BLUE 11 UPPFÖLJNING AV JOURNALISTIK

Transkript

1 BLUE 11 UPPFÖLJNING AV JOURNALISTIK BAKGRUND OCH FÖRUTSÄT TNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN BLUE11 innebär en översyn av Göteborgs universitets samtliga utbildningsprogram med syfte att inför kommande verksamhetsdialoger med fakulteterna rörande utbildningsutbudets inriktning och kvalitet skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets utbildningsprogram. I granskningen ska både kvalitetsarbete och kvalitetsnivå beaktas. Granskningen ska ge svar på följande frågor: Vilka sidor hos utbildningen är mest värda att värna om och vidareutveckla? Vilka är de svaga sidorna som är mest angelägna att avhjälpa? Vilka utvecklingsmöjligheter och vika hot mot utbildningens kvalitet kan man förvänta sig under de närmaste åren? För att besvara dessa frågor har representanter för utbildningsprogrammen författat en programrapport, utifrån förutbestämda teman, och kompletterat med andra viktiga dokument. Auditgrupp 3 bestående av Anita Beijer, Kerstin Brunnberg, Susanne Hillberger, Mats Rubart, Åsa Thelander (ordförande) och Turid Övrebö och tagit del av programrapporten och dokumenten. I detta fall är det utbildningsplan för programmet och kursplaner för programmets kurser. Därutöver har en intervju genomförts med representanter för utbildningsprogrammet och en intervju har gjorts med studerande från programmet. Granskningen är således baserad på ovan nämnda material. När det gäller vissa teman har programrapporten kunnat ge ett gott bedömningsunderlag. Information och förutsättningar som inte finns i något av materialen har vi inte kunnat ta hänsyn till. I något fall kommenteras det i rapporten. Gruppen hade gärna sett att litteraturlistorna varit en del av kursplanen. Tillsammans kan de ge en bild av kursens upplägg och innehåll. Granskningen och förslagen som presenteras nedan baseras på hela gruppens bedömning. Rapporten är strukturerad efter auditrapportens teman. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning där styrkor och svagheter pekas ut. Förslag till åtgärder finns löpande men framförallt i sammanfattningen. STUDENTREKRYTERING, UPPFÖLJNING OCH STUDENTSTÖD Utbildningen attraherar många sökande men det är en svaghet att andelen studenter med annan än svensk bakgrund är låg. Vid intervjuer med utbildningsrepresentanter framkom att intagningsproven inte favoriserar 1

2 etniska svenska studenter, men trots detta är andelen med annan bakgrund anmärkningsvärt låg. Vi anser att man systematiskt och offensivt bör arbeta med att rekrytera studenter med annan etnisk bakgrund. Såväl branschen som utbildningen har mycket att vinna på detta. Ett sätt att rekrytera andra studenter är att prioritera besök på skolor med flerkulturella elevgrupper. Förebilder i nyhetsmedier är också betydelsefullt och detta kan man arbeta också arbeta med. I ett demokratiperspektiv är det betydelsefullt med mångfald och för en journalistutbildning är det en utmaning man bör ta på allvar. Rekrytering till ett eventuellt mastersprogram Ett mastersprogram i journalistik skulle göra det möjligt för studenter i journalistik att kvalificera sig till forskarutbildning. Om ett mastersprogram utvecklas bör man också överväga vilka förkunskaper som ska krävas. En möjlighet är att öppna mastersprogrammet för studenter med grundexamen i andra huvudområden än journalistik. Journalister med goda kunskaper i ekonomi, juridik, statsvetenskap etc. efterfrågas men för att hamna rätt behövs en dialog med branschen. Vissa huvudområden kan prioriteras för att undvika en allt för heterogen studentgrupp. Utifrån underlagen framgår att genomströmningen är god och allt tyder på att studenterna får de stöd de behöver för att klara sina studier. Studentuppföljning sköts idag av kursansvariga. För att skapa systematik i studentuppföljning föreslår vi att en person ansvarar för uppföljning av studenter. INNHÅLL OCH UTFORMNING Övergripande mål Det övergripande målet för journalistutbildningen betonar yrkesmässiga färdigheter, men också att studenten kritiskt ska kunna granska den egna yrkesrollen och det journalistiska utbudet. Vi saknar mål som är mer övergripande, mer analytiskt och kritiskt inriktade och som tar fasta på makt och demokratiperspektiv på nyhetsinstitutionen och medieföretagen. Nyhetsproduktion i vårt samhälle sker inom kommersiella ramar (och mål) samtidigt som målen är knutna till demokrati och yttrandefrihet. Studenterna ska bli kvalificerade innehållsleverantörer i nyhetsföretag som ska leva upp till många krav, så väl samhällsgoda som kommersiella. Det ställer stora krav på kunskap och förhållningssätt. Kunskap om nyhetsinstitutioners makt och samspel med andra maktfält bör få en tydligare och mer framträdande plats i utbildningen. Det är särskilt viktigt i dagens samhälle där nyhetsinstitutioners, så väl nationellt som internationellt, söker nya affärsmodeller. Utvecklingen och förändringarna är stora och får olika konsekvenser som kan studeras och problematiseras. 2

