UPPFÖLJNING - UNDERHÅLL AV TRANSPORTNÄTET I MALMÖ STAD

UPPFÖLJNING - UNDERHÅLL AV TRANSPORTNÄTET I MALMÖ STAD --------------------------------------------------------------------------------- BELÄGGNINGSUNDERHÅLL BRO- OCH KAJUNDERHÅLL Beslutad av revisorskollegiet 2008-10-21 Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon: 040-34 19 55 Hemsida: www.malmo.se E-post: malmostadsrevision@malmo.se

1 SAMMANFATTNING... 3 2 SLUTSATSER... 3 3 PROJEKTBESKRIVNING... 4 3.1 BAKGRUND... 4 3.2 SYFTE, METOD OCH AVGRÄNSNING... 4 3.3 FRÅGOR... 4 3.4 TIDPLAN OCH RESURSER... 5 4 DEFINITIONER... 5 4.1 DEFINITIONER AV DRIFT, UNDERHÅLL OCH INVESTERING... 5 5 UNDERHÅLL AV GATOR, BROAR OCH KAJER I MALMÖ STAD... 6 5.1 ORGANISATION... 6 5.2 UNDERHÅLL...7 5.2.1 Malmös gator, broar och kajer... 7 5.2.2 Mål och strategier för underhåll av gator, broar och kajer... 7 5.2.3 Underhållsplanering... 9 5.2.4 Underhållsskuld... 11 5.2.5 Underhållskostnader... 12 5.2.6 Uppföljning... 13 6 BILAGOR... 14 6.1 BILAGA - GATUKONTORETS DRIFT- OCH UNDERHÅLLSENTREPRENADER... 14 7 KÄLLOR... 15 7.1 PERSONER... 15 Sidan 2 av 15

1 SAMMANFATTNING Stadsrevisionen har gjort en uppföljning av granskningen från 2005 av behov, planering och prioritering samt kostnader avseende beläggningsunderhåll av gator m.m. samt underhåll av broar och kajer m.m. Av slutsatserna av granskningen från 2005 framgår att det fanns behov av en analys och bedömning av långsiktigt underhållsbehov och en redovisning av nivån på det eftersatta underhållet, även kallat underhållsskuld. Slutsatserna av denna uppföljning framgår i avsnitt 2 nedan. 2 SLUTSATSER bedömer att Tekniska nämndens förutsättningar för såväl planering som genomförande och uppföljning av underhållet har förbättrats genom ett ökat fokus på målstyrning och ett utvecklat planeringsunderlag. Det senare utgörs bl.a. av de årliga rapporterna från konsulten för beläggningsinventering och av Gatukontorets egna driftoch underhållsplaner per delverksamhet. De årliga rapporterna från konsulten kan vara en bra utgångspunkt för periodisk rapportering till Tekniska nämnden om underhållsbehov på kort, medellång och lång sikt samt om vad som genomförts. Liknande rapportering kan göras för broar, kajer m.m. Stadsrevisionen begärde hösten 2007 uppgift om uppskattad nivå på eftersatt underhåll för gator och broar m.m. Gatukontoret utarbetade med hjälp av beläggningskonsulten Grontmij/Carl Bro en beräkningsmodell för underhållsskulden på transportnätet i Malmö. Underhållsskulden, eller det eftersatta underhållet, skulle enligt Gatukontorets rapport kunna elimineras på tio år genom ökade kommunbidrag resp. interna omprioriteringar. Därefter skulle vad som benämns acceptabel standard uppnås. Vad som är acceptabel standard beror på vilken skadenivå som accepteras. Tekniska nämnden begärde i budgetäskandet inför 2009 medel i nivå med det behov som beräkningarna anger. Den beräknade underhållskulden uppgår enligt Gatukontoret i oktober 2008 till ca 537 mkr, men inkluderar inte eftersatt kajunderhåll då kajinspektioner görs 2009. De uppgifter som saknas bör kompletteras och den uppdaterade totala underhållsskulden redovisas för Tekniska nämnden. Det bör undersökas om det finns kajer som bör stängas av för trafik, oavsett vem som förvaltar kajen. Totalt sett har underhållsplanerna de senaste åren genomförts utifrån tilldelade medel. Det är viktigt att gränsen mellan drift och investering är konsekvent beträffande underhåll av gator, broar och kajer. Gränsdragningen bör tydliggöras, t.ex. i Malmö stads ekonomihandbok. Sidan 3 av 15

