Kvalitetsredovisning För Slottsbrons fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun
Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 7 och mål för den aktuella tidsperioden Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 8 Arbetet i verksamheten 8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 9 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 9 Kunskapsuppföljning 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 9 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) 9 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 9 2
Grundfakta om Slottsbrons fritidshem Slottsbrons fritidshem,villa villerkulla består av två avdelningar, Herr Nilsson och Lilla Gubben. Fritidshemmet tar emot barn i ålder 6-12 år under 09/10 har ca 55 barn varit inskrivna. I Herr Nilsson finns även en förskoleklass tisdagtorsdag, arbetslaget består av sammanlagt fem lärare, fritidspedagoger och förskollärare. Läsåret 09/10 ändrades ramschemat åter till det som varit tidigare år vilket medförda att personalen på fritidshemmet åter kan delta i planeringsmöten på måndagar ihop med skolan personal. Alla på fritidshemmet går tillsammans med skolans personal SET-utbildning. Några i persona llaget är klara med PIM- utbildningen. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. 3
Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 Planerna. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisnings-dokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år 2009. Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Februari-Mars år 2010 Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt 4
Kvalitetsredovisning för arbetslag April år 2010 Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. 5
Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6
Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Styrning och ledning: Ramschemaändring är genomförd vilket resulterade i möjlighet att delta i gemensam planer med skolans personal på måndagar. Särskilda stödinsatser: Fortsatt arbete med att diskutera när fritidshemmets personal skall medverka på elevårdskonferenser eller få ta del av åtgärdsprogram. Verksamhetsmål: Visade god måluppfyllelse föregående år. Arbetsmiljöarbete: Problem med trånga utrymmen för kläder har avhjälps med den nya ihopbyggnaden av två huskroppar. 7
Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Pedagogisk verksamhet: Arbetslaget har ansett sig ha en relativt god måluppfyllelse med undantag av nyttjandet av skolbiblioteket. Man anser sig behöva arbeta mer med regelbundna observationer och dokumentationer. Personal utgår mycket från barnens önskemål om aktiviteter. Då det i år finns många inskrivna barn ser personalen sig ha svårt att hinna se varje barn, mer tid till det pedagogiska arbetet efterfrågas. Åtgärder: Barngruppens storlek kan vi inte göra mycket åt,personalen får försöka göra arbeta för att skapa så bra verksamhet som möjligt utifrån de förutsättningar som är. Särskilda stödinsatser: Personalen anser sig ha en god måluppfyllelse men önskar få ta del av de åtgärdsprogram som gäller för de barn som finns inskrivna på fritidshemmet samt mer tid för diskussioner om enskilda barn tillsammans med berörd lärare. Mer tid till reflektion.mer handledning och konsultation av tex kurator och specialpedagog. Åtgärder: Att försöka hitta tider för diskussioner både i det egna arbetslaget och ihop med skolans lärare. Systematiskt kvalitetsredovisning: Personalen bedömer sig ha en god måluppfyllelse genomgående på alla punkter. Samplanering i det stora arbetslaget ( fritidshem/ förskoleklass och skola) fungerar bra när det gäller tex. Lokala arbetsplanen och miljöarbete med Grön Flagg APT är ett bra forum för detta. Arbetslaget anser dig behöva bli bättre på att dokumentera och utvärdera. Brukarbete har varit tungt. Inga åtgärder. Arbetet i verksamheten Verksamhetsmål: Måluppfyllelsen ligger på E genomgående vilket visar på ett gott resultat under året. För närvarande förekommer ett tufft klimat på fritidshemmet vilket man arbetar med. Trivselenkäter har genomförts och föräldrar har informerats. Åtgärder: Här måste arbetslaget tillsammans fortsätta sitt påbörjade arbeta för att komma till rätta med den tuffa attityd som förkommer. 8
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Ej aktuellt för fritidshemmet Uppföljningen av likabehandlingsplanen Verksamhetens likabehandlingsplan började gälla h.t. -09 och har utarbetats ihop med skolan personal, den har delvis reviderats. Måluppfyllelsen vad gäller Normer och Värden har visat ett mycket gott resultat. Alla som arbetar på skola ska ha en gemensam värdegrund. Kunskapsuppföljning Ej aktuellt för fritidshemmet. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Personalen har utfört ett bra arbeta under året trots ett stort antal inskrivna barn. Föräldraenkäten visar en övervägande nöjd föräldragrupp, vissa synpunkter finns på utemiljön men man anser dock att den blivit bättre. Tillgång till dator på fritids anses inte tillräcklig. Mål som fritidshemmet arbetar mot är Normer och Värden, Miljö, Skogen har används som pedagogiskmiljö men har fått vila under vintern då det varit svårt att ta sig ut, här måste personalen få hjälp med en stig för att alla barn som finns både i skolan och på fritidshemmet ska kunna ha möjlighet att komma ut i skogen. Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Arbetslaget bör fortsätta sitt värdegrundsarbete för att skapa en bättre arbetsmiljö för både barn och vuxna. Fortsätta att arbeta för att använda skogen mer som pedagogisk miljö. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums den 15 april 2010. Margareta Gustafsson Rektor 9