Vad betyder det att? E-fältet riktat åt det håll V minskar snabbast

Relevanta dokument
Vecka 2 ELEKTRISK POTENTIAL OCH KAPACITANS (HRW 24-25) Inlärningsmål

1. q = -Q 2. q = 0 3. q = +Q 4. 0 < q < +Q

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Sensorer och elektronik. Grundläggande ellära

Kapacitans, ström och resistans. Emma Björk

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor

Tentamen i El- och vågrörelselära,

r 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)

Fysik TFYA68. Föreläsning 5/14

Rep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans

Tentamen ellära 92FY21 och 27

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential

Repetition kapitel 21

Fysik TFYA68. Föreläsning 2/14

Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15

FK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen i El- och vågrörelselära,

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Lösningar till tentamen i Elektromagnetisk fältteori för Π3 & F3

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Föreläsning 4 1. Den andra av Maxwells ekvationer i elektrostatiken

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006

3. Lösning av elektrostatiska problem för dielektrika

3.7 Energiprincipen i elfältet

isolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514)

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (9FY321)

Tentamen i El- och vågrörelselära,

3. Lösning av elektrostatiska problem för dielektrika

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 1 elstatikens grunder

Kapitel: 32 Elektromagnetiska vågor Maxwells ekvationer Hur accelererande laddningar kan ge EM-vågor

Elektrodynamik. Elektrostatik. 4πε. eller. F q. ekv

Tentamen för FYSIK (TFYA68)

Hur elektromagnetiska vågor uppstår. Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Det elektromagnetiska spektrumet

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Förståelsefrågorna besvaras genom att markera en av rutorna efter varje påstående till höger. En och endast en ruta på varje rad skall markeras.

Tentamen för FYSIK (TFYA86)

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

18. Sammanfattning Ursprung och form av fältena Elektrostatik Kraft, fält och potential 2 21, (18.3)

18. Sammanfattning Kraft, fält och potential. Krafter F är fysikaliskt mätbara storheter Elfält beror på kraften som F = Eq (18.

18. Sammanfattning. Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 18.1

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för FYSIK (TFYA86)

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Tentamen för FYSIK (TFYA86)

Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson

Tenta svar. E(r) = E(r)ˆr. Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r:

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

N = p E. F = (p )E(r)

Formelsamling till Elektromagnetisk

Bra tabell i ert formelblad

Vi ska diskutera polarisation i ett dielektriskt material samt kapacitans och plattkondensatorn med ett dielektrikum.

Föreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths

3. Lösning av elektrostatiska problem för dielektrika

3. Lösning av elektrostatiska problem för dielektrika

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 1

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

Tentamen för FYSIK (TFYA86 och 68)

Formelsamling. Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01

Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

14. Elektriska fält (sähkökenttä)

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 1

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen Fysik.

λf=v Utbredningshastighet v Amplitud A Våglängd λ Periodtid T Frekvens f=1/t Vinkelfrekvens ω=2πf Vågtal k= 2π/λ y(x,t)=acos(kx-ωt+φ)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

elektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration

Övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Tentamen för FYSIK (TFYA86)

Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 1

OBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in.

ANDREAS REJBRAND Elektromagnetism Coulombs lag och Maxwells första ekvation

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Transkript:

, V Vad betyder det att V? -fältet riktat åt det håll V minskar snabbast dv Om -fältet endast beror av x blir det enkelt: xˆ dx Om V är konstant i ett område är där. konst. V -x x Om är homogent så ges V för en sträcka d parallellt med -fältet av V - d. V är negativ om man går i fältets riktning. Om man rör sig vinkelrätt mot fältet är V. Vi ser att även [V/m] är en enhet för. Allmänt gäller: V V a V b b a dl

Viktiga samband! 1 q lektriskt fält från punktladdning : 4π r rˆ lektrisk potential från punktladdning : V 1 4π q r Gauss sats : Φ da A Q innesluten Kraft på laddning : F q Potentiell energiändring för laddning : U q V V för rörelse längs homogent fät : V d

Kapitel: 4 Kapacitans och dielektriska material Definition av kapacitans Plattkondensatorn Kapacitansberäkningar Serie och parallellkopplade kondensatorer nergilagring i kondensatorer Dielektriska material, polarisation Dielektricitetskonstantens inverkan

Kapacitans Två ledande kroppar anslutna till en spänningskälla V erhåller laddningen + respektive Q. V Systemet karaktäriseras av sin Kapacitans C som ges av: C Q C C C F (Farad) V V J/C J Kapacitansen beror enbart av: Systemets geometri genskaper hos det omgivande mediet Fig. 4.1 OBS! Här betyder C och C olika saker! C är kapacitans och C är enheten Coulomb.