3 PROJEKTBESKRIVNING 3.1 Bakgrund Kommunförbundet gjorde i början av 1990-talet en undersökning av behovet att underhålla den tekniska infrastrukturen i landets kommuner 1. Inför Kommunförbundets långtidsutredning 1999 uppdaterades analyserna av underhållsbehovet fram till 2010 2. Några av slutsatserna var att gatuvården behövde dubbelt så stora resurser och brounderhållet utanför Stockholm och Göteborg mer än tre gånger så stora resurser samt att den långsiktiga planeringen av underhållet behövde förbättras. Malmö stadsrevision granskade 2005 Malmö stads beläggningsunderhåll av gator samt underhåll av broar och kajer m.m. Av slutsatserna av granskningen från 2005 framgår att det fanns behov av en analys och bedömning av långsiktigt underhållsbehov och en redovisning av nivån på det eftersatta underhållet, även kallat underhållsskuld. 3.2 Syfte, metod och avgränsning Syftet är att följa upp granskningen från 2005 av behov, planering och prioritering samt kostnader avseende beläggningsunderhåll samt underhåll av broar och kajer. Granskningsmetod är halvstandardiserade 3, ostrukturerade 4 intervjuer vid Gatukontorets drift- och underhållsavdelning samt dokumentstudier. Granskningen avgränsas till att avse beläggningsunderhåll samt underhåll av broar och kajer inom Tekniska nämndens ansvarsområde. 3.3 Frågor Har Tekniska nämnden fastställt mål, underhållsstrategi och standardkrav på anläggningars funktionalitet och livslängd? Hur hög är underhållsskulden (eftersatt underhåll) för områdena gata, brounderhåll, broisolering och kajer? Hur ser underhållsplanen ut? Hur följer Tekniska nämnden upp underhållet av gator, broar och kajer? 1 Undersökningen presenterades i en samling rapporter under samlingsbeteckningen Det kommunala underhållsberget. 2 Redovisades i skriften Gatuvård=Trafikantomsorg; september 1998. 3 Frågornas ordalydelse och ordningsföljd är huvudsakligen bestämda i förväg. 4 Frågorna är öppna, d v s det finns inga förutbestämda svarsalternativ. Sidan 4 av 15

3.4 Tidplan och resurser Granskningen utförs perioden maj-september 2008. Rapportförslag behandlas i styrgrupp i oktober 2008. Revisorskollegiet behandlar rapporten 21 oktober 2008. Resurser i granskningen: Revisorskollegiets styrgrupp: Per-Olof Olofsson, Robabeh Taeri, Anneli Bojesson, Tomas Nordin Sakkunnig från revisionskontoret: Kvalitetsgranskare: stadsrevisor Lennart Håkansson 4 DEFINITIONER 4.1 Definitioner av drift, underhåll och investering Drift innebär sådan skötsel som behövs för en anläggnings dagliga funktion, t.ex. gaturenhållning och eltillförsel till belysning. Driftåtgärder är kortsiktiga (< 1 år) och har normalt inget bestående värde. Underhåll innebär skötsel och reparationer som behövs för att behålla en anläggnings funktion och/eller kapitalvärde under dess livslängd. Underhållsåtgärder är långsiktiga (> 1 år) och har normalt ett bestående värde. Underhåll kan vara dels förebyggande (planerat underhåll i syfte att undvika akuta skador och störningar), dels avhjälpande (reparationer/åtgärdande av inträffade skador). Investering innebär anskaffning av tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk/innehav med värde av minst ett basbelopp inkl. moms och en ekonomisk livslängd på minst tre år. Det kan röra sig om nybyggnad (t.ex. helt ny gata - hela vägkroppen anläggs med slitlager, asfaltgrus/bundet bärlager och obundna lager), tillbyggnad (t.ex. breddning av väg) eller ombyggnad (t.ex. klackar i trafiksäkerhetssyfte). Sidan 5 av 15

