årsredovisning 2010 örnsköldsviks kommun

årsredovisning 2010 örnsköldsviks kommun

Ett Örnsköldsvik för morgondagen 2010 är året som går till vår kommuns och andras historia som året då Botniabanan invigdes efter många år av planering och byggande. Men framför allt ett resultat av politisk vilja. Vi i Örnsköldsvik passade på att fira hela invigningsåret med allsköns aktiviteter Melodifestivalen, Andy Warhol-utställning, roadshow med tåginformation, utställningar, barn- och ungdomskulturvecka, båtfestival och mycket mer. Vi hoppas att många kommunmedborgare och besökare hade möjlighet att vara med om något av detta. Helt klart är att det var många som slöt upp när det första tåget kom och vilken känsla det var att komma med tåget och få se alla dessa människor på hemmaplan! Att möta jobbkrisen genom att tidigarelägga investeringar, öka ungas chanser att få jobb och att fortsätta med handlingsplanen för att motverka varsel av våra medarbetare är tre centrala frågor som vi har fokuserat på under året. Det handlar om att trygga och säkra arbetskraft i företagen och att minska risken för arbetslöshet. Under 2010 fick kommunerna ökade statsbidrag och vi använde dem till det de var till för nämligen just att möta jobbkrisen. Kommunens resultat för 2010 blev 74 miljoner kronor och uppfyller därmed kommunfullmäktiges mål, som säger att resultatet ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet är bättre än budget och beror bl a på att den borgerliga regeringen tillförde ett engångsbidrag för 2010 till kommunerna. Vi har under året fortsatt att utveckla samarbetet i koncernen och stärka soliditeten i våra kommunala bolag. Koncernen utökas för övrigt med ett bolag under 2011, nämligen Örnsköldsvik Airport AB. Bedömningen är att detta kommer att ge kommunen kostnader på motsvarande 15 Mkr/år från 2014 och framåt. Vi kan också konstatera att energibolaget stärkt sin ekonomi, men också att det ännu inte är i mål. Övik Energi är via ägandet i Nekab delägare i Sekab och Sekab i sin tur är minoritetsägare i ett dotterbolag i Polen. Dotterbolaget Bioagra har ännu inte lämnat sitt bokslut för 2010, vilket leder till att kommunkoncernens årsberättelse inte är fullständig, när kommunfullmäktige behandlar ärendet. Ett gott samarbete är bakgrunden till att ett nytt trygghetsboende är på gång i Bredbyn. Det samma gäller VIA-enheten vid sjukhuset där kommunen och landstinget fortsätter och utvecklar sitt samarbete. Eleverna i Själevad kunde börja i sin nya skola hösten 2010 och i Bredbyn planeras nu en ny skola. Kommunen fattade också beslut om att lägga ned skolorna i Arnäs, Solberg och Gottne för att kunna prioritera personal istället för skollokaler. I Gottne bestämde sig sedan föräldrarna för att starta en friskola. Under 2010 kunde vi också glädjas åt att såväl privata företag och privatpersoner som kommunen byggt nya bostäder runt om i kommunen, och även fortsättningsvis är förstås bostäder och boende- och livsmiljöer för olika generationer en viktig utvecklingsfråga för vår kommun. Många vill flytta hit. Då är både jobben och boendet viktiga och här finns förutsättningar för båda. 2011 blir ett år då kommunens nya organisation ska arbetas in och skapa förutsättningar för ännu bättre service till medborgarna. En del i framgångskonceptet är att ännu fler medarbetare verkligen känner att de är delaktiga i byggandet av framtidens och möjligheternas Örnsköldsvik. Med gemensamma mål, tydlig styrning och all denna kunskap, kompetens, hjärta och omtanke då är vi på banan tillsammans! När vi nu bygger vidare är utgångspunkten att Örnsköldsviks tillväxt börjar med barnens uppväxt! Så bygger vi Örnsköldsvik för morgondagen. Elvy Söderström (S) Kommunstyrelsens ordförande

barn- Örnsköldsviks och utbildningsnämnd kommun KS-ordförande Elvy Söderström Förvaltningschef Agneta Marell Kännetecknande för Örnsköldsvik är bland annat kombinationen av en stark företagskultur, trygghet, prisvärt boende, en fantastisk natur, rikt föreningsliv och framgångsrik idrott. Företagen är ofta högteknologiska med stark exportinriktning och lång tradition, vilket är god grund för utveckling inom många andra områden. Under en dryg tioårsperiod har ett brett framtidsinriktat arbete för att utveckla Örnsköldsvik pågått. Idag heter detta utvecklingsarbete Världsklass 2015 och samlar ett stort antal medborgare för att göra Örnsköldsvik till en kommun av världsklass att leva och bo i och att besöka. Befolkningsutveckling Under 2000-talet vände befolkningsutvecklingen till en nettoinflyttning 2003 och därefter också befolkningsökning åren 2006 till 2008. Örnsköldsviks kommun hade 55 073 medborgare vid årsskiftet 2010/2011, därmed minskade kommunen med 55 personer. Detta är dock en förbättring med 204 personer jämfört med 2009. 1 642 personer flyttade till Örnsköldsvik 2010, vilket var 190 personer fler än året dessförinnan. Näringsliv och arbetsmarknad Med sina omkring 2 500 företag är Örnsköldsvik en företagstät kommun där de stora företagen och tillverkningsindustrin, som är mycket internationellt inriktad, länge har dominerat företagsbilden. Till de största företagen hör BAE Systems Hägglunds, M-real, Hägglunds Drives, Domsjö fabriker och Sanmina. Papper, sjukvårdsutrustning, hydrauliska drivsystem, fartygskranar, stridsfordon, bakverk och elektronik är några exempel på produkter från Örnsköldsvik. Under senare år har spjutspetsteknik och nya produkter börjat utvecklas även inom nya konstellationer, som exempelvis Processum Biorefinery Initiative. Handeln har under senare år haft en tydlig uppgång med många nya butiker och nya gallerior. 2008 blev Örnsköldsvik för andra gången Årets stadskärna, utsedd av Föreningen Svenska Stadskärnor. Året efter blev också det nya parkeringshuset klart för att kunna ta emot den ökande besöksströmmen och Köpmangatan byggdes om till gågata. Fjällräven Center, som invigdes i augusti 2006, och som ligger vackert beläget vid Inre hamnen, är ett viktigt tillskott till upplevelseindustrin. I arbetet med att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är samarbetet mellan kommun, näringsliv och näringslivsorganisationer en viktig styrkefaktor. I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet i landets kommuner kom Örnsköldsvik på plats 103 och har därmed det bästa företagsklimatet längs Norrlandskusten. Av de sysselsatta Örnsköldsviksborna arbetar 23 procent inom till- örnsköldsviks kommun 3

