Malmö stads årsredovisning 2012

Malmö stads årsredovisning 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 6 Konjunkturen... 8 Kommunens ekonomi... 9 Resultat... 9 Balanskrav... 11 Finansiella mål... 12 Budgetutfall... 12 Prognossäkerhet... 15 Pensionskostnader... 15 Investeringsverksamhet... 16 Ekonomisk ställning... 19 Förväntad utveckling... 22 Medarbetarna... 23 Antal medarbetare... 23 Personalkostnader... 24 Sjukfrånvaro... 25 Personalförsörjning... 26 Mångfald... 26 Ledarskap... 26 Kommande pensionsavgångar... 26 Mål för verksamheten... 27 Kommunfullmäktiges mål... 27 Befolkningen... 53 Verksamheterna... 54 Kommunstyrelse... 54 Plan och stadsmiljö... 56 Barn och ungdom... 58 Kultur och fritid... 64 Vård och omsorg... 66 Integration och arbetsmarknad... 74 2

Områdesprogrammen... 76 Kommunala entreprenader... 76 Kommunens bolag... 78 Omsättning och resultat... 78 Ekonomiska mellanhavanden inom kommunkoncernen... 78 Utvecklingen i de större bolagen... 80 Finansiella rapporter. 86 Resultaträkning.86 Balansräkning...87 Finansieringsanalys.88 Redovisningsprinciper.89 Noter.. 95 Finansiella instrument 114 3

SAMMANFATTNING Ekonomi Resultatet för 2012 uppgick till 193 Mkr jämfört med 492 föregående år. Verksamhetens nettokostnader ökade snabbare än intäkterna från skatter och generella bidrag. Jämfört med det budgeterade resultatet -260 Mkr blev utfallet 453 Mkr bättre. Av budgetavvikelsen var +296 Mkr hänförligt till verksamheterna medan +157 Mkr avsåg skatter, generella bidrag och finansnetto. Av verksamhetens överskott berodde 182 Mkr på realisationsvinster från fastigheter och vinster i exploateringsverksamheten. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Resultatet för år 2012, justerat enligt kommunallagens krav, visar att kommunen överträffar kravet på ekonomisk balans med 186 Mkr. De ekonomiska resultaten under de senaste åren visar att kommunen med god marginal uppfyller de fastställda målen för en god ekonomisk utveckling. Årets investeringar uppgick till 1 844 Mkr vilket var cirka 300 Mkr högre än under föregående år. Investeringsvolymen de senaste fem åren mätt som andel av kostnaderna uppgick till 10 %. Investeringsverksamheten finansierades under 2012 till 38 % av skattemedel. Försäljningar av främst exploateringsfastigheter bidrog med 18 % och resterande 44 % fick finansieras genom minskade finansiella nettotillgångar. Verksamhet En genomgripande översyn av Malmö stads skolorganisation har gjorts under året. Utgångspunkten har varit att förbättra möjligheten att leda och styra verksamheten. Översynen ledde till att kommunfullmäktige under hösten beslutade om en ny organisation för skolan. Inom barn- och ungdomsområdet har ett stort antal utvecklingsinsatser pågått under året på såväl enhetsnivå som förvaltnings- och kommunövergripande nivå. Förskoleutbyggnaden fortsatte under 2012. Antalet barn i förskola ökade med 1 100. Trots kraftig ökning av antalet barn i befolkningen har förskolan kunnat erbjuda plats inom lagstadgad tid. Behovstäckningen var 98,8 % under året. Nettokostnaderna i förskolan har ökat med drygt 11 % jämfört med föregående år. Antalet elever i grundskola var 600 fler än föregående år. Efterfrågan på fritidshem har fortsatt att öka. År 2012 ökade antalet barn i fritidshemmen med 700 jämfört med föregående år 4

Betygsutfallet för årskurs 9 har de senaste åren förbättrats något, våren 2012 hade 62,7 % av eleverna nått godkändnivå i samtliga ämnen. Det är en förbättring med 1,3 procentenheter sedan föregående år. På nationella och specialutformade program inom Malmö stads kommunala gymnasieskolor har andelen elever med slutbetyg ökat med 2,2 procentenheter till drygt 88 %. Andelen elever som uppnått högskolebehörighet har också ökat. Det totala antalet Malmöungdomar i gymnasieskola, exklusive uppföljningselever, minskade med cirka 200 elever mellan 2011 och 2012. Minskningen skedde i den kommunala gymnasieskolan. Den årliga kartläggningen av hemlösa i oktober visade att antalet hemlösa uppgick till 997 vuxna personer, vilket är 42 färre än föregående år. Antalet barn i hemlösa hushåll minskade med 9 till 231. Den totala nettokostnaden för boende för hemlösa uppgick till 173 Mkr, vilket är en ökning med 13 % jämfört med 2011. De senaste åren har kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning ökat allt mer. De totala nettokostnaderna för hela vård- och omsorgsområdet uppgår för 2012 till 3 485 Mkr, vilket är en ökning i förhållande till 2011 med 3,8 %. Efterfrågan på LSS-bostäder är fortsatt hög och utbyggnaden är därför en fortsatt prioriterad fråga. Under 2012 har det nyproducerats 56 LSS-lägenheter. Samtidigt har flera icke fullvärdiga och icke ändamålsenliga LSS-bostäder lagts ner, vilket ger en nettoökning för helåret med totalt 44 lägenheter. Kostnaderna för ekonomisk hjälp ökade med 6 % till 880 Mkr mellan 2011 och 2012. 5