3 Vetenskapsbaserad kunskap om nyhetsinstitutioner, insikt om central och ny empirisk forskning om journalistik och nyhetsmedier bör också få en högre prioritet i programmet. Utifrån underlagen får vi intryck av att studenterna får goda kunskaper om journalistrollen, det journalistiska uppdraget, professionsetik och normer, källkritik samt kunskaper om nyhetsmedierna i ett historiskt och samhälleligt perspektiv. Krav och tempo Vid intervjuerna med studeranderepresentanter framkom att de var kritiska till att programmet inte var tillräckligt arbetskrävande. Under vissa kurser har de allt för mycket tid över till annat, både på grund av tempo och krav på uppgifter. Vi rekommenderar att ledningen undersöker detta påtalade problem och, gärna i samarbete med studenterna, åtgärdar kritiken genom att se över hur krav och intensitet kan höjas. Internationella perspektiv/internationalisering Bedömargruppens åsikt är att det är viktigt att studenter får möjlighet till internationella perspektiv i sin utbildning. Utbytesterminer är ett sätt men internationalisering kan ske på hemmaplan genom den reguljära undervisningen. Exempelvis kan utbytesstudenter och svenska studenter samläsa kurser. Svenska studenter skulle kunna dra nytta av att samarbeta med studenter från andra länder. De skulle träna och lära sig använda engelska som fackspråk. Många av de teman som tas upp på programmets kurser kan belysas i ett internationellt perspektiv. Det finns mycket svensk forskning men också internationell sådan som kan läsas och förmedlas på engelska. Vi rekommenderar att en kurs (15 hp) inom grundutbildningen ges på engelska. En hel termin av ett eventuellt mastersprogram kan, med fördel, ges på engelska. Utveckla kontakt med och utbyten med väl valda journalistutbildningar i andra länder kan behövas för att ge studenterna bättre möjligheter till utbyten. LÄRARKOMPETENS Vi har ingen grund till att ifrågasätta lärarkompetensen på utbildningen. Den framstår som utmärkt. Samtidigt tror vi att journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap kan samordna sina lärarresurser i större utsträckning än vad vi får intryck av sker idag. Exempelvis kan gemensamma kurser utvecklas. Studenterna kan mötas vid övningar och ha stort utbyte av varandra. Utifrån underlagen kan vi inte utläsa hur mycket tid lärarna har till forskning. Det är givetvis viktigt att lärarna har möjlighet att vara aktiva forskare för att detta ska komma studenterna till del. 3

4 Vi anser att det är både viktigt och bra att en gästprofessor från branschen är knuten till utbildningen. Att duktiga och aktiva journalister medverkar i utbildningen är ytterligare en styrka. Utbildningen har ett gott anseende i branschen och vi tror att kontakterna med branschen kan utvecklas och systematiseras dvs. strategiskt arbete med branschkontakter kan ytterligare stärka programmet. Dialog mellan forskning och bransch kan utvecklas. Tätare kontakt i form av samarbete och eller seminarier med forskare, lärare, nyhetsproducenter kan stimulera alla parter. Tongivande nyhetsproducenter kan involveras i arbetet med att utveckla mastersprogrammet och i arbetet med att rekrytera studenter med annan bakgrund (se tema 1). STUDENTINFLYTANDE Vi har fått intryck av att studenterna bidrar till kursutvärderingarna och att dessa är värdefulla för programmet. Men arbetet med att analysera utvärderingarna är oklart. Vem samlar in, analyserar, sammanställer, arkiverar och återkopplar till studenterna? Tydliga rutiner och ansvar bör utvecklas. Särskilt viktigt är att studenterna får återkoppling på de utvärderingar de gör. Studenternas synpunkter på lågt tempo och krav bör tas på allvar och åtgärdas (se tidigare kommentarer). OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTID Stora förändringar i nyhetsproduktionens villkor gör det svårt att förutse framtida behov. Samtidigt blir det extra viktigt att utveckla dialogen mellan journalistik som praktik, utbildning och forskning. Om journalistiken även i framtiden ska spela en roll i ett förändrat medielandskap bör utbildningen akademiseras i den meningen att kunskap om medie-, samhälle och forskning är nödvändigt. Journalistikens makt och trovärdighet kräver välutbildade, kunniga och medvetna journalister. Journalistik kan också förstås som forskning om samtiden och det är många gånger komplicerade sammanhang journalisten ska granska och förklara. Vetenskaplig metod och journalistisk research bör därför vara viktigt för journalistutbildningar och något att utveckla för denna journalistutbildning. SAMMANFATTNING Nedan sammanfattas intrycken av programmet i styrkor och svagheter. Utbildningens styrka: yrkeskopplingen Journalistutbildningens styrka är de praktiska delarna där studenterna lär sig det journalistiska hantverket. I utbildningsplanen finns betoning på professionskunskap som också problematiseras och knyts till det dagliga journalistiska arbetet. Träningen i journalistens arbete och produktion, genom goda pedagogiska former anser vi vara en styrka att ta tillvara på, utveckla och modernisera. 4

5 Samtidigt ser vi behov av att modernisera den praktiska delen av utbildningen. Webbjournalistik som inkluderar interaktiva former, professionell användning av sociala medier och dialog med omvärlden kan utvecklas. Nätredaktionen som newsroom without walls (och den potential som ligger i utvecklingen av nya journalistiska arbetsmetoder, etik m.m.) både kan och bör få större utrymme i programmet. Kreativitet samt förändrade etiska och källkritiska utmaningar i reporterrollen är några av de teman som kan behandlas. I den praktisk/journalistiska kursen (JU 1423) är 4,5 x 3 poäng avsatta till att varje student ska få kunskap om press, radio och TV. Tre poäng är avsatta till multimedial produktion, sex poäng är avsatta till fördjupning där studenterna väljer TV, radio, tidning eller webb. Faran med denna lösning är det som kan kallas cafeteriamodellen, dvs. att studenterna får lite av mycket eller omvänt. I vilket fall som helst verkar webbjournalistik, interaktivitet och sociala medier få en allt för liten plats i den praktiska undervisningen. Det är viktigt att vara medveten om att de journalistiska format och genrer som utvecklats i text, rörlig bild, foto och ljud från press, radio och tv används på webben. Ett förslag är att kursen förändras så att webbjournalistik motsvarar poäng. Studenterna ges multimediala kompetenser genom att webb blir utgångspunkt. Den tekniska och praktiska träningen i tv, radio, foto och skrivande kan knytas till webb. Fokus på webb kan också vara en möjlighet att öppna för nyskapande och innovation. Efter detta kan studenten fördjupa sig i det medium som de har nytta av och förslagsvis motsvarar fördjupningen 6-8 poäng. Under de fortsatta studierna kan studenten arbeta vidare med det medium de valt för sin fördjupning. Detta borde stärka studentens möjlighet att fördjupa sig. Cafeteriamodellen (lite av allt) kan lätt medföra att teknik och form hamnar i fokus snarare än journalistikens innehåll och reporterns arbetsmetoder. Nödvändig frilanskurs? Vi ställer oss frågande till att så mycket som 7,5 poäng inom programmet ägnas åt kunskaper kring frilansverksamhet. Denna typ av kurs kan organiseras på frivillig basis eller som valbar kurs och av Journalistförbundet? Utbildningens svaga sida - vetenskaplig teori och metod samt vetenskapsbaserad kunskap om nyhetsmedier och om journalistik Vi får intryck av att det första året i huvudsak går ut på att studenterna får grundläggande kunskaper, färdigheter och insikt som krävs för att verka som en reflekterande och självständig reporter. Det andra året bidrar till att studenterna kan få mer krävande journalistiska uppdrag och fördjupande fack- och metodkunskaper. Vi har förståelse för upplägget. Vi tror emellertid att målen för det andra året kan bli tydligare och att det är möjligt att samordna teori och praktiska moment i större utsträckning. 5

