Anja Nordenfelt. Konsumentföreningen 2005-03



Relevanta dokument
Hur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården?

Övervikt och fetma hos barn 21/ Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Äta för att prestera!

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Bra mellanmål på fritids

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Vad väljer du till mellanmål?

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Diabetesutbildning del 2 Maten

WHO = World Health Organization

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Kost i skola och barnomsorg

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Kosten kort och gott

Anna-Karin Jälminger

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

o m m at och m otion?

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Aktuella kostrekommendationer för barn

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogik kring mat och hälsa

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Vad påverkar vår hälsa?

Prevention före skolåldern riktad och generell

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

6 h &udtips l 4 frukostar

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Bra mat för hela familjen

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Maten under graviditeten

Planering av måltiderna

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Barns fysiska aktivitet och hälsa

Barnövervikt i praktiken Paulina Nowicka, Carl-Erik Flodmark och Studentlitteratur om mat och rörelse. Tips om bra kokböcker och hemsidor.

Sockerutställning. För skolor

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Testa dina vanor Hälsotest

Varför har vi en cafeteriapolicy?

IDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN!

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Till vårdnadshavare 1

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning

Uppföljning rörelseglada barn

Ämnesutbildning: Mat

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

Kost och Fysisk Aktivitet

Transkript:

Rikscentrum för f överviktiga barn Anja Nordenfelt Konsumentföreningen 2005-03 03-16

agsläge ge Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast ökande hoten mot folkhälsan (SLL 2004) I Sverige har antalet överviktiga barn tredubblats de senaste 15 åren från ca 8% till ca 20 % Fetma (ISO BMI 30 eller över) bland barn och ungdomar har fyrdubblats på 25 år och är idag ca 4-6 % nsumentföreningen Sockholm

arför r blir barn överviktiga och feta? Genetiken/arvet har en stor betydelse för utveckling av övervikt och fetma. Graden av genetisk risk varierar För stort energiintag För stort intag av energität mat För lite fysisk aktivitet För mycket inaktivitet nsumentföreningen Sockholm

isker med fetma Ökad risk för Diabetes typ 2 Hjärt- och kärlsjukdomar Höga blodfetter Hormonella rubbningar Ledbesvär Vissa typer av cancer Fertilitetsproblem Sociala problem nsumentföreningen Sockholm

Initierat av professor Claude Marcus, barnläkare, Rikscentrum för överviktiga barn, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Projektet startade våren 2001 Pågår t o m vårterminen 2005 nsumentföreningen Sockholm

yfte Att se om man med preventiva insatser riktade generellt till barn i åldern 6 till 10 år kan minska incidensen för övervikt och fetma De preventiva insatserna är förbättrad kost och ökad fysisk aktivitet i skolan och på fritids nsumentföreningen Sockholm

akgrund Ca 50-60 procent av 7-åringar med övervikt blir spontant normalviktiga som vuxna Tendensen till spontan läkning minskar med stigande ålder Efter 10-årsåldern och när övervikten är uttalad, förblir en stor del av barnen överviktiga även i vuxen ålder nsumentföreningen Sockholm

akta Fem interventionsskolor och åtta kontrollskolor Förskoleklass, år 1-3 Skolorna ska motsvara en svensk genomsnittsskola Både små och stora skolor ingår i projektet Ca 4500 elever ingår i projektet nsumentföreningen Sockholm

ätinstrument Vägning och mätning alla elever vägs och mäts vid höstterminens start. År 3 även i slutet av vårterminen Actiwatch en aktivitetsmätare som mäter den fysiska aktiviteten under 7 dygn Totalt har 1600 elever haft en AW- klocka Cheat childrens eating and attitude test. En enkät om barns mat- och ätattityder under vårterminen i år 3 nsumentföreningen Sockholm

ostintervention

ostintervention I STOPP-projektet har vi ingen begränsning gällande energiintaget Aktiva pedagoger vid skolmåltiderna

ostintervention Tallriksmodellen

Centrum för f r tillämpad - näringslärara

ostintervention Grönsaker Ska stå först Variation Flera olika sorter vid varje måltid Vuxna goda föredömen!

ostintervention Frukt varje dag

ostintervention Bröd mer fiberrikt, mindre vitt Gärna knäckebröd Nyckelhålsmärkt

ostintervention Magra mejeriprodukter lättmjölk, mellanfil/yoghurt, lättmargarin Magra pålägg skinka, kalkon, mager leverpastej, ost 17%

ostintervention Mellanmål

nergibehov och sockertak för r barn Max 10 energiprocent bör komma från sockerarter enligt de Svenska näringsrekommendationerna År kcal Socker i gram Antal sockerbitar 1-3 1400 35 11 4-6 1700 40 12 7-10 1900 50 15 F 11-14 2000 50 15 P 11-14 2300 60 18 (SLV 2003)

atsäck Matsäcken bör motsvara den måltid som den ersätter Tänk på både innehåll och mängd

äskkonsumtionen Ökat intag av energi från söta drycker Ger ej samma mättnad Kroppens energiminne fungerar inte Glasen, muggarna och flaskorna allt större Serveringsmängd från 1/3 av 33 cl till en egen 1,5 liters I Sverige: 1960 23 liter läsk / person och år 1999 76 liter läsk / person och år Nu ca 100 liter läsk / person och år I USA: 2000 190 liter läsk / person och år Nu?

ostintervention Policyregler för mys, födelsedagar och högtider

ys lördag hela veckan Fredagsmys, lördagsgodis, helg och söndag Födelsedagar, namnsdagar, kalas och barnkalas Helgdagar och aftnar som jul, nyår, påsk, pingst, midsommar, valborg, allhelgonahelgen, Kristi him, 1:a maj, skolavslutning Semester, skollov, sportlov, höstlov, sommarlov Mormor/farmorfika, umgås med släkt och vänner Halloween, lucia, semmeldagar, kanelbullens dag, hjärtebakelser, FN-dagen Personliga firardagar: Årsdagar av bröllop, första daten, halvårsdagar för barnen, kattens namnsdag/födelsedag Att något gått bra/dåligt på jobbet/skolan Att jag är glad eller ledsen, har tråkigt eller inget att göra Belöning i samband med idrottsutövning t ex mål i fotbollen/innebandy, simma fort hoppa högt, hjula fint Föräldrafika på fritids

n liten bulle gör g r väl v l inget?! 100 g choklad = 555 kcal 200 g chips = 1094 kcal 1 daimstrut = 337 kcal 33 cl coca-cola = 137 kcal 100 g lösgodis = 400 kcal 1 kanelbulle = 280 kcal

ntervention fysisk aktivitet

ntervention fysisk aktivitet Dataregler i skola och på fritids Max 30 min per elev och dag

ntervention fysisk aktivitet Uteregler för alla elever Spontanlek Aktiva pedagoger/ rastvakter

ntervention fysisk aktivitet Integrera 30 minuters fysisk aktivitet under lektionstid Stjärnplocket Jag vägrar sitta still -kalendern

ntervention fysisk aktivitet Inga Game-boy och andra leksaker som medför inaktivitet på rasterna

ntervention fysisk aktivitet Tjej-grupper

ntervention fysisk aktivitet Transport till och från skolan

jke 11 år, 40 kg som springer 8 km/h förbrukar f ca 270 kcal 100 g choklad = 2 timmar 200 g chips = 4 timmar 1 Daimstrut = 1,5 timme 33 cl Coca-cola = 30 min 100 g lösgodis = 1 timme 45 min 1 kanelbulle = 1 timme lek och skutt

ntervention i STOPP-skolorna Stopp-nytt Matsäckstips Utbildning inom kost och fysisk aktivitet Föräldramöten Må-bra -grupper Personalmöten Matråd/föräldraråd Deltar i friluftsdagar, hälsoveckor Undervisning i kost och fysisk aktivitet i alla klasser Kick-off för personalen

ips till föräldrarf Gå eller cykla med ditt barn till skolan Begränsa skärmtid Uppmuntra utelek Ät vid regelbundna tider Återinför lördagsgodis Vuxna bestämmer vad som serveras och när Barnen avgör hur mycket de vill äta av det som serveras Hör efter i ditt barns skola om de har några policyregler kring födelsedagar, högtider, skolkafeterian mm

ips till förskola/ f skola Uppmana föräldrarna att inte stoppa ner för mycket sött i skolväskan Se över mellanmålen (sockerinnehåll mm) Policyregler kring födelsedagar, mys, högtider mm

ips till förskolan/ f skola Identifiera överviktiga och feta barn (skolhälsovården) Bilda en hälsogrupp Integrera fysisk aktivitet under lektionstid Dataregler Uteraster Game-boyregler Uppmana föräldrarna att inte köra barnen i bil till skolan

edarbetare i STOPP Anja Nordenfelt, hälsopedagog, projektledare Marie Karpmyr, dietist Ulrica Kennegård, sjuksköterska Gunilla Lundstedt, psykolog Krister Eriksson, hälsopedagog Gisela Nyberg, doktorand Claude Marcus, professor, barnläkare

er information www.slv.se www.fhi.se www.halsomalet.se www.gymnastik.se www.bunkeflomodellen.com Överviktiga barn en handbok för föräldrar och proffs A. Jansson & P. Danielsson Anja.nordenfelt@karolinska.se