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Så har ännu ett år passerat, men inte utan att ha satt spår som kommer att följa med oss in i framtiden. Under året ökade Malmös befolkning för 28:e året i rad och vid årsskiftet var vi fler än 307 000 Malmöbor. Mer än 30 procent av alla Malmöbor är födda i utlandet och hälften är yngre än 36 år. Det präglar bilden av Malmö som en ungdomlig och kosmopolitisk stad, här möts fler än 174 nationaliteter, och det öppnar upp för många möjligheter. Alla Malmöbor talar inte perfekt svenska, men det finns nästan inget språk i världen som inte talas perfekt av någon Malmöbo. Detta är en stor kvalité. En annan stor tillgång är alla de företag som väljer Malmö. 2 250 nya företag startades under de tre första kvartalen 2012, och de sysselsätter tillsammans 2 557 personer. Under året har också köpcentrat Emporia slagit upp sina portar. Det innebär ett par tusen arbetstillfällen i Malmö. Fler arbetstillfällen är något vi så väl behöver. Det första spadtaget har också tagits för det som ska bli ett av Malmös nya landmärken, vårat nya kongress och konserthus Malmö Live. Runt detta nya kongress- och konserthus skapas det spektakulära mötesplatser för oss Malmöbor. Under 2012 har vi fortsatt att bygga fler och bättre cykelvägar, vi har nu mer än 470 kilometer cykelvägar i Malmö. Detta målmedvetna arbete har resulterat i att Malmö har blivit utsedd till Årets Cykelstad för andra året i rad, nu tillsammans med Lunds kommun. Dessutom har vi tilldelats EU-kommissionens RegioStars Awards för vårt arbete med strategier för hållbar utveckling i urbana miljöer. Många vill komma hit och lära av Malmö. Under 2012 ökade antalet gästnätter på hotell jämför med året innan, bland både svenska och internationella besökare. Sammanlagt gjordes det mer än 1,2 miljoner hotellövernattningar under året. I februari öppnades den nya Malmömässan i vår nyaste stadsdel Hyllie. Samtidigt som Malmö kan njuta av de många framgångarna och en omvandling som saknar motstycke så brottas staden med stora utmaningar. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög och det råder bostadsbrist. Det är två områden där ansvaret faller tungt på regeringen, men där vi gör allt som en kommun kan göra för att förbättra situationen för de Malmöbor som saknar arbete och egen bostad. Vi har fortsatt med våra satsningar för att fler unga ska få in en fot på arbetsmarknaden. Ett exempel är SEF Unga där arbetslösa ungdomar fått prova på ett arbete. Nästintill 100 procent av dem har gått vidare till jobb eller studier efter sin tid som trainee. Det innebär inte bara personlig framgång för deltagarna utan är också en möjlighet för Malmö stad att ta tillvara på de många talanger som finns bland Malmös unga. Med Sveriges första bostadsmässa för unga, UngBo 12, har vi satt fokus bostadsbristen men också på Malmö. Bidrag från hela världen kom in till idétävlingen där unga fick skapa sina drömboenden med hopp om att de skulle förverkligas. När jag nu blickar tillbaka är det inte bara 2012 års utmaningar och framgångar som jag ser, utan två decenniers. Efter nästan tjugo år som kommunstyrelsens ordförande är det dags för mig att tacka för den här tiden. Det har varit nitton dramatiska och omtumlande år. Det har varit två decennier av omvandling för Malmös del, från tidigare framgångsrik men sedan uträknad industristad till modern kunskapsstad. Många har bidragit till denna dramatiska 6

omvandling, allt från kommunens tjänstemän, företrädare för näringslivet, från universitet och högskolor till föreningslivet. Men omvandlingen är långt ifrån färdig även om den svåraste fasen är överstånden. Malmö är mitt uppe i sin fantastiska framtidsresa, och det är en resa som vi måste se till att alla ska få chansen att vara med på. Med den här uppmaningen vill jag tacka för de många gångna åren och alla de medarbetare och Malmöbor som gjort Malmös resa möjlig. 7

KONJUNKTUREN I MakroNytt december 2012 gjorde Sveriges kommuner och landsting (SKL) följande beskrivning av konjunkturen: Den svenska ekonomin har utvecklats relativt starkt under årets första tre kvartal. I säsongrensade termer har tillväxten legat runt 2 % i årstakt. Det mesta tyder dock på en betydligt svagare utveckling under det fjärde kvartalet. Månadsstatistiken för såväl industri som privat tjänstesektor har under senare tid pekat ner. Liknande negativa signaler kommer från olika enkätundersökningar. Vår bedömning är att Sveriges BNP backar något under fjärde kvartalet och att utvecklingen under första kvartalet 2013 blir fortsatt svag. Därefter sker en viss återhämtning. Under resterande delen av 2013 beräknas ekonomin växa i en takt motsvarande 2-3 % på årsbasis. Det skulle innebära att BNP i Sverige ökar 0,9 % i år och 1,2 % 2013. Korrigerat för skillnader i kalendern uppgår tillväxten till 1,2 % 2012 och samma tillväxt beräknas för 2013. De svaga tillväxtutsikterna gör att vi räknar med en försvagad sysselsättning. Fram till nu har arbetsmarknaden stått emot förvånansvärt bra, antal sysselsatta och arbetade timmar har fortsatt att växa svagt. Arbetslösheten ökade relativt måttligt in på hösten. Olika indikatorer har emellertid under hösten tydligt pekat på en förestående försämring. Vår bedömning är att antalet arbetade timmar minskar något under fjärde kvartalet i år och första kvartalet nästa år. Därefter står det i stort sett stilla under 2013. 8

KOMMUNENS EKONOMI Resultat Totalt resultat kommunen Årets resultat uppgick till 193 Mkr jämfört med 492 Mkr föregående år. Det betyder att utvecklingen med positiva resultat håller i sig. Malmö stad har alltsedan 1996 redovisat överskott. I årets resultat ingår vinster från exploateringsverksamheten med 179 Mkr och en engångsåterbetalning av premier för avtalsförsäkringar om 214 Mkr. Resultatets andel av skatter o bidrag Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag uppgick till 1,4 %. Jämfört med föregående år då det uppgick till 3,6 % var detta en betydande sänkning. 9

Under den senaste femårsperioden har resultaten i genomsnitt uppgått till 3,5 % av skatter och generella statsbidrag. Det har skett en succesiv sänkning av resultatnivån under de senaste åren. Intäkter Kommunens totala intäkter under året uppgick till 17 452 Mkr vilket var en ökning med 2,8 % sedan föregående år. Den största intäktskällan utgörs av skatter och generella statsbidrag vilka uppgick till 13 866 Mkr vilket var en ökning med 2,2 % jämfört med föregående år. Av kommunens intäkter från generella statsbidrag utgörs 3 389 Mkr av inkomstutjämningsbidrag som kommunen erhåller till följd av kommunens svaga skatteunderlag 1. Malmös andel av medelskattekraften 2 i riket uppgick till 85,2 %. Allt sedan början av 1970-talet har Malmös andel av medelskattekraften varit sjunkande. Under 2000-talet har den ökat endast vid två tillfällen, inkomståren 2002 och 2006. 1 Med skatteunderlag avses den beskattningsbara inkomsten i kommunen 2 Med medelskattekraft avses det totala skatteunderlaget i riket fördelat per invånare 10

Kostnader Kommunens totala kostnader uppgick till 17 259 Mkr vilket var en ökning med 4,7 %. Personalen utgör den största kostnadsposten med cirka 56 % följt av köp av tjänster om knappt 30 %. Av kommunens verksamheter är pedagogisk verksamhet samt vård och omsorg de största med vardera knappt 40 % av kostnaderna. Finansiella poster Finansnettot uppgick under året till +74 Mkr vilket var en förbättring med 16 Mkr jämfört med föregående år. I finansnettot ingår utdelning från bolagen med 45 Mkr och kreditivränta om 32 Mkr, vilken har aktiverats för pågående investeringar. Nettot mellan placerade medel och upplåning uppgick till +1 Mkr. Balanskrav Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Det innebär att extraordinära poster och realisationsvinster skall frånräknas årets resultat. 11