6 Granskning av journalistik (JU1532) skulle exempelvis kunna vara att tema som inleds med teoretiska ramar och som kan knytas till examensarbetet (form och innehåll). Examensarbetet kan på så sätt bli ett forskningsarbete som baseras på användning av medieteori och vetenskaplig metod dvs. ett akademiskt examensarbete. Att journalistisk metod, källkritik och avancerad research är viktiga teman andra året finns det inga tvivel om. Men vi är frågande till att detta ingår i kurser där kraven (akademiska och/eller praktiska) inte är klara. Vetenskaplig metod skulle kunna berika journalistens arbete och ge studenterna nödvändig akademisk kunskap. Medieanalytisk teorikunskap kan bidra till djupare och mer omfattande analyser av journalistiska produktioner. Mer forskningsinriktade examensarbeten kan också bidra till institutionens kunskap om nyhetsmedier och journalistik. Utifrån kursplanerna i medie- och kommunikationsvetenskap tror vi att MK 1300 skulle vara en lämplig kurs även för journaliststudenterna. Kursen skulle till och med kunna samläsas. Eventuellt kan även MK1200 utvecklas till en gemensam kurs där makt och demokrati är centralt. Studenter från de olika programmen kan utgå från olika yrkesroller och perspektiv i sina uppgifter och diskutera dessa med varandra. De föreslagna ändringarna innebär att även den praktiska journalistkursen termin 3 och 4 behöver förändras. Här kan mer vetenskaplig litteratur om journalistik från svenska och internationella forskare läggas till. Utbildningens möjlighet utveckla ett mastersprogram Journalistutbildningen erbjuder idag inget mastersprogram utan en ettårig påbyggnad dvs. en magister. Vi har granskat magisterutbildningen och uppfattar den som först och främst yrkesförberedande. Det finns inget som tyder på att programmet också ska vara forskningsförberedande. Examensarbetet kan emellertid utvecklas till att bli detta. Universitetet i Oslo/Høgskolen i Oslo erbjuder ett mastersprogram i journalistik med olika inriktningar (en praktisk med en akademisk/vetenskaplig ram och en vanlig vetenskaplig inriktning). Kan den och de erfarenheter som finns där vara en möjlig inspiration? En styrka med den nuvarande utbildningen är den praktiska träningen. Vid förändringar bör man ta vara på detta och låta det krävande journalistiska arbetet vara kärnan för ett eventuellt examensarbete. Samtidigt behöver man göra det möjligt för studenter att skriva mer forskningsinriktade examensarbeten inom medier och/eller journalistik. Nuvarande magisterprogram kan med fördel utvecklas till ett mastersprogram. Men ett antal strategiskt viktiga frågor måste klargöras. Ska ett mastersprogram vara en ledarutbildning eller en journalistutbildning? Hur ska vetenskapligt baserad kunskap kombineras 6

7 med mer praktisk kunskap? Vilka ska rekryteras? Ska studenter med annat huvudområde än journalistik rekryteras? I vilket fall som helst anser vi att ett mastersprogram att svenska och internationella perspektiv bör ingå. Vetenskapligt baserad kunskap om nyhetsmedier och journalistik måste ingå. Examensarbetet kan vara praktiskt men bör ha delar som gör att studenter får nödvändiga forskningsförberedande kunskaper. 7

8 BLUE 11 Programrapport för journalistprogrammet, kandidatnivå JMG

9 2 Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Journalistprogrammet, kandidatnivå Ansvarig programledare/studierektor: Jenny Wiik Omfattning (hp): 120 hp Nivå (grund/avancerad): Grundnivå Examensbenämning: Kandidatexamen i journalistik Startår i sin nuvarande form: 2007 (med revidering av några kurser 2009) Huvudsakliga deltagande institutioner: JMG Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 3 hp Programmet genomförs helt/delvis/ej på Programmet ges på svenska engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje Varje termin höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) BÅ 2011: 173 hst termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: BÅ 2011: kr. (Exkl bidrag till indirekta kostnader) Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, Här finns utbildningsplan och alla kursplaner: kursplaner mm): Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrekr A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: Vt 2011: Söktal 536, planeringstal 48, faktiskt antagna 48 Ht 2011: Söktal 1268, planeringstal 42, faktiskt antagna 42

