BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet. Arbetsterapeutprogrammet

Transkript

1 1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Arbetsterapeutprogrammet

2 2 Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Arbetsterapeutprogrammet Ansvarig programledare/studierektor: Anna-Lisa Thorén-Jönsson programansvarig, Anita Esping studierektor Omfattning (hp): 180 hp Nivå (grund/avancerad): Grundnivå Examensbenämning: Arbetsterapeutexamen yrkesexamen samt kandidatexamen med huvudområde arbetsterapi Startår i sin nuvarande form: 2007 Huvudsakliga deltagande institutioner: Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 33 hp Programmet genomförs helt/delvis/ej på Programmet genomförs delvis på engelska. engelska: Antagning till programmet (varje Antagning varje termin termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) 2011: 138 hst/år, 2010: 146 hst/år, 2009: 138 hst/år termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till 2011: kr, 2010: kr, 2009: kr programmet/år: Eventuell samordning med andra program: Samordning sker med följande program och verksamheter: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, - Sjukgymnastprogrammet vad gäller undervisning i anatomi, fysiologi, merparten av kursplaner mm): medicinska ämnen samt kursen Psykologi II - Audionomprogrammet i kursen Psykologi I - Dietist-, Sjukgymnast (SG)- och Sjuksköterskeprogrammen (SSK) inom ramen för Göteborgs utbildningsavdelning (GUA)(länk) - SG-, SSK- och Socionomprogrammen inom ramen för Kommunalt utbildningsforum (KUF)(länk). - övriga utbildningsprogram på Sahlgrenska Akademin (SA) inom ramen för Kliniskt träningscentrum (KTC) samt i utvecklingen av ett gemensamt Masterprogram (länk) Utbildningsplan och kursplaner:

3 3 Ev kommentarer till uppgifterna ovan: En ny utbildningsplan antogs Den reviderades Samordningen med andra utbildningsprogram är viktig för kunskap och reflexioner över professionernas kompetenser samt förbereder för teamarbete i praxis. Samordningen är dessutom nödvändig av ekonomiska skäl. En betydande nackdel är dock att arbetsterapeutprogrammet (AT) är numerärt litet: platsantal 23/termin, jämfört med SGprogrammet 37/termin och SSK-programmet 90/termin. Samundervisningen får till följd att ATstudenter blir numerärt få vid gemensamma grupper. En annan betydande nackdel med samundervisning är svårigheter med att förändra kursers förläggning, uppläggning och innehåll så att det blir optimalt för programmet. Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för Planeringstal Antal sökande Faktiskt antagna Vt Ht Vt Ht Vt Antalet sökande är alltid högst till höstterminen. Söktrycket har ökat. AT-programmet vid Sahlgrenska akademin har vanligen högst antal sökande och högst antagningspoäng, men har i särklass lägst antal hst i jämförelse med landets sju övriga AT-program. SACO:s resp. Högskoleverkets (HSV) prognoser anger att just nu råder en balans mellan utbildning och arbetsmarknadens efterfrågan på arbetsterapeuter, men att 2015 kommer det att vara en brist på arbetsterapeuter.

4 4 program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). -I gemensam marknadsföring för Sahlgrenska akademin deltar arbetsterapeutprogrammet inför antagningsperioder i nationell mässa för högskolestudier samt besöksdagar inom Göteborgs universitet. - Informationsmaterial har framtagits genom SA och används för marknadsföring. -Studierektor och studievägledare ger utbildningsinformation till gymnasiestudenter -Rekryteringsfilm har producerats via Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, med landets åtta arbetsterapeutprogram som medproducenter (länk). -Programmet marknadsförs sedan mars 2010 på internetportalen och informationen har inför höstantagningen 2011 utformats för att få fler manliga sökanden. Uppdrag: Utfall: hst 129,5 hst/ hpr 121, hst 130 hst/ hpr 125 Diskrepansen mellan hst och hpr har flera orsaker. Inför budgetåret 2010 skedde en tillfällig extra tilldelning av hst. Detta sammanföll tidsmässigt med en omorganisation på Sahlgrenska akademin (SA) och nya programkommittéer, vilket resulterade i en kommunikationsmiss om den extra tilldelningen och antalet antagna blev underdimensionerat. Sedan dess har budgetprocessen strukturerats tydligare och kommunikation om hst sker via programkommittéordföranden. Den förändrade rörligheten som skett hos studenter har också bidragit. Se punkt B2 nedan. Mycket tillfredsställande prestationer har hittills uppnåtts för avbrott uppehåll Vt Ht varav 2 återupptagit studierna Vt varav 2 återupptagit studierna