befolkningsutveckling 2001 2010 År Folkmängd 2010... 55 073 2009... 55 128 2008... 55 387 2007... 55 284 2006... 55 243 2005... 54 943 2004... 54 945 2003... 54 950 2002... 55 047 2001... 55 364 Källla: SCB verkningsindustrin att jämföra med rikets 15 procent. Störst arbetsgivare är Örnsköldsviks kommun med omkring 5 500 anställda, följd av landstinget, BAE Systems Hägglunds och M-real. I oktober 2010 var 4,5% av befolkningen i åldern 16 64 år arbetslösa och 4,4% i program med aktivitetsstöd. Motsvarande tid 2009 var 5,0% arbetslösa och 3,2% i program med aktivitetsstöd. Regionen utvecklas Botniabanans invigning i augusti 2010 blev en stor folkfest med kunglig närvaro, och föregicks av ett invigningsår fyllt av olika aktiviteter. I och med invigningen var den klar för regionaltrafik mellan Örnsköldsvik och Umeå. 2011 blir även Ådalsbanan klar och öppnar därmed för ännu fler pendlingsmöjligheter inom regionen och till och från övriga Sverige. Resecentrum finns i Örnsköldsviks kommun vid Inre hamnen, sjukhuset och i Husum. 380 000 invånare i regionen Sundsvall Umeå får förbättrade dagpendlingsmöjligheter med Botniabanan och en större arbetsmarknadsregion bildas. Centrum för utbildning och tjänsteföretag Inre hamnen i centrala Örnsköldsvik är ett intressant utvecklingsområde. I och med Botniabanan och dess resecentrum får området ytterligare fokus. Här har också nya, attraktiva bostäder byggts liksom en ny evenemangsarena. I denna miljö finns Campus Örnsköldsvik med ett flertal utbildningsanordnare inom högre utbildning liksom bibliotek och konferenslokaler. Byggnaden Arken huserar idag ett 50-tal tjänsteföretag med över 550 anställda. I hamnen har ytterligare båtplatser byggts som en del av skärgårdsutvecklingen och ytterligare nya bostäder byggs både vid vattnet och på Varvsbergets kant med utsikt över fjärden. Utbildning Utbildningsutbudet i Örnsköldsvik har utvecklats till att innefatta både Umeå Universitet och Mittuniversitetet och ett flertal KY-utbildningar. Idag finns sammantaget vid dessa utbildningar drygt 700 studenter. Kommunen erbjuder vägledning till olika studier och yrkesvägar genom Studieplus. Mellan kommun, näringsliv och utbildningsanordnare bedrivs ett intensivt samarbete för att åstadkomma bra utbildningar för framtiden. Fler sökte utbildningar 2009 än året innan och alla planerade utbildningar kunde starta. Utbildningsanordnarna, kommunen och studentföreningen utvecklar sitt samarbete genom bland annat nya dialogformer för marknadsföring. 2010 blev Örnsköldsviks gymnasium certifierat som teknikcollege och ingår därmed i Teknikcollege Bothnia tillsammans med Umeå och Skellefteå kommuner. I Örnsköldsvik anslöts industri-, teknik- och naturvetenskapsprogrammen till Teknikcolleget. Kommunen beslutade att lägga ned Solbergsskolan, Gottneskolan och Arnässkolan hösten 2010 för att minska lokalkostnaderna och prioritera att personal finns där eleverna finns. Gottneskolan fortsatte dock istället som friskola. Fritid Med omkring 1 000 föreningar och många fritidsanläggningar erbjuder Örnsköldsvik ett stort utbud av aktiviteter. Ishockey, innebandy, ridning, skidåkning, golf, konståkning, gymnastik och fotboll är några exempel. Kommunen har många hallar för idrott med nya Fjällräven Center och Skyttis Arena för hockey respektive innebandy som kronorna på verket. Under året har en utredning om isytorna i kommunen gjorts. Paradisbadet bytte namn till Paradiset och vidgade sitt utbud under året och den stora lekplatsen i Örnsköldsviks centrum byggdes om och fick namnet Cityleken. I projektet En skärgård i världsklass, som pågår 2009-2011, görs en kraftfull satsning på skärgårdsturismen genom framförallt utveckling av infrastrukturen. Örnsköldsvik kom 2010 på andra plats i en undersökning om Sveriges bästa friluftskommun. I kommunen finns museum & konsthall, bibliotek och kulturhistoriska platser som till exempel Gammelgården i Myckelgensjö och Brynge kulturområde. Musiken är en stor del i kulturlivet med många körer, konserter och ett kulturskolecentrum med undervisning i musik, dans, drama, teater och film. Som inledning på invigningsåret för Botniabanan gick en deltävling i Melodifestivalen än en gång av stapeln i Fjällräven Center. Från Vision 2008 till Världsklass 2015 Ökad inflyttning och fler jobb är centralt i utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. I detta syfte bildades Vision 2008 år 1998 med representanter från kommun, näringsliv och intresseorganisationer tillsammans med kommuninvånare för att skapa idéer, initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. Nu bedrivs arbetet under namnet Världsklass 2015. De senaste åren har detta resulterat i både förbättrat flyttnetto och befolkningsökning, med en viss tillbakagång 2009. Fokus i Världsklass 2015 ligger på satsningsområdena Kompetens för den nya världen, Mera stad, Värt att se, Äntligen hemma och Bortom Oljan. Exemplen på resultat av utvecklingsarbetet är genom åren många, inte minst är befolkningsutvecklingen under större delen av decenniet ett sådant. Regionutveckling i och med Botniabanans tillkomst är ett annat liksom exempelvis ungdomslokalen Sliperiet, kommunala teknikskolan Komtek, evenemangsarenan, nya attraktiva bostäder, utvecklingen av biodrivmedel, företagsservice genom Företagslotsen, inflyttaraktiviteter för de nya Örnsköldsviksborna, insatser för studentorten Örnsköldsvik och chartermöjligheter till både Turkiet och Kroatien. Under 2005 hölls ett antal idémöten för att ta nästa steg i utvecklingsarbetet under namnet Världsklass 2015. 2006 intensifierades arbetet med nyckelorden delaktighet, jämställdhet, mångfald, samverkan och engagemang. En SWOT-analys 2008 pekade på fem utmaningar för hållbar tillväxt i Örnsköldsvik, nämligen: utvecklingsarbete, realisera regionen, förnyelse och innovation, attraktionskraft i en global värld samt klimat, råvaror och energi. 4 örnsköldsviks kommun

förvaltningsberättelse GPS Styrmodell för Örnsköldsviks kommun Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta så kallade balanskrav finns också krav på att mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska budgeteras och utvärderas. Med mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning menas både verksamhetsmål och finansiella mål. Kommunfullmäktige har fastställt ett måldokument innehållande en vision med underliggande plattform och ett antal verksamhetsmål för mandatperioden 2007-2010 sorterade i fyra perspektiv; medborgarnytta, god verksamhet, attraktiv arbetsgivare och ekonomi i balans. Dessa kommunfullmäktigemål följs upp i tertialuppföljningar och i årsbokslut. Syftet med styrmodellen GPS Gemensam Process för Styrning är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten. Via en enkel betygsättning i polärdiagram tydliggörs hur de olika delarna samverkar. I takt med att GPS-modellen utvecklas kan betygen bygga på olika grunder olika år och därmed är åren inte alltid jämförbara. Ambitionen med styrmodellen har inte heller varit att mäta med någon exakthet, utan snarare ge en enkel bedömning av läget och att kunna hitta förbättringsområden. Polärdiagrammet ovan visar Örnsköldsviks kommuns position på 5-gradiga betygsskalor avseende de fyra perspektiven medborgarnytta, god verksamhet, attraktiv arbetsgivare och ekonomi i balans. Betygen grundar sig på utfall för 2010. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan uppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges fastställda mål samt nämndernas betyg. För perspektivet ekonomi i balans ingår förvaltningsberättelse 5