5 UNDERHÅLL AV GATOR, BROAR OCH KAJER I MALMÖ STAD 5.1 Organisation Gatukontorets avdelning för drift och underhåll framgår av Figur 1: Figur 1 Gatukontorets organisation 2008 Källa: www.malmo.se Ansvaret för beläggningsunderhåll på gator ligger på gata- och parkenheten. Inspektioner av gatubeläggningar utförs genom en konsult f.n. det danska företaget Grontmij/Carl Bro. SKANSKA har sedan 2003 entreprenad (delvis funktionsentreprenad 5 ) på beläggningsunderhåll. Entreprenaden är på väg att upphandlas för att åter löpa fr.o.m. 1/4 2009. Ansvaret för drift och underhåll av broar, kajer, kanalspont m.m. ligger på broenheten. Även broenheten upphandlar inspektioner och underhåll. Sedan december 2007 finns vid drift- och underhållsavdelningen en utvecklingsenhet med ansvar för forsknings- och utvecklingsfrågor, kartdatabas samt informations- och omvärldsfrågor. Gatukontoret har organiserat löpande drift- och underhållsfrågor i ett antal funktionsentreprenader (se Figur 4 på sid 14): 5 Själva funtionsentreprenaden avser ett delområde (Videdal) inom entreprenadgränsen. Resten av Malmö fungerar som en utförande/driftentreprenad med SKANSKA. Sidan 6 av 15

Kommunteknik har driftområde väst ISS har driftområde öst, delområde 1 PEAB har driftområde öst, delområde 2 Vägverket har driftområde öst, delområde 3 (Inre ringvägen och övriga motorvägar) 5.2 Underhåll 5.2.1 Malmös gator, broar och kajer Gator, cykelbanor och gångbanor som Gatukontoret förvaltar framgår av Tabell 1: Tabell 1 Gator, cykelbanor och gångbanor förvaltade av Gatukontoret 2008 Huvudgator 30 mil Uppsamlingsgator 10 mil Lokalgator 50 mil Cykelbanor 38 mil Gångbanor 120 mil Källa: Gatukontorets internbudget 2008 Som framgår av Tabell 2 nedan finns i Malmö totalt ca 380 broar. Av de ca 300 broar som Gatukontoret förvaltar är 206 st. vägbroar, 72 st. gång- och cykelbroar och 23 st. gångbroar. Byggår för ca 2/3 av de ca 300 broarna ligger från 1960 till 1980. Fr.o.m. 1981 har ytterligare över 100 broar byggts. Gatukontorets hamn- och kajanläggningar framgår av också av Tabell 2. Kanalspont är vertikalt nedslagna stänger/pålar med stödfunktion för kanalens sidor. Glacis är stenslänter av huggen sten längs kanalerna eller natursten mot havet i Västra Hamnen samt på Ön och i småbåtshamnen i Limhamn. Tabell 2 Broar i Malmö stad resp. hamn- och kajanläggningar förvaltade av Gatukontoret 2008 Broar Antal Kajer m.m. Km Gatukontorets broar 301 Kaj 4 Fritidsförvaltningens broar 4 Kanalspont 9 Vägverkets m.fl. broar 76 Glacis 2 Totalt antal 381 Totalt km 15 Källa: Gatukontorets internbudget 2008 5.2.2 Mål och strategier för underhåll av gator, broar och kajer Malmö stads budget för 2008 innehåller ett mål som anger att kommunens gatunät och broar ska underhållas på en nivå som motsvarar lägst snittet bland landets kommuner. Drift- och underhållsavdelningen har undersökt vilken nivå som gäller för beläggningsunderhållet i kommuner med invånare över 100 000 invånare (se Figur 2). En anledning till att mindre kommuner inte ingår i jämförelsen är att förutsättningarna anses skilja sig för mycket från Malmös. Enligt uppgift kan t.ex. huvudgatorna i en liten kommun ägas och förvaltas av Vägverket. Sidan 7 av 15