BALANSKRAVSUTREDNING, MKR 2012 2011 2010 Årets resultat 193 492 516 -samtliga realisationsvinster -7-29 -33 Balanskravsresultat 186 463 483 Resultatet för 2012, justerat enligt kommunallagens krav, visar att kommunen uppfyller kravet på ekonomisk balans med 186 Mkr. Finansiella mål Ett resultat som är förenligt med kravet på god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagens bestämmelser ställer högre krav än enbart balans i ekonomin. För att kravet skall kunna anses vara uppfyllt bör resultatet i normalfallet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Kommunfullmäktige har därför ett finansiellt mål att över en tidsperiod om tre till fyra år skall resultatet täcka värdesäkringen av hela pensionsåtagandet, d.v.s. även för den del som redovisas som en ansvarsförbindelse. Härutöver skall resultatet också täcka värdesäkringen av eget kapital efter justering för den del av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse. FINANSIELLT MÅL, MKR 2012 2011 2010 2009 Värdesäkra pensioner intjänade före 1998 18-96 -157 165 Värdesäkra justerat eget kapital -6 139 115 27 Finansiellt mål, summa 12 43-42 192 Årets resultat 193 492 516 594 Målavvikelse 181 449 558 402 De ekonomiska resultaten under de senaste åren visar att kommunen med god marginal uppfyllt det finansiella målet. Budgetutfall Total budgetavvikelse kommunen Årets budgetavvikelse på 453 Mkr har uppkommit genom centrala överskott inom finansiering om 410 Mkr samt realisationsvinster från fastigheter och exploatering om 182 Mkr. De egentliga verksamheterna uppvisar emellertid en negativ avvikelse gentemot budget på sammanlagt 139 Mkr. I nämndernas budgetar finns fyra verksamheter där nämnderna helt eller delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelat kommunbidrag. Dessa verksamheter är ekonomisk hjälp, hemlöshet, personlig assistans och statsbidrag för flyktingmottagning. Budgetunderskottet för dessa verksamheter uppgick under året till sammanlagt 247 Mkr. 12

Nedan lämnas en översiktlig redogörelse över de större avvikelserna. BUDGETAVVIKELSE, MKR Bokslut Budget Avvikelse Nettokostnad -13 747-14 043 296 -varav rea-/expl.vinster 182 0 182 Skatter och gen. Bidrag 13 866 13 781 85 Finansnetto 74 2 72 Årets resultat 193-260 453 Överförmyndarnämnd Nämnden uppvisar ett underskott om 17 Mkr. Underskottet förklaras till största delen av förändrad redovisningsprincip avseende årsräkningar för arvoden till gode män som medför en kostnadseffekt av engångskaraktär om 15 Mkr. Bortser man från denna engångskostnad uppvisar nämnden ett underskott om 2 Mkr till följd av högre kostnader för arvoden till gode män än budgeterat. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen redovisar för år 2012 ett överskott om 70 Mkr. Överskottet förklaras av att avsatta centrala medel ej avropats i förväntad grad, senareläggning av vissa planerade utvecklingsaktiviteter samt nytt färdtjänstavtal som medfört lägre kostnader för kommunen. Teknisk nämnd Nämnden visar ett överskott om 9 Mkr, exklusive realisationsvinster samt vinster i exploateringsverksamheten. Överskottet förklaras av minskade kapitalkostnader samt tillfälliga intäkter från bl.a. markanvisningar. Överskottet motverkas till viss del av reaförluster till följd av utrangering av investeringar samt högre kostnader för vinterväghållning än budgeterat. Realisationsvinster Realisationsvinster budgeteras inte varför samtliga under året resultatförda försäljningar ger upphov till en budgetavvikelse. Under året har realisationsvinsterna uppgått till sammanlagt 3,5 Mkr. Vinster i exploateringsverksamhet Vinster i exploateringsverksamheten budgeterades inte 2012 varför samtliga under året resultatförda försäljningar ger upphov till en budgetavvikelse. Under året uppgick vinsten till 179 Mkr. Stadsbyggnadsnämnd Nämnden visar ett överskott om totalt cirka 8 Mkr. Stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 6 Mkr, vilket förklaras av fram för allt högre intäkter under sista kvartalet samt lägre personalkostnader avseende vakanser jämfört med budget. De högre intäkterna är 13

hänförliga till ny plan- och bygglovstaxa samt intäkter avseende mätningsuppdrag, interndebitering av Git/Gis tjänster, utstakning/lägeskontroll och modellverkstaden. BoPlats Syd visar ett underskott om 1,5 Mkr. Kostnaderna blev 2 Mkr högre än budgeterat till följd av kostnader för systemutveckling vilket till viss del balanseras av ökade intäkter. Ett antal åtgärder är vidtagna för att minska kostnaderna inför år 2013. Bostadsanpassningsbidrag visar ett överskott om knappt 3 Mkr, vilket till största delen beror på att personer som fått bostadsanpassning beviljad under året inte har aktiverat den fysiska bostadsanpassningen innan årets slut. Social resursnämnd Nämnden redovisar ett underskott om totalt 13 Mkr. Ser man till nämndens ansvarsområden fördelar sig årets avvikelse med -24 Mkr avseende statsbidrag för flyktingmottagande, -19 Mkr avseende personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (tidigare enligt LASS) och +30 Mkr avseende nämndens övriga verksamheter. Stadsdelarna Samtliga stadsdelar, med undantag för Limhamn-Bunkeflo, Hyllie och Oxie, redovisar underskott. Det sammanlagda underskottet uppgår till 87 Mkr eller 1,0 % av utlagt kommunbidrag. I underskotten ingår drygt 60 Mkr som avser kostnader för hemlösheten vilka ej inräknas i stadsdelarnas budgetansvar. Ekonomisk hjälp Ekonomisk hjälp, som består av försörjningsstöd och introduktionsersättning, visar underskott med 121 Mkr jämfört med budget. Fler försörjningsstödsärenden och en högre ersättning per ärende förklarar budgetavvikelsen. Finansiering Finansförvaltning och hamnanläggningar redovisade ett budgetöverskott på sammanlagt 410 Mkr. Skatter och generella statsbidrag gav ett sammanlagt överskott gentemot budget på 85 Mkr. Under hösten 2011 justerades den beräknade skatteintäkten för 2012 ner med 260 Mkr till följd av den svaga konjunkturutvecklingen som då förutsågs. En snabbare befolkningsökning och en något bättre skatteunderlagstillväxt har gjort att skatteintäkterna blev högre än budgeterat. Personalomkostnader och pensioner lämnade ett överskott gentemot budget på sammanlagt 42 Mkr eller drygt 1 % av totala budgeterade kostnader om cirka 2,6 miljarder. Härutöver gjorde AFA-försäkringar en återbetalning av 2007 och 2008 års premier vilket medförde ett överskott på 214 Mkr. Bolag och kommunalförbund redovisade ett sammanlagt överskott på 22 Mkr varav hamnanläggningarna stod för 16 Mkr. 14