5 5 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Uppföljning av student på programmet görs av studierektor via personligt samtal vid avbrott, uppehåll osv. Detta följs i sin tur upp av programansvarig. Orsaker till avbrott/uppehåll i termin 1 och 2 motiveras vanligen med felaktigt yrkesval, förväntan/föreställning om professionen inte stämmer Studenterna är yngre, större antal kommer direkt från gymnasiestudier och är studietrötta. I termin 2 görs också studieuppehåll på grund av flera underkända tentor. Några har sökt andra program i första hand och byter om plats blir ledig. Senare i programmet görs uppehåll oftast för föräldraledighet, sjukdom eller av sociala skäl. Olika formella och informella metoder för att identifiera behov av särskilt stöd tillämpas: - Skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar med individuell feedback; - Yrkeskunnandespår (Y-spår) med essäskrivning och seminarier; - Mentorskap genom programmet har nyligen införts - Uppföljning av VFU och kommunikation med handledare. II. Innehåll och utformning A. Innehåll. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. Exempel på stödåtgärder finns på grupp och individnivå. Språkhandledning introduceras redan i Termin1. Kursansvarig lärare eller studenten själv tar kontakt med studierektor för samtal när behov av stöd uppstår. Kontakt tas med centrala studiestödsenheten och eventuella hjälpmedel fås därigenom. Programmets kursplaner säkras på flera nivåer: -Utformningen följer kriterier som angivits av SA. Lärandemålen formuleras och struktureras enligt de tre kunskapsformerna, som också anges i Högskoleförordningen, kunskap och förståelse; färdighet och förmåga; samt värdering och förhållningssätt. -Kursplaner och litteraturlistor granskas inför varje ny kursstart av kursansvarig med beaktande av vad som framkommit i kursvärderingar samt programmet i sin helhet exempelvis vid kvalitetsutvecklingskonferens. - Diskussioner om samt val av litteratur förs i lärarlaget på såväl årskurs- som programnivå för att säkerställa att den är aktuell, har lämplig nivå samt ger progression. -Revidering fastställs vid behov av Programkommittén (PK). PK har utsett fem granskare och två fastställare, vilka tillsammans granskar samtliga nya och reviderade kursplaner i samråd med kursansvariga. Arbetssättet har medfört att formuleringen av lärandemål