dessutom en jämförelse med Sveriges kommuner som en del i totalbetyget. Nämndernas betygsgrunder i perspektiven medborgarnytta och god verksamhet har arbetats fram av respektive nämnd medan betygsgrunderna i de två övriga perspektiven är generella för samtliga nämnder. De olika nämndernas betyg viktas utifrån andel av totala skattemedel förutom i perspektivet attraktiv arbetsgivare, där viktning sker utifrån antal årsarbetare. Bedömningen är att Örnsköldsviks kommun har en god ekonomisk hushållning 2010 utifrån att samtliga perspektiv (medborgarnytta, god verksamhet, attraktiv arbetsgivare samt ekonomi i balans) på totalnivå minst når betyget 3 godkänt. Betyget i perspektivet medborgarnytta försämras mellan åren till betyg 3 medan övriga perspektiv är oförändrade. Styrmodellen GPS utvecklas successivt genom ett målmedvetet processarbete som alltmer knyter ihop den ekonomiska redovisningen med nämndernas verksamhet. Arbetet med Budget 2011 har fortsatt med den process som påbörjades med Budget 2010. Budgetunderlaget 2011-2013 bestod av perspektivrapporter och effektiviseringsrapporter innehållande bedömda effekter på de olika perspektiven av minskade skattemedel med 4%. I kommunledningskontorets ledningsgrupp och förvaltningschefsgruppen har ett arbete pågått med att utveckla GPSmodellen till mandatperioden 2011-2014. Arbetet med ett kommunövergripande metodstöd för intern kontroll har fortgått under året och kommer att fortsätta även under 2011. Det handlar om att integrera den interna kontrollen i kommunens styrmodell GPS och i nämndernas ordinarie verksamhetsprocesser. Nämnder och ledningar har i olika grad varit involverade i detta utvecklingsarbete som syftar till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet (god ekonomisk hushållning), en tillförlitlig finansiell rapportering och en god efterlevnad av externa och interna regelverk. Intern kontroll genomsyrar egentligen all verksamhet i kommunen och därför bör arbetet kring intern kontroll gå hand i hand med övrig planering och uppföljning. Från och med 2010 återfinns planeringen för intern kontroll i nämndernas verksamhetsplaner och uppföljningen är integrerad i det ordinarie rapporteringspaketet vid tertial- och årsbokslut. Detta hindrar naturligtvis inte att det även finns en kontinuerligt löpande rapportering, som till exempel i omsorgsnämnden. Risk- och väsentlighetsanalyser ligger till grund för de olika fokusområden som prioriterats i verksamhetsplanerna. För att utveckla kvaliteten i processer, rutiner och system har förslag till åtgärder rapporterats till respektive nämnd. Bland vidtagna åtgärder kan nämnas att kultur- och fritidsförvaltningen skapat en gemensam struktur för förvaltningens avtal, där samtliga avtal blivit skannade och samlade. Vidare har barn- och utbildningsförvaltningen fortsatt sitt arbete med att öka kvaliteten i resurssystemen. Merparten av kommunens förvaltningar har under 2010 genomfört interna utbildningar för att öka kompetensnivån och därmed minska risken för att felaktigheter uppstår i exempelvis bokföring och löneutbetalningar. Medborgarnytta (Betyg 3 Godkänt) För perspektivet medborgarnytta vägs betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges mål (vikt 60%) ihop med totalbetyget för nämndernas medborgarnytta (vikt 40%). Betyget totalt uppgår 2010 till 3, jämfört med betyget 4 för 2009. Uppföljning kommunfullmäktigemål 1. Öka delaktigheten hos medborgarna Betyg: 3,25 Målet uppnås delvis Målet följs upp genom att mäta dels kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande (via enkät), dels forum och aktiviteter. Betygsgrund: NII (nöjd-inflytande-index) från SCB:s medborgarundersökning (50%), ökning av antal forum samt deltagande (50%). Nöjd-inflytande-index (NII) från mätningen 2009 är 38. Ingen ny mätning gjordes 2010. Genomsnittet i samtliga 96 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3 för Örnsköldsviks kommun. I utvecklingsarbetet Världsklass 2015 medverkar något färre personer än tidigare, inklusive deltagare i grupper samt ambassadörer för Örnsköldsvik. Detta betyder att betyget sänks till en 3:a. Antalet deltagare inkluderar inte deltagare vid föreläsningar och medlemmar i styrgrupper. Delaktighetsprocessen i Världsklass 2015 är omfattande och bedöms vara ett gott föredöme i jämförelse med många svenska kommuner. Detta tas dock inte med i denna betygsbedömning. Här betygssätts framförallt den egna förändringen. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t ex dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl a informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna, exempelvis volontärverksamhet. Antalet forum i kommunens verksamhet beräknas vara ungefär lika många som året dessförinnan. Betyget bedöms till 4. Betyget för Öka delaktigheten hos medborgarna är sammantaget 3,25 för 2010. 2. Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen Betyg: 3 Målet uppnås delvis Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning "Nöjd- Medborgar-Index" där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Sammanfattande index blev vid senaste mätningen 53, 6 förvaltningsberättelse

strax under genomsnittet för alla deltagande kommuner där index var 54. Detta innebär att betyget blir 3. Totalt nämnderna Perspektivet medborgarnytta för nämnderna visar i genomsnitt på betyg 4, vilket är detsamma som förra årets. Detta betyg grundar sig på medborgarnas åsikter om kommunens verksamhet och om inflytande och delaktighet. Förvaltningarna har utvecklat olika metoder för att göra mätningar om verksamheten, bl a klagomålshantering och enkäter där bl a SCB:s medborgarenkät kunnat användas på flera håll. Den enda förändringen bland nämnderna finns hos humanistiska nämnden som har sänkt sitt betyg från 5 till 4. God verksamhet (Betyg 3 - Godkänt) För perspektivet god verksamhet vägs betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges mål (vikt 50%) ihop med nämndernas betyg (vikt 50%) gällande god verksamhet. Betyget totalt uppgår till 3,31 vilket avrundas till en 3:a. Detta är en liten men dock förbättring jämfört med 2009 (betyg 3,06) beroende på det rådande konjunkturläget vilket gav en svag ökning med fler jobb, fler företag och hållbar tillväxt. Befolkningen minskade något, dock inte lika mycket som 2009. Uppföljning kommunfullmäktigemål 3. Trygga barn och ungdomar som mår bra och får en bra förberedelse för vuxenlivet Betyg: 4 Målet uppnås 4. Individbaserad omsorg där äldre och funktionshindrade har ett gott liv Betyg: 4 Målet uppnås 5. Fler jobb, fler företag och hållbar tillväxt Betyg: 2 - Målet uppnås ej 6. Befolkningsökning Betyg: 2 - Målet uppnås ej Totalt nämnderna Genomsnittsbetyget för nämnderna i perspektivet god verksamhet uppgår till 3,6 och det är i paritet med betyget 2009. Samtliga nämnder redovisar betyg 4 utom barn- och utbildningsnämnden som oförändrat har betyg 3. Arbetet med att göra mätbara mål fortsätter och även att systematiskt följa upp mått och jämförelser med andra kommuner för att erhålla ett betyg. Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3 - Godkänt) Det totala betyget för nämnderna i perspektivet attraktiv arbetsgivare (vikt 50%) vägs samman med det totala betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges mål gällande attraktiv arbetsgivare (vikt 50%). Betyget för perspektivet uppgår till 3, vilket är oförändrat gentemot föregående år. Uppföljning kommunfullmäktigemål 7. Öka jämställdhet och mångfald Betyg: 2 Målet uppnås ej Drygt 83% av kommunens anställda är kvinnor och knappt 17% är män. Det är i nivå med utfall 2009. Andelen kvinnor är drygt 3 procentenheter högre än i rikets kommuner i snitt. Det är långt kvar tills kommunen kan få en jämn könsfördelning. I den långsiktiga personalförsörjningen arbetar kommunen för att intressera ungdomar, framförallt pojkar till att utbilda sig inom kommunens kvinnodominerade yrken. Detta sker genom skolinformation, praktik och feriearbeten. Under 2010 har också en satsning på arbetslösa ungdomar gjorts, där hälften av ungdomarna är pojkar som erbjudits praktik inom yrken med stor överrepresentation av kvinnor. Anställda på kommunen som är utrikes födda uppgår till 4,9% vilket är drygt 1 procentenhet lägre än den andel av kommunens befolkning, 5,8%, som är utrikes födda. Lägger man till anställda som är födda i Sverige men har båda föräldrarna födda utomlands ökar andelen från 4,9% till 5,8%. 8. Öka möjligheterna till heltid Betyg: 3 Målet uppnås delvis Målet att 70% av kommunens tillsvidareanställda ska ha en heltidsanställning 2010 uppfylls inte. 69% är heltidsanställda, vilket är 3 procentenheter högre än 2009 men drygt 1 procentenhet lägre än i rikets kommuner i snitt. Det är den låga andelen heltidsanställda inom omsorgsnämnden, 49%, som är den främsta orsaken till att kommunen inte når målet. Övriga nämnder har över 85% heltidsanställda. Omsorgsnämnden har under 2010 fortsatt arbetet med att renodla sysselsättningsgraderna bl a genom att ge tydligare riktlinjer när det gäller schemaläggning. Detta möjliggör en ökning av antalet heltider inom de ekonomiska ramarna. Det är den största satsningen inom jämställdhet som kommunen gjort och även om det funnits motstånd har satsningen resulterat i en ökning av andelen heltider inom omsorgsnämnden med 5 procentenheter jämfört med 2009. Inom de yrkesgrupper som berörts av arbetet med att renodla sysselsättningsgraderna har andelen heltider ökat med 11 procentenheter under de senaste 2 åren. 9. Minska sjukfrånvaron och öka frisktalen Betyg: 4 - Målet uppnås Kommunens målsättning har varit att under perioden 2004 2010 halvera sjukfrånvaron, d v s att den sänks till högst 5,0%, vilket måste betraktas som ett mycket utmanande mål. Sjukfrånvaron i kommunen har stadigt minskat under senare år, vilket även skett under 2010 och den är nu 4,9%, vilket ger en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2009. Målsättningen att halvera sjukfrånvaron fram till 2010 har infriats. Nämnderna arbetar på olika sätt aktivt med att minska sjukfrånvaron. Den uppföljning av de långtidssjuka över 90 dagar som nämnderna gjort per tertial har lett till att de långtidssjuka uppmärksammats på ett relativt tidigt stadium. Detta har medfört att de blivit färre. De hårdare reglerna för sjukskrivningar i socialförsäkringen bidrar också till minskad sjukfrånvaro. Kommunens nämnder arbetar aktivt med hälsofrämjande insatser för att förebygga sjukdomar. En del i det arbetet är att försöka få medarbetarna fysiskt aktiva. För att uppmuntra till fysisk aktivitet erbjuder kommunen alla medarbetare kostnadsfri träning på ett flertal träningsanläggningar. Dessutom har samtliga medarbetare möjlighet att träna en timme i veckan på arbetstid. Vissa förvaltningar har också utbildat hälsoinspiratörer som ska inspirera medarbetarna till fysisk aktivitet. Under 2010 var andelen långtidsfriska 64%, det är i nivå med 2009. En förklaring till att frisktalet inte ökar är att över 80% av kommunens anställda arbetar inom vård, skola och barnomsorg, där de har nära kontakt med många människor. Det innebär att risken är stor för anställda inom dessa yrkesgrupper att drabbas av de årliga virussjukdomarna. Totalt nämnderna Vad gäller perspektivet attraktiv arbetsgivare för nämnderna består betyget av fyra delar; ledarskap, som mäts med andel anställda som haft utvecklingssamtal, ledarskapsindex, som mäts utifrån svar från den årliga medarbetarenkäten, jämställdhet, där heltidsanställda samt fördelning män/kvinnor mäts, frisktal bestående av sjukfrånvaro samt långtidsfriska och nöjd medarbetarindex (NMI), som mäts utifrån svar från den årliga medarbetarenkäten. Totalbetyget för nämnderna för attraktiv arbetsgivare är en 4:a i utfall 2010, vilket är i nivå med utfall 2009. förvaltningsberättelse 7

Högst andel utvecklingssamtal har barn- och utbildningsnämnden samt plan- och miljönämnden med 95% respektive 94% och betyg 5. Inga nämnder har nått kommunens övergripande mål att 98% av de anställda ska ha haft utvecklingssamtal under 2010. Nämnden för teknik och service, omsorgsnämnden och kommunledningskontoret har under 90% utförda utvecklingssamtal medan övriga nämnder ligger på över 90%. Delbetyget för nämnderna totalt för andel utvecklingssamtal är 4, vilket är i nivå med utfall 2009. Nytt för 2010 är att ledarskapsindex betygsätts. Resultatet av medarbetarenkäten för 2010 gav ett ledarskapsindex på 4,3 där skalan är 5-gradig. Alla nämnder har betyget 5 utom räddningstjänsten, humanistiska nämnden och plan- och miljönämnden som har betyget 4. Delbetyget för nämnderna totalt för ledarskapsindex är 5. Trots att omsorgsnämnden lyckas öka andelen heltider med 5 procentenheter ligger andelen i intervallet för betyget 1, vilket är samma betyg som i utfall 2009. Övriga nämnder har liksom i fjol betyget 5. Delbetyget för nämnderna totalt för andelen heltider är liksom i fjol betyget 3. Omsorgsnämnden har den mest ojämna könsfördelningen och får med 9% män och 91% kvinnor betyget 1. Betyget är detsamma som utfall 2009. Räddningstjänsten har också en ojämn könsfördelning men där är andelen kvinnor låg, knappt 14%. Nämnden för teknik och service har den mest jämna könsfördelningen med 54% män och 46% kvinnor, vilket ger betyget 5. Med 17% män och 83% kvinnor får nämnderna totalt delbetyget 3 för andel män/kvinnor. Det är i nivå med utfall 2009. Den totala sjukfrånvaron inom omsorgsnämnden är 6,1% av den överenskomna arbetstiden, det är en ökning med 1 procentenhet jäm- fört med utfall 2010. Omsorgsnämndens betyg för sjukfrånvaron är 4, det är en försämring jämfört med utfall 2009, då betyget var 5. Övriga nämnder har högsta betyg och delbetyget för nämnderna totalt för andelen sjukfrånvaro är liksom i fjol betyget 5. Den största andelen långtidsfriska finns inom räddningstjänsten som har betyget 5 och den lägsta finns inom omsorgsnämnden som har betyget 1. Kommunledningskontoret och kultur- och fritidsnämnden har ökat betyget från 4 till 5. Barn- och utbildningsnämnden och nämnden för teknik och service har ökat betyget från 3 till 4. Övriga nämnder har oförändrat betyg jämfört med föregående år. Delbetyget för nämnderna totalt för andelen långtidsfriska är liksom i fjol betyget 2. Eftersom andelen anställda i omsorgsnämnden är närmare 50% av det totala antalet anställda drar omsorgsnämndens låga betyg ner totalbetyget. Resultatet av medarbetarenkäten för 2010 gav ett NMI på 4,22 där NMI-skalan är 5-gradig. Det är ett glädjande resultat som visar att medarbetarna är nöjda. Alla nämnder har ett NMI på omkring 4,2 och högre, utom räddningstjänsten som ligger på knappt 3,9. Barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har höjt betyget och har nu tillsammans med kommunledningskontoret betyget 5. Räddningstjänsten har höjt betyget från 3 till 4. Övriga nämnder har betyget 4 och det är i nivå med föregående år. Delbetyget för nämnderna totalt för NMI är liksom i fjol 4. Ekonomi i balans (Betyg 3 - Godkänt) För perspektivet ekonomi i balans vägs betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges finansiella mål (vikt 40%) ihop med totalbetyget för nämndernas ekonomi (vikt 30%) samt betyg för ekonomiska nyck- 8 förvaltningsberättelse