Figur 2 Beläggningsunderhåll 2005, kr/m 2 Källa: Gatukontoret, drift- och underhållsavdelningen 2008 Malmö har enligt Gatukontoret haft en lägre andel beläggningsunderhåll i förhållande till andra kommuner: under år 2000 fick enligt Gatukontoret ca 1,6 % av Malmös gatuyta ny beläggning (all hårdgjord yta, inkl. cykelvägar m.m.) mot 2,5 % för landet i genomsnitt. Enligt Gatukontorets internbudget 2008 är andelen fortfarande kring 1,6 % för Malmö. Långsiktigt menar Gatukontoret att underhållsbeläggningar i Malmö bör utföras med underhållscykler på 33-40 år, motsvarande en andel på 2,5-3 % årligen, för att behålla dagens standard på total hårdgjord yta. För brounderhåll har en motsvarande jämförelse gjorts med kommuner med invånare över 100 000 invånare (se Figur 2): Figur 3 Brounderhåll kr per kvadratmeter 2005 Källa: Gatukontoret, drift- och underhållsavdelningen 2008 Sidan 8 av 15

Tekniska nämnden har ett flertal inriktningsmål för Gatukontorets verksamhet, varav ett har särskild betydelse för underhåll av gator m.m.: Erbjuda ett trafiksystem med hög underhållsnivå, god tillgänglighet och framkomlighet för alla trafikantkategorier. Det pågår arbete inom Gatukontorets avdelningar för att göra Tekniska nämndens inriktningsmål mätbara. Internbudget och verksamhetsplan 2009 kommer att kompletteras med effektmål, leveransmål och målindikatorer på åtta målområden. Det pågår också ett arbete inom Gatukontorets drift- och underhållsavdelning med att upprätta textbaserade drift- och underhållsplaner per verksamhet, som komplement till de excelbaserade m.m. drift- och underhållsplaner som finns sedan tidigare. De textbaserade planerna omfattar bl.a. underhållsstrategi, nyckeltal, budget och utfall under tre år samt underhållsplan på karta. Underhållsprioritering m.m. för beläggningsprogrammet framgår av de årliga rapporter som konsulten Grontmij/Carl Bro upprättar; se avsnitt 5.2.3. s kommentar: bedömer att Tekniska nämndens förutsättningar för såväl planering som genomförande och uppföljning av underhållet har förbättrats genom ett ökat fokus på målstyrning och ett utvecklat planeringsunderlag. Det senare utgörs bl.a. av de årliga rapporterna från konsulten för beläggningsinventering och av Gatukontorets textbaserade drift- och underhållsplaner per delverksamhet. 5.2.3 Underhållsplanering Inom beläggningsprogrammet prioriteras huvudgator/uppsamlingsgator med tung trafikbelastning för åtgärder, liksom bussgator och korsningar där lokaltrafik och/eller utryckningsfordon har frekvent använda stråk. Stråk som är olycksfrekventa prioriteras också, i samverkan med Gatukontorets trafiksäkerhetsplanerare. Fördelningen av beläggningsbudgeten varierar från år till år. Ungefärlig fördelning f.n. framgår av Tabell 3 nedan. Tabell 3 Fördelning av beläggningsunderhållet, % Typ Andel Typ Andel Gator 70% Huvudgator 60% Cykelvägar, p-platser 20% Uppsamlingsgator 10% Gångbanor, friliggande gångvägar 10% Lokalgator 30% Källa: Gatukontoret, drift- och underhållsavdelningen Gatukontorets konsult i beläggningsfrågor, Grontmij/Carl Bro, kommer fr.o.m. 2007 och framåt att kontinuerligt att inventera Malmös gatunät och årligen skicka en digital rapport 6 till Gatukontoret innehållande en excelfil knuten till kartmaterial som underlag för den årliga prioriteringen av beläggningsunderhåll. Detta material ska enligt uppgift 6 Beläggningsinventering, bärighetsmätning och tillståndsbedömning av hårdgjorda ytor i Malmö stad. Sidan 9 av 15