6 6 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. formuleras mer konsekvent och att lärandemålen är anpassade för grund- respektive avancerad nivå. Vidare säkerställs att innehåll, mål och kurslitteratur överensstämmer samt att målen är konkreta och examinerbara. En matris har upprättats av programmets två granskare (varav en är programansvarig) där lärandemålen i programmets samtliga kursplaner finns inskrivna. Innehållet i matrisen förändras fortlöpande när kursplaner revideras. Genom matrisen erhålls en överblick över att lärandemålen sammantaget motsvarar Högskoleförordningens mål för arbetsterapeutexamen och för generell examen på kandidatnivå samt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimation till arbetsterapeut. Målen är även relaterade till European Qualification Framework. -Vetenskaplig metod och kritiskt förhållningssätt går som en röd tråd genom programmet och är systematiskt integrerat i huvudområdets kurser exempelvis med fokus på forskningsprocessen, systematisk litteratursökning, artikelgranskning, olika datainsamlings och analysmetoder och kritiskt tänkande i förhållande till huvudområdet och yrkesutövandet. -En specifik kurs i vetenskaplig metod genomförs i termin 5 inför det vetenskapliga arbetet i termin 6. -Uppgifter i litteratursökning, kritisk granskning, analys och kritisk reflektion utformas för progression genom hela programmet för att säkerställa evidensbaserat arbetssätt. -Kollegial granskning vid bedömning av examensarbeten tillämpas systematisk av examinatorer inom programmet. Specifika bedömningskriterier för självständigt arbete/examensarbete (länk) har utarbetats och revideras kontinuerligt, senast VT-11. Dokument med riktlinjer för vetenskapliga designer har utvecklats och detta arbete pågår. -För att uppfylla kraven på rättsäker examination* av examensarbete, föregås denna av ett förgranskningsseminarium med studenter, handledare och examinator medverkande. *Högskoleverket, Rapport 2008:36 R -Samtliga lärare i programmet är forskningsaktiva inom sina respektive undervisningsområden och därigenom kopplas innehållet till relevant och aktuell forskning. -Vetenskapliga artiklar utgör en central del av programmets litteratur.

7 7 C. Utformning. Beskriv/ange och 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom -Forskningsrön utgör basen för kontinuerlig revidering av kursinnehåll, exempelvis beträffande teoretisk förankring inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap samt bedömnings-, interventions-, implementerings- och utvärderingsmetoder. -Pedagogiken i programmet grundar sig på ett studentcentrerat och aktivt arbetssätt, som är anpassat till kusens innehåll, kunskapsform och lärande sammanhang. -Formen för lärande varierar och innefattar exempelvis litteraturstudier, seminarier, workshops, föreläsningar, casemetodik, auskultationer, VFU, rapporter, essäer, loggbok, dagbok och reflektion i grupp och individuellt. Göteborgs universitets lärplattform (GUL) används som ett forum för kommunikation, diskussion och reflektion mellan studenter och kursledning. Även annan IT-baserad teknik som exempelvis Pro Connect e-möten, Skypediskussionsgrupper, webb interaktiva dokument används som stöd i lärandesituationer. -Salstentamen 43%, varav 75% utgörs av examinationer i biomedicinska ämnen -individuell skriftlig hemtentamen 22% -gruppexamination med skriftlig rapport kombinerad med muntlig redovisning 13% -individuell praktisk tentamen 3% -individuell muntlig presentation 5% -individuell skriftlig debattartikel 3% -självständigt arbete, 15 hp Att beräkna andelen examinationsformer ger inte rättvisande bild över programmets examinationer. Salstentorna som dominerar i antal förekommer till 75% inom biomedicinska ämnen, som endast utgör 17% av programmets180 hp. Omfattningen av lärarledd undervisning varierar beroende på innehåll och lärande sammanhang. Lärarledd tid under teoriperioder första året är i medeltal 7½ timmar/vecka, men den varierar mellan 5 timmar (psykologi) till 19 timmar (fysiologi) (Md 9)(fältstudier är ej inräknade). Andra året har högst antal lärarledda tid med i medeltal 15 timmar, men även då är spridningen stor (6-20 tim). Högst antal (20 timmar) i kurser med medicinska ämnen och lägst i neuropsykologi (6 tim). Två av programmets lärare har under 2009 och 2010 deltagit i en serie seminarier och workshops för lärare vid SA om constructive alignment relationen mellan lärandemål