Internbankens resultat uppgick till +24 Mkr jämfört med budget. Ej budgeterade kreditivräntor uppgick till +32 Mkr medan lägre interna ränteintäkter försämrade resultatet. Prognossäkerhet Total prognossäkerhet kommunen En väl fungerande uppföljning och prognosmetodik är en förutsättning för att upprätthålla en god ekonomisk utveckling i enlighet med de uppställda budgetmålen. En god prognossäkerhet gör att nämnder och styrelser ges underlag för korrigerande beslut vid befarade budgetavvikelser. PROGNOSTISERAD BUDGETAVVIKELSE, MKR Bokslut DR 2 Avvikelse Servicenämnd 3 0 3 Teknisk nämnd 9 20-11 Rea-/expl.vinster 182 124 58 Utbildningsnämnd 2 0 2 Kulturnämnd 3 3 0 Fritidsnämnd 4 8-4 Social resursnämnd 30 13 17 Personlig assistans -20-17 -3 Statsbidrag flyktingar -24-21 -3 Stadsdelsfullmäktige -87-75 -12 Ekonomisk hjälp -121-122 1 Övriga nämnder 62 29 33 Finansiering 410 496-86 Totalt 453 458-5 I samband med delårsrapport 2 januari-augusti prognostiserades den totala budgetavvikelsen till 458 Mkr. Vid bokslutet uppgick den till 453 Mkr, vilket innebär en prognosavvikelse på endast 5 Mkr. Större prognosavvikelse uppkom på exploateringsvinster +58 Mkr, övriga nämnder +33 Mkr avseende centrala projekt och utredningsmedel samt finansiering -86 Mkr beroende på en ny skatteunderlagsprognos från SKL. Pensionskostnader Av årets redovisade kostnader utgörs 799 Mkr av pensionskostnader. Av dessa avser 453 Mkr pensionsrättigheter som personalen intjänat under året och 56 Mkr finansiella kostnader för värdesäkring av pensionsåtagande som intjänats efter 1997. Då kommunen redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen redovisas utbetalningar av pensionsrättigheter intjänade före 1998 som en kostnad. Denna kostnad uppgick under året till 290 Mkr. 15

PENSIONSKOSTNADER, MKR inkl särskild löneskatt 2012 2011 Förändring Avgiftsbestämd ÅP 379 341 38 Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP 66 115-49 Avsatt till pensioner ÖK-SAP 8 24-16 Utbetalda pensioner intjänade f 1998 290 278 12 Finansiell kostnad 56 41 15 Sänkt kalkylränta RIPS 0 81-81 Totalt 799 880-81 Investeringsverksamhet Med investeringsverksamhet innefattas både investeringar i anläggningstillgångar och exploateringsfastigheter. Investeringsvolymer Under året uppgick investeringsverksamheten till 1 844 Mkr vilket var en ökning med knappt 300 Mkr jämfört med föregående år. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga investeringsvolymen uppgått till 1 645 Mkr per år. Investeringsvolymen har varit stadigt stigande om den räknas i miljoner kronor. Om investeringarna sätts i relation till verksamhetens kostnader blir bilden en annan. Då har investeringsvolymen varit konstant cirka 10 % av kostnaderna. 16

Försäljningar Årets försäljningar har uppgått till sammanlagt 289 Mkr vilket är betydligt lägre än under föregående år då de uppgick till 462 Mkr. Av årets försäljningar var merparten, 280 Mkr, exploateringsområden. Sålda exploateringsområden var jämnt fördelade mellan bostads- och verksamhetsområden. Finansiering av investeringar Investeringsverksamheten finansierades under 2012 till 38 % av skattemedel. Försäljningar av främst exploateringsfastigheter bidrog med 18 % och resterande 44 % fick finansieras genom minskade finansiella nettotillgångar. Finansieringen av investeringsverksamheten under de gångna femårsperioderna har succesivt gått mot en minskande andel skattefinansiering och en ökande andel finansiering med finansiella nettotillgångar. 17

Objektsgodkännande Enligt kommunens riktlinjer för ekonomistyrning ska investeringsobjekt som överstiger 15 Mkr godkännas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Under året har beslut tagits gällande objektsgodkännande om cirka 1 000 Mkr. Besluten omfattar Scaniabadet, allmän platsmark Malmö Live, Kaptensbron, Millenieskogen, Strandskolan, sporthall Klagshamn, Munkhätteskolan, Hylliebadet, Tornhuset WMU, akvariet på Malmö Museum samt LSSbostäder och förskolor. OBJEKTSGODKÄNNANDE Totalkalkyl Driftskonsekvenser Nämnd/objekt Beslutsdatum Beslut Utfall Prognos Avvikelse t.o.m. dec Beslut Prognos Avvikelse År 2012 Tekniska nämnden Malmöringen KF 2011-02-17 88,0 96,5-8,5 10,0 24,1 26,5 2,4 2014 Cykelarr Dekanen KS 2011-04-06 25,0 28,1-3,1 4,1 4,1 4,5 0,4 2013 Väg- och järnvägstrafik Norra hamnen KS 2011-06-08 30,0 30,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Segebroarna KS 2011-06-08 45,0 39,2 5,8 36,1 3,7 4,1 0,4 2013 Uppsalakajen i Östra Hamnkanalen KS 2011-08-17 19,5 20,3-0,8 19,0 1,9 1,9 0,0 2013 Älvsborgsbron KS 2011-11-02 26,0 29,1-3,1 6,8 1,8 1,8 0,0 2013 Centralplans förlängning KF 2011-12-01 66,0 68,5-2,5 11,1 4,4 4,4 0,0 2013 Allmän platsmark station Triangeln KS 2011-11-30 46,0 49,9-3,9 27,0 4,2 4,2 0,0 2013 Scaniabadet KS 2012-02-01 47,9 52,0-4,1 7,5 5,3 5,3 0,0 2016 Allmän platsmark Malmö Live KS 2012-05-30 43,0 47,3-4,3 7,2 5,5 5,5 0,0 2017 Kaptensbron KS 2012-08-15 36,0 34,3 1,7 8,8 2,9 3,6 0,7 2014 Millenieskogen KS 2012-08-15 39,0 39,0 0,0 4,7 4,1 4,1 0,0 2017 Älvsborgsbron: Avvikelsen avser fördyring, kreditivränteberäkning om 1 Mkr, indexhöjningar samt smärre förändringar sedan ursprungsplan. Allmän platsmark Malmö Live: Avvikelsen avser fördyring, förändring sedan ursprungsplan samt ytterligare arbeten. Cykelarr dekanen: justering av intäkter samt kreditivränta 18

