FSN-2016/381.182 Delårsrapport per 31 augusti 2016 för förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/förskoleavdelningen AUGUSTI 2016
Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Sammanfattning... 4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 5 Förskolenämndens mål och resultat... 6 Bra att leva och bo... 6 Utbildning med hög kvalitet... 9 Fler i jobb... 18 God omsorg för individen... 19 Ekosystem i balans... 20 Attraktiv arbetsgivare... 22 Sund ekonomi... 24 Systematisk kvalitetsutveckling... 32 Intern kontroll... 34 Verksamhetsstatistik nyckeltal... 37 Källförteckning... 38
Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder: Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling FÖRSKOLENÄMNDEN 3
Sammanfattning Förskolans ledning fortsätter arbetet med prioritering av språk och it i förskolorna. I början av året påbörjades arbetet med förskolans språkplan. Den första delen om flerspråkighet blev klar under våren och beskriver hur förskolan ska stötta de flerspråkiga barnen i deras språkutveckling både i det svenska språket och i modersmålet. Även föreläsningar om detta arbetssätt har anordnats för medarbetarna. Både barn och pedagoger har utvecklat ett intresse för flerspråkighet i vardagen och förmågan att arbeta med det i de dagliga sammanhangen på förskolan med hjälp av IT har ökat. Dock skapar skillnaderna mellan de olika förskolornas tillgång till lärplattor, datorer och projektorer en minskad likvärdighet vad gäller barnens möjligheter att vara delaktiga i dessa lärprocesser. I arbetet med den pedagogiska plattformen har inte delmålet 100 procent av all pedagogisk personal ska i stora drag kunna berätta om innehållet i den pedagogiska plattformen bedömts kunna uppfyllas innan år 2016 slut. Därför kommer ytterligare insatser att genomföras för att öka medvetenheten och ge ytterligare inspiration till arbetet med den pedagogiska plattformen under hösten innevarande år. Den organisation där Vårby förskolor ingår i förskoleområdet Glömsta-Vista och som började gälla från januari 2016 fortsätter med det gedigna förändringsarbete som har påbörjats dock krävs ytterligare insatser för att verksamheten ska utvecklas vidare. Tabellerna i kapitlet Utbildning med hög kvalitet innehåller inga nya resultat sen delår 1 men finns med som mått på uppfyllelse av mål i verksamhetsplanen. För ingående analys av dessa resultat, se delår 1. Den totala sjukfrånvaron har minskat något jämfört med föregående år. Kvinnors totala sjukfrånvaro och korttidsfrånvaro är nästa oförändrad. Männens totala sjukfrånvaro har minskat med 1,5 procentenheter och korttidsfrånvaron har minskat med 0,7 procentenheter jämfört med föregående år. Osäkerhetsfaktorer i prognosen är löneöversynen som inte helt är avslutad, placeringarna framöver samt förändringen i semesterlöneskulden som är preliminär. Samordnad varudistribution kommer att fortsätta påverka enheternas budgetar negativt sam osäkerheten kring avgifterna för felaktiga köp. Förvaltningen beräknar att transportkostnaderna kommer att uppgå till cirka 1,6 mnkr. Förvaltningen jobbar tillsammans med enheterna mot en ekonomi i balans. Förskolenämnden har ett underskott om 11,3 mnkr efter åtta månader. Nämnd och ledning visar ett positivt resultat om 0,1 mnkr i förhållande till verksamheterna förskola, familjedaghem och öppen förskolan som visar ett underskott om 11,3 mnkr per den 31 aug 2016. Förskolecheferna på ett flertal enheter arbetar med att anpassa organisationen till budgeten men har fortfarande kostnaderna under denna period vilka leder till en negativ prognos. Förskolecheferna arbetar med att effektivisera i sina organisationer. Effektiviseringen har inte lyckats i full utsträckning med anledning de allt längre vistelsetiderna inom förskolan, säkerheten och kvalitén för barnen. Nattviolens verksamhet beräknar ett underskott till följd av fler barn och behov av större personaltäckning under kvällar, nätter och helger. Barn- och utbildningsförvaltningen prognostiserar ett underskott om 10,2 mnkr eller 1,3 procent av budgetomslutningen, där förskoleområdena samt stödverksamheten står för den stora delen. Det finns också vissa överskott som balanserar upp underskottet. Samordnad varudistribution kommer att fortsätta påverka enheternas budgetar negativt sam osäkerheten kring avgifterna för felaktiga köp. Förvaltningen beräknar att transportkostnaderna kommer att uppgå till cirka 1,6 mnkr. Förvaltningen beräknar att det kommer att finnas 7020 barn inskrivna under året. Förskolenämnden fick medel för 7056 barn vilket är 36 barn fler än vad som beräknas. Förvaltningen ser en fortsatt ökning av barn i behov av insatser för extraordinära stödåtgärder i våra förskoleverksamheter. 