8 8 programmet. D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i och examinationsformer respektive lärandeaktiviteter. -Samtliga kursplaner och studiehandledningar inom huvudområdet revideras kontinuerligt utifrån constructive alignment och översyn av progressionen i utbildningen. Detta utvecklingsarbete skall följas av revidering av kurser i relaterade ämnen. - En inventering av online lärande med fokus på virtuella miljöer inom arbetsterapeutprogram internationellt sett, har påbörjats. Vad som finns och hur de används pedagogiskt. -Utöka moment med distansstudier i delar av kurser genom bandade föreläsningar och /eller e-möten över webben -Uppmuntra studenter att utnyttja interaktiv teknik under utbildningen. -Kontinuerlig utveckling enligt handledarmodellen (anges i VFU-avtal med Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgs regionens kommunalförbund (GR), för att utveckla VFU samt samverkan med handledare. -Samtliga lärare har deltagit i Workshops om GUL, för att dess möjligheter skall kunna integreras i undervisningen. För utveckling av användandet av undervisningsplattformen GUL uppsöker lärare vid behov aktiviteten GUL-stuga vid GU och en dislog förs kontinuerligt med GUL supporten. -Kontinuerlig utveckling av bedömnings- och betygskriterier för samtliga studie- och examinationsuppgifter. -Kriterier för godkänt betyg finns angivna i studiehandledningar. Vid salstentamen inom huvudområdet krävs 70% av max poäng och i relaterade ämnen 65% för godkänt betyg. -Individuella skriftliga hemtentamina är i hälften av kurserna i huvudområdet kombinerade med muntlig redovisning. -För att säkerställa bedömning av varje enskild students prestation vid grupptentamina är dessa såväl skriftliga som muntliga, därigenom bedöms varje students prestation utifrån sin presentation och förmåga till diskussion och att svara på frågor. -Bedömningskriterier för självständigt arbete/examensarbete är utvecklade och angivna i studiehandledning. Bedömningskriterierna omfattar även såväl respondents som opponents prestationer vid examinationstillfället. -Särskilda riktlinjer och bedömningskriterier för VFU finns utarbetade (länk) De studenter som tar examen motsvarar uppställda examensmål för arbetsterapeutexamen. Kriterier såväl vid examinationer som i riktlinjer för VFU har utarbetats för att vägleda

9 9 högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år om studenten uppnått godkänt betyg. Vid programmet tillämpas en tvågradig betygsskala. godkänd respektive underkänd. Samtliga som examineras för yrkesexamen uppfyller också kraven för kandidatexamen samt uppfyller kriterierna för att kunna ansöka om legitimation has socialstyrelsen. Den litteratur som anges i kursplanerna är endast böcker. Andelen litteratur på engelska (böcker) varierar i de olika kurserna mellan 0 och 90% beroende på tillgången till lämplig litteratur (md 75%). En stor del av litteraturen utgörs av engelskspråkiga vetenskapliga artiklar. Dessa anges i studiehandledningar. Litteraturen inom huvudområdet är i huvudsak engelskspråkig. -Under läsåret har programmet haft 4 inresande Erasmusstudenter (Cardiff samt Gent) samt 2 studenter (Jyväskylä) på annat avtal. -Lärarutbyte har skett genom att bilaterala kontaktresor med 2 partneruniversitet (Cardiff, York) har genomförts samt att 2 lärare har deltagit i Europeisk konferens. Bilateralt lärarutbyte med Sydafrika inom Linneaus-Palme programmet har genomförts och medel för fortsatt lärarutbyte för nästa läsår har erhållits. -Inga utresande under perioden. Planering har gjorts för att två studenter skulle resa ut under perioden, men pga medicinska och ekonomiska skäl har de avstått. Det är inte helt oproblematiskt att erhålla VFU-placeringar med handledning på engelska. Under året har därför en individuell kurs utvecklats i samråd med huvudhandledare på SU där studieuppgifter och seminarier för integrering av teori och praktik under VFU ingår, för inresande studenter i syfte att stödja handledare på VFU. Genom nya avtal med nordiska länder har inresande studenter även kunnat delta i teoretiska kurser och inte enbart i verksamhetsförlagd utbildning som tidigare. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. -Internationellt etablerade teoretiska och praktiska modeller används i stor utsträckning i programmet. -Litteratur som belyser hur arbetsterapi bedrivs internationellt -Mångfaldsperspektivet tydliggörs i olika kurser och moment -Internationella forskarutbyten och -nätverk