OBJEKTSGODKÄNNANDE Totalkalkyl Driftskonsekvenser Nämnd/objekt Beslutsdatum Beslut Utfall Prognos Avvikelse t.o.m. dec Beslut Prognos Avvikelse År 2012 Servicenämnd Latinskolan KF 2011-02-17 150,0 216,0-35,0 91,2 KF 2011-12-21 31,0 Förskola Hyllie/Arkitektgatan KS 2011-03-01 49,3 49,3 0,0 33,5 KS 2011-08-17 LSS-boende Tofsmätaren KS 2011-04-06 18,5 18,5 0,0 17,0 LSS-boende Jordtisteln KS 2011-05-04 18,5 18,5 0,0 17,2 LSS-boende, Chauffören KS 2011-09-07 29,0 29,0 0,0 26,0 Förskola Stångbönan KS 2011-09-07 28,7 28,7 0,0 3,4 Förskola Bulltofta IP KS 2011-09-07 39,0 39,0 0,0 37,9 Tillbyggnad av Tornhuset, WMU KF 2012-11-22 72,0 72,0 0,0 6,2 1,6 1,6 0,0 Förskolan Bersån KS 2011-10-05 23,0 23,0 0,0 25,2 LSS-boende Bersån KS 2011-10-05 17,0 17,0 0,0 16,9 Anläggningsentreprenad, Konserthus KF 2011-10-27 750,0 846,0-96,0 208,9 47,0 47,0 0,0 Anläggningsentreprenad, Parkeringshus KF 2011-10-27 94,0 94,0 0,0 Tygelsjöskolan KF 2011-12-21 170,0 180,0-10,0 93,9 Förskolan Synoden KS 2012-02-29 34,0 34,0 0,0 6,4 Strandskolan KS 2012-04-30 47,0 47,0 0,0 5,8 Förskola Bastionen KS 2012-05-30 30,0 30,0 0,0 1,7 LSS-boende Hagstorp KS 2012-05-30 29,0 29,0 0,0 15,7 Sporthall Klagshamn KS 2012-08-15 44,0 44,0 0,0 13,3 Förskola Sofielund KS 2012-08-15 34,0 35,0-1,0 1,9 Munkhätteskolan ombyggnad KF 2012-09-06 140,0 140,0 0,0 2,4 Hylliebadet KF 2012-11-22 349,0 349,0 0,0 11,1 Förskola Pilevallsvägen KS 2012-11-07 36,0 36,3-0,3 0,7 Akvariet Malmö museer KS 2012-11-27 46,5 46,5 0,0 0,0 Avslutade under 2012 Förskolan Tofsmätaren KS 2011-02-02 19,9 22,2-2,3 22,2 Latinskolan: Kostnaden beräknas att uppgå till ca 216 mkr (inklusive skolrestauranger). Tillkomna kostnader om 25 mkr avser oförutsägbara extra kostnader avseende osedvanligt besvärliga grundförhållanden i marken. Där det bl a visat sig att kalkberget var betydligt mer uppsprucken än vad grundundersökningen visat. Det visade sig även att det var stora variationer av vattenförande jordlager inom området. Detta har inneburi att man fått göra extra tätning som medfört ett omfattande injekteringsarbete för att få kalkberget tätt. Extra avlastningsbrunnar har satts ner för att sänka vattentrycket. Dessa förändrade förutsättningar har inte tagits höjd för i ursprungskalkylen. Malmö Live Anläggningsentreprenad Konserthus: Projektet fördyrat pga att index har lagts på from 1 maj 2009 enligt fastighetskontorets markanvisning samt köpeavtal. Stadsfastigheter bedömer att byggkostnaderna är svårbedömda vilket medför att indexkostnaderna är bedömda på en försiktig nivå. Förskolan Tofsmätaren: Blev dyrare pga av inkomna priser var högre än vid budgeteringstillfället. Blev slutbesiktigad december 2011. Avslutades ekonomiskt 2012. Ekonomisk ställning Soliditet Soliditet visar den del av balansräkningen som finansierats med eget kapital. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 58 %. Detta var en sänkning med 7 procentenheter sedan föregående år. Denna kraftiga förändring förklaras av att kommunen under året ökat utlåningen till bolagen vilket i sin tur finansierats med ökad upplåning. Om denna förändring exkluderas blir soliditetsminskningen endast 1 procentenhet. 19

Soliditeten inklusive den del av pensionsförpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse uppgick till 30 %. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden visar den del av balansräkningen som inte finansierats med eget kapital. Omvänt till soliditeten har skuldsättningsgraden ökat med 7 procentenheter till 42 %. Det är framför allt andelen långfristiga skulder som ökat, från 8 till 20 %. Räntebärande nettotillgångar och -skulder Kommunens räntebärande nettotillgång blev under året en nettoskuld. Totalt var förändringen -556 Mkr. Skulderna ökade med 2 912 Mkr och pensionsskulden ökade med 76 Mkr. Tillgångarna ökade med 2 432 Mkr. Den kraftiga bruttoförändringen förklaras med en ökad utlåning till bolagen med 2 171 Mkr. 20

Borgensåtaganden Kommunens utnyttjade borgensåtagande uppgick till 1 779 Mkr. Per invånare blev det cirka 5 800 kr, vilket motsvarar cirka 30 % av genomsnittet i riket. Av utnyttjade borgensåttaganden låg 80 % inom kommunkoncernen. Av de bolag inom koncernen för vilka kommunen ingått borgen har samtliga redovisat positiva resultat under de senaste fem åren. Övriga borgensåtaganden utanför kommunkoncernen bedöms utgöra en låg risk för kommunen. Pensionsförpliktelser Kommunen har pensionsförpliktelser till anställda och före detta anställda som uppgår till sammanlagt 7 422 Mkr. De pensioner som intjänats fram till 1998 uppgår till 6 084 Mkr och de redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta innebär att 82 % av pensionsförpliktelsen ligger utanför balansräkningen. PENSIONSFÖRPLIKTELSER, MKR Inkl särskild löneskatt 2012 2011 Förändring Avsättningar 1 338 1 262 76 Ansvarsförbindelser 6084 6128-44 Finansiella placeringar 0 0 0 Totalt återlånade medel 7 422 7 390 32 Hela pensionsförpliktelsen har återlånats för att därigenom finansiera del av kommunens samlade tillgångar. Avsättningar Utöver avsättningar för pensioner har kommunen i balansräkningen avsättningar på sammanlagt 10 Mkr. Hälften av dessa avser hyreskontrakt för lokaler som ej används samt befarade viten avseende ej verkställda beslut om insatser enligt LSS. 21

Reserverat under eget kapital Av eget kapital har 50 Mkr reserverats för förebyggande sociala insatser. Ingen del av dessa har tagits i anspråk under året. Förväntad utveckling Under 2013 kommer den kommunala organisationen att genomgå den största omorganisationen sedan stadsdelsfullmäktiges bildande 1996. Vi halvårsskiftet upphör utbildningsnämnden och de tio stadsdelsfullmäktige. Därefter organiseras verksamheterna i en förskolenämnd, en grundskolenämnd, en gymnasienämnd och fem stadsområdesnämnder. För att underlätta omställningsarbetet har i budgeten avsatts sammanlagt 150 Mkr för omställningsbidrag. Uppföljningen under året kommer att ske kvartalsvis genom bokslut samt helårsprognoser efter mars och september. Budgeten 2013 är underbalanserad med 125 Mkr till följd av omställningsarbetet. Vinster från exploateringsverksamhet har tidigare år ej budgeterats utan resulterat i budgetöverskott vid boksluten. Från och med 2013 budgeteras exploateringsvinster om 175 Mkr för att finansiera verksamhet. De under 2012 redovisade underskotten avseende ekonomisk hjälp, hemlöshet, statsbidrag flyktingar och personlig assistans, sammanlagt cirka 250 Mkr, har endast täckts upp med cirka 90 Mkr i budgeten 2013. Skatteintäkterna 2013 ser ut att bli högre än budgeterat men de följande åren blir utvecklingen svagare än i den gällande planen. Fortsatt hög investeringsnivå och behov av förstärkningar i kärnverksamheterna och en snabb befolkningsökning kommer att ställa krav på att vi kan erbjuda mer service till Malmöborna för varje insatt krona. Efter införandet av resultatutjämningsreserver 2013 bör en konjunkturutjämnad resultatnivå ligga på cirka 1 % av skatter och generella statsbildrag vilket motsvarar cirka 150-160 Mkr. 22