10 3 ytering, uppföljning och studentstöd 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två Vi har sedan 2007 dragit ner på antalet antagna per termin från 56 till dagens 42. Detta är inte i första hand ett resultat av en anpassning till arbetsmarknaden, utan ett resultat av att vi nu ser att vi inte får så stora avhopp som vi befarande mellan kandidatprogrammets första termin och magisterprogrammets sista termin. Om vi får behålla nuvarande utbildningsuppdrag kommer vi fortsättningsvis att ligga på runt antagna till kandidatprogrammets första termin. Utbudet på nationell nivå inom journalistutbildning är stort och mycket spretigt. JMG konkurrerar såväl med andra utbildningar inom universitets- och högskolesektorn som med ett stort antal folkhögskoleutbildningar. Inte ens inom universitets- och högskolesektorn är likheterna mellan journalistutbildningarna särskilt stor, vilket försvårar för studenter att veta vilken utbildning de ska söka till. I den nationella jämförelse som finns att tillgå, den senaste HSV- utvärderingen från 2007, ( kommer dock JMG:s utbildning mycket väl ut. JMG framhålls bl a som gott exempel på hur man kan förena praktik och teori i en professionsinriktad utbildning. Vi vet att HSV:s utvärdering varit avgörande för ett stort antal studenters val av studieort. Vi vet också att vi varje termin får ett antal förfrågningar från studenter från exv JMK, Stockholms universitet, och Södertörns journalistutbildningar som vill byta till JMG:s journalistutbildning. I februari 2012 kommer den nu pågående HSV- utvärderingen att presentera sina resultat. JMG gör sedan 2002 varje termin en enkätundersökning bland samtliga före detta studenter, två respektive fem år efter examen. Vårterminen 2011 bygger undersökningen på svar. Av dessa har 843 personer medverkat vid två tillfällen. Bortfallet är på 4 procent. Undersökningen visar att fem år efter examen arbetar drygt 70 procent av de före detta studenterna som journalister. 56 procent har tillsvidareanställning, 18 procent är vikarier, 18 procent är frilansar och 8 procent är projektanställda. Mer information om studentundersökningen finns här: Inte relevant. Programmet ges på svenska.

11 4 antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). JMG:s journalistutbildning är årligen representerad på Kunskap & framtid (Svenska mässan i november) samt Göteborgs universitets besöksdagar (mars). Vi tar varje termin emot 2 3 gymnasiebesök och studievägledaren besöker de gymnasieskolor som efterfrågar detta. Vi har ett pågående arbete för att utöka antalet besök från gymnasier, särskilt riktat mot skolor som har en bredare rekrytering än vad JMG:s journalistutbildning har, detta för att förhoppningsvis på sikt öka antalet sökande med annan etnisk bakgrund än svensk och med en bredare socioekonomisk bakgrund än dagens studenter. Vi vet att hemsidan spelar stor roll för rekryteringen, därför har JMG medvetet lagt mer resurser på att uppdatera hemsidan för att visa alla delar av utbildningen och institutionens verksamhet. Vi har i dag en informatör på 20 procent för hela institutionen. Det är inte tillräckligt för att arbeta optimalt med marknadsföring och rekryteringsinsatser via webbsida och sociala medier. JMG finns idag på Facebook, Twitter och Linkedin. Journalistutbildningens studievägledare får mellan 5 och 10 telefonsamtal dagligen från nyfikna blivande studenter och studievägledare på framförallt gymnasienivå. 101 % under 2010, enligt Datalagret. Vi har haft ett överintag med efterföljande överprestation under ett par år till följd av att vi haft svårt att beräkna hur stora avhoppen skulle bli. Första kullen på det nya programmet, ht 2007 var 56 när de antogs. Av dessa tog 28 magisterexamen med normal studietakt. Detta gjorde att vi räknat med ganska stora avhopp under utbildningen. Detta är dock en trend som vänt. Så under de senaste terminerna har vi successivt dragit ner på antalet antagna och ligger nu stadigt på 42 44, vilket vi nu bedömer som tillräckligt för att vi ska kunna fullgöra vårt utbildningsuppdrag. Om en student försvinner under pågående kurs, kontaktar kursansvarig studenten för att ta reda på vad som hänt. Om en student försvinner mellan terminerna, kontaktar studierektor studenten. Vid långvariga sjukdomsfall, föräldraledigheter eller liknande lägger studierektor och studievägledare tillsammans med studenten upp en plan för hur studierna ska kunna återupptas/fullföljas. 3. Metoder för att identifiera Vid programstart informeras studenterna muntligen och skriftligen om de möjligheter som

12 5 II. Innehåll och utformning studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. finns till särskilt stöd och uppmanas att ta kontakt med studierektor om de har särskilda behov. Under utbildningens gång kan studierektor eller kursansvarig initiera samtal om ev särskilt stöd med studenter som vi tror har behov av detta. Kursansvarig utarbetar nya kursplaner och reviderar befintliga på egen hand eller i samråd med studierektor. Studierektor granskar samtliga nya och reviderade kursplaner. Nya kursplaner antas av institutionsstyrelsen innan de går vidare till fakultet. Kursplanerevideringar görs löpande vid behov om kursinnehåll, examinationsformer eller annat väsentligt ändras. Större översyner av samtliga utbildningens kursplaner görs med ungefär fem års mellanrum, ibland föranlett av universitetsgemensamma förändringar (t ex Bolognareformen) eller som en del i det ständigt pågående kvalitetsarbetet. Vid de större kvalitetssäkringarna av samtliga kursplaner tillsätts en redaktionskommitté för att säkerställa att kursplanerna får en samstämmig och korrekt utformning. När programmet utformades i samband med Bolognaprocessen lades stor vikt vid att säkerställa att de olika kursplanerna inom programmet sammantaget skulle svara upp mot högskoleförordningens examensmål. Detta utvärderas just nu av Högskoleverket. Arbetet med självvärderingen har gett oss vissa insikter som vi kommer att använda oss av under den totala översyn av samtliga kursplaner som ska genomföras fram till sommaren Programmets utbildningsledare (uppdrag om 20 procent av en heltid) har som en av sina primära uppgifter att kvalitetssäkra utbildningarnas innehåll. JMG strävar efter att öka den vetenskapliga kompetensen i lärarlaget och har det senaste året anställt en ny professor, två lektorer samt en docent (professorn kommer att bedriva sin huvudsakliga undervisning inom journalistutbildningens kandidatprogram). Under det senaste året har tre av institutionens lektorer befordrats till docenter (två av dessa med sin primära undervisning inom journalistutbildningen). Institutionens främsta mål är att stärka forskningsmiljön då vi är övertygade att detta är det mest effektiva sättet att på ett naturligt sätt säkerställa den vetenskapliga kvaliteten i undervisningen. Att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten ingår som en viktig del i det löpande kvalitets- och utvecklingsarbetet. Tre till fem gånger per termin samlas alla journalistutbildningens lärare till en halvdags kvalitets- och utvecklingskonferens under studierektors ledning. En till två gånger per år har vi heldagar med motsvarande innehåll. Mer akuta frågor behandlas på de veckovisa måndagsmöten där samtliga lärare träffas en