10 10 III. Lärarkompetens 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. - Programmet har förnyat 3 Erasmusavtal (Barcelona, Gent, Brunel) och tecknat 3 nya avtal (Cardiff, Köpenhamn, Helsingfors) Diskussioner pågår för tecknande av ytterligare 2 avtal (Oslo, York). - I samverkan med partneruniversitet har learning agreements diskuterats som kommer att ge studenterna fler möjligheter till utbyte i termin 4, 5, 6 mot tidigare enbart i termin 6. - Bilateralt avtal med Sydafrika (Pretoria) och Chile (Santiago), vilket hittills resulterat i en doktorand som är registrerad på institutionen. -Inom lärargruppen i huvudområdet arbetsterapi har 7 lärare erfarenhet av undervisning (katedralt, seminarier, handledning) och/eller examination vid universitet/hälsovårdshögskolor i Helsingfors, Jyväskylä, Riga, Tallin, Oslo, Köpenhamn, Amsterdam, York, Barcelona, Pretoria, Singapore och Santiago. -En lärare har anlitats för utvärdering av Europeiska Masterprogrammet i Amsterdam - Inom lärarlaget finns språkkunskaper i: engelska, franska, spanska, nederländska och finska Ca 90 % av lärarna är disputerade. -I huvudområdet arbetsterapi, som utgör 73% (130,5 hp)av programmet, har samtliga 6 av programmets tillsvidareanställda lärare doktorsexamen. Samtliga har disputerat under 2000-talet. Därutöver finns 9 lärare i arbetsterapi med anställning 20-50% som gästlärare eller via överenskommelse med respektive huvudarbetsgivare. Av dessa är 4 disputerade och 2 är doktorander, som beräknas avlägga doktorsexamen inom mindre än ett år. -Antalet lärare i vid programmet i huvudområdet kan framstå som stort. Detta uppvägs av att det finns kontinuitet bland dessa. Antalet är möjliggör forskningsaktivitet, kompetenshöjning till docent samt tillgodoser bredden av professionsrelaterad kompetens. -Biomedicinska och beteendevetenskapliga ämnen utgör 27% (49,5 hp) av programmet. I psykologi/neuropsykologi undervisar endast disputerade lärare. För biomedicinska ämnen finns avtal med olika institutioner på Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset. I stort sett samtliga av dessa lärare är disputerade och docenter. Programmet har en professur i arbetsterapi som tillsattes så sent som Professorns arbete har därför måst prioriteras till uppbyggnaden av forskningsområdet, forskarutbildning, forskarhandledning samt examinationer på avancerad nivå. Därtill kommer externa uppdrag som opponent, ledamot i betygsnämnder etc. Engagemanget för

11 11 IV. Studentinflytande 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Beskriv/ange och 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. grundutbildningen är dock stort. I programmet undervisar 7 professorer, omfattningen av deras undervisning kan beräknas till omkring ca 4%. Kursutbudet i högskolepedagogik har förändrats de senaste åren. Tidigare utbildning var inte alltid poängberäknad. -I huvudområdet arbetsterapi har hälften av lärarna behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning om minst15 hp och ytterligare 4 lärare har högskolepedagogisk utbildning om ca 10 hp. Endast två lärare (varav en är doktorand) saknar pedagogisk utbildning. Sex av de disputerade lärarna har också kurs i forskarhandledning. Flera lärare har vårdlärarutbildning. -Kompetenskrav såväl vetenskapliga som professionella anges vid utlysning av befattningar. Det eftersträvas att professionens bredd kan tillgodoses i programmet, exempelvis är en befattning som lektor med inriktning primärvård under tillsättande. -Gästlärare med specialistkompetens anlitas. -Överenskommelser med olika verksamhetsfält upprättas för försäkran om att få tillgång till professionsrelaterad specialkompetens -Forskningsaktiva lärare -Professionsrelaterad kompetensutveckling Av programutvärderingarna HT-10 och VT-11 framgår att studenterna ser positivt på sin utbildning. Medianen för hela programutvärderingen låg på 4 vid båda tillfällena. Av 29 påståenden i enkäten hade sex (HT-10) medianen 5 och åtta hade medianen 5 (VT-11). Medianen låg på 4 för 15 resp 17 påståenden (länk). Till de påståenden som studenterna angett högsta värdet var att de under utbildningen utvecklat sin yrkesidentitet; sin självkännedom och inlevelse; att den kliniska/tillämpade utbildningen utvecklat yrkeskunnandet; samt att de har haft möjlighet att reflektera över frågor som berör dem i sitt kommande yrke. Vid den muntliga utvärderingen framkom att det arbetssätt och den pedagogik som tillämpas vid programmet i huvudområdet stimulerar till och möjliggör reflektion. Medianen 5 hade även påståendena att utbildningen bidragit till att förmågan till kritiskt tänkande och till att självständigt lösa problem utvecklats. I alumnundersökningen Göteborgs akademiker 2010 framkom dessa som viktiga kunskapskrav i arbetet som