tillämpas i princip fullt ut; tidigare har konsultens inventering hanterats av Gatukontoret och inte tillämpats fullt ut. En stor del av åtgärdade objekt hade då sin grund i Gatukontorets egna erfarenheter och i inkomna synpunkter/klagomål. Konsulten har under 2007 inventerat samtliga huvudgator, uppsamlingsgator och lokalgator; samtliga cirkulationsplatser och busshållplatser; gångbanor i anslutning till huvud- och uppsamlingsgator; cykelvägar och cykelbanor; gångbanor i anslutning till lokalgator. Slutsatser av inventeringen är att: Skadebilden för samtliga skadetyper på gator är relativt väl fördelad och spridd över det totala gatunätet. Behovet av åtgärder finns över hela kommunen. Skadebilden för cykelbanor är även den jämnt fördelad över Malmö. Ett stort problem här är uppstickande rötter som innebär fara för cyklister och oftast är mycket kostsamma att åtgärda. Skadebilden för gångbanor är inte jämnt geografiskt fördelad. Gångbanor i de centrala delarna är av god standard. Ju längre ut från centrum, desto sämre är standarden. De årliga rapporterna från konsulten innehåller bl.a. tillståndsbedömning av gator, gångbanor, cirkulationsplatser m.m. Tillståndsbedömningen resulterar i tre kategorier för restlevnadstider: God Standard (Gröna sträckor) = Åtgärd krävs först efter 2012 Kräver speciell fokus (Gula sträckor) = Åtgärd krävs mellan 2008-2012 Oacceptabel standard (Röda sträckor) = Åtgärd borde skett före 2008 Enligt tillståndsbedömningen i den årliga rapporten för 2008 behöver t.ex. 50 % av gatunätet åtgärd inom fem år (gula resp. röda sträckor). Däremot har andelen gator med oacceptabel standard minskat från 34 % till 30 % sedan föregående års tillståndsbedömning. Inga större områden i Malmö har väsentligt sämre gatustandard än andra. Konsulten har vidare gjort bärighetsmätningar på samtliga huvudgator. Gatorna ges bärförmågeindex mellan 1 (bäst) och 4 (sämst). De årliga rapporterna innehåller en budgetplanering, som omfattar beräkning av vägkapital, fastställande av nyckeltal och en prioriterad underhållsplan. I underhållsprogrammet RoSyPLAN anger konsulten tre olika budgetnivåer för asfaltering, utifrån vilka programmet optimerar förslag på underhållsåtgärder i förhållande till den nytta åtgärderna ger på det totala gatunätets standard, s.k. cost/benefit-analys. Ett alternativ utan begränsning av budget genereras också. Vissa av de föreslagna åtgärderna enligt cost/benefit-analysen är enligt Gatukontoret svåra att tillämpa i praktiken, t.ex. föreslås vissa cykelbanor utan uppenbara skador för åtgärd 2009 medan andra i synbart sämre skick lämnas för åtgärd till senare. Gatukontoret ska träffa konsultens representanter i oktober och diskutera denna typ av frågor. Broar byggda 1960-1980 måste enligt Gatukontoret omisoleras inom en 30-årsperiod för att bibehålla livslängden 100 år. Broarna byggda fr.o.m. 1981 innebär ökade underhållskostnader framöver. Högre maximalt tillåten fordonsvikt - från 35 ton på 1970-talet till 60 ton fr.o.m. 1990 - har inneburit kraftigt ökade belastningsskador, särskilt på de 65 Sidan 10 av 15