eltal utifrån jämförelser med Sveriges kommuner (vikt 30%). Betyget totalt för perspektivet ligger oförändrat gentemot föregående år på 3, men det är en viss försämring både av nämndernas ekonomi och i jämförelsen med Sveriges kommuner. Uppföljning kommunfullmäktigemål 10. Under mandatperioden ska resultatet före extraordinära poster årligen uppgå till 1 2% av skatteintäkter och statsbidrag Betyg: 4 Målet uppnås Resultatet för 2010 uppgår till +74 Mkr, vilket motsvarar +2,9% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet är betydligt bättre jämfört med budgeten på +25 Mkr, motsvarande +1,0%. Resultatet för hela mandatperioden uppgår till +192 Mkr, vilket motsvarar +2,0% av skatteintäkter och statsbidrag. resultat i % av skatter och statsbidrag 22,4 Mkr av tidigare års samlade överskott. Betyget i perspektivet ekonomi i balans totalt för nämnderna uppgår 2010 till 2,9, vilket är sämre än 2009 års betyg på 3,3. Försämringen mellan åren finns i delbetyget nämndsresultat med anledning av att totalt nämndsresultat är negativt. Alla nämnder visar upp betyg 3 förutom nämnden för teknik och service som har betyg 2. Nämndernas betyg är viktade utifrån andel av totala skattemedel och därmed får betygen för barn- och utbildningsnämnden samt omsorgsnämnden störst genomslag i totalbetyget. Omsorgsnämnden har precis som föregående år betyg 3, medan barn- och utbildningsnämnden har försämrat sitt betyg från 4 till 3. Förklaringen till försämringen för barn- och utbildningsnämnden är det negativa nämndsresultatet, som dock var budgeterat. Ytterligare nämnder som har försämrat sitt betyg är kultur- och fritidsnämnden från 4 till 3 samt nämnden för teknik och service, som har en klar försämring från 4 till 2. Också här är det negativa nämndsresultatet förklaringen till försämringen. Humanistiska nämnden är den enda nämnd som har en förbättring mellan 2009 och 2010 och från att ha haft betyg 1 ligger nu betyget på 3. Anledningen till förbättringen är både ett positivt nämndsresultat och en liten budgetavvikelse. Övriga nämnder har oförändrade betyg. Jämförelser med Sveriges kommuner Ekonomisk jämförelse med Sveriges kommuner har gjorts genom att välja ut 10 stycken viktiga ekonomiska nyckeltal och därefter rangordna kommunerna utifrån resultatet på respektive nyckeltal. Kommunplaceringen i respektive nyckeltal ger därefter ett betyg. Denna jämförelse uppdateras en gång per år, eftersom det endast är efter statistikinsamling av årsbokslutet övriga kommuners nyckeltal kan erhållas och därmed också kommunplaceringar. Jämförelsen med andra kommuner redovisar nyckeltal från bokslut 2009 utifrån SCB:s Vad kostar verksamheten i din kommun 2009. 11. Skattefinansierade investeringar ska för mandatperioden inte överstiga 500 Mkr Betyg: 4 Målet uppnås Under perioden 2007-2010 uppgår de skattefinansierade investeringarna till 499 Mkr, vilket innebär att målet uppnås under mandatperioden. Av totalt 154 Mkr i investeringar 2010 avser 130 Mkr skattefinansierad verksamhet. Långfristiga skulder Pensions/ borgensåtaganden skattefinansierade investeringar Soliditet koncern Skattesats kommun och landsting Skattesats kommun just med skatteväxling Totalt nämnderna Vad gäller perspektivet ekonomi i balans för nämnderna består betyget av tre delar; nämndsresultat (vikt 60%), budgetavvikelse (vikt 30%) och nämndens totala medel (vikt 10%). Totalt visar nämnderna ett resultat på -9,2 Mkr, vilket är 13,2 Mkr bättre än de budgeterade -22,4 Mkr som innebär att nämnderna inför 2010 fick tillåtelse att ianspråkta totalt Genomsnittsbetyget för Örnsköldsvik 2009 är 2,7 (3,0 föregående år) d v s något sämre än riksgenomsnittet (placering 187 av 290 kommuner jämfört med placering 141 föregående år). Jämfört med föregående år har betygen förbättrats avseende både skattesats inklusive landstingsskatt samt kommunens soliditet, där Örnsköldsvik har betyget 5, d v s är bland de 50 kommuner som har den högsta soliditeten i riket. Tre av betygen har försämrats sedan föregående år; verksamhetens nettokostnad, kommunens resultat före extraordinära poster samt koncernens genomsnittsresultat räknat på de tre senaste åren. När det gäller det sistnämnda samt för pensions- och borgensåtaganden har kommunen betyget 1, d v s Örnsköldsvik är bland de 50 kommuner som har de svagaste siffrorna i riket. Också resultatet före extraordinära kostnader för kommunen, koncernens soliditet samt verksamhetens nettokostnad kan räknas som svagheter. De styrkor kommunen har är låga långfristiga skulder, stark soliditet för kommunen samt låg skattesats kommunen exklusive landsting och skatteväxlingar. I övriga förvaltningsberättelse 9

delar ligger kommunen på genomsnittsbetyget 3. Genomsnittsbetyget för länet har försämrats till 1,8 (2,1 föregående år) och är klart under riksgenomsnittet. Finansiell analys BNP-tillväxt, sysselsättning, löneutveckling, inflation samt befolkningsutveckling är exempel på faktorer som har stor påverkan på en kommuns ekonomi. De senaste årens händelser är en påminnelse om hur utsatta svenska kommuner är för det som sker internationellt. Kollapsen på de finansiella marknaderna hösten 2008, främst i samband med den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers fall, innebar ett tvärstopp i tillväxten av den globala ekonomin. Detta i sin tur slog hårt på den svenska exporten och därmed indirekt även på investeringarna i näringslivet. Aldrig tidigare i modern tid, åtminstone sedan den stora depressionen på 1930-talet, har den ekonomiska aktiviteten rasat så snabbt och så djupt som under slutet av 2008 till början av 2009, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Fallet i ekonomin blev betydligt mer omfattande än de allra flesta hade räknat med, men lyckligtvis blev även återhämtningen betydligt snabbare än många hade räknat med. Redan under slutet av 2009 vände många ekonomier uppåt och återhämtningen har fortsatt under hela 2010. Återhämtningen inom hela världsekonomin är dock väldigt splittrad. Starkast tillväxt återfinns inom länder som Kina, Indien och Brasilien, vilka kommer att ha ett betydande inflytande i den globala återhämtningen även kommande år. Däremot går återhämtningen trögare inom framför allt USA, som traditionellt har varit loket i världsekonomin, samt i många europeiska länder med undantag för Tyskland och de nordiska länderna. Den svenska ekonomin har