handledning. Individuell genomgång av projektformulering. Redovisning: visning av fysiskt resultat/bildvisning + muntlig presentation inför mastergruppen. Workshop Terminen avslutas med individuell fördjupning Individuell genomgång av projektformulering. Gemensam redovisning av terminens arbete och i seminarieform, med tonvikt på utvecklingsmöjligheter inför masterexamen. Termin 3 och 4 Det andra året ägnas helt åt förberedelse för och genomförande av examensarbetet. Regelbundna gemensamma moment som föreläsningar, seminarier och gemensamma genomgångar även under det avslutande terminslånga examensarbetet. Termin 3 börjar med att alla masterstudenter gör en kort presentation med bildvisning. Individuell planering med professor 10

11 11 Förberedande studier och experiment inför examensarbetet. Skrivseminarier. Projektbeskrivning för masterarbetet. Individuell genomgång med professor och utbildningsansvarig. Gemensam terminsredovisning i seminarieform. Bildvisning och muntlig presentation. Diskussion om process. Termin 4 - Skrivseminarier inför examensrapporten. Individuell genomgång av examensarbetet med professor och utbildningsansvarig. Presentation av delresultat. Avstämning av tidplan för det fortsatta arbetet. Examination i seminarieform. Offentlig presentation. Rapportseminarium gemensamt. Examensutställning 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. Examinationsformer som används inom programmet: Muntlig och visuell redovisning i grupp, presentationer av färdiga verk, pågående arbeten skisser, utställningar. Bildspel används ofta för att visa arbetsprocessen. Gemensam diskussion. En till tre professorer och utbildningsansvarig lektor examinerar. Ibland med gästlärare/extern opponent. Examinationsformen med redovisning inför grupp ger studenten en återkoppling på sitt arbete och dess frågeställningar. Muntlig och visuell redovisning individuellt. Skrivseminarier i grupp Löpande examination Textgenomgång individuellt Examinationsformer vid masterexamen: MASTEREXAMINATION Seminarium totalt 1 tim 30 min Masterexaminationen genomförs i form av ett slutet seminarium Närvarande: Examinand, examinator, två opponenter, utbildningsansvarig och

12 12 ev. en person som studenten själv väljer för att föra anteckningar. Examinator önskar välkommen, presenterar de närvarande och berättar om hur examinationen går till. Examinanden presenterar sitt arbete max 30 min Diskussion/examination 1 tim Opponenterna överlägger Professor meddelar examinanden resultatet Öppen presentation och frågestund Examinator önskar välkommen, informerar om resultatet och lämnar över till examinanden presenterar sitt arbete Opponenterna sammanfattar diskussionen Tillfälle till frågor och öppen diskussion 30 min 15 min totalt 30 min 5 min 10 min 15 min 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. D. Kvalitet på studentprestationer. Ca tim/vecka. Svårt att uppskatta p g a individanpassad undervisningsform. Professorsgruppen har haft utbildning i handledning på Blekinge högskola Lärarna har haft utbildning (ateljésamtal) med Christian Wideberg, och fortsatt utbildning planeras. Konsthantverksprogrammen har för avsikt att skapa ett regelbundet forum för pedagogik inom lärarkollegiet. Alla lärare erbjuds PIL-kurserna i pedagogik. I våra utbildningar har vi endast betygskriterie godkänd/ icke godkänd. Kvaliteten i studentens arbete redovisas och bedöms utifrån studentens redovisning (kvaliteten på de

13 13 Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange arbeten som presenteras, hur de ställs ut, muntlig, skriftlig och/eller visuell presentation) samt det samtal som följer. För att upprätthålla en hög kvalitet på dessa redovisningar och därigenom garantera kvaliteten på studenternas arbeten arbetar vi efter idén om att det är viktigt att de lärare/professorer som examinerar studenterna skall vara yrkesverksamma. Externa handledare och opponenter tas också in. Det ingår i den konstnärliga arbetsmetoden att gå utanför givna ramar och konventioner samt att kunna motivera detta. Alltför detaljerade kriterier är inte förenligt med den konstnärliga kvaliteten. Varje kurs/delkurs har en utsedd examinator, men bedömningen av studentens resultat sker alltid i grupp. Examensmålen i HF (konstnärlig examen) finns integrerade i programmens mål som är beskrivna i utbildningsplanerna. Principen på HDK är att när studenten uppnått målen i samtliga programkurser (dvs. blivit godkänd) ska alla mål i utbildningsplanen vara uppnådda, och följaktligen examensmålen enligt HF. Detta betyder i princip att alla studenter som blir godkända på alla sina kurser (dvs. har uppfyllt kraven för en kandidat- eller masterexamen) har på ett eller annat sätt uppfyllt målen i HF. Examensmålen i HF har olika karaktär. Alla mål är inte påvisbara i enskilda arbeten, om inte målet gjorts till en tydlig examinationsuppgift. T.ex. att kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Detta är något som pågår under hela utbildningen och som många gånger är ett fokus i handledningssamtalen. Ingen enskild kurs är konstruerad för detta mål. Vår uppskattning är att studenternas resultat sett över hela utbildningstiden verk, process, förhållningssätt väl överensstämmer med målen, men att inte alla mål är enkla att påvisa eller att bedöma uppfyllelsen av i ett studentarbete. Examensmålen i HF är inte heller alldeles lättolkade vilket gör att frågan är svår att besvara i vissa avseenden. att bidra till kunskapsutvecklingen är inte så enkelt att redogöra för inom det konstnärliga området. I och med att studenterna skolas in i konstområdenas internationella nätverk, präglas programmet i hög grad av internationella perspektiv och referenser.