13 6 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. timme för att diskutera utbildningsrelaterade frågor under ledning av studierektor eller utbildningsledare. Jämfört med hur det såg ut för tio år sedan har JMG idag en betydligt större andel disputerade lärare verksamma inom journalistutbildningen, vilket vi ser som en mycket positiv utveckling. Vi använder oss också i högre grad av doktorander som lärare. Vi använder exempel från JMG:s och SOM- institutets forskning; samt Nordicom- skrifter som kurslitteratur. Detta tillsammans gör att integreringen av aktuell och relevant forskning både blir tydligare för studenterna och mer omfattande räknat i andel av utbildningen. Vi har också under de senaste åren arbetat medvetet för att integrera disputerade lärare eller doktorander även i de mer praktiskt inriktade kurserna, för att synliggöra den naturliga kopplingen mellan journalistisk praktik och aktuell forskning. Detta arbete följs upp i de återkommande kvalitets- och utvecklingskonferenserna (beskrivna under II B1). Vi har stor bredd i undervisningsformerna: föreläsningar, redaktionella övningar med coachning, verkstadsövningar i allt från idéarbete till notisskrivande, studiebesök, praktik osv. Under programmets första termin bygger pedagogiken på föreläsningar som följs upp med individuella övningar och uppgifter som examineras i små seminariegrupper. Detta kompletteras med sals- och hemtentamina. Vi prioriterar stora resurser på att ha små grupper vid examinationerna/seminarierna för att dessa är en viktig del i lärandeprocessen. Under den andra terminen ligger fokus på (tekniktungt) redaktionellt arbete (press, radio, tv, webb) vilket kräver undervisning med stora inslag av coachning. Tredje terminen fokuserar på forskningsanknytningen, men där vinnlägger vi oss om att tillämpa de vetenskapliga teorierna och metoderna även på den journalistiska praktiken. Fjärde terminen bygger på kunskap som förmedlas genom föreläsningar (och litteratur) och omsätts i journalistisk praktik. Även här har vi prioriterat stora lärarresurser på så väl coachning som lärarintensiva examinationer/seminarier. Artikel/text Arb rapp Semin Inlämn Sem Inlämn Inget sem Övn Direkt examin Red övn Red Inlämn Sals- tenta % 20 % 16 % 9 % 16 % 19 % 3 % 4 % Hem- tenta

14 7 Vi strävar efter stor bredd i examinationsformerna. Vi blandar de traditionellt akademiska med redaktionella övningar, bloggredovisningar, kunskapstester på GUL och mycket annat. Två av lärarna på journalistutbildningen har under hela 2011 ingått i SIP, samverkande IT- pedagoger, inom GU på 10 % av sina tjänster. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på Genomsnittligt antal lärarledda timmar/student/vecka under programmets första år: 15,5 timmar/vecka. Totalt antal timmar är 620 plus individuell handledning efter studenters behov och lärares tillgänglighet. Under programmets första år ligger tyngdpunkten på journalistisk produktion, vilket kräver hög lärartäthet i undervisningen. ÅR 1 Helklass (42) Halvklass (21) Tredjedel (14) Max 8 Individ Timmar Enl behov Andel 21% 4 % 59 % 16 % Intensiteten i lärarledd undervisning minskar något under programmets andra år, då studenterna arbetar mer självständigt, bl a med sina kandidatarbeten. Ser man till hela programmet, två år, så ligger det genomsnittliga antalet lärarledda timmar på 12 timmar/vecka. 887 timmar totalt. HELA Helklass (42) Halvklass (21) Tredjedel (14) Max 8 Individ PGM Timmar Enl behov Andel 31% 7% 42% 18% Förutom de kvalitets- och utvecklingskonferenser som beskrivs under II B 1, så bedrivs det pedagogiska utvecklingsarbetet i de arbetslag som är kopplade till olika kurser. Arbetslagen arbetar löpande med kursinnehåll, undervisningsfrågor och examinationsformer, utifrån behov som aktualiseras genom kursutvärderingar eller initiativ från lärare. Arbetslagen tar egna förslag som i första hand diskuteras med studierektor och vid behov presenteras för och diskuteras med lärarkollegiet i sin helhet. Mindre frågor tas upp på de veckovisa måndagsmötena. I varje kursplan ska framgå vad som krävs för att uppnå G resp VG (i de fall där graderade betyg finns). I varje studieanvisning ska dessa bedömnings- och betygskriterier konkretiseras och ges en mer precis förklaring.

15 8 examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Vid varje kursstart ska kursansvarig lärare dessutom muntligen redogöra för bedömnings- och betygskriterier på kursen. För att så långt som möjligt säkerställa att alla studenter får en likvärdig bedömning oberoende av vem som är lärare/handledare/examinator har vi inom de olika kurserna arbetat fram metoder för detta: Handledarmöten - inför handledning initierar och leder kursansvarig ett möte med alla lärare som ska handleda och går igenom vad varje student har rätt att vänta sig av sin handledare, vilken omfattning handledningen ska ha och hur/om handledarens kommentarer ska föras vidare till examinerande lärare Examinationsmöten inför (större) examinationer initierar och leder kursansvarig ett möte med alla examinatorer där bedömnings- och betygskriterier gås igenom och upplägget för seminarierna beskrivs. Dubbelläsning i de fall en examinator är osäker på sin bedömning ges alltid möjlighet till en andra bedömning av en annan lärare. Examinatorer handledare examinerar inte självständiga arbeten, examensarbeten eller andra större arbeten. Den som examinerar ska inte ha varit inblandad i processen. Betygskonferenser vid seminariebehandling av självständiga arbeten, examensarbeten och andra större arbeten så meddelar seminarieledare bara om arbetet är underkänt eller godkänt. Det graderade betyget meddelas inte förrän senare. Detta beror dels på att det i alla kurser är fler moment än det inlämnade arbetet som ska bedömas (opposition, andra inlämningsuppgifter mm) i det samlade kursbetyget, dels på att vi vill ha möjlighet till betygskonferens, där samtliga examinatorer samlas under ledning av kursansvarig för att gemensamt säkerställa att alla studenter getts en likvärdig bedömning. När gällande utbildnings- och kursplaner arbetades fram i samband med Bolognaprocessen, så utgick hela arbetet från högskoleförordningens examensmål. Vi gick systematiskt igenom att alla lärandemål i kursplanerna tillsammans ska säkerställa att studenterna efter avslutad utbildning ska nå upp till högskoleförordningens examensmål. Detta arbete utvärderas nu av Högskoleverket, resultat kommer i februari JMG:s arbete med självvärderingen till HSV har inneburit ytterligare en systematisk genomlysning av hur den nya journalistutbildningen efter fyra år lever upp till högskoleförordningen. Vad vi ser är att vi på ett antal ställen måste tydliggöra för oss själva och för studenterna vilka