12 12 arbetsterapeut. Generiska kunskaper som att utbildningen bidragit till utveckling av förmågan att kommunicera med andra samt att till att uttrycka sig skriftligt hade också angetts ett högsta värde. -På frågorna om studenterna skaffat sig tillräckliga kunskaper för kommande yrkesutövning anges medianen fyra för huvudämnet arbetsterapi, biomedicinska samt samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Undervisningen i biomedicinska ämnen är koncentrerade under kort tid och integration med arbetsterapi efterfrågades. Detta ligger i linje med de förändringar som planeras på programmet. Under VFU hade erfarits att kunskaperna var mycket väsentliga och det var med stor tillfredställelse de konstaterade att kunskaperna fanns och fungerade i praxis. I vårterminens utvärdering låg medianen på 5 för återkoppling på studieresultat av lärare och handledare. Påståendet hade tidigare medianen 4. Detta tolkas som mycket positivt med tanke på den betydelse för lärande som feedback har. Vidare framkommer att intresset för forsknings- och utvecklingsarbete (md 4 VT-11, HT- 10) och intresset för fortsatta studier (md 4, resp md 3 HT-10 ) har ökat på senare år och att spridningen mellan olika studenter är liten. 2. Metoder för samlad I Programkommittén sker uppföljning av programutvärderingar, men det totala antalet kvalitetsanalys (t ex kurser i arbetsterapeut resp sjukgymnastprogrammen gör att samtliga kurer inte kan följas kursrapport, kursbokslut, upp där. Detta sker på programnivå. Planeringsdagar(4 ggr/termin) med programmets programnämnd, kurskonferens) lärare (½ -1 dagar), då programmets som helhet; progressionen i olika kurser; behov av och utveckling av programmet. utveckling och förändring mm initieras och diskuteras. Kursansvariga sammankallar till kurskonferenser för planering resp uppföljning. Regelbundna möten (2 ggr/termin) sker på årskursnivå (motsv tidigare A-,B- och C-nivå) för att följa upp och utveckla kurser på nivån. Utöver ovanstående tillsätts arbetsgrupper för att ta fram konkreta förslag. En Kvalitetsutvecklings/utvärderingskonferens hålls en gång per år då studentrepresentanter från varje termin, handledare och studentsamordnare från verksamhetsförlagd utbildning (VFU), avnämare samt programmets lärare inbjuds. Vanligen följs programmet som helhet upp, diskuteras och förslag till åtgärder preciseras. Fokus för kvalitetskonferensen VT-2011 inriktades på de kurser där VFU igår samt på examinationer. 3. Studentmedverkan i Studentrepresentant medverkar i Programkommittén. Samrådsmöten med