14 14 och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen I utbildningen används litteratur i en begränsad omfattning. Både svensk och engelskspråkig litteratur förekommer, med tonvikt på engelska. Utställnings- och bildreferenser förekommer oftare än textreferenser. Dessa är mestadels internationella. En inresande gästprofessor, smyckekonstnär (Tyskland) En inresande gästforskare, textilkonstnär (Australien) Antalet utresande studenter 2010 Smycke 3 Textil 2 Keramik 2 Antalet inresande studenter 2010 Smycke 1 Textil 3 Keramik 1 Antalet studenter gäller både grund- och avancerad nivå Ett väl utvecklat program med goda kontakter för inresande och utresande studenter. Keramikkonsten, smyckekonsten och textilkonsten är till sin karaktär internationell. Detta får studenterna tidigt insikt i. De introduceras i strukturer av biennaler, triennaler workshops etc. Studieresor till konstmässor och medverkan i utställningar. Internationella gästlärare och föreläsare. Tävlingar som Talente i München internationellt erkänd och uppmärksammad för sitt urval av nyskapande och ungt Konsthantverk och Design. Kaunas Textile Biennale, Litauen, Schmuck, Tyskland, International Ceramic Biennale of Vallerius, Frankrike, International Ceramic Competition in Faenza, Italien, World Ceramic Biennale Korea, International Ceramic Festival of Mino, Japan, Taiwan Ceramic Biennale, webbsidan för samtida smyckekonst, Keramik seminarium i Bergen. Uppmuntran och möjligheten till studier som utbytesstudent främjar internationalisering i utbildningarna. Via återkommande event kan masterstudenten mer målinriktat välja var han/hon vill medverka och rikta in konstnärligt fokus på sitt arbete. Samtliga lärare/professorer är internationellt aktiva konstnärer via utställningar, mässor, seminarier, workshops, konferenser, föreläsningar etc.

15 15 III. Lärarkompetens undervisar på programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. 75 procent är sakkunnigprövade. Professorer och lektorer har sin kompetens sakkunnigprövad och godkänd på konstnärlig grund, vilket innebär att disputation inte är aktuell. 4 professorer, adjungerade 5 lektorer 2 adjunkter 1 gästlärare Bland anställda lärare på konsthantverk grund- och avancerad nivå är 8 av 13 sakkunnigprövade. Adjungerade professorer: Keramikkonst: 25%, Smyckekonst: 25% Textilkonst: 25%, Praktisk kunskap men inriktning mot konsthantverkets teoribildning: 20% (forskarnivå) 100% av lärarna har behörighetsgivande högskolekompetens. Lektorer och professorer är sakkunnigprövade avseende konstnärlig och pedagogisk skicklighet. Även vid rekrytering av adjunkter läggs stor vikt vid att såväl konstnärlig som pedagogisk kompetens ska kunna styrkas. Alla anställda lärare erbjuds GU:s kurs i högskolepedagogik och utifrån lärarens behov planeras fortbildning. Flera lärare genomgår utbildningen och medel har avsatts för detta. Lektorer och professorer på programmet har tidsbegränsade uppdrag. För att upprätthålla konstnärlig kompetens används metoden att adjungera professorer. Då kan man välja den inriktning och det nätverk som kompletterar utbildningen bäst. Stor vikt läggs vid att professorer/lärare ska kunna behålla sin förankring inom sin konstnärliga profession. Därför är tjänsterna tidsbegränsade och på deltid. Inbjudna gästlärare är alla aktiva inom sitt ämne. De har alla relevanta och aktuella verksamheter inom sitt ämne. Redan vid anställning säkras kvalificerat konstnärskap. I rekryteringsgruppen ingår lärarkollegiet, tekniker och studentrepresentanter.