16 9 E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. lärandemål som svarar mot vad i högskoleförordningens examensmål. Vi har också identifierat några områden där vi bör vidta åtgärder. Detta gäller exempelvis frågor om internationella förhållanden, där har vi förbättringspotential. Vår huvudbok i medieteori är The Handbook of Journalism Studies av Karin Wahl Jörgensen och Thomas Hanitzsch. Därutöver ingår ett antal kapitel och artiklar på engelska och norska i kurslitteraturen. Den klart övervägande delen av kurslitteraturen är dock på svenska här finns förbättringspotential. Samtidigt vill vi framhålla att även svenskspråkig litteratur mycket väl kan ge internationella perspektiv på ämnet. Erasmus och jämförbara avtal VT 11: Inkommande 23, utresande 4 HT 11: Inkommande 10, utresande 14 Lärarutbyten under senaste året: 1 lärare till Nürnberg, 1 till Preston Vi har under det senaste året dubblerat möjligheterna för både inkommande och utresande studenter. Tidigare tog vi emot studenter utifrån en termin och skickade ut egna studenter den andra terminen. Nu tar vi emot och skickar i väg året om. 1 2 studenter/läsår deltar i utbildningen Europe in the World (en termin på Hogeschool van Utrecht, Utrecht, Nederländerna, en termin på Danmarks media- och journalisthögskola i Århus). Mer information: studenter/läsår deltar årligen i Thanks to Scandinavias studieresor till USA och/eller Israel (cirka en vecka). Mer information: studenter har de senaste åren (i konkurrens med studenter från andra journalistutbildningar) fått stipendium för att delta i en fortbildningskurs för journaliststudenter anordnad varje år i maj av Europaparlamentets informationskontor i Sverige. Kursen omfattar två dagar på plats i Bryssel. Internationaliseringsansvaring informerar alla studenter om vilka möjligheter som finns för att delta i studentutbyten inom ramen för institutionens, fakultetens eller universitetets avtal. Vi ser från utbildningens sida mycket positivt på att studenter söker och får möjlighet att delta i olika internationella sammanhang. Det kan handla om att vi exempelvis erbjuder alternativa

17 10 examinationsformer och - datum, för att studenterna ska ha möjlighet att fullfölja sina studier i normal studietakt även om resorna innebär viss frånvaro från aktuella kurser. III. Lärarkompetens IV. Studentinflytande 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om Studenter uppmuntras även att göra delar av sina arbeten utomlands, exempelvis reportageresor under kurser som Reportage 2, Frilansjournalistik, Magasinsproduktion. Studenter som väljer att göra det, får stöttning av institutionen. En stor andel av de vid JMG verksamma lärarna i journalistik har en personlig erfarenhet av att bo och arbeta utomlands. Flera har arbetat kortare eller längre perioder som journalister utomlands, antingen som frilansar eller i några fall som anställda journalister. Av de 18 lärare som vi räknar till de huvudsakliga lärarna på journalistprogrammet är 6 disputerade. Därutöver använder vi ytterligare ett stort antal av institutionens övriga disputerade lärare som föreläsare, handledare och examinatorer. 4 professorer. Innehavaren av Familjen Hjörnes gästprofessur i praktisk journalistik undervisar uppskattningsvis motsvarande 10 procent av en heltid på kandidatprogrammet. Två professorer föreläser 2-6 timmar vardera på kandidatprogrammet. Fr o m ht 2011 undervisar en professor motsvarande 20 procent av en heltid på den kurs där kandidatprogrammets studenter skriver sina självständiga arbeten. Vi räknar 18 lärare till journalistutbildningens huvudsakliga lärare. Av dessa har 14 (dokumenterad) högskolepedagogisk kompetens. JMG:s universitetsadjunkter besitter mångårig journalistisk erfarenhet. Flera av dessa har fortfarande en fot i mediebranschen och arbetar parallellt som journalister. JMG:s journalistiklärare är också aktiva som styrelseledamöter eller jurymedlemmar i en rad branschnära föreningar och organisationer (Publicistklubben, Grävande journalister, Stora Journalistpriset, Radioakademin mm). Vi använder också en rad gästlärare i undervisningen för att säkerställa att studenterna får ta del av den dagsaktuella kunskapen i branschen. Vi lägger stor vikt vid de muntliga och skriftliga kursutvärderingar som görs efter varje avslutad kurs. Dessa sammanställs, anslås och diskuteras i första hand av kursansvarig och studierektor, i andra hand i de fall mer principiellt intressanta synpunkter kommer fram - i hela lärargruppen.