13 13 V. Omvärldsanalys beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). studentrepresentanter för varje termin, program- och årskursansvariga lärare har ägt rum 2-3ggr/termin för uppföljning och planering av kurser, aktuella frågor etc. I samband med att kårobligatoriet upphörde, turbulens i att skapa ny studentkårverksamhet samt hög belastningen på ett litet antal aktiva studentrepresentanter har dessa möten på studenters begäran sedan HT-2010 omformats till att programansvarig och/eller lärare deltar i relevanta punkter vid möten i Arbetsterapeutstudenternas Utbildningsråd (ATUR). Programmet inriktning på vardagslivets komplexitet och dess aktiviteter i relation till människors tillvaro, utveckling, hälsa och känsla av meningsfullhet under livsspannet, liksom att använda denna kunskap terapeutiskt, är unik inom GU. Programmets aktivitetsoch rehabiliteringsprofil kan komplettera övriga program inom GU. Rehabiliteringsprofil finns inom sjukgymnastprogrammet med vilket samverkan sker inom relevanta områden. Programmets profil är belysa vardagslivets komplexitet; ha nära och tydlig integration mellan teori och praktik; evidensbaserad kunskap samt personlig yrkesutveckling samt kreativt förhållningssätt. Studenterna får tidigt i utbildningen kontakt med olika verksamhetsfält. Hållbar utveckling är integrerad i utbildningen. Alumni undersökningen Göteborgakademiker 2010 (länk)visar en stor överensstämmelse mellan färdighetsträningen i utbildningen och graden av förväntad kunskap i arbetet, i synnerhet vad gäller: att arbeta i team och samarbeta; tänka kritiskt; följa kunskapsutvecklingen i arbetet; identifiera och analysera etiska problem; analysera ur ett mångfaldsperspektiv samt att utvärdera verksamhet. Göra skriftliga och muntliga presentationer, som enligt Bologna betraktas som generiska färdigheter anser sig studenterna också ha färdigheter i, som dock inte efterfrågas i lika hög utsträckning i arbetet. Att förklara för icke specialister; handleda och instruera samt att självständigt lösa problem efterfrågas i något högre utsträckning. Lärande och problemlösning har förstärkts i den nya utbildningsplanen och förhoppningar finns att dessa moment skall motsvara arbetskraven.

14 14 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Från alumni undersökningen Göteborgakademiker 2010 framgår att av examinerade AT: - förvärvsarbetar 98% (80% heltid och 18% deltid) varav 84 % är tillsvidareanställda. Ingen är arbetslös eller har arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 3% studerar. -av de som arbetar heltid anger 77% att arbetet är inom ett område som i mycket (57%) eller ganska hög utsträckning(22%) utbildningen var inriktad mot. -av de som arbetar heltid och är tillsvidareanställda anger 81% att arbetet är inom ett område som i mycket (59%) eller ganska hög utsträckning(22%) utbildningen var inriktad mot. - I programkommittén finns 4 ordinarie ledamöter, som är avnämarrepresentanter från olika verksamhetsområden. - Kvalitetsutvecklingskonferens med studenter, avnämare, VFU-handledare och lärare -Vid utveckling av ny utbildningsplan och nya kurser medverkade förutom lärare, verksamhetsföreträdare och alumnrepresentant i arbetsgrupper. -En alumnenkät har färdigställts och kommer att sändas ut för att kunna följa resultaten från den utbildningsplan som trädde ikraft Ett nära samarbete har länge funnits med Sahlgrenska universitetssjukhuset. För att formalisera detta upprättas en avsiktsförklaring mellan Verksamhetsområde sjukgymnastik- och arbetsterapi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetsterapeutoch sjukgymnast programmet, SA. Syftet är att identifiera områden för att utveckla samverkan, beskriva tillvägagångssätt samt att utveckla evidensbaserad vård, utbildning och forskning. -En konferens och scenarioplanering om Framtidens rehabilitering anordnades VT-11. Den samlade 40 deltagare bestående av chefer inom arbetsterapi och sjukgymnastik, forskare, studenter och lärare. Resultatet av idédiskussionerna utmynnade i ett stort antal förslag på kommande aktiviteter. Deltagarna kommer att återinbjudas under 2011för att konkretisera idéerna. Syftet är att stärka samarbetet och skapa en gemensam grund för utbildningarna, forskningen och de kliniska verksamheterna. - AT- och SG programmen ordnar gemensamt samarbetsmöten med avnämarrepresentanter för information och diskussion om behov av kompetenshöjning av personal samt planering av nya kurser. - Regelbundna möten med handledare i VFU

