Underhållsberget. Hur ser underhållsbehovet ut i våra svenska kommun? Peter Ekdahl

Transkript

1 Underhållsberget Hur ser underhållsbehovet ut i våra svenska kommun? Peter Ekdahl

2 PROJEKTDELTAGARE Ulrika Apelberg Beställare SKL Åke Sandin Projektledare SKL Peter Ekdahl Projektkoordinator, Gata Niclas Gustavsson - Gata Christer Johansson - Gata Mona Hellman - Belysning Mattias Hansson- Konstbyggnader 2

3 SVD - NYHETER 3

4 PROJEKTBESKRIVNING Vi vill: Skapa medvetenhet av underhållsbehovet i sammanhanget med investerat kapital och bevarande investeringar. Ge exempel på vad som är underhållsbehov och hur det genereras. Visa hur stort underhållsberget är. Bygger på faktiska uppgifter/analyser från undersökning i Sverige. Visa exempel på konsekvenser om vi inte tar itu med underhållsberget Visa hur man kan arbeta med dessa frågor. Skapa utbildningsunderlag/fakta. Något för alla. Tre skrifter i en (gata-konstruktion-belysning). 4

5 GEMENSAMMA RUBRIKER Status/dagsläge Vad bryter ner infrastrukturen Infrastrukturförändringar: Köpkraft och priser Hur får man kunskap om status?: Planerat underhåll : hur, exempel, strategier Upphandling: Entreprenadform, längd/tid, innehåll, exempel Risker: Vad händer om man inte sköter underhållet? 5

6 Politiska mål Tillgänglighet Cykel Arbetsmiljö Kritik på teknik Framkomlighet Kollektivtrafik Tekniska kontoret Budgetprioritering

7 EX. KOLLEKTIVTRAFIK Sju av åtta riksdagspartier.. kollektivtrafiken ska fördubblas till 2020 SKL, kongressuppdrag , bättre förutsättningar för en utbyggd kollektivtrafik och en långsiktigt hållbar finansiering av infrastrukturen. I många kommuner förtätad stad som har en kapacitetsstark kollektivtrafik i alla stadens delar.

8 EX. ARBETSMILJÖ Kommunal ca medlemmar i trafikbranschen. De flesta arbetar som bussförare. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:15) föreskrivs specifikt om vibrationer, gränser finns.. Felaktigt utformade gupp tillsammans med dåligt vägunderhåll ger oönskade vibrationer i fordon och allvarliga hälsoproblem för förare (ryggskador) och passagerare.

9 EX. CYKEL Cykelprogram är en prioriterad åtgärd i många kommuner. Satsningar görs för ökat cyklande. fler cykelbanor, bra cykelvägvisning, cykelgarage, bra cykelbanebelysning, cyklister prioriteras före biltrafikanter. Lika viktigt som alla nya satsningar är att befintliga cykelbanor underhålls.

10 INFRASTRUKTUR I KOMMUNERNA Källa: Trafikverket Antal km Underhåll Investering Mdr/år Kommuner ,6 1,2 Trafikverk ,1 6,7 Enskilda vägar* * med statsbidrag

11 EX. VAD TYCKER INVÅNARNA Enklare frågeformulär för gator, vägar och cykelvägar BRA STANDARD % % 35% 2013

12 STATUS PÅ DE KOMMUNALA GATORNA Underlag: Omfattning: Ett tvärsnitt av Sveriges kommuner baserat på underhållsinventeringar och utredningar i svenska kommuner i perioden talet kommuner med en inventerad yta om ca m km gator km cykelvägar 12

13 STATUS PÅ DE KOMMUNALA GATORNA 13

14 STATUS PÅ DE KOMMUNALA GATORNA Cirka 50% av gatunätet är inte i behov av underhåll de närmsta 7-10 åren. Ungefär 20% av det kommunala gatunätet är i direkt akut behov av underhåll = Underhållsberget Underhållsberget motsvarar cirka 12 miljarder kr. Ytterligare knappt 8% behöver planeras in för underhåll det kommande året Under en 5-årsperiod skulle man sannolikt behöva hantera beläggningsunderhåll på 35-40% av gatunätet. 14

15 TYP AV GATUSKADOR 15

16 HÄNGER DET SAMMAN? 16

17 STATUS PÅ CYKELVÄGARNA 17

18 STATUS PÅ CYKELVÄGARNA Cirka 60% av gatunätet är inte i behov av underhåll de närmsta 7-10 åren. Ungefär 20% av det kommunala gatunätet är i direkt akut behov av underhåll = Underhållsberget Ytterligare knappt 5% behöver planeras in för underhåll det kommande året Under en 5-årsperiod skulle man sannolikt behöva hantera beläggningsunderhåll på 33% av gatunätet. 18

19 TYP AV SKADOR PÅ CYKELVÄGARNA 19

20 HUR HANTERA MAN DETTA? 1. Ta reda på underhållsbehovet ser ut (underhållsutredning med inventering) 2. Visa på behovet i ekonomiska termer 3. Förklara effekten på medborgarna och den teknisk/ekonomiska konsekvensen 4. Föreslå en rimlig strategi för att nå balans med andra samhällsfunktioner 20

21 TEKNISK STATUS PÅ KARTA 21

22 TITTA BAKÅT MED KUNSKAP 22

23 EX. BUDGETPLANERING HÄMTA EFTERSLÄP PÅ 5 ÅR

24 BELYSNING - FÖRÄNDRINGAR Belysning för att hitta hem Befintligt trästolpsnät utmed vägar för distribution av el och tele komplettas med belysning Belysning för bilar trafikmängd det mest dimensionerande vid val av belysning

25 NYA PRIORITERINGAR De oskyddade trafikanterna prioriteras Cykelbanor och kollektivtrafik Hållplatser för kollektivtrafik Parker, lekplatser Belysning där det behövs när det behövs.

26 VAD BRYTER NER ANLÄGGNINGEN Tid Klimat Yttre åverkan bl.a. hundkiss och gräsklippning Icke utfört underhåll Ingrepp i anläggningen, bl.a. vid närliggande schaktning och kabelskarvar

27 TILLSTÅNDSBEDÖMNING Åldersbedöm de olika anläggningsdelarna Sammanställ okulär besiktning på synliga delar, komplettera ev. med annan ickeförstörande provning Sammanställ historik på akut åtgärdade skador på kabel, stolpar med mera Åskådliggör de olika resultaten på karta

28 STRATEGIER - SAMORDNINGSVINSTER Andra ledningsägare Beläggningsprogram Större ombyggnader i befintliga områden Nya detajlplaner och övergripande planering LCC-kalkyler

29 LIVSLÄNGDER 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år Järnbandskabel ca år Plastisolerad markförlagd kabel ca år Alus luftledning år Lyktledning ca 30 år Gjutjärnsstolpe, väl underhållen ca 70 år Galvade rörstolpar från före ca 1960 ca 60 år Galvade stolpar från 1965 ca 40 år Aluminiumstolpar ca 30 år Armatur urladdning ca 30 år LED-armatur år?? BC Skåp och mekaniska delarca 40 år BC styrsystem

30 VAD HÄNDER OM INTE.? Släckt Otrygghet Schakter som skadar väg/gata Omkopplingar överbelastningar elsäkerhet

31 Konstruktioner/Bro Exempel på vanliga skadetyper och vad som är den vanligaste källan till dessa skador en analys på hur detta skulle kunna påverka underhållsarbetet framöver.

32 Tidsaxel som beskriver vilka materialval och byggnadsmetoder som använts genom åren

33 Typskador och skadeorsaker Bro Stöd (betong och armeringsskador, reparationer) Kantbalkar (betong och armeringsskador, reparationer) Räcken (rostskador, utbyte) Isolering (läckage, utbyte med punktinsatser där det krävs) Övergångskonstruktioner (slitage pga. dubbdäck, utbyte)

34 BRO, TRAFIKINSKRÄNKNINGAR DÅLIG BÄRIGHET

35 SKADOR PÅ BETONG OCH ARMERING

36 ÖVERGÅNGSKONSTRUKTIONER OCH RÄCKEN Övergångskonstruktioner (slitage pga. dubbdäck, utbyte) Otäta övergångskonstruktioner ger saltrelaterade betongskador på underliggande bärande konstruktioner Skador på räcken och räckesinfästningar Olämpliga räckesingjutningar har gett spjälkskador på kantbalkar och rostskador på räckesståndare

37 STÖDMUR OCH TRÅG

38 KAJ, FÄRJELÄGEN

39 SAMMANFATTNING - KONSTRUKTION Svårt att förutse hur det kommer att se ut framöver när det gäller skador och underhåll för Sveriges byggnadsverk. De skador som finns på byggnadsverk konstruerade och byggda för 30 år sedan är inte samma skador som man kommer att kunna se på dagens konstruktioner om 30 år. I och med att krav på material och byggnadssätt har utvecklats och ändrats kommer framtidens skador att bero på andra faktorer.

40 Skriften om underhållsberget kommer vara klar under januari

41 TACK! 2010/10/21 41