under denna period växt snabbt, betydligt snabbare än många andra OECDländer. Eftersom Europa är Sveriges viktigaste handelspartner har inte och kommer inte exporten bli en lika stark motor som under tidigare uppgångar. I stället är det den inhemska efterfrågan, både den privata och den offentliga, som varit och kommer att vara en viktig faktor i återhämtningen. Enligt SKL har svensk BNP under 2010 återhämtat hela fallet och befinner sig nu i nivå med utgångsläget. Bedömningen, enligt Konjunkturinstitutet (KI), är att svenska BNP ökar med hela 5,6% under 2010 för att öka med 3,8% 2011, att jämföra med fallet på -5,3% 2009. Enligt KI förklaras uppgången i svensk ekonomi framför allt av en stigande efterfrågan som leder till ökad produktion och ökad sysselsättning, vilket i sin tur ökar efterfrågan ytterligare. Den snabba återhämtningen har även medfört att arbetsmarknaden har utvecklats mindre svagt än befarat. Sedan vändningen hösten 2009 har sysselsättningen, enligt SKL, återhämtat mer än halva fallet och arbetslösheten har minskat från 9 till 8%. Eftersom sysselsättningen är nyckeln till skatteunderlaget är det i huvudsak den snabba förbättringen på arbetsmarknaden samt ljusnande utsikter för kommande år som förklarar de förbättrade skatteunderlagsprognoserna under året jämfört med vad som antogs i budgeten. Vad gäller den öppna arbetslösheten i Örnsköldsviks kommun, i % av befolkningen 16 64 år, uppgick den vid årsskiftet till 4,6%, vilket motsvarar ca 1 500 personer. I riket och länet uppgick motsvarande siffror till 3,6% respektive 4,7%. Det svaga arbetsmarknadsläget har bidragit till att påtagligt dämpa löneutvecklingen, vilket tillsammans med lägre prisökningar har hållit tillbaka tillväxttakten. De löneavtal som slöts inom offentliga sektorn under 2010 innebar, enligt SKL, avtalade löneökningar på 1,7% per år, vilket är ett resultat av den höga arbetslösheten som i stor grad påverkade förutsättningarna för avtalsrörelsen. I takt med att arbetsmarknaden förbättras och arbetslösheten minskar mot sin jämviktsnivå kommer löneavtalen nå en högre nivå framöver. KI bedömer att inflationen, ökningen av den allmänna prisnivån, i termer av konsumentprisindex (KPI) uppgår till 1,3% för 2010, vilket kan jämföras med målet för penningpolitiken som är att begränsa inflationen till 2% årligen. Inflationen bedöms uppgå till 2,2% 2011. Under 2010 ökade Sveriges befolkning med nära 75 000 personer till 9,4 miljoner invånare. Bidragande orsaker till befolkningsökningen var de många födslarna samt att invandringen även under 2010 fortsatte att öka, dock i minskad takt jämfört med fjolåret. Efter några år med befolkningsökning har kommunens befolkning minskat både under 2009 och 2010. Vid årsskiftet 2010 uppgick antalet Örnsköldsviksbor till 55 073 personer, vilket är en minskning med 55 personer jämfört med 2009-12-31. Precis som under fjolåret var det fler som flyttade från kommunen jämfört med antalet inflyttade. Totalt var det 1 642 personer som flyttade till kommunen, men trots detta resulterade det i ett negativt flyttnetto med 30 personer. Även födelsenettot var negativt då antalet avlidna översteg antalet födda. För att ytterligare bedöma om kommunen har en god ekonomisk hushållning består kommande avsnitt i förvaltningsberättelsen av en djupgående finansiell analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi under 2010 baserad på den s k RK-modellen och den bygger på följande aspekter: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året samt över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? 10 förvaltningsberättelse

Resultat och kapacitet Årets resultat Resultatet för 2010 uppgår till +74 Mkr, vilket motsvarar +2,9% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet når det mål på 1-2% årligen som kommunfullmäktige eftersträvar för att upprätthålla en balanserad och stark ekonomi över tiden. Kommunen har under de senaste fem åren haft positiva resultat, som legat mellan 1,2% till 2,9% av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt har dock kommunen under de senaste åren, med undantag från 2008, haft ett något svagare resultat. Även resultatet 2010 förväntas bli svagare än riket i snitt. resultatutveckling Enligt kommunallagen ska kommunens ekonomi planeras och styras mot ett resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna såväl i budgeten som i bokslutet. Eventuella underskott i bokslutet ska inarbetas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige har att besluta om. Genom planering och styrning för att nå balans i ekonomin säkras det egna kapitalet över tiden. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av mark och fastigheter inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Realisationsvinsterna uppgår för kommunen till 12 Mkr 2010, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +62 Mkr. Eftersom det inte finns några negativa resultat sedan tidigare år att återställa infrias balanskravet. Jämfört med resultatet 2009 innebär årets resultat en förbättring med 44 Mkr. Resultatförbättringen förklaras av att nettokostnaden inte har följt samma utveckling som skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 4,3% medan nettokostnaden har ökat med endast 2,5%. Den höga utvecklingen på intäktssidan förklaras i huvudsak av det tillfälliga konjunkturstödet och av ytterligare förstärkning av statsbidragen. Nettokostnaden uppgår till 98,4% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar på att den löpande verksamheten bidrar med ett positivt resultat. I resultatet 2010 ingår jämförelsestörande poster som tillsammans har påverkat resultatet negativt med totalt 9 Mkr, i huvudsak är det en engångskostnad i samband med utträde av avtalet med landstinget gällande naturbruksgymnasium. För att förena ekonomisk verklighet med god personalpolitik antog kommunfullmäktige under 2009 en handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal, vilket medförde engångskostnader på totalt 12 Mkr under fjolåret. Kommunen har under året fortsatt att jobba med användandet av handlingsplanen, men omfattningen är betydligt mindre i år, totalt uppgår kostnaderna till knappa 2 Mkr. Fjolårets resultat innehöll även en utdelning från SKL med 3 Mkr, se not 8. Inför 2010 har nämnderna utöver löne- och prisökningar erhållit ökade skattemedel med 27 Mkr, innehållande bland annat en satsning för att motverka ungdomsarbetslösheten med 6,5 Mkr och tillskott till nämnden för teknik och service utifrån tidigare beslut gällande hyra av resecentra samt investeringar kring Botniabanan samt i jobb och framtidstro med sammanlagt 10 Mkr. Samtidigt lades även besparingar ut på nämnderna i motsvarande omfattning. Därefter har stora kostnadsökningar och politiska prioriteringar medfört skattemedelstillskott under året med totalt 23 Mkr, främst avseende ökade kostnader för försörjningsstöd och trafikfördyringar samt satsningen på ungas chanser. I samband med att kommunfullmäktige i mars behandlade bokslutet för 2009 justerades även resultatmålet totalt för nämnderna med -13,5 Mkr. De nämnder som hade önskemål om att förbruka en del av sitt tidigare överskott fick det beviljat. Därefter har kommunfullmäktige under året förändrat resultatmålet för nämnden för teknik och service samt omsorgsnämnden med -3,0 Mkr respektive -3,9 Mkr. Tilläggsanslag och förändrade resultatmål förklarar en ökning av nettokostnaden med 1,7% jämfört med 2009. Nämndernas resultat 2010 uppgår till -9,2 Mkr, vilket innebär att nämndernas totala medel har minskat till +33,2 Mkr vid årets slut. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas övereller underskott mot budget överförs till kommande år. Vid utgången av 2010 redovisar alla nämnder utom humanistiska nämnden ackumulerade överskott i sina totala medel. De största ackumulerade överskotten återfinns inom kommunstyrelsen samt nämnden för teknik och service, +14,3 Mkr respektive +16,4 Mkr. KS/Kommunledningskontoret redovisar ett nämndsresultat på +2,5 Mkr, vilket är 1,6 Mkr bättre jämfört med resultatet 2009. Jämfört med budgeterat -3,0 Mkr är resultatet en förbättring med 5,5 Mkr. Förvaltningen har i budgeten fått tillåtelse att förbruka en del av sitt överskott för att påbörja arbetet med byte av IT-plattform. Förbättringen jämfört med budget förklaras till största del av att vissa projekt inom tillväxtavdelningen inte har startat upp i planerad omfattning samt av lägre personalkostnader, framför allt för personer med nystartsjobb, där det har anställts många personer, men där ett flertal har slutat tidigare p g a att de gått över till ett reguljärt jobb eller börjat studera. Verksamheten arbetsmarknadsåtgärder har dessutom under året tilldelats 5 Mkr i skattemedel för en extra satsning mot unga chanser i arbetslivet, varav 2,5 Mkr av dessa beslutades under november månad och har därför inte förbrukats. Trafikenheten har under året nämndsresultat balanskravet Mkr 2010 Årets resultat enligt resultaträkningen... +74 Samtliga realisationsvinster... -12 Balanskravsresultat... +62 Inga undantag eller synnerliga skäl anses föreligga. Barn/utbildning Omsorg Totalt förvaltningsberättelse 11

erhållit ett tilläggsanslag med 3,8 Mkr för att täcka trafikfördyringar jämfört med budgeterat. Resultatet innebär att de totala medlen ökar till +13,5 Mkr vid årets slut. KS/Räddningstjänstens resultat uppgår till +0,5 Mkr jämfört med +0,2 Mkr 2009. Jämfört med det fastställda nollresultatet i budgeten är resultatet 2010 en förbättring, vilket främst förklaras av lägre personalkostnader samt av ökade intäkter från extern utbildning och den kommunala alarmeringscentralen. Intäktsökningen har även kunnat motverka ökade kostnader för reparation och underhåll av fordonsparken. Totala medel uppgår vid utgången av året till +0,8 Mkr. Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2010 uppgår till -4,1 Mkr, vilket är ett resultat i nivå med budget. Resultatet är dock en försämring jämfört med fjolårets resultat på +2,5 Mkr. Nämnden har i budgeten fått tillåtelse att förbruka en del av sitt överskott till utveckling inom informations- och kommunikationsteknik. Av dessa 4,0 Mkr har 3,2 Mkr förbrukats under året. Skolområdena redovisar totalt ett budgetunderskott på 4 Mkr, varav grundskolan det största. Grundskolan är den verksamhet som de senaste åren haft svårast att hålla budget. Ett vikande elevunderlag ger en striktare budget samtidigt som kostnadskrävande undervisning för flyktingelever och elever med speciella behov tenderar att öka. Den 1 september 2009 valde dock 36 personer över 62 år att anta erbjudandet enligt handlingsplanen om att avsluta sin anställning tidigare, vilket har sänkt personalkostnaderna med i storleksordningen 14 Mkr årligen framöver. Skolområdenas underskott vägs upp med ett motsvarande budgetöverskott inom nämndens centrala delar, vilket framför allt förklaras av lägre personalkostnader samt av att budgeterade medel som var avsatta för uppstart av nya friskolor och ökade kostnader för interkommunala ersättningar inte har förbrukats. I årets resultat ingår även en engångskostnad på nära 7 Mkr för avslut av samarbetsavtalet med landstinget avseende naturbruksgymnasierna. Resultatet innebär att barn- och utbildningsnämndens utgående totala medel minskar till +3,6 Mkr vid slutet av året. Omsorgsnämnden redovisar ett resultat på -5,7 Mkr, vilket är en förbättring jämfört med ett budgeterat resultat på -7,4 Mkr. Jämfört med resultatet 2009 är det en förbättring med drygt 4 Mkr. Kommun- fullmäktige beslutade i augusti att förändra resultatmålet från -3,5 Mkr till -7,4 Mkr utifrån omsorgsnämndens äskande om att få ianspråkta tidigare års överskott för att balansera upp ökade kostnader som tillkommit samt för att pågående/planerade besparingsåtgärder inte bedömdes ge full effekt förrän 2011. Budgetöverskottet återfinns främst inom avdelningen ordinärt boende, vilket dels förklaras av minskad vårdtyngd och dels av effekter av ett fortsatt aktivt arbete med att fördela resurser utifrån aktuell vårdtyngd. Även kostnaderna för fortbildning blev lägre än budgeterat i och med att det mesta av årets kompetensutveckling har finansierats av statliga stimulansmedel. Under året har arbetet med att renodla personalens sysselsättningsgrad till 75% och 100% fortsatt, vilket har medfört en ökning av antalet heltider. Resultatet innebär att omsorgsnämndens totala medel har minskat till +12,1 Mkr vid årets slut. Resultatet för humanistiska nämnden uppgår 2010 till +1,2 Mkr jämfört med ett budgeterat inarbetningskrav på +1,5 Mkr. Resultatet är en förbättring jämfört med 2009 då resultatet uppgick till -4,7 Mkr. Under året har nämnden erhållit tilläggsanslag med 5,5 Mkr för kostnadsökningar jämfört med budgeterat inom framför allt försörjningsstöd. Kostnaderna ökade dock inte lika mycket som befarat, vilket medför ett budgetöverskott inom försörjningsstöd med 1 Mkr. Jämfört med kostnaderna 2009 är det dock en ökning med drygt 2% och totalt uppgår kostnaderna för försörjningsstöd till 41 Mkr. Kostnadsökningen förklaras både av att antalet hushåll som beviljats bistånd har ökat och att fler är i behov av stöd under längre period. Däremot redovisas ett stort underskott inom institutions- och familjehemsplaceringar samt kontaktfamiljer/-personer, drygt -6 Mkr. Förutom att antalet placeringar har ökat har även placeringar med en komplex problematik ökat. Förstärkningar på personalsidan inom framför allt sociala utredningsenheten medför att även budgeten för personalkostnader har överskridits. Det totala underskottet begränsas dock i och med att övriga verksamheter redovisar överskott, varav vuxenutbildningen det största. Det ingående totala underskottet för humanistiska nämnden har i och med årets nämndsresultat minskat till -14,7 Mkr vid årets utgång. 12 förvaltningsberättelse