Plattkondensator Fig. 4. Fältstyrka mellan plattorna (Kap. ) : Potentialskillnad : Kapacitans: V C ab Q V d Q / A Qd A A d Q A

lektronikkomponenter som har given kapacitans är mycket vanliga och kallas kondensatorer på svenska (capacitors på engelska) Figuren visar s.k. elektrolytkondensatorer med kapacitans i mikrofaradområdet. Fig. 4.4

x. 4.3, sfärisk kondensator

x. 4.4, cylindrisk kondensator Fig. 4.6

Seriekopplade kondensatorer Fig. 4.8

Parallellkopplade kondensatorer Fig. 4.9

x. 4.6, nätverk med kondensatorer. Finn den ekvivalenta kapacitansen. Fig. 4.1

nergilagring i kondensator I kap. 3 såg vi att laddningen Q som flyttades från potentialen V till potentialen V ändrade sin potentiella energi U QV. Betyder det att den energi som finns lagrad i en kondensator också ges av QV? NJ! Om vi delar upp laddningen i små paket dq, så är potentialen v över plattorna ej konstant under uppladdningsförloppet. dw W 1 Q 1 q Q W dw q dq C C C Dvs. potentiell energiu lagrad i kondensator : U Q C vdq 1 q dq C CV 1 QV Q (Dvs. hälften av uttrycket ovan)

Jämförelse kondensator och fjäder Båda systemen lagrar energi: U U fjäder kond. tt fjädersystem utjämnar mekaniska störningar, t.ex. i en bil n kondensator utjämnar elektriska störningar i olika kretsar 1 1 k 1 C x Q n fjäder och en massa utgör en oscillerande mekaniskt system n kondensator ingår i en elektrisk oscillatorkrets (kap. 3)

-fältets energitäthet För plattkondensatorn kan vi enkelt räkna ut energitätheten u hos det elektriska fältet, vars volym är volymen mellan plattorna, Ad. ( 1/ ) u nergitäthet CV J sort 3 Ad m A Använd C d och V d 1 u lektriska energitätheten i vakuum Kan visas att detta uttryck gäller för alla geometrier!

Kondensator med dielektrikum mellan plattorna(dielektrikum isolerande material) Om ett dielektrikum förs in mellan plattorna minskar spänningen, dvs, kapacitansen ökar. Q ftersom C V Vi definierar "dielektric K V C C V K V V constant"(obs engelska!) : Fig. 4.14

Dielektrikat mellan plattorna i en kondenstor fyller tre funktioner: 1.Isolerar dem från varandra trots liten separation.gör att högre spänning kan användas 3. Höjer kapacitansen Fig. 4.13

Varför påverkar ett dielektrikum kapacitansen? När en isolator utsätts för ett -fält kommer de negativa elektronerna och de positiva kärnorna att förskjutas lite relativt varandra, materialet polariseras. Detta ger upphov till ett motriktat fält, så att nettoeffekten blir att den ursprungliga fältstyrkan minskar. För vakuum är diel. constant K 1. För alla andra ämnen är K > 1. Fig. 4.19

Inducerad laddning och polarisation ) / ( Kalla den inducerade ytladdningen att dvs. även fältet minskar så 1 Med dielektrikum minskar potentialen en faktor K K i i i ( ) istället för dvs använd Def. av Permittivity 1 1 K K K K K K i i Problem! ng. K är dielectric constant, är permittivity Sv. K r är relativ dielektricitetskonstant, är dielektricitetskonstant Fig. 4.15

Gauss sats i dielektrikum Genom att använda istället för tar man hänsyn till att man har ett dielektrikum istället för vakuum och kan räkna som vanligt! Gauss sats lyder då: da A Q encl. free Fig. 4.