% av Malmös broar som byggdes när maximalt tillåten fordonsvikt var 35 ton eller lägre. Detta gäller det övriga gatunätet också. Även användning av s.k. supersingle-däck (två däck istället för fyra per hjulpar) har ökat belastningsskadorna på senare år. Broar klassificeras vid broenheten som noll eller prioritet 1-3, där 1 innebär högst prioritet. Broenheten har som princip att objekt ska nollställas, d.v.s åtgärdas så att de återgår till skadeklass 0, vilket innebär att de är skadefria. Enligt broenhetens underhållsplan har f.n. (sept 2008) 37 objekt/broar prioritet 1, d.v.s. bör åtgärdas nu, till en total underhållskostnad om 58 355 tkr. Av detta belopp avser 28 524 tkr norra och södra Segeviadukten, och 9 967 tkr vägbro för väg 8064 -Flintränneg ö väg 8062 -Borrg och jvg. Exklusive ovan nämnda broar är beloppet 20 365 tkr. En alternativ åtgärd är att begränsa broar för tyngre trafik. Den bärighetsutredning som startade 2002 ledde till att bl.a. Citadellsbron, Sjölundaviadukten och Älvsborgsbron under 2004 begränsades för tyngre trafik, liksom ett antal prefabbroar (g/c-tunnlar), genom att skyltas för begränsad bärighet. Enligt Gatukontoret respekteras inte alltid skyltning med t.ex. BK3 7. Tillståndsbedömningar av kaj- och hamnanläggningar har visat ett stort underhållsbehov, och om ingenting görs måste ett större antal kajer där det finns parkeringsplatser stängas av för trafik, enligt Gatukontorets internbudget 2008. Kajer förvaltas förutom av Gatukontoret också av Copenhagen Malmö Port (CMP) och av Fastighetskontoret. s kommentar: Förutsättningarna för såväl planering som genomförande och uppföljning av underhållet har förbättrats genom ett ökat fokus på målstyrning och ett utvecklat planeringsunderlag. De s.k. cost/benefit-analyserna kan ses som en kostnadsdämpande åtgärd som i förlängningen förmodas ge bl.a. lägre underhållskostnader. Det bör undersökas om det finns kajer som bör stängas av för trafik, oavsett vem som förvaltar kajen. 5.2.4 Underhållsskuld Stadsrevisionen begärde hösten 2007 uppgift om uppskattad nivå på eftersatt underhåll för gator och broar m.m. Gatukontoret utarbetade med hjälp av beläggningskonsulten Grontmij/Carl Bro en beräkningsmodell för underhållsskulden på transportnätet i Malmö och överlämnade i januari 2008 en rapport till Stadsrevisionen. Underhållsskulden, eller det eftersatta underhållet, skulle enligt Gatukontoret kunna elimineras på tio år genom ökade kommunbidrag resp. interna omprioriteringar. Därefter skulle vad som benämns acceptabel standard uppnås. Vad som är acceptabel standard beror på vilken skadenivå som accepteras. Det årliga behovet omfattar ny toppbeläggning och sidoarbeten som t.ex. förstärkningsarbeten i korsningar, stenarbeten, vägmarkering och skyltning. I Gatukontorets rapport till Stadsrevisionen om underhåll av gator, broar och kajer 7 BK=bärighetsklass. Det finns tre huvudklasser där klass tre är den lättaste klassen, d.v.s. för relativt lättare och kortare fordon/fordonståg. Sidan 11 av 15