2013 hade stödverksamheten beviljat tilläggsbelopp för 79 barn att jämföra med 2016 där 184 barn blivit beviljade för samma period. Det är en ökning med 56 procent räknat med den totala volymökningen mellan åren. Detta leder till det stora underskottet för stödverksamheten. Förvaltningen har sökt statsbidrag för mindre barngrupper motsvarande 3,6 mnkr. Ansökan har gjorts för 16 enheter över hela kommunen. Statsbidraget är sökt för 120 platser. I Skolverkets beslut fick Huddinge kommun 2 mnkr i statsbidrag motsvarande 69 platser på 8 stycken förskolor. Förskolenämnden har ett eget kapital (tidigare års överskott) som totalt uppgår till 10,3 mnkr. Prognosen visar nu på ett underskott om 10,2 vilket gör att nämnden har ett eget kapital på 0,1 mnkr om de åtgärder som sätts in ger önskat resultat. Under 2017 behöver nämnden göra ett överskott för att inte riskera att behöva göra större åtgärder än vad som redan krävs för att nå en balanserad ekonomi. 4 DELÅRSRAPPORT 2016
Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. - Alla verksamheter ska ha arbetat med APTmaterialet för ny chefs- och medarbetarpolicy kopplat till pedagogisk plattform. - Barn- och utbildningsförvaltningen ska följa upp arbetet med visionen utifrån den pedagogiska plattformen och ta fram indikatorer för hur arbetet fortskrider Uppföljning Arbetet fortlöper enligt plan. Nästa redovisning av uppföljning sker i verksamhetsberättelsen. FÖRSKOLENÄMNDEN 5
Förskolenämndens mål och resultat I delårsrapporterna följer nämnden upp mål och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i delårsrapporten per 31 mars är att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden och det ekonomiska utfallet. För de mål där det finns nya resultat redovisas och analysera dessa resultat. I delårsrapporten per 31 augusti fylls uppföljningen på med ytterligare nya resultat med analyser och eventuella förbättringsåtgärder. Bra att leva och bo Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Planeringen för behoven av förskolelokaler måste ligga i fas med kommunens prognosticerade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande så att det blir fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo i Huddinge. Andelen som fått sitt förstahandsval 2013 2014 2015 2016 Förskolan (kommunala och fristående) 50,9 56 67 81* * Siffran avser 1 januari till och med 31 augusti 2016. Varje barn i kommunen ska erbjudas plats i en förskola så snart behov finns i enlighet med platsgarantin, i första hand i sitt närområde. Syftet är att föräldrar ska kunna känna sig trygga med att deras barn kommer erbjudas plats. Ett politiskt prioriterat område är att hålla nere barngruppernas storlek på förskolorna i Huddinge kommun. Utbyggnadstakten får då betydelse för att detta på sikt ska kunna uppnås. Ett första steg i att minska barngruppernas storlek är att barn- och utbildningsförvaltningen har ansökt om statsbidrag för mindre barngrupper till en förskola i Vårby samt fått detta beviljat. - Arbetet med att synliggöra kön till förskolan på hemsidan ska fortsätta utvecklas. Sedan mars 2014 har medborgare kunnat ta del av hur kön till verksamheterna förändras. Under hösten kommer barnoch utbildningsförvaltningen att besöka Stockholms kommun för erfarenhetsutbyte och vidareutveckling av att synliggöra kön för medborgarna på mer detaljerad nivå. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Alla barn och elever i Huddinges förskolor och skolor ska möta respekt för sin person och sitt arbete i en miljö som ger trygghet och lust att lära. Alla skolor och förskolor arbetar aktivt med att säkra och främja barns och elevers trivsel och trygghet. I den pedagogiska plattformen lyfts den sociala lärmiljön som en viktig faktor för barns och elevers trygghet och trivsel, vilket är en förutsättning för utveckling och lärande. Mer om detta finns att läsa under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Att samverka och utveckla nya metoder kring det förebyggande arbetet för barn och unga i Huddinge kommun ska fortsätta inom ramen för Samkraft. Samverkan ska företrädesvis ske med lokalt polisområde i Huddinge och Stockholms läns landsting. Att färre människor känner rädsla för att utsättas för brott och att färre brott begås är viktiga faktorer för att Huddinge ska vara en bra kommun att leva, bo och verka i. Arbetet för att förebygga och hantera dessa frågor återfinns i det samverkansavtal som finns mellan kommun och polis där samtliga förvaltingar är involverade och ska genomföra olika insatser med fokus på trafik, ungdomsproblem, organiserad brottslighet samt öka tryggheten i två av kommunens bostadsområden; Vårby och Flemingsberg. En trygg miljö är viktig och genom mer samordnade aktiviteter förbättras den offentliga fysiska miljön. Ett gemensamt styrdokument med fokus på klotter ska tas fram där samtliga nämnder deltar och samarbetar med civilsamhälle, föräldrar, fastighetsbolag och övrigt näringsliv. Genom arbetet säkerställs att ett förebyggande arbete kommer till stånd, att felanmälan utvecklas, att en tunnelstrategi påbörjas samt att statistik kan tas fram inom området och även ligga till grund för prioriteringar och uppföljning. 6 DELÅRSRAPPORT 2016
Ökad delaktighet Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga och nå de som i vanliga fall inte deltar. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med att göra barn, elever och vårdnadshavare delaktiga på många olika sätt. I förskoleverksamhetens basuppdrag ligger bland annat att genomföra föräldramöten. Vårdnadshavare med barn i förskola ges även möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten via enkäter. Vid alla kommunala förskolor genomförs barnintervjuer med barn i 4-5 års ålder. Mer om detta finns att läsa under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Medborgare ges möjlighet att vara delaktiga genom digitala kanaler och sociala medier. Ett annat forum för delaktighet är Huddinge demokratidagar som är en viktig årlig mötesplats för att skapa dialog och ökat förtroende för kommunen och mellan invånare i Huddinge. Under 2016 genomförs ytterligare insatser för att stärka kommunens närvaro i digitala kanaler och sociala medier. Fler verksamheter kommer att uppmuntras att själva öka sin digitala närvaro. Huddinge kommun kommer även att förbättra det digitala mötet med kommunens invånare, besökare och näringsidkare genom aktivt arbete med att skapa användarvänlig och tillgänglig information på nätet. De förtroendevalda i Huddinge ska ges goda förutsättningar för sitt arbete så att demokratin kan fungera. Barnoch utbildningsförvaltningens nämnder har sedan en tid tillbaka haft en digital nämndhantering, det vill säga att ledamöter och ersättare inte har fått några pappershandlingar utan hämtat kallelser och handlingar som publicerats på Huddinge kommuns hemsida. Sedan hösten 2015 använder utbildningsnämnderna appen Meetings vilket innebär att alla handlingar inför beredande möten och sammanträden direkt görs tillgängliga i appen via Huddinge kommuns ärende- och dokumenthanteringssystem. - Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att delta i planering och genomförande av demokratidagar 2016. Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) deltar aktivt tillsammans med övriga förvaltningar i projektet Demokratidagarna i Huddinge. Representation sker via projektets styrgrupp och i praktiken anordnas, liksom tidigare år, en särskild demokratidag på varje gymnasieskola och inom vuxenutbildningen under en vecka. Ökad jämlikhet Kommunen ska vara ett föredöme i arbetet för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Barn och utbildningsförvaltningen bryter ner resultat där det är möjligt och relevant utifrån ett köns- och områdesperspektiv för att upptäcka omotiverade skillnader och vidta nödvändiga åtgärder. Alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att alla barn och elever ska bemötas likvärdigt. Alla förskolor och skolor har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen utvärderas och upprättas på nytt. Skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd är utgångspunkt i arbetet. Barnoch utbildningsförvaltningen följer lagstiftningen gällande tillgänglighet. - Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att delta i det kommungemensamma projektet Jämlikhetsutbildning som under 2016 innebär att ta fram en långsiktig gemensam utbildningsplan, struktur för långsiktighet och hållbarhet och gemensamma stöd och uppföljningsstrukturer för att säkra det jämlika Huddinge. Arbetet fortlöper enligt plan. Barn- och utbildningsförvaltningen finns representerad i styrgruppen för projektet Jämlikhetsutbildning. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Alla medarbetare har en viktig roll i arbetet att nå kommunens vision genom att bemöta invånare och brukare på ett professionellt och vänligt sätt. Det ska vara lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller politiker i kommunen och man ska få snabb och korrekt respons. I den senaste E- postmätningen som genomfördes i kommunen framkom att barn- och utbildningsförvaltningen förbättrat sina svarstider sedan föregående år. Frågan om ett gott bemötande är viktig för hur nöjda våra medborgare är och därför kommer barn- och utbildningsförvaltningen att se över hur vi ytterligare kan stärka service och bemötande. - Identifiera utvecklingsbehov gällande bemötande utifrån klagomål, E-postmätningen, statistik från servicecenter m.m. FÖRSKOLENÄMNDEN 7
Arbetet fortlöper enligt plan. Fokus ligger just nu på att systematisera dokumentationen av de klagomål som kommer in via telefon. Ökad valfrihet Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till att öka valfriheten bland annat genom att skapa goda förutsättningar för fristående aktörer att etablera sig inom utbildningsområdet i Huddinge. Detta görs genom tydlig och lättillgänglig information och ett samarbete med såväl intressenter som befintliga fristående aktörer. Alla förskolor redovisas i kommunens jämförservice för att underlätta för brukare. De som väljer att inte göra ett aktivt val tilldelas en plats i förskola enligt närhetsprincip och syskonförtur. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete i kommunala förskolor och en god tillsynsprocess av fristående förskolor och pedagogisk omsorg bidrar barn- och utbildningsförvaltningen till valfrihet med kvalitet. Våren och hösten 2016 planerar förvaltningen att genomföra regelbunden tillsyn av 20 fristående verksamheter. Tillsyn vid ansökan om start av fristående verksamhet samt tillsyn efter nystart av fristående verksamhet tillkommer utifrån antalet ansökningar. Tillsyn i samband med klagomål kommer att genomföras utifrån inkomna anmälningar till förvaltningen. I tillsynen kontrolleras att verksamheten uppfyller de krav som angavs i samband med godkännandet och rätt till bidrag samt att skollagen och läroplanen följs. Arbetet med de fristående verksamheterna i Huddinge kommun fortlöper enligt plan. De regelbundna tillsynerna av fristående verksamheter pågår. Per den 1 september 2016 har tillsyns gjorts på sex fristående förskolor och ett fristående familjedaghem. Förstagångstillsyner har genomförts på två förskolor och tre fristående familjedaghem. Två ansökningar om att starta fristående förskola och två ansökningar om att starta fristående familjedaghem har inkommit till förvaltningen. Två anmärkningar har delgivits två förskolor och en anmärkning har delgivits ett familjedaghem. Placerade barn per den 15 augusti 2016 var 5182 i de olika verksamhetsformerna. Placerade barn i kommunala förskolor var 3591. Motsvarande siffra i fristående förskolor var 1263. Inom kommunal pedagogisk omsorg, familjedaghem, fanns 16 barn. Motsvarande siffra inom fristående pedagogisk omsorg, familjedaghem, var 181. Interkommunalt placerade barn var vid mättidpunkten 129. Åldersgruppen med barn födda 2010 är en större grupp än de barn som är födda 2015 och har rätt att söka förskola är betydligt färre. Det innebär inledningsvis under hösten 2016 att det i vissa områden finns en större tillgång av platser än tidigare år. Det får även påverkan på ekonomin för de berörda förskolorna. 8 DELÅRSRAPPORT 2016