16 16 IV. Studentinflytande Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. Studentinflytande kan avse 1. beslut angående de egna studierna, 2. Beslut inom programmet, 3. Beslut inom institutionen eller fakulteten. 1. Avseende de egna studierna är det studentens egna formulerade projekt som ligger till grund för studierna, även vid gemensamma kursmoment som utställningsprojekt eller offentliga gestaltningsprojekt. Det kräver självständighet av studenten. Alternativa kursval sker i samråd med professor och utbildningsansvarig utifrån studentens egna behov och studierna anpassas till studentens konstnärliga mål. 2. Inom programmet inbjuds studentrepresentanter till professorskollegiets möten, till rekryteringsgrupper för tillsättning av professorer och andra lärare. Dessutom kan studenterna ta upp vilka frågor de vill på Mastergruppsmötet var 14 dag, där alla studenter, professorer och utbildningsansvarig träffas. Studenter uppmanas att komma med synpunkter och förslag till utbildningsansvarig enskilt eller på mötet. Utvärdering av utbildningsmoment, individuellt och i grupp sker regelbundet och en gång/år sker en utvärdering av hela läsåret i form av en diskussion mellan alla studenter, utbildningsansvarig och koordinator. Det kompletterar de löpande utvärderingarna. Vid utvecklingsmöten med all konsthantverkspersonal, exempelvis inför kursplanerevidering, inbjuds studentrepresentanter. 3. På institutionen inbjuds studentrepresentanter att delta i Utbildningsrådet, Högskolerådet, Ledningsgrupp samt rekryteringsgrupper och liknande. Studentbarometern 2010 är inte möjlig att bryta ned till programmet, men: Allmänt är att studenter vid konstnärliga fakulteten uppfattar att de har inflytande, att det råder nära kontakt med lärare och övrig personal, som är lyhörda för studenternas synpunkter. Utvärderingar och uppföljningssamtal i direkt anslutning till kurser och kursmoment är mycket värdefulla som analys och ger viktiga impulser till utveckling av programmet. Terminsredovisningar görs varje termin, i samband därmed sker en samlad kvalitetsanalys med studenter och lärare. Den dagliga kontakten mellan studenter och personal är viktig för utveckling och kvalitetsanalys. Under hela masterutbildningen förekommer gemensamma möten varannan vecka, med alla

17 17 studenter, professorer och utbildningansvarig, (Mastergruppsmöten). Här uppmuntras förslag till förbättringar av utbildningen. Detta ligger till grund för utvecklingsplanering i professorsgruppen. En utvärdering av hela läsåret som koordinator och utbildningsansvarig genomför med alla masterstudenter i maj. V. Omvärldsanalys 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. 2. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Studentrepresentation i beredande och beslutande organ: Professorskollegiet, studentrepresentant I rekryteringsgrupp vid professorsrekrytering, studentrepresentanter för grund- och avancerad nivå Det finns inget program med liknande innehåll vid GU. Fakultetens utbildningsprogram Textil Kläder Formgivning på Steneby skiljer sig på avgörande punkter från inriktningen Textilkonst på HDK och är snarare komplementär. Konstfack i Stockholm har program med konsthantverksinriktning. Både HDK och Konstfack är och har varit verksamma parallellt inom det konstnärliga fältet i mer än 150 år. I konstnärliga fakultetens alumnuppföljning december 2009 går bl a följande att läsa: Konsthantverkare har svarat mest instämmande i att utbildningen har motsvarat deras förväntningar och att de har användning för utbildningen i sin yrkesutövning.