saknades uppgift om underhållsskuld för brounderhåll och kajer. Enligt uppgift är nivåerna för dessa väsentliga. Gatukontoret har i samband med revisionskontorets uppföljning lämnat uppdaterade uppgifter betr. brounderhåll och broisolering; underhållsbehovet är i oktober 2008 bedömt till ca 32 mkr för brounderhåll och ca 135 mkr för broisolering, sammanlagt ca 167 mkr (se Tabell 4). De kajer som Gatukontoret ansvarar för kommer att besiktigas under 2009; åtgärdsförslag och prissättning blir då möjliga att redovisa. Tabell 4 Plan för att åtgärda underhållsskulden Område Underhållsskuld jan 08 Utfall 07 Budget 08 Behov 2009 Förändr. 08-09 Underhållsskuld okt 08 Beläggning 370 000 34 000 34 000 53 000 19 000 370 000 Brounderhåll - 3 500 3 500 7 000 3 500 32 000 Broisolering 148 000 3 500 3 500 18 000 14 500 135 000 Kajer - 4 000 4 000 8 000 4 000 - Summa 518 000 45 000 45 000 86 000 41 000 537 000 Källa: Rapport ang. underhåll av gator, broar och kajer, Gatukontoret 080116 samt uppdatering 081008 I Tekniska nämndens budgetäskande inför 2009 begärdes utökade medel i nivå med behovet enligt Tabell 4, mot bakgrund av bl.a. kommunfullmäktiges mål för underhåll. Enligt äskandet skulle de ökade nivåerna medföra att underhållsskulden för beläggning, broar och kajer arbetas bort under en tioårsperiod. Entreprenadindex har på senare år ökat väsentligt mer än kompensationen för indexuppräkning i kommunbidraget. Tekniska nämnden begärde ökad ram för att täcka denna kostnadsökning. Malmö kommunfullmäktige beslöt att avsätta 24 100 tkr för särskilda underhållsinsatser inom Gatukontorets ansvarsområde; utökat kommunbidrag för pris- och lönekompensation m.m. beslöts till 10 584 tkr. s kommentar: De saknade uppgifterna betr. underhållsskuld för kajer bör kompletteras och den uppdaterade totala underhållsskulden redovisas för Tekniska nämnden. 5.2.5 Underhållskostnader Tabell 5 Budget och utfall 2005-2008, beläggningsprogrammet, tkr Typ Budget 05 Utfall 05 Budget 06 Utfall 06 Budget 07 Utfall 07 Budget 08 Prognos 08 Skadeinventering -500-311 -500-23 -1 200-1 408-1 200-1 200 Sten- och markarbeten -7 000-2 670-4 500-3 766-6 000-6 501-7 000-7 000 Asfaltbeläggning -14 000-18 921-18 000-22 562-19 000-24 436-21 000-24 500 Grusbeläggning -1 500-1 138-1 500-1 083-1 300-621 -1 300-1 300 Trafikanordningar -1 000-694 -1 000-824 -1 000-846 -1 000-1 000 Beläggning i hamnen (investering) 0 0 0 0-6 000-6 270-2 000-2 000 Beläggning i villaområde (investering) 0 0 0 0 0 0-4 000-4 000-24 000-23 734-25 500-28 258-34 500-40 082-37 500-41 000 Källa: Gatukontoret, drift- och underhållsavdelningen Sidan 12 av 15

Under 2008 har Tekniska nämnden gjort en särskild satstning på cykelbanor; asfaltbeläggningen har därför tilldelats 3 500 tkr ytterligare utöver de från början beslutade 21 000 tkr. Fr.o.m. 2007 ingår investeringsmedel i budgeten för beläggningsprogrammet. Gatukontoret definierar som investering sådana åtgärder där en större andel av gatans överbyggnad behövt bytas ut: På industrigator har AG-lagret (asfaltgrus) bytts ut mot bindlager. På mindre lokalgator i bostadsområden har hela gatusektionen, d.v.s. körbana, gångbana, kant- och rännsten, omfattats av åtgärderna. Åtgärdas bara det övre slitlagret, asfaltbeläggningen, belastas driftbudgeten, liksom vid begränsade skador som potthål. Gator i hamn- och villaområden som bokförs som investering är enligt uppgift i mycket dåligt skick och sedan länge avskrivna i redovisningen. I Malmö stads ekonomihandbok står betr. investeringar: Nyasfaltering av gata betraktas som investering om detta innebär en ändrad utformning av gatan. Tabell 6 Budget och utfall 2005-2008, broar och kajer m.m., tkr Typ Budget 05 Utfall 05 Budget 06 Utfall 06 Budget 07 Utfall 07 Budget 08 Prognos 08 137 Underhåll bryggor -5 000-6 759-2 000-1 711-2 000-3 657-2 000-1 650 237 Broinspektioner/klassberäkning -1 200-1 482-1 300-1 895-1 400-1 505-1 400-1 550 238 Brobeläggning/isolering -2 500-2 502-4 000-3 323-3 500-3 000-4 500-4 500 239 Rörliga broar -600-534 -600-1 240-700 -1 858-1 000-1 700 240 Broestetik -2 000-944 -2 000-796 -1 400-214 -2 000-2 000 241 Brounderhåll -3 000-2 397-4 000-5 245-3 500-1 929-4 500-4 500 242 Kaj / spont / glacis -8 000-7 672-4 000-3 495-3 000-4 862-5 000-5 000 157 Vandalisering -1 100 0-1 100-710 -750-654 -750-600 310 Drift rörliga broar -350-500 -375-405 -400-460 -525-475 311 Drift bryggor -400-270 -450-435 -475-518 -500-500 774 Skatebanan 0 0 0 0 0 0-400 -100-24 150-23 060-19 825-19 255-17 125-18 657-22 575-22 575 Källa: Gatukontoret, drift- och underhållsavdelningen. Gulmarkering: Vandaliseringen hanterades 2005 på samma sätt som 2004, d.v.s. full ersättning inom Malmö stads försäkringssystem. Även när det gäller broar och kajer uppstår frågan om en åtgärd ska anses vara en drifteller investeringsåtgärd. Exempelvis uppges kajer ofta vara i så dåligt skick att en total reparation är enda alternativet, och teknisk livslängd för en ny kaj är 120 år. s kommentar: Totalt sett har underhållsplanerna de senaste åren genomförts utifrån tilldelade medel. Det är viktigt att gränsen mellan drift och investering är konsekvent. Gränsdragningen bör tydliggöras, t.ex. i Malmö stads ekonomihandbok. 5.2.6 Uppföljning Uppföljning i Tekniska nämnden av beläggnings- respektive bro/kajunderhåll görs i årsanalyser, där status för vissa åtgärder kommenteras kortfattat. I budgetäskanden och internbudgetar har underhållsfrågorna behandlats mer utförligt. Budgetkonferenser där både nämnd och förvaltning deltar är ytterligare en möjlighet till uppföljning för nämnden. Den rapport om underhåll av gator, broar och kajer som Gatukontoret i början av Sidan 13 av 15

2008 upprättade på begäran av Stadsrevisionen har enligt uppgift omnämnts för Tekniska nämnden i samband budgetkonferens. Gatukontorets broenhet kommer under 2009 att följa upp hur tvättning och rengöring av kantbalkar, vingmurar m.m. utförs i funktionsentreprenaderna. s kommentar: De årliga rapporterna från Grontmij/Carl Bro med beläggningsinventering kan vara en bra utgångspunkt för periodisk rapportering till Tekniska nämnden om underhållsbehov på kort, medellång och lång sikt samt vad som genomförts. Liknande rapportering kan göras för broar, kajer. Broenheten gör ny upphandling av broinspektioner varje år och därför är inte samma rapportflöde möjligt utan sammanställning görs ifrån underhållsprogrammet BatMan 8. 6 BILAGOR 6.1 Bilaga - Gatukontorets drift- och underhållsentreprenader Figur 4 Drift- och underhållsentreprenader i Malmö 2008 Källa: Gatukontoret, Malmö budgetpresentation 2008 8 Bridge and tunnel management. Sidan 14 av 15

7 KÄLLOR 7.1 Personer Namn Ahlandsberg, Jerry Carlsson, Per Johnsson, Göran Jönsson, Richard Kanschat, Anna Organisation/enhet, funktion Gatukontoret, drift- och underhållsavdelningen, broenheten, civilingenjör Gatukontoret, drift- och underhållsavdelningen, broenheten, enhetschef Gatukontoret, drift- och underhållsavdelningen, ansvarig för beläggningsprogrammet Gatukontoret, drift- och underhållsavdelningen, gata och park, enhetschef Gatukontoret, drift- och underhållsavdelningen, Verksamhetsplanering, ingenjör Mattsson, Arne Gatukontoret, drift- och underhållsavdelningen, bitr. avd.chef Sidan 15 av 15