18 11 nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. Programutvärderingar, där studenterna utvärderar hela utbildningen, kandidat- och magisternivå, görs i samband med att studenterna slutar magisterprogrammet. Detta beror på att vi ser det som att utbildningen i sin helhet består av bägge dessa nivåer. I den nya Bolognaanpassade utbildningen har vi hittills haft möjlighet att låta tre terminers avgångsstudenter utvärdera utbildningen. Detta görs dels muntligen, under ledning av studierektor och studievägledare, dels skriftligen. I den senaste utvärderingen, gjord vt 2011, inkom 31 skriftliga svar. På utvärderingens inledande fråga "Hur nöjd är du med helheten?" svarar 6 personer "mycket nöjd", 20 personer "nöjd", 5 personer "mindre nöjd" och 0 personer "inte alls nöjd". Det innebär att 84 procent av de svarande är nöjda/mycket nöjda med sin journalistutbildning på JMG. Vad gäller Studentbarometern 2010 så tycker vi att det är intressant att ta del av resultaten på ett generellt plan (vad gäller för studenter på Göteborgs universitet eller vid samhällsvetenskapliga fakulteten), men finner det svårt att dra slutsatser för sådant som specifikt gäller journalistutbildningen, då antalet svarande är så litet. Varje kursavslutas med schemalagd kursutvärdering, muntlig och skriftlig. Kursansvarig skriver en sammanfattning av den muntliga utvärderingen. Den skriftliga kursvärderingen görs på papper, vilket ger en mycket hög svarsfrekvens, och de försök vi gjort med online- kursutvärdering har aldrig kommit i närheten samma höga svarsfrekvens. Därför har vi beslutat att fortsätta med kursutvärdering på papper. Kursutvärderingarna utgår från lärandemålen. Varje fråga kompletteras med fria kommentarer. Kursansvarig sammanställer de skriftliga kommentarerna, oftast även med de samlade fria kommentarerna, och anslår resultatet på en för studenterna tillgänglig anslagstavla. Där bifogas även en kortare kursrapport, kursansvarigs bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas utifrån vad som kommit fram i kursvärderingarna. Vid varje kursstart ska kursansvarig redogöra för huvuddragen i förra terminens kursutvärderingar och berätta vilka åtgärder som vidtagits sedan krusen senast gavs. De sammanställda kursutvärderingarna lämnas till studierektor för läsning och diskussion, innan de arkiveras. Vid behov kan frågor som lyfts i kursutvärderingar/kursrapporter tas upp i på lärarkollegiemöten eller kvalitets- och utvecklingskonferenser. Vid mer genomgripande kvalitetssäkringsarbete, heldagsmöten, ingår hela kollegiet och inbjudna representanter för studenterna. Vi har ingen programnämnd. De veckovisa lärarmötena och de återkommande kvalitets- och

19 12 V. Omvärldsanalys 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. utvecklingskonferenserna, cirka tre halvdagar per termin, fyller den funktionen. Studierektor och utbildningsledare fyller tillsammans rollen som programledning. Journalistprogrammens studenter företräds av en ledamot och en suppleant i institutionsstyrelsen. Studeranderepresentanter bjuds också regelmässigt in till de heldagskonferenser om kvalitets- och utvecklingsfrågor som genomförs i juni varje år. Studierektor träffar regelbundet företrädare för studenterna för mer informella samtal och informationsutbyte. Målsättningen är att dessa samtal ska hållas varje månad, detta har sedan kårobligatoriets avskaffande varit svårt att genomföra då det inte funnits fungerande kårverksamhet inom journalistutbildningen. Detta är dock på gång att förbättras (ht 2011). Journalistprogrammet konkurrerar inte med någon annan utbildning inom GU. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Journalistprogrammen vid JMG har en tydligare samhällsvetenskaplig inriktning och mer uttalad profil mot undersökande journalistik än övriga jämförbara journalistutbildningar i landet. Det finns heller ingen annan journalistutbildning som har samma bredd som JMG vad gäller att utbilda studenterna i samtliga medieslag. Vi ligger också i framkant när det gäller att integrera teori med praktik i utbildningen. Vi finner det svårt att dra några relevanta slutsatser vad gäller journalistprogrammet från det material som finns i undersökningen Göteborgsakademiker Det är bara totalt 44 respondenter, av dessa hör 17 till journalistprogrammet, 24 till medie- och kommunikationsvetenskap och 3 till biblioteksvetenskap. (Det senare finner vi för övrigt underligt, då biblioteksvetenskap inte ingår i JMG:s verksamhet.) 2. Före detta studenters etablering Vi hänvisar här till JMG:s egen studentundersökning, där vi sedan 2002 varje termin följer upp

20 13 inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. alumnernas etablering på arbetsmarknaden: Vårterminen 2011 bygger undersökningen på svar. Av dessa har 843 personer medverkat vid två tillfällen. Bortfallet är på 4 procent. Några resultat: Drygt 70 procent av JMG:s tidigare journaliststudenter arbetar som journalister eller med liknande arbetsuppgifter efter utbildningen. För dessa gäller att: 90 procent har traditionella journalistiska yrkesroller (reporter, redigerare, redaktör, osv), vanligaste arbetsplatser är morgontidning (27 procent) och frilansverksamhet (18 procent), vanligaste yrkesroll är reporter (58 procent). Dessa kunskaper tar vi hänsyn till i utformningen av programmet, så till vida att vi exempelvis har en kurs i frilansjournalistik, för att underlätta studenternas etablering på den marknaden, och att vi vet att det fortfarande är relevant att fortsätta utbilda även inom de traditionella medieslagen betydligt fler får fortfarande arbeten inom exv papperstidningar som reportrar och redigerare än som rena webbjournalister. JMG är den enda journalistutbildning på universitets- och högskolenivå i Sverige som har en sådan undersökning där vi sedan snart tio år kan följa studenternas etablering i arbetslivet. Mittuniversitetet i Sundsvall gör sedan något år en liknande undersökning, men har ännu inte lika långa tidsserier som JMG. JMG samarbetar med Mittuniversitetet i Sundsvall och JMK, Stockholm, kring alla frågor som rör den långa praktiken. JMG samarbetar också med JMK i frågor som rör antagningsproverna. (Mittuniversitetet har betygsintagning, därav att de inte ingår i det samarbetet). Tillsammans med JMK och Mittuniversitetet anordnas möten med praktikanordnarna, ett stort urval av landets medieföretag, där vi presenterar och får feedback på gällande utbildningar. Det är ett sätt för oss att säkerställa att vi utbildar studenterna i enlighet med den efterfrågan som finns på redaktionerna. JMG har också egna möten med de västsvenska redaktioner som tar emot praktikanter. JMG har inte någon formaliserad alumnverksamhet, men har ständiga och frekventa kontakter med alumner, då de ofta tas in som gästlärare i undervisningen och bjuds in som gäster till öppna seminarier och liknande. Vi använder oss också av den gästprofessor som årligen utses till innehavare av familjens Hjörnes gästprofessur i praktisk journalistik för att säkerställa att utbildningen håller relevant nivå och innehållet svarar mot de aktuella förhållanden som råder på redaktionerna. För att upprätthålla nära kontakter med en bransch som är i ständig förändring vinnlägger vi