18 18 Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). VI. Framtid 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. I konstnärliga fakultetens alumnuppföljning december 2009 går bl a följande att läsa: Fyra av fem som genomgått en utbildning vid konstnärliga fakulteten anser sig ha arbete inom utbildningsområde. Högst är andelen bland de som är utbildade inom scen och musik, design eller konsthantverk, nästan 90 procent av dem arbetar inom ett utbildningsrelevant område. Alumner inbjuds idag i hög grad till föreläsningar, utställningar, examinationer m.m. Alumner erbjuds arbete som: Handledare av examensstudenter, Opponent vid examination, Föreläsare, Gästlärare, Workshop, lärare, assistent Programmets utställning för master årskurs ett på galleri ORO som drivs av alumner Seminarier, symposium, opponenter, studiebesök- diskuterar programmen med alumner. Alumnerna vill gärna komma tillbaka och gå teknikkurser då det ständigt utvecklas nya tekniker och metoder i verkstäderna. Kurser som ges både inom programmet och i fristående version, liksom workshops med välkända konstnärer som gästlärare är attraktiva för alumner som vill utveckla sig och sin egen praktik. Two little birds galleri och café som av alumner Four galleri och butik, smyckeverkstad drivs av alumner Programmen och verksamheten utvecklas kontinuerligt. Fakultetens utvecklingsarbete fortgår och kommer att till viss del påverka vår verksamhet, detta utvecklingsarbete ligger rätt i tiden för oss med arbetet att skapa en komplett miljö inom ämnesområdet konsthantverk. Förstärkning av teoribildning in inom konsthantverk, genom att bygga upp forskarmiljön är priorierat.

19 19 VII. Övrigt av vikt om programmet 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. Att fortsätta utveckla fristående kurser ökar flexibiliteten för programmet och kontakt med fältet, de yrkesverksamma och våra alumner. Utveckla och förstärka Masterprogrammet genom att ge studenterna möjlighet att anlita externa specialister på särskilda kunskapsområden. HDK bidrar till en allt starkare etablering av konsthantverket i Sverige och världen. Målsättningen är att utveckla: verkstäderna fler doktorander post doc-forskare inom alla inriktningar fler KU-projekt fler studenter från Baltikum, Norden, Nordeuropa (enligt HDK:s handlingsplan) Konsthantverk avancerad nivå är ett gemensamt program med tre inriktningar keramikkonst, smyckekonst och textilkonst. Programmet leds av utbildningsansvarig och utvecklas av professorskollegiet, som består av utbildningsansvarig, koordinator, studentrepresenatant och professorerna. Möte varannan vecka. Master- och kandidatprogram har en gemensam koordinator. Utbildningsansvariga på grund- och avancerad nivå och koordinator har veckovisa möten. Stormöten med all konsthantverkspersonal ca två gånger per läsår. Planeringen av verksamheten fungerar väl utifrån förutsättningarna, liksom samarbetet mellan nivåerna. Introvecka: Vid mottagandet av nya studenter planeras alltid aktiviteter för att få dem att känna sig hemma. Student Buddy för utbytesstudenter. Alla masterstudenter presentarar sig och sitt arbete. Första terminen börjar med ett gemensamt projekt. Mastergruppsmöten varannan vecka. Fackfika regelbundet inom inriktningarna. Gemensam studieresa. Undervisningsformerna och programmets storlek innebär en kontiunuerlig kontakt. Examensutställningar kandidat och master. Examensfest. Öppna seminarier där HDK står som värd. Moment av detta slag integreras i undervisningen, alumner anlitas i hög grad. - Verksamhetskurs- orientering om nätverk, fackorganisationer, m.m. - Föreläsningar av KRO, KIF, Konsthantverkscentrum

20 20 VIII. Sammanfattande bedömning 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. - Föreläsare beskriver hur de bedriver entrepenörskap. - Alumner som bjuds in att berätta om sin konstnärliga verksamhet efter HDK - Ateljébesök hos yrkesverksamma konsthantverkare - Drivhuset- starta eget hjälp, m.m. efter HDK. Att ta vara på utbildningens över 150-åriga historia förmågan att befinna sig i korsningen mellan tradition och nyskapande programmets förankring i konsthantverkets dynamiska utveckling och starka förankring i samhället motiverade och skickliga studenter Kompetenta och engagerade medarbetare Programmets storlek Väl utvecklade verkstäder Ett gemensamt program med tre inriktningar 2. Programmets största svaghet. Tilldelningen av medel. För lite plats att utveckla verkstäderna Små tjänster för lärarna med svårt att få tid till egen kompetensutveckling inom tjänsten, vilket innebär att lärarna ofta själva bekostar konstnärlig kompetensutveckling liksom deltagande i utställningar, mässor, seminarier som kommer universitetet tillgodo. För små studentplatser Avsaknad av utställningsmöjligheter på skolan 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Utveckla forskningen Skapa ett Artist in Residence-program Ändamålsenliga studentplatser Ge lärarna tid för eget konstnärskap inom tjänsten, dvs utöka tjänsterna med tid som lärarna disponerar till eget konstnärligt arbete efter egen planering. Uppdatera och bygga ut verkstäderna, för att fortsätta att utveckla nya tekniker och för att få plats för doktorander och Artist in Residence. Mer betald tid för personalen till omvärldskontakter

21 21