Utbildning med hög kvalitet Kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning utgör grunden för det livslånga lärandet. Utbildningsnämnderna ska prioritera samverkan sinsemellan och har i den pedagogiska plattformen formulerat en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Barn- och utbildningsförvaltningen ska arbeta för att öka likvärdigheten mellan kommunens olika förskolor och skolor och erbjuda utbildning med hög kvalitet för alla barn och elever i Huddinge. Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra och utveckla undervisningen, lärmiljön och den pedagogiska ledningen av verksamheterna. Den pedagogiska plattformen anger riktningen för detta arbete. Därutöver har vi identifierat tre gemensamma fokusområden för alla skolverksamheter; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Inom dessa områden gör vi riktade insatser för att våra barn och elever ska få goda förutsättningar att nå läroplansmålen. För att nå framgång arbetar barn- och utbildningsförvaltningen medvetet för att lyfta upp goda exempel från våra verksamheter, samt utveckla ett kollegialt samarbete och en reflektionskultur. Det gör vi bland annat med hjälp av olika typer av forum. Ett av dessa fora är utbildningsmässan Huddinge Visar och ett annat är Pedagog Huddinge, som är en webbplats för inspiration och erfarenhetsutbyte mellan Huddinges pedagoger. Utbildningen i Huddinge ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. För att skapa en god växelverkan mellan utbildningsverksamheterna och akademierna samarbetar vi med högskolor och universitet. Vi uppnår en utbildning med hög kvalitet genom att synliggöra och systematiskt utveckla Huddinges alla pedagogiska verksamheter. Fokus ska ligga på att förstärka och lyfta de förskolor och skolor som upplevs befinna sig i en sämre situation inom de olika kvalitetsområdena. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten (3 4 kap). Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de nationella målen (Skolverket, 2012). Förskolans nationella mål beskrivs i skollagen och förskolans läroplan. Det är inget som hindrar att huvudmannen formulerar och följer upp egna mål inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet så länge de inte strider mot de nationella målen. Det är dock viktigt att skilja på de olika målen. Därför redovisas nedan en översikt hur förskolenämndens mål sorteras under rubriker i läroplanen: Normer och värden Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor Barns inflytande Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Utveckling och lärande Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Alla barn i behov av särskilt stöd har handlingsplan som stödjer deras utveckling och lärande Förskola och hem Fler nöjda med förskola Ökad delaktighet Beskrivning av metod och resultat Resultat som redovisas i detta kapitel avser kommunal förskoleverksamhet. Resultat för fristående förskoleverksamhet redovisas under det övergripande målet Bra att leva och bo under delmålet Ökad valfrihet. Tabellerna i detta kapitel innehåller inga nya resultat sen delår 1 men finns med som mått på uppfyllelse av mål i verksamhetsplanen. För ingående analys av dessa resultat, se delår 1. Nyheter i detta kapitel redovisas framför allt i texterna. De flesta nya resultat kommer från en sammanställning av de systematiska kvalitetsdialoger som under det senaste kalenderåret genomförts med respektive förskolechef och representanter från en av deras förskolor samt från förskoleenheternas dokument över sitt systematiska kvalitetsarbete och resultat. Barn- och utbildningsförvaltningens strategier för förbättrad måluppfyllelse Enligt aktuell skolforskning är professionella pedagoger och skolledare avgörande för utbildningens kvalitet. För att ytterligare stödja barns och elevers utveckling och lärande behöver vi skapa goda lärmiljöer. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform för att tydliggöra vilka förväntningar vi behöver ha på en professionell pedagog och skolledare och hur en stödjande lärmiljö bör utformas. Alla barn och elever ska mötas av FÖRSKOLENÄMNDEN 9