MEDARBETARNA Malmö stad är en av de största arbetsgivarna i Skåne. Uppdraget för Malmö stads drygt 20 000 medarbetare är att ge Malmöborna en god service inom kommunens verksamheter. Det är därför viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med rätt kompetens. Medarbetarnas engagemang, kompetens och ansvar är en viktig förutsättning för en verksamhet med hög kvalitet. Inom ramen för detta arbete har dels kompetens- och personalförsörjningsinsatser genomförts under året för medarbetare och ledare i verksamheterna, dels särskilt riktade insatser för att nå nya medarbetare. Att kunna attrahera duktiga och kompetenta medarbetare är också en del av den nationella strategi som SKL nu lanserar under namnet Sveriges viktigaste jobb. Ett nytt samverkansavtal som gemensamt tagits fram av arbetsgivaren och de fackliga organisationerna undertecknades i mars och trädde i kraft 2013-01-01. Avtalet speglar ett gemensamt synsätt på samverkan och hur en väl fungerande verksamhet förenas med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. De senaste åren har ett kommungemensamt utvecklingsarbete pågått med fokus på att utveckla ett standardiserat, kvalitetssäkrat arbetssätt inom HR-området. Under 2012 togs beslut om ytterligare fyra kommungemensamma HR-processer: arbetsmiljö, löneöversyn, omställning och rekrytering. Under året har planering inletts kring arbetet med omställnings- och bemanningsfrågor i samband med genomförandet av den nya organisationen som ska träda i kraft den 1 juli 2013. Antal medarbetare Under året uppgick medelantalet medarbetare inklusive visstidsanställda med timlön till 21 536. Antalet medarbetare har ökat med 638 jämfört med 2011. 23

Den 31 december 2012 var 21 165 medarbetare månadsanställda, vilket innebar en ökning med 644 jämfört med föregående år. Ökningen berodde bland annat på fortsatt utbyggnad av förskolan. Av samtliga månadsanställda var 18 568 tillsvidareanställda, vilket utgjorde 87,7 %. Antalet tillsvidareanställda ökade med 365 medarbetare under 2012. Medelåldern var 44,3 år, vilket innebar att medelåldern minskade med 0,2 år jämfört med föregående år. Under året ökade andelen kvinnor med 0,1 procentenheter till 77,3 %. Malmö stad har medarbetare med många olika kompetenser. Det finns cirka 400 olika yrken som är fördelade inom olika yrkesgrupper i stadens olika verksamhetsområden. De tio största yrkesgrupperna motsvarade 59,4 % (12 580) av medarbetarna. TIO STÖRSTA YRKESGRUPPERNA Antal månadsanställda % kvinnor % män Undersköterska äldreomsorg 2 657 91,7 8,3 Barnskötare 2 108 90,3 9,7 Förskollärare 1 786 94,3 5,7 Vårdare gruppboende 1 107 76,3 23,7 Lärare grundskola tidigare år 972 82,2 17,8 Vårdbiträde äldreomsorg 735 81,8 18,2 Socialsekreterare 719 86,8 13,2 Lärare grundskola senare år 602 67,1 32,9 Lärare gymnasium allmänna ämnen 556 61,2 38,8 Handläggare övergripande verksamhetsplanering 519 67,4 32,6 Personalkostnader 2012 års löneöversyn genomfördes med samtliga organisationer och det genomsnittliga löneutfallet blev 3,44 %. Medellönen för samtliga månadsanställda uppgick till 25 445 kr, vilket innebar en ökning med 3,1 % jämfört med föregående år. Kvinnornas medellön ökade med 3,2 % till 25 129 kr och männens medellön ökade med 2,8 % till 26 524 kr. Personalkostnaderna utgjorde cirka 56 % av verksamhetens kostnader. Personalkostnadernas fördelning framgår i nedanstående tabell. I tabellens pensionskostnader ingår även ränta på avsatta pensionsmedel. 24

PERSONALKOSTNADER, MKR 2012 2011 2010 2009 2008 Lön och personalsociala kostnader 6 431 6 058 5 787 5 553 5 358 Sociala avgifter 1 941 1 830 1 761 1 687 1 814 Pensionskostnader 799 880 686 688 643 Totalt 9 171 8 768 8 234 7 928 7 815 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron 2012 motsvarade 5,11 %, vilket var en ökning motsvarande 0,63 procentenheter i förhållande till föregående år. Det är viktigt att konstatera att en stor andel av Malmö stads medarbetare är friska. Under 2012 hade 32,7 % av medarbetarna ingen sjukfrånvaro. De totala sjuklönekostnaderna under 2012 uppgick till 135,2 Mkr. Kostnaderna för den korta sjukfrånvaron (dag 1-14) motsvarade cirka 120 Mkr, det vill säga cirka 89 % av de totala sjuklönekostnaderna. Sjukfrånvarovolymen för samtliga månadsanställda har de senaste fem åren utvecklats på följande sätt: Sjukfrånvaron i den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen som är beräknad utifrån särskilt anvisat beräkningsunderlag ökade 2012 med 0,5 procentenheter. 25

Sjukfrånvaron under 2011 och 2012 redovisas nedan: SJUKFRÅNVARO, % uppställning enligt kraven i kommunala redovisningslagen Total sjukfråvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid -varav tid med långtids- sjukfrånvaro (>60 dagar) i förhållande till total sjuk- frånvarotid Sjukfrånvarotid för kvinnor i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Sjukfrånvarotid för män i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för män Sjukfrånvarotid i åldersgruppen -29 år i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år- i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 2012 2011 5,3 4,8 41,4 31,8 5,8 5,2 3,9 3,5 3,8 3,4 4,8 4,3 6,5 5,9 Personalförsörjning Under 2012 genomfördes ett omfattande rekryteringsarbete. Tillgången på sökande var god, även om enstaka yrkesgrupper var svårrekryterade. Sammanlagt utannonserades 4 056 tjänster som resulterade i 119 953 ansökningar. Insatser för att säkra den långsiktiga personal- och kompetensförsörjningen genomfördes framför allt inom verksamheterna förskola, skola samt vård och omsorg. Mångfald För att kunna ge Malmöborna en god service är det viktigt med jämställdhet och mångfald i Malmö stads verksamheter. Bland annat har Malmö stad som mål att befolkningssammansättningen ska återspeglas i personalsammansättningen. Andelen medborgare med utländsk bakgrund i Malmö var 41,5% medan andelen medarbetare med utländsk bakgrund uppgick till 29,4 %, vilket var en ökning med 1,3 procentenheter. Ledarskap Ett väl fungerande ledarskap är viktigt för att möjliggöra ett arbetsklimat där samtliga medarbetare känner motivation, engagemang och delaktighet. I Malmö stad fanns vid årsskiftet 1 107 chefer med personal- och verksamhetsansvar. Kommande pensionsavgångar Under den kommande tioårsperioden uppskattas 3 820 tillsvidareanställda medarbetare, det vill säga 20,6 % av medarbetarna, att avgå med ålderspension (67 år). Under 2012 avgick 311 medarbetare med ålderspension. 26

MÅL FÖR VERKSAMHETEN Kommunfullmäktiges mål I budgeten för 2012 beslutade kommunfullmäktige om ett antal mål för verksamheten samt indikatorer genom vilka måluppfyllelse ska mätas. Nedanstående tabell utgör en översikt över dessa mål med trafikljus som signalerar graden av måluppfyllelse. Svart trafikljus indikerar att bedömning av måluppfyllelse ej kunnat göras till följd av att exempelvis mätning ej kunnat göras eller att mätmetoden förändrats sedan föregående mätning. UPPFÖLJNING AV INDIKATORER FÖR MÅLEN Förändringen av andelen unga Malmöbor i arbete eller studier Förändringen av andelen personer med försörjningsstöd som blir självförsörjande genom arbete eller studier Förändringen av antalet förvaltningar som aktivt arbetar med den näringslivspolitiska strategin Förändringen av antalet nybyggda förskoleplatser i förhållande till efterfrågan Förändringen av personaltätheten i förskolan Förändringen av elevernas måluppfyllelse Förändringen av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Förändringen av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan Förändringen av antalet skolor och förskolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Förändringen av antalet personer som är hemlösa av sociala orsaker Förändringen av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering Förändringen av nöjdheten hos vård- och omsorgstagare i eget och särskilt boende Förändringen av trygghetsindex Förändringen av antalet mötesplatser för ungdomar Förändringen av andelen flickor som deltar i fritidsverksamheterna Förändringen av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Förändringen av andelen ofrivilligt deltidsanställda 27

UPPFÖLJNING AV INDIKATORER FÖR MÅLEN Förändringen av andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning Förändringen av löneskillnaderna mellan likvärdiga yrken Andelen bostäder som byggs med extra höga miljöambitioner Antalet miljöbilar, inom kommunala verksamheter, som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Antalet platser i Malmö där miljökvalitetsnormen för luftföroreningar överskrids Andelen inköp som är ekologiskt och etiskt certifierade, samt andelen genomförda upphandlingar i Malmö stad som använder sig av miljöstyrningsrådets kriterier Andelen nybyggnation som uppfyller kravet om biologisk mångfald i Miljöbyggprogram Syd Andelen Malmöbor som anser sig ha god tillgänglighet till natur, park- och grönområden Antalet personer som dödas eller skadas allvarligt i trafiken Ungdomsarbetslösheten ska minska Stadens arbetsmarknadsinsatser förmedlas huvudsakligen genom JobbMalmö inom serviceförvaltningen. JobbMalmö har under 2012 samlat verksamheter för att öka tillgången till olika former av insatser. Under 2012 har 1 462 ungdomar, 681 kvinnor och 781 män, tagit del av arbetsmarknadsinsatser hos JobbMalmö. Av 1 068 som avslutat insatser har 294 gått till arbete, 152 till studier, och 465 för fortsatt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Andelen ungdomar som skrivits ut enligt fastställd målsättning har ökat från 79 % 2011 till 84 % 2012 för åldersgruppen 18-24 år. Många ungdomar saknar utbildning och erfarenhet från arbetslivet. Utbildningsförvaltningen riktar särskilda satsningar mot unga, såsom E2C/Second Chance School. För att möta ungdomarnas behov har samarbetet vidareutvecklats mellan vuxenutbildningen, vägledningscentrum, JobbMalmö, Arbetsförmedlingen med flera aktörer. Sedan 2012 gör stadskontoret tillsammans med JobbMalmö en översyn av stadens insatser riktade mot ungdomar för ökad samordning och effektivitet. Förändringen av andelen unga Malmöbor i arbete eller studier Officiell statistik om andelen unga Malmöbor i arbete eller studier har av registertekniska skäl en lång framställningstid och kan därför inte visa aktuella förhållanden. I stället redovisas Arbetsförmedlingens statistik över arbetslösa ungdomar i åldersgruppen 18-24 år. Under 2012 var i medeltal 3 609 unga Malmöbor, 18-24 år, inskrivna på Arbetsförmedlingen, motsvarande 23,0 % av arbetskraften. Det är en ökning jämfört med 2011 då antalet arbetslösa var 3 235, motsvarande 22,9 % av arbetskraften. Som arbetslösa räknas här öppet 28

arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd. Av de arbetslösa var 41,6 % kvinnor och 58,4 % män. Ungdomsarbetslösheten var 2012 i Stockholm 8,7 %, Göteborg 15,4 % och Malmö 23,0 %. Jämfört med förra året har ungdomsarbetslösheten minskat i Stockholm och Göteborg, liksom i Skåne och riket som helhet, men ökat något i Malmö. Arbetsmarknaden har haft en svag tillväxt och arbetslösheten i Malmö ökade något 2012 jämfört med 2011. Även antalet hushåll med försörjningsstöd liksom utbetalt belopp ökade. Den danska arbetsmarknaden, som varit ett viktigt komplement för inte minst unga skånska arbetssökande, är svag, vilket resulterat i minskad arbetspendling från Malmö till Danmark. Prognosen är en fortsatt hög arbetslöshet under 2013, möjligen något avtagande mot slutet av året. 29

Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Behovet av försörjningsstöd påverkas av samhällsutvecklingen i övrigt och ökar generellt när arbetsmarknaden försvagas och arbetslösheten ökar. Vid stadsdelarnas enheter för ekonomiskt bistånd arbetas fortlöpande med det dubbla uppdraget som omfattar att löpande pröva rätten till ekonomiskt bistånd så att enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå i enlighet med socialtjänstlagen, samt att tillsammans med den enskilde verka för att stärka möjligheterna till egen försörjning. Stadsdelsförvaltningarna strävar efter att i möjligaste mån prioritera arbetet med att stärka den enskildes möjligheter till egen försörjning. Ett kvalificerat utredningsarbete skapar förutsättningar för att i det individuella ärendet klargöra möjligheterna för arbete eller studier samt även utökad samverkan med andra parter som t.ex. Arbetsförmedlingen, JobbMalmö, sjukvården och Försäkringskassan. Den individuella planen, som upprättas gemensamt av den enskilde och socialsekreteraren, har tidsatta mål och delmål angivna och omfattar även en inventering av eventuella samverkansparter. På generell nivå bedriver socialtjänsten i Malmö stad ett fortlöpande arbete kring samverkan tillsammans med JobbMalmö, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan m.fl. Tre stadsdelsförvaltningar deltar i Socialstyrelsens utprövning av ett evidensbaserat bedömningsinstrument avseende förutsättningar inför arbete. Förändringen av andelen personer med försörjningsstöd som blir självförsörjande genom arbete eller studier Antalet hushåll som uppbar försörjningsstöd ökade 2012 till 14 602 jämfört med 13 680 året innan. Både antalet och andelen hushåll som avslutades p.g.a. arbete eller studier minskade 2012 i förhållande till föregående år. Under 2012 avslutades 1 094 hushåll (7,5 %) p.g.a. arbete eller studier jämfört med 1 154 hushåll (8,4 %) 2011. Fem av stadsdelsförvaltningar har dock avslutat en större andel hushåll mot arbete och studier 2012 jämfört med 2011. Det långsiktiga målet är i flertalet ärenden inkomster via lönearbete, men vägen till egen försörjning ser olika ut för olika individer beroende på livssituation och individuella förutsättningar. Arbete eller studier utgjorde gemensamt den näst vanligaste avslutsorsaken (28,5 %) som registrerades bland det totala antalet ärenden som avslutades 2012. Andra avslutsorsaker är t.ex. självförsörjning genom det statliga socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsersättning, att behovet varit tillfälligt eller att personen flyttat. Den vanligaste registrerade avslutsorsaken, 34,8 % av det totala antalet avslutade hushåll 2012 3, är dock Ej ansökt, uppgift saknas. Könsuppdelad statisktik som beskriver avslutsorsakerna för män respektive kvinnor som uppburit försörjningsstöd i Malmö stad är ej möjligt att redovisa då det statistiska underlaget bygger på hushåll och inte individer. Att intensifiera uppföljningsarbetet med de enskilda biståndstagarna bedöms avgörande för att framgångsrikt stödja till egen försörjning och förkorta biståndsperioderna samt att erhålla en större kunskap kring hur tidigare biståndshushåll når egen försörjning. 3 Datalagret, Rapport från Insatser. Ekonomiskt bistånd, samtliga stadsdelar, år 2012, Avslutad typ av, avslutad orsak. 30

Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Alla nämnder arbetar som tidigare aktivt, direkt eller indirekt med näringslivsutveckling för att skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet i Malmö att utvecklas och växa genom satsningar på utbildning, infrastruktur, boende, en hållbar stadsutveckling och annan kommunal service. Förvaltningarna arbetar för näringslivets utveckling med såväl speciella utvecklingsinsatser som traditionell myndighetsutövning med tillståndsgivning, miljö- och livsmedelskontroll, bygglov etc. som i sin förlängning innebär en positiv utveckling och stärkt konkurrenskraft för Malmös företag. Här ligger de viktigaste och kraftfullaste effekterna av stadens insatser för näringslivets utveckling: Nya och stora byggprojekt, andra stora investeringar och evenemang kopplat till en allmän öppenhet för och initiativ till förnyelse och förändring en stad i rörelse - har gjort Malmö attraktiv som näringslivsstad. En positiv syn på Malmö i detta avseende stimulerar såväl nyetableringar som utveckling av befintliga företag. En nära dialog mellan staden och stadens företag och investerare är en förutsättning liksom en fördjupad dialog mellan förvaltningarna. Den interna dialogen har under året ökat genom bla initiativet Företagsamma Malmö och Malmö stads Företagslots och stadsbibliotekets Företagsservice. Strategiska och förvaltningsövergripande utvecklingsinsatser för ökad insikt och förståelse för näringslivets förutsättningar och framförallt snabbare och effektivare service till företag och entreprenörer. De externa mötesplatserna mellan företagen och Malmö stad har under året utvecklats ytterligare, på olika nivåer, och särskilt kan nämnas stadsdelarnas och Områdesprogrammens kontakter på lokal nivå liksom kopplingen till partnerskapet Tillväxt Malmö för att skapa nya jobb. Entreprenörskap på lång sikt stimuleras i ökande omfattning inom skolan genom insatser för såväl lärare som elever vad gäller ett entreprenöriellt förhållningssätt och genom utbildningar i entreprenörskap. Utvecklandet av ett Science Center på Malmö Museer för att skapa engagemang för hållbarhet, naturvetenskap och teknik i samarbete med näringslivet. Exempel på strategiska satsningar för såväl ungdomar som företag för jobb, företagandet och dialogen med näringslivet. Förändringen av antalet förvaltningar som aktivt arbetar med den näringslivspolitiska strategin Alla nämnder arbetar mer eller mindre på olika sett med den näringslivspolitiska strategin. Antingen direkt kopplat till de olika fokusområden och insatsförslag som framgår av strategins MalmöElvan, genom att ha strategins förhållningssätt som input i andra sammanhang eller som utgångspunkt i det interna samarbetet i mötet med företagen i Malmö (Se Företagsamma Malmö). 31

Med utgångspunkt i att de olika nämnderna har i uppdrag att tillhandahålla en god kommunal infrastruktur och god kommunal service är skillnaden i årets redovisningar mot föregående år att den typ av aktiviteter, dialog, mötesplatser, partnerskap och förhållningssätt som beskrivs i strategin har utvecklats. Det interna samarbetet inom Malmö stad har ökat för att stödja näringslivets utveckling. Gemensamma mötesplatser, gemensam handläggning, likartat bemötande, snabbare service har varit till gagn för företagen och i linje med strategin. Flera nämnder har under året medverkat till denna samverkan kring konkreta aktiviteter och intentionen är att utveckla detta ytterligare. Tendensen tyder på en positiv utveckling för Malmö stads framtida näringslivsarbete förankrat i den näringslivspolitiska strategin och alla förvaltningars stora betydelse för näringslivets utveckling i Malmö. Förskolan ska byggas ut i sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Kommunens skyldighet att tillhandahålla förskoleplats regleras i skollagen. Inom lagstadgad tid innebär utifrån önskat placeringsdatum om anmälan gjorts fyra månader före detta datum. I annat fall ska plats tillhandahållas inom fyra månader efter anmälan om behov av plats. Det är respektive stadsdelsfullmäktige i samverkan med tekniska nämnden och servicenämnden har ansvaret för att antalet förskoleplatser motsvarar den efterfrågan som finns. Detta har fungerat väl under 2012. Dock finns det en del objekt som blivit försenade. Stadsdelarna har, för att klara lagkravet, i vissa fall utökat grupperna på befintliga förskolor. I vissa fall har man också kompletterat med tillfälliga lösningar och uteavdelningar. Det krävs ett fortsatt aktivt arbete för att säkerställa tillgången på förskoleplatser. De senaste årens kraftiga utbyggnad har i många fall lett till dyra och kortsiktiga lösningar. Barn som börjar i förskolan är i regel mellan 1 och 2 år. Det går inte att ha lika stora barngrupper för dessa barn som för barn i 5-6 års ålder. För att bibehålla kvaliteten så strävar man efter att anpassa barngruppernas storlek efter barnens ålder. Det finns problem med att rekrytera förskollärare det är därför angeläget med fortsatta insatser för personalförsörjning inom förskolan. Projektet med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter under 2013. Förändringen av antalet nybyggda förskoleplatser i förhållande till efterfrågan Under perioden 1 nov 2011 till och med 1 dec 2012 har det tillkommit 1 201 förskoleplatser. Efterfrågan har under samma period ökat, det är 876 fler barn som efterfrågar förskoleplats 1 dec 2012 än 1 nov 2011. 32