21 14 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. oss om att förordna yrkesverksamma journalister på deltid under kortare eller längre perioder, för att dessa ska få en möjlighet till en större inblick i utbildningen och därmed kunna bidra med konstruktiv kvalitetsutveckling. Vi är mitt inne i ett arbete där vi lägger om delar av utbildningen så att de forskningsanknutna delarna (journalistikvetenskaplig teori och metod) blir tydligare, samt att det självständiga arbetet (Journalistikgranskning) flyttar från termin 3 till 4. I samma omgörning stärker vi den online- baserade journalistiken, vilket motiveras av att vi där behöver ytterligare förbättra vår konkurrenskraft för att möta branschens behov och efterfrågan. Detta beräknar vi kunna genomföra inom 1 2 år. Detta beror helt på hur branschen utvecklas. En sannolik gissning är att utbildningens praktiska fokus kommer att förflyttas alltmer till webb- och onlinepublicering. Kanske kommer vi att frångå dagens breda utbildning, där alla studenter ges en tillräcklig grund för att efter utbildningen kunna jobba i samtliga medieslag, till en mer specialiserad utbildning, där studenterna ges möjlighet att välja olika inriktningar. Däremot tror vi att dagens profilering mot mer avancerad, undersökande, journalistik kommer att finnas kvar i någon form. Allt tyder på att det kommer att finnas en fortsatt efterfrågan på högt kvalificerade journalister som kan leverera det mer högkvalitativa journalistiska innehåll och formge de mer tydligt högkvalitativa journalistiska produkter som morgondagens konsumenter är villiga att betala för, på en marknad som kommer att bli allt mer segmenterad gratismedier kvalitetsmedier. Studierektor ansvarig för grundutbildningen i sin helhet Utbildningsledare ansvarig för mer genomgripande kvalitetssäkring och pedagogisk utveckling av programmen Kursansvarig ansvarig för den enskilda kursen Lärarlag utöver kursansvarig knyter vi ytterligare ett antal lärare till varje kurs, så att varje kurs har två till fyra lärare som är extra involverade och insatta i just den kursen. Detta ger kontinuitet och stadga i kursutveckling, samt gör att kursansvarig har ett antal högt kompetenta personer att ha som bollplank i olika frågor. Kursansvarig/lärarlag är tillsammans ansvariga för att kvalitetssäkra den egna kursen och att utarbeta nya pedagogiska upplägg inom ramen gör gällande kursplaner. När kursplaneförändringar krävs kopplas även studierektor och utbildningsledare in. Måndagsmöten en timmes möte med fokus på löpande utbildningsfrågor varje vecka. Hela lärarkollegiet deltar, närvaron är mycket hög.

22 15 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. 4. Övrigt. Kvalitets- och utvecklingskonferenser minst tre gånger per termin ordnar studierektor och utbildningsansvarig halvdagskonferenser för att kvalitetssäkra och utveckla programmets innehåll. Samtliga lärare ingår. Minst en gång per år, efter terminsslut i juni, ordnas en heldag med liknande innehåll. Fokus för dessa dagar kan ligga på såväl programutveckling som gemensam kompetensutveckling av undervisande lärare. Under ht 2011 har vi än så länge haft en heldags kompetensutveckling kring sociala medier med inbjudna yrkesverksamma journalister och pressombudsmannen, en halvdag om omläggning av kurser och terminer, hur vi arbetar vidare för att öka forskningsanknytningen i utbildningen samt hur vi för att upprätthålla konkurrenskraften ska föra in ännu mer online- journalistik och webb i utbildningen. Under den andra halvan av terminen kommer vi att ha ytterligare en kompetensutvecklingshalvdag där hela lärarkollegiet kommer att få utbildning i hur man i branschen tänker kring och arbetar med olika publiceringsplattformar. Inbjudna är ledande publicister, företrädare för mediebolagens utvecklingsavdelningar samt medieanalytiker. Självklart inbjuds även lärare från hela institutionen att delta i dessa kompetensutvecklingsdagar. Studenterna själva har en väl fungerande välkomsttradition där de nya studenterna bjuds in till fester och andra sociala aktiviteter av studenterna som går en termin över. I samband med upprop/programstart organiserar vi rundvandringar där studenter från terminen över agerar guider och kontaktpersoner. Göta studentkår är alltid inbjudna i samband med programstarter. Vid kandidatexamen anordnar JMG ett kvällsfirande med lärare och studenter, tal och enklare förtäring. Innovation: I kursen redaktionellt arbete examineras studenterna i att göra laborationer kring framtidens medier: användning, utbud, teknikutveckling etc inom de olika medieslagen. Entreprenörskap: I kursen Frilansjournalistik examineras studenterna i hur man bedriver journalistik i företagarform (frilans, produktionsbolag, upphovsrätt, skattefrågor mm). Vi vet från vår egen studentundersökning (enkäter två resp fem år efter examen) att runt 20 procent av de examinerade studenterna försörjer sig som frilansjournalister. I samtliga kurser som examineras genom journalistiska produkter (artiklar, inslag mm) uppmuntras och stöttas studenterna att sälja sitt material för publicering.