Södermalms stadsdelsförvaltning Östra Söders försklr Sida 1 (14) 2016-01-01 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter flickr sm pjkar ch avsett etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari 2015. Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen
Sida 2 (14) Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn
Sida 3 (14) diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets upplevelse. Försklan ska alltid utreda m barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan m kränkande behandling men däremt snarast fråga m bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Genmfördes de åtgärder sm föreslgs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? Försklans utvärdering beskrivs här: Likabehandlingsgruppen har haft möte löpande under året. Vi upplever att planen behöver bli ett levande dkument i vår verksamhet ch tar med ss detta sm ett mål i årets plan. Kartläggningen av barnens trivsel visar att vi inmhus fördelar ss i lkalerna men inte lika mycket utmhus. På gården finns inga tydliga gränser ch det är svårt med överblick. Vilket i sin tur skapar större utrymme för knflikter ch kränkning. Diskutera: Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling?
Sida 4 (14) Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm är annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. Försklans främjande arbete beskrivs här: Alla barns ska bemötas ch behandlas lika avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Frtbildningsinsatser så sm Nätverksmöten kring nrmkritiskt tänkande, TAKK ( Tecken sm alternativ ch kmpletterande kmmunikatin), diskussiner på APT, AGM ch PU 1 Knkreta åtgärder: kön I det främjande arbetet kmmer vi förutm att göra medvetna val kring miljö ch material ckså mer medvetet använda sånger ch berättelser samt bservera pedaggers bemötande av pjkar ch flickr. Metder: Vi går frtlöpande igenm sånger, ramsr, musik för att se m de ger uttryck för könssteretypa mönster. När det finns sådana mönster kan vi kasta m rller ch på så sätt utmana nrmen. I traditinella sånger har vi valt att ha kvar han ch hn. Vi väljer medvetet ut nrmkritiska böcker ch sagr när vi lånar på bibliteket, till exempel Prinsen ch pjken samt Kalle med klänning. Vi för regelbundna diskussiner m användandet av ett könsneutralt språkbruk. Knkreta åtgärder: etnisk tillhörighet. Med hjälp av inventering av våra böcker ch miljön har vi sett att det flesta representatiner av människr sm finns i verksamheten i bilder ch böcker följer den etniska nrmen vit ch svensk. Vi vill måna m att 1 APT Arbetsplatsträff, AGM Arbetsgruppsmöte ch PU Pedaggisk Utvecklinsgrupp
Sida 5 (14) många lika människr ch livsstilar synliggörs i försklan. Metder: Vi väljer aktivt böcker ch berättelser sm berättar m andra kulturer än den svenska (t.ex. när vi lånar på bibliteket). Vi har läsmbud sm går på regelbundna möten kring rätt böcker för försklebarn. Knkreta åtgärder: religin eller annan trsuppfattning Traditiner ch festligheter i försklan följer den kristna ch svenska nrmen (lucia, jul, påsk, midsmmar). Metder: Vi uppmuntrar barn, föräldrar ch pedagger att berätta m de högtider de firar så att vi kan uppmärksamma dem. Knkreta åtgärder: funktinsnedsättning Alla barn ska avsett eventuella fysiska ch/eller psykiska funktinsnedsättningar kunna vara delaktiga i allt sm försklan har att erbjuda. Metder: Vi planerar prjekt ch aktiviteter så att alla kan delta ch ges lika möjligheter. Knkreta åtgärder: sexuell läggning De familjer ch levnadssätt sm ftast representeras i miljö ch material i försklan är hetersexuella kärnfamiljer. Metder: Vi väljer sagr ch berättelser sm visar lika sätt att leva både nrmativa ch nrmbrytande. Vi väljer bilder ch material sm visar representatiner av lika familjeknstellatiner ch livsstilar. Vi för diskussiner i barnens lek m att familjer ser lika ut ch utmanar deras tänkande. Knkreta åtgärder: könsöverskridande identitet Bilder ch böcker i försklan är generellt nrmativa ch man ser inte fta
Sida 6 (14) representatiner av människr eller figurer med nrmöverskridande identitet. Metder: Vi månar m att ha representatiner av lika människr, lika utseenden ch identiteter i vår miljö ch vårt material. I leken uppmuntrar vi barnen att själva välja den rll de vill ha. T.ex. flickr väljer typiska pjkrller eller en familj med två pappr etc. Knkreta åtgärder: ålder Vi har i bservatiner sett att barnen ganska fta håller sig i åldersseparata grupper. Vi pedagger delar fta upp barnen efter ålder på grund av åldersanpassade miljöer. Vi vill att alla barn ska känna att det är möjligt att leka med en kmpis avsett ålder ch skapar därför även tillfällen för det. Metder: Vi gör medvetna val vid gruppindelning av barnen så att det inte alltid blir uppdelningar efter ålder. Vi pedagger undviker att använda ålder sm värdemarkör t.ex. inte säga du sm är så str nu brde kunna. Vi strävar efter att visa på att alla kan ha lika kmpetenser ch förmågr avsett ålder.
Sida 7 (14) Kartläggning Hur har kartläggningen har gått till ch vilka slutsatser m verksamheten drar ni utifrån kartläggningen. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål nästa år? Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel. Knfliktsituatiner Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/föräldraråd RISK-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen Analys av kartläggningen I vilka situatiner känner sig barnen trygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har ni haft situatiner där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någn av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling? Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: I vår kartläggning har vi fkuserat på utevistelsen på gården. Kartläggningen har skett genm bservatiner gjrda av flera pedagger. Vi genmför regelbundna samtal sm t.ex. utvecklingssamtal med föräldrar ch Förskleråd (består av försklechef, pedagger ch föräldrar). Dessa möten har vi bland annat för att kartlägga barnens trivsel på försklan. Föräldrar har bjudits in att diskutera likabehandlingsplanen på Förskleråden. Föräldrar har ifrågasatt varför vi valt att behålla han/hn i traditinella sånger så sm luciasånger.
Sida 8 (14) Vi gör en djupanalys av Stckhlm Stads årliga föräldraenkät för att återkppla till verksamheten i förskleråden, föräldramöten ch i våra månadsbrev. I månadsbreven kan vi förtydliga hur vi bland annat jbbar för att stärka barnens trivsel på försklan. Genm analys av vår kartläggning av gården ch dess verksamhet la vi märke till att vi inte alltid arbetar efter vår likabehandlingsplan. Vi har lika förhållningssätt, arbetssätt, kunskapssyn ch barnsyn vilket speglar utevistelsen. Likabehandlingsplanen behöver bli ett levande dkument sm vi har med ss i hela verksamheten.
Sida 9 (14) Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Mål: Likabehandlingsplanen blir ett levande dkument på försklan. Arbetssätt: Frtlöpnade diskussiner på våra rdinarie mötestider. Likabehandlingsplanen ska finnas med på våra möten ch ligga till grund för att öka förståelsen ch medvetenheten m dkumentets tyngd. Våra lika förhållningssätt, arbetssätt ch kmpetens behöver synliggöras ch diskuteras för att få en större samsyn ch levande likabehandlingsplan. Uppföljning: Regelbundet på våra lika möten för att alla ska få vara delaktiga i diskussinerna. Ansvar: Huvudansvaret ligger hs Likabehandlingsgruppen men alla pedagger är ansvariga. När insatserna ska genmföras: Innan 2016 års slut Mål: Gemensamt förhållningssätt ch arbetssätt på gården. Arbetssätt: Frtlöpnade diskussiner på våra rdinarie mötestider. Vi ska dkumentera vad sm sker på gården. Vilka lekar leker barnen? Vilka aktiviteter efterfrågas? Hur kan vi stödja barnen i deras lekar på gården? Uppföljning: Regelbundet på varje APT. Ansvar:Huvudansvaret ligger hs Likabehandlingsgruppen men alla pedagger är ansvariga. När insatserna ska genmföras: Innan 2016 års slut
Sida 10 (14) Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Via dagliga samtal enskilt ch/eller i grupp, bservatiner ch utvecklingssamtal. Misstanke m kränkning tas alltid på allvar ch följs upp. Vi pedagger måste ständigt reflektera kring vårt eget förhållningssätt till barnen, både enskilt ch tillsammans med andra. Vi kan hjälpa varandra ch synliggöra vårt bemötande ch agerande i lika sammanhang. Utreda: När kränkningar förekmmer är det högsta priritet att persnalens förhållningssätt ch rganisatin genmlyses för att ge en förbättring. Så snart försklan får kännedm m att kränkningar har eller kan inträffa ska utredning sättas igång. Kränkning mellan barn 1. Vuxna genmför ett kartläggningssamtal med de inblandade för att reda ut vad sm hänt. 2. Pedaggerna kartlägger hur barngruppen ser ut, den dagliga strukturen ch hur persnalen rganiserar sig. 3. Pedaggerna tar kntakt med försklechef ch vid behv försklepsyklg eller specialpedagg (föräldrar m det är relevant) för stöd i analys- ch utvecklingsarbetet. 4. Beslut m åtgärd tas gemensamt med de berörda. 5. Uppföljningssamtal med de inblandade sker efter överenskmmen tid. Ansvariga är de sm genmfört det inledande kartläggningssamtalet. 6. Om ingen förändring sker ska ett nytt möte med försklechef, pedagger, försklepsyklg ch eventuellt föräldrar ch barn bkas. 7. Försklechefen ansvarar för att scialtjänstanmälan görs vid misstanke m att ett barn far illa eller m annan allvarlig kränkning sker. Dkumentera Punkt 1-5 dkumenteras av berörd pedagg för framtida behv av uppföljning. Punkt 6 dkumenteras av försklechef. Vuxnas kränkning av barn
Sida 11 (14) Om persnal misstänks för kränkning av ett barn ansvarar försklechefen för utredningen. 1. Försklechefen samlar infrmatin m händelsen. 2. Försklechefen ch/eller kllega genmför samtal med de inblandade. 3. Berörda föräldrar/vårdnadshavare kntaktas. Facklig representant kntaktas för den vuxne. 4. Uppföljning inm överenskmmen tid. Dkumentera Punkt 1-4 dkumenteras av försklechefen. Dkumentera/åtgärda: Dkumentera gärna på förvaltningens blankett för Dkumentatin för utredning av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på samma blankett. Följa upp på förvaltningen: Om försklan har haft en anmälan till Sklinspektinen/be skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året?
Sida 12 (14) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Annacarin Haeggman ansvarar för att likabehandlingsarbetet genmförs, att planen årligen följs upp ch en ny upprättas. Försklechef är skyldig att anmäla m barn är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för Förskleavdelningen. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att anmäla händelsen till försklechefen. Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Lagarna mfattar all persnal sm kmmer i kntakt med barn det vill säga även till exempel köks- ch städpersnal. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet Försklan beskriver hur barnen, vårdnadshavare ch persnalen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Försklan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden till att barnet utvecklas till en öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse ch till samverkan med andra, i stånd att kmma fram till egna mdömen ch prblemlösningar. Barnens delaktighet: alla människrs lika värde. rtsätta att vidareutveckla våra metder för att stödja barnen i sitt lärande av empati ch scial kmpetens. (en av metderna är Start/Stegvis) m prblem uppstår ch uppleva att de kan påverka sin situatin.
Sida 13 (14) Vårdnadshavares delaktighet: Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på varje avdelning bland föräldrainfrmatin. Regelbundet föra diskussiner med vårdnadshavare i jämställdhetsfrågr ch alla människrs lika värde. Persnals delaktighet: Sker genm återkmmande diskussiner ch reflektiner i arbetslaget. Utgår från dkumenterande exempel utifrån verksamhetens vardagsituatiner samt styrda aktiviteter.
Sida 14 (14) Kmmunikatin Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Tillsammans med barnen pratar vi m hur man blir vänner ch tillsammans för vi samtal kring barnens rättigheter ch fångar upp vilka kpplingar barnen själva gör i sin vardag på försklan. Likabehandlingsplanen presenteras på höstterminens föräldramöten ch diskuteras på försklerådet ch finns sedan tillgänglig bland föräldrainfrmatinen i varje entré ch på försklans hemsida. Ledningsgrupperna på respektive förskla, intrducerar den nyskrivna likabehandlingsplanen för övriga medarbetare. Representanter för likabehandlingsgruppen driver utvecklingen av likabehandlingsarbetet på försklans arbetsplatsträffar tillsammans med pedaggiska utvecklingsledaren sm stöd.