Kultur- och fritidsnämndens resultat uppgår till -1,1 Mkr, vilket är 0,3 Mkr sämre än budgeterat och 1,3 Mkr sämre än 2009. Nämnden har fått tillåtelse i budgeten att förbruka en del av sitt överskott till att reglera driftskostnaderna på Paradisbadet under 2009 mot nämnden för teknik och service. Försämringen jämfört med budget förklaras till största del av underskottet på -0,5 Mkr avseende utställningen Andy Warhol, vilket beror på ökade transportkostnader samt återställningskostnader som inte var budgeterade. Nämnden har dessutom belastats med en del avskrivningskostnader kopplade till osäkra kundfordringar. Paradisbadet redovisar ett budgetunderskott på -0,1 Mkr, med anledning av ökade energikostnader. Centrala delar redovisar dock budgetöverskott, vilket begränsar det totala underskottet. Årets resultat innebär att nämndens totala överskott minskar för att vid utgången av året uppgå till +0,4 Mkr. Resultatet 2010 för nämnden för teknik och service uppgår till -2,2 Mkr, jämfört med ett budgeterat resultat på -8,3 Mkr. Resultatet 2009 uppgick till +11,9 Mkr. Nämnden har i budgeten fått tillåtelse att förbruka en del av sitt överskott till att bl a färdigställa flertalet upprustningsprojekt som påbörjades under 2009 samt till underhållsåtgärder på skadade gator och vägar. Förbättringen jämfört med budgeterat förklaras dels av att dessa projekt inte har fullgjorts fullt ut och dels av lägre personalkostnader, främst med anledning av att vakanta tjänster enligt gällande direktiv inte har återbesatts. Nämnden har dessutom under året erhållit tilläggsanslag på 5 Mkr avseende rivningar varav endast 1,5 Mkr av dessa har förbrukats. Däremot redovisar verksamheten gator och vägar ett stort budgetunderskott, -8,9 Mkr. Underskottet förklaras av både ökade kostnader för vintervägunderhållet med anledning av en snörik vinter som medfört fler snöröjningsturer och mer snöbortforsling samt ökade kostnader för barmarksunderhållet. Många år brukar barmarksunderhållet vara en regulator mot kostnaderna för vintervägsunderhållet, men 2010 har det tack vare överskott inom övrig verksamhet skett underhållsarbeten i större omfattning på kommunens vägnät. Försäljningar under året av mark och fastigheter har genererat reavinster på nära 9 Mkr mer än budgeterat, dessa har dock till största del motverkats av kostnader för reaförluster och nedskrivningar. Resultatet innebär att nämndens totala medel vid utgången av året uppgår till +16,4 Mkr, varav 7,3 Mkr avser mark och exploatering. Även plan- och miljönämnden redovisar en förbättring jämfört med budget, -0,2 Mkr jämfört med -0,4 Mkr i budget. Resultatet är dock en försämring jämfört med fjolårets resultat på +0,2 Mkr. Nämnden har inför 2010 fått tillåtelse att förbruka en del av sitt överskott för att under året genomföra skanning av lantmäteriakterna. Resultatförbättringen gentemot budget förklaras i huvudsak av ökade intäkter inom både miljö och fastighetsbildning, där en stor del har sitt samband med Botniabanans slutskede. Bygglovs- och planintäkterna har dock inte uppnått budgeterad nivå med anledning av konjunkturen och oron på arbetsmarknaden. Bostadsanpassningsåtgärder redovisar ett budgetunderskott på -0,8 Mkr främst med anledning av att det under hösten inkom flera kostnadskrävande ärenden. Kostnaderna uppgick totalt till 13 Mkr, vilket dock är i nivå med 2009. Nämndens totala medel uppgår till +1,1 Mkr vid årets utgång. Samtliga nämndsresultat samt totala medel redovisas samlat under rubriken Verksamhetens nettokostnad 2010 och under respektive nämnd, där även kommentarer ges till dessa uppgifter. Kommunkoncernens resultat uppgår 2010 till -63 Mkr, vilket är en förbättring jämfört med resultatet 2009, -141 Mkr. I resultatet 2010 ingår resultatandel från intressebolaget Norrlands Etanolkraft AB (Nekab) med -139 Mkr jämfört med en resultatandel på -102 Mkr 2009. Exklusive resultatandelen redovisar koncernen ett resultat 2010 på +76 Mkr, vilket är en förbättring med 115 Mkr jämfört med fjolåret. Förbättringen jämfört med fjolåret, exklusive gällande resultatandelen från intressebolaget, förklaras både av ett bättre resultat inom kommunen och inom bolagskoncernen. årets resultat kommunkoncernen Styrelsen i Övik Energi AB har konstaterat att Norrlands Etanolkraft AB och Sekab Biofuel Industries AB med underkoncern ej färdigställt årsredovisningar gällande räkenskapsåret 2010, främst beroende på försenad rapportering från SEKABs polska bolag Bioagra S.A. Bioagra S.A. har på grund av det svaga resultatet för 2010 inte lyckats uppfylla bankernas ursprungliga villkor för sin finansiering. Förhandlingar pågår därför för närvarande med Bioagras banker. Styrelsen för Övik Energi gör bedömningen att eventuellt tillkommande påverkan på resultat och ställning, som kan bli resultatet av färdigställda årsredovisningar eller resultat av förhandlingar med banker, inte väsentligen bör kunna förändra storleken på årets resultatandel i intressebolag, -139 Mkr, eller värdet av moderbolagets andel i Nekab. De kommunala bolagen redovisar följande resultat efter finansiella poster: Rodret i Örnsköldsvik AB, som ägs av Örnsköldsviks kommun, är moderbolag till de helägda dotterbolagen Övik Energi AB, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, AB Övikshem samt Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Rodretkoncernens bolag är engagerade i många frågor för tillväxt och utveckling av Örnsköldsvik och har i sitt uppdrag att på affärsmässiga grunder skapa samhällsnytta. Under 2010 har dock ett större inslag av konsolidering och optimering av verksamheterna skett. Bolagen har ägardirektiv som anger motiv, vision, affärsidé, inriktning, ekonomiska mål och riktlinjer för bolagen och dess verksamhet. Rodretkoncernen växer kontinuerligt och per 2010-12-31 ingår totalt 17 bolag i koncernen, därtill tillkommer Örnsköldsvik Airport AB i början av 2011. Rodretkoncernens omsättning under 2010 uppgår till 1 361 Mkr, vilket är en ökning med 174 Mkr jämfört med föregående år. För det gångna året redovisar Rodretkoncernen exkl resultatandel i intressebolaget Norrlands Etanolkraft AB (Nekab) ett negativt resultat efter finansiella poster på -8,0 Mkr, vilket är 72,5 Mkr bättre än föregående år men 15,2 Mkr lägre än budget. Fjolårets resultat präglades huvudsakligen av Övik Energi AB:s försenade uppstart av turbinen i Hörneborgsverket som ledde till stort bortfall av elproduktion samtidigt som elpriserna var låga p g a den rådande lågkonjunkturen. I 2010 års resultat ingår koncernmässiga avskrivningar med 53,4 Mkr (16,3 Mkr), vilket är 24,1 Mkr högre än de budgeterade 29,3 Mkr. I övrigt härleds de största budgetavvikelserna till ökade intäkter till följd av fastighetsförsäljning hos AB Övikshem, Övik Energi AB:s ökade försäljning av fjärrvärme samt resultatförbättring gällande eldistribution. Dessa effekter reduceras dock av minskade intäkter för hushålls- och verksamhetsavfall hos Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB samt minskade hyresintäkter p g a vakanser i fastigheten Kronan för Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB. Vid Tertialuppföljning september så prognostiserades ett resultat på 11,2 Mkr bättre än budget. Största förändringen mellan prognosen och utfallet förklaras av att AB Övikshem gjort en nedskrivning på 6 Mkr samt att Övik Energi AB övergått till en linjär koncernmässig avskrivningsmetod på finansiell leasingkostnad för kraftvärmeverket, vilket påverkat resultatet negativt med 20,7 Mkr. förvaltningsberättelse 13