15 15 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet Beskriv/ange och 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. 4. Övrigt. Ett första förslag till förändrad utbildningsplan har framtagits. Enligt detta skall nuvarande kursindelning förändras för att öka integration mellan huvudområdet arbetsterapi och biomedicinska, samhälls- och beteendevetenskapliga kurser. Arbete med att utveckla online lärandet i programmet pågår. Exempelvis föreläsningar, seminarier och diskussioner via lärplattformen GUL. Arbete pågår också för att mångfaldsfrågor och hållbar utveckling skall förstärkas i programmet. I planeringen ingår även att ändra antagningen till 1 gång/höst. Programmet skall vara en komplett akademisk miljö och vara ledande i utveckling av huvudområdena arbetsterapi och av yrket för ett samhälle i ständig förändring. Arbetsterapeuter utbildade vid programmet ska nationellt och internationellt vara efterfrågade inom hälsopromotion i profilområdena; sårbara äldre, anhöriga, immigranter, personer med risk för nedsatt arbetsförmåga och risk för stressrelaterad ohälsa. Verksamhets-, ekonomi- och personalansvar har prefekten för Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. På programnivå är ansvaret delat: Biträdande sektionschef har från prefekt delegerat ansvar för personal och ekonomi (2% av heltid). Programansvar innehas av programkommittén och programansvarig. Programansvarigs uppgifter fastställdes 2010 i denna anges ansvar för att leda arbetet på programmet vad gäller struktur, innehåll, samordning, progression, utveckling, kvalitetssäkring mm(länk). Samordningen och ansvarsfördelningen mellan dessa tre funktioner skulle kunna förbättras. -Alla antagna studenter inbjuds att delta i studentföreningens insparksverksamheter. Dessa innebär dels aktiviteter veckan innan upprop, dels aktiviteter under terminen. -Programavslutningen för nyexaminerade arbetsterapeuter och sjukgymnaster hålls varje termin under högtidliga former och närvaro av anhöriga i GU:s aula, Vasaparken med tal, musik och efterföljande förfriskningar. Studenternas lärande i programmet fokuserar att vara kreativa problemlösare/ innovatörer i att lösa problem i vardaglig aktivitet. Huvudsakligen rör det sig om att förändra omgivningsfaktorer som försvårar vardagliga aktiviteter. Studenterna skolas också i att arbetsterapeuter kan verka i andra områden än det traditionella inom hälso- och sjukvård.

16 16 VIII. Sammanfattande bedömning Kommentera: 1. Programmets största styrka. Tydlig vision Välfungerande, engagerat och kvalitetsinriktat lärarlag Alla tillsvidare anställda lärare är disputerade och forskningsaktiva Mycket gott samarbete med olika verksamheter/avnämare, vilket underlättar rekrytering av VFU-platser, integrering mellan teori och praktik samt tillgång till professionsrelaterad kompetens. 2. Programmets största svaghet. Resurstilldelning är ej baserad på faktiska kostnader relaterat till löneökningar och kompetenshöjningskrav Låg andel män i undervisningen inom huvudområdet samt lågt antal manliga studenter Låg andel docenter i lärarlaget, men tre docentansökningar planeras till slutet av Samundervisningen styrande när det gäller de relaterade ämnena, vilket är till nackdel för integration av kunskaperna inom huvudområdet 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Förverkliga det förslag till förändrad utbildningsplan som beskrivs under punkt VI. Pedagogiskt utvecklingsarbete av online lärande för ett arbetsterapiprogram i en ständigt förändrad omvärld, anpassat för framtidens studenter. Skapande av virtuella lärandemiljöer.