höga förväntningar i förskola och skola. Alla barn och elever ska utmanas och få det stöd de behöver för att utveckla sin fulla potential. För att lyckas krävs det skickliga lärare och professionella skolledare. Barn- och utbildningsförvaltningen har de senaste åren haft ett särskilt fokus på språkutveckling, matematik och IT i undervisningen och detta fokus kommer att fortsätta. Huddinge ska ligga i framkant vad gäller användningen av digitala verktyg i den pedagogiska processen. Därför bör en vision för verksamheternas digitaliseringsarbete tas fram och arbetet med digital kompetens ska fortsätta att utvecklas. Pedagogisk plattform Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen anger tydligt vad som förväntas av pedagoger och skolledare som arbetar i Huddinge. Den anger även hur en stödjande lärmiljö ska vara för att våra barn och elever ska få möjlighet att utvecklas maximalt. Den pedagogiska plattformen i sin helhet ligger som bilaga. Arbetet med den pedagogiska plattformen är prioriterat och barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp är synliga som ansvarstagare. Merparten av arbetet med den pedagogiska plattformen sker i linjen med respektive chefsgrupp enligt en genomförandeplan som varje verksamhetschef tar fram. Förankring och uppföljning av arbetet utgör en viktig del i verksamhetschefernas arbete under implementeringstiden. Vid sidan om arbetet finns ett projekt med syfte att stödja och utvärdera arbetet med den pedagogiska plattformen. Under 2016 fortsätter implementeringsarbetet av den pedagogiska plattformen med att varje skolledning tillsammans med sina medarbetare ska arbeta med tre kännetecken ur den pedagogiska plattformen per termin. Varje enhet avgör själv vilka kännetecken man behöver arbeta med utifrån analysen av det systematiska kvalitetsarbetet. Implementeringsarbetet är planerat att fortgå under hela 2016 för att 2017 gå in i en mer operativ fas. - 100 procent av all pedagogisk personal ska i stora drag kunna berätta om innehållet i den pedagogiska plattformen. Bedömningen är att utvecklingsåtagandet inte kommer att uppnås i delmålet att samtliga av den pedagogiska personalen kan berätta om innehållet i den pedagogiska plattformen innan 2016 är över. Därför kommer ytterligare insatser att genomföras för att öka medvetenheten och ge ytterligare inspiration till arbetet med den pedagogiska plattformen under hösten 2016. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en informations- och inspirationsfilm om den pedagogiska plattformen i syfte att ge stöd till verksamheterna i deras implementeringsarbete. - Alla vårdnadshavare ska känna till den pedagogiska plattformen. Vår bedömning är att personalens medvetenhet kring den pedagogiska plattformen behöver öka innan informationsinsatser gentemot elever och vårdnadshavare påbörjas. Arbetet bedöms kunna påbörjas under första halvan av 2017. - Informationsmaterial ska finnas tillgängligt och användas i kommunikationen med olika intressenter inom och utanför kommunen. Arbetet fortlöper enligt plan. En folder samt en informations- och inspirationsfilm har tagits fram - En kvalitativ uppföljning ska göras av hur väl barn- och utbildningsförvaltningen lever upp till innehållet i den pedagogiska plattformen. Den kvalitativa uppföljningen beräknas kunna genomföras under 2017 då implementeringsperioden är slut. Förvaltningens tre prioriterade områden Språkutveckling Arbetet med språkutveckling har under flera år varit prioriterat inom förskolan. Inför hösten 2015 skapades en organisation för fortsatt språkutvecklande arbete. Under 2016 kommer det pågående följeprojektet för språkutveckling ha ett särskilt fokus. Detta innebär att förvaltningen arbetar fram en övergripande språkplan, som även innefattar en översyn av arbetet med svenska och modersmål. - Förvaltningen tar fram en språkplan för alla verksamheter som beskriver ambitionsnivån för det språkutvecklande arbetet. 10 DELÅRSRAPