KVALITETSREDOVISNING Norrtullskolans fritids Karolinen, Husaren, Grenadjären och Fritidsklubben Dacke 2012/2013 Eksjö kommun
2(7) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de ämnesprov målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Vi har nått ett bra resultat tycker jag. Det är till största delen de engagerade fritidspedagogernas förtjänst. Vi har inom tilldelad ram lyckats att bedriva en verksamhet som känts tillfredsställande. Vi har haft lite byte av personal under året. En fritidspedagog slutade och en har varit sjukskriven stor del av läsåret. Vi anställde en ny fritidspedagog vid läsårets start, denne kunde dock inte börja förrän till påsklovet så där hade vi en vikarie. För den sjukskrivna pedagogen var det flera olika vikarier i och med att det var flertalet korta sjukskrivningsperioder. Under vårterminen var sjukskrivningsperioden längre vilket innebar att vi kunde tillsätta en och samma vikare. Det har varit arbetsamt för ordinarie pedagoger med många olika vikariebyten 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Fritidspedagogernas förhållningssätt gentemot eleverna. De försöker se varje enskild elev. Pedagogerna arbetar utifrån rutiner och med en tydlig struktur. Fritidspedagogerna gör en grovplanering utifrån fritidshemmens kursplan tillsammans, sedan gör varje avdelning sin planering utifrån det. Eftersom vi har elever ifrån 6 år och upp till 12år så skiljer sig aktiviteterna en del åt. Efter varje arbetsområde utvärderar pedagogerna resultatet. I och med denna arbetsgång så blir det tydligt vad varje avdelning arbetat med. De olika arbetsområdena och syftet med dem sätts upp så att föräldrarna också kan se och få en inblick i verksamheten. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Vi har elever som varit i behov av mycket socialt stöd. Dessa elever tog stor del av pedagogernas tid innan vi tillsatte extra resurser som stöd. Det har tidvis varit mycket konflikter kring eleverna och pedagogerna har då haft svårt att genomföra planerade aktiviteter. Barngrupperna har varit stora, vi har inte så många bra lokaler som är anpassade för så stora grupper. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder Vi skulle behöva ha andra lokaler som är bättre rustade för fritidsverksamhet. Detta är svårt att tillgodose då vi är trångbodda. Ekonomin är ju alltid en aktuell fråga. Vi behöver ha extra resurser till de elever som är i behov av stöd. De behöver ha en person knuten till sig under hela fritidstiden, helst samma person varje dag. Detta får vi lösa inom tilldelad budget vilket inte är helt enkelt att göra. 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Det är mitt uppdrag att i första hand vara garant för eleverna och se till att det finns tillräckligt med resurser till dem. Detta är ibland svårt när jag har en tajt budget att följa. Jag kan inte alltid sätta in de resurser som skulle behövas. Sedan är inte alltid lösningen att tillsätta mer personal. Ibland får man göra omfördelning med befintlig personal. Fritidspedagogerna har två olika roller på skolan. Dels så har de ansvar för fritids på eftermiddagar och morgnar och dels är de med i skolan under dagtid. Vi har fritidspedagog i klasserna år 1-3. I år 4-6 har vi två fritidspedagoger som har haft drama. De utgör en viktig del av skoldagen. De arbetar till stor del med värdegrund då det är mycket social träning på fritids. Hela skolans personal var med då vi hade Håkan Wetterö här och utbildade oss i mobbningsfrågor. Detta har lett till att fritidspedagogerna kommer ansvara för att ha rastaktiviteter 3 gånger i veckan för att stävja och förebygga utsatthet på rasterna. Det ska bli ett spännande
3(7) kommande läsår att testa detta. Pedagogerna är själva mycket förväntansfulla. Jag har min dörr öppen för att de alltid ska känna sig välkomna. I och med att fritidspedagogerna har börjat synliggöra arbetet utifrån mål och planering tydligare så känns det som att deras status har höjts. De kan även visa föräldrarna att de arbetar utifrån läroplanen, att deras verksamhet är viktig för barnens utveckling. Jag försöker att framhålla deras yrkesskicklighet och peppar dem. Ibland är det svårt då skolan tar stor del, den är så resultatstyrd. Fritidspedagogerna kan känna att de inte får delta i samma utsträckning som Fk lärare och grundskolelärarna får. Men det är svårt att få till det eftersom fritidsverksamheten alltid är igång, T.ex. vid utvecklingseftermiddagar, planeringsdagar etc. Jag kan bara stänga fritids en gång per termin. Jag ska försöka hitta lösningar för att kunna samla hela personalgruppen vid fler tillfällen Nu träffas vi övergripande en kväll per termin på stor APT och en heldag vid terminsstart i januari. Men det kommer alltid vara olika då de har olika uppdrag på skolan. Det är viktigt att framhålla det för dem, men att de ändå är lika viktiga. Fritidspedagogerna har även egna träffar i kommunen då de träffar andra pedagoger från övriga fritidshem. Jag har haft personalpromenader inför APT under våren. Jag har satt ihop dem två och två och de har fått något som de ska diskutera under sin promenad. Jag har satt ihop dem från olika arbetslag, yrkesgrupper och stadier. Detta har varit mycket uppskattat, de har pratat och lärt känna kollegor som de annars bara kanske har sagt hej till tidigare. Detta är ett sätt att få ihop hela skolan, alla yrkesgrupper, inte bara de som man arbetar närmast med. Vi kommer fortsätta med det till nästa läsår, då det är en önskan från medarbetarna. 1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Antal elever Fk-åk 3 Antal elever Åk 3-6 Fritids budget i tkr Resultat Utfall Verksamhetsår Förbrukningsmaterial/ elev Matkostnad /elev Tilldelning tjänster 2010-2011 168 2011-2012 155 3436 143 630 1369 7,41 2012-2013 165 3414 60 631 1500 7,15 Fritidsresurs i skolan Skolresurs på fritids 2010-2011 2011-2012 2012-2013 Verksamhetsår Fritidspedagogutbildning Lärarutbildning Förskollärarutbild ning Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med barn Annan Outbildad Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Förskollärarna och fritidspedagogerna har svårt att hitta gemensam tid för planering. Det blir fritidspedagogerna som planerar upp och så får förskollärare bara hoppa in. Ingen av dem är nöjda med den lösningen. Vi har fått tillsätta mer personal än tilldelning då elevantalet ökat. Dessa utöver personal jobbar bara någon enstaka dag i veckan, vilket medför att ordinarie som arbetar varje dag får ta ett större ansvar för verksamheten. Vid sjukfrånvaro så har det varit många olika vikarier. Det ger oro för både barn och vuxna. Stora barngrupper i små lokaler.
4(7) Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Hitta gemensam tid för planering och överlämning. Skapa en avdelning till för att minska ned de stora barngrupperna. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Jag vill att vi får resurstilldelning för årets antal barn, inte föregående år. Om vi ska kunna skapa en avdelning till så krävs det mer personal. Vilket vore rimligt med tanke på ökat elevantal. Minska ned antalet olika vikarier genom att kunna boka in en och samma under flera dagar.
5(7) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kartläggning utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2010:3 I vilken mån ger fritidshemmet barnen en meningsfull fritid, stöd i utvecklingen och en god omsorg under morgnar, eftermiddagar och lov? Var befinner vi oss i förhållande till skolinspektionens resultat? 5. De äldre barnen erbjuds ett innehåll som passar åldersgruppen Stämmer helt och Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls hållet X Vi har en åldersanpassad verksamhet där barnen erbjuds lämpliga aktiviteter med ökad svårighetsgrad beroende på utvecklings nivå. Barnen byter avdelning med stigande ålder för att ytterligare stimuleras och utvecklas. De allra äldsta barnen går till klubben och byter byggnad från skolmiljö till hemmiljö. Klubben bedrivs i en egen fristående villa intill skolan. Analys: Verksamheten är väl fungerande med möjlighet för ett varierat innehåll och individuellt stöd i utvecklingen. Huset är just nu maximalt utnyttjat i förhållande till antalet barn, om antalet barn ökar så måste förändringar ske. Detta för att säkra kvalité och säkerhet för både barn och personal. Förslag till utveckling Vid stort antal barn kan 4-5:or skapa en ny enhet för sig för att skapa grupper som antalsmässigt ger kvalité och trygghet. Detta för att kunna jobba mer på individnivå. 3.3 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Meningsfull fritid Barnen erbjuds en meningsfull fritid i form av en allsidig utemiljö där det ges utrymme för mycket lek och aktivitet på bra och varierande ytor (gräs, grus, sand och asfalt, buskar och träd). Gungor, cyklar, sandlåda, lekstuga, klätterställning, linbana, tennisplan, fotbollsplan, bandyplan/isbana, scen, bordtennis. Övriga uteaktiviteter som vi erbjuder är wakeboard, skridskor, inlines. I vår närmiljö har vi gångavstånd till ishall, simhall, luftgevärsskytte, badplats, skog, bowlinghall, bio, museum, Ansgar (samarbete med svenska kyrkan). Vi försöker att genomföra så många av dessa
6(7) aktiviteter som möjligt, beroende på personalstyrka och barnstorlek går de inte alltid att genomföra. Antalet barn leder ibland till att det pedagogiska innehållet blir något mindre. Vi tycker ändå att vår kvalitet på fritidshemmet är hög. Stöd i utvecklingen All personal har pedagogiskutbildning, en medvetenhet och en ambition att ge barnet stöd i den individuella utvecklingen. Mindre barngrupper skulle hjälpa oss att ge mer stöd i barnets individuella utveckling. Vi har en åldersanpassad verksamhet där barnen erbjuds lämpliga aktiviteter med ökad svårighetsgrad beroende på utvecklings nivå. Barnen byter avdelning med stigande ålder för att ytterligare stimuleras och utvecklas. God omsorg Vi har generellt en god omsorg och tillsyn under barnets hela vistelse på fritidshemmet. Vi kan dock förbättra morgonrutinerna: Vilka barn ska komma till morgonfritids? I dagsläget vet vi vilka barn som har kommit (närvarolista), men inte vilka som saknas. Barnens frånvaro märks inte i detta system förrän skolstart. Vi har haft mycket vikarier under höst och vår vilket har påverkat omsorg, tillsyn och verksamhet negativt. Svårt för den ordinarie personalen att få till bra pedagogisk verksamhet. Dagligen påminns barnen om deras ljudnivå (vi har ett decibel öra i matsalen). Vi märker inte någon större stress hos våra barn. Analys: Vi har haft mycket vikarier under höst och vår vilket har påverkat omsorg, tillsyn och verksamhet negativt. Svårt för den ordinarie personalen att genomföra pedagogisk verksamhet. En fritidsavdelning fick extra personal för att stötta ett av barnen med behov av särskilt stöd, ett lyft för den verksamheten. Mindre barngrupper skulle hjälpa oss att ge mer stöd i barnets individuella utveckling
7(7) 4. Fritidshemmets egna prioriterade mål Mål som vi vill utveckla Under höst och vår prioriterade vi målet rörelse och hälsa. Vi hade bestämda dagar då vi utnyttjade idrottshall och utemiljön Våra utedagar har vi tillbringat i vår stimulerande när- och utemiljö. Utedagen har bedrivits avdelningsvis en dag i veckan. Här har barnen oftast lekt fritt. I idrottshallen har varje avdelning haft en bestämd dag per vecka där respektive avdelning har haft anpassad aktivitet för sin åldersgrupp i form av styrd och/eller fri lek. Vi har dessutom erbjudit en extra dag med tema inriktad aktivitet så som dans och basket, här har det varit två pedagoger som planerat och genomfört aktiviteten. Vid dessa tillfällen har vi haft barn i blandade åldrar. Detta har varit lyckat och uppskattat av barnen. Detta är något som vi kommer att fortsätta med. Vi önskar utökat samarbete med kommunens idrottsklubbar. För att utveckla målet rörelse och hälsa önskar vi en redskapsbod där vi kan förvara och förbättra vårt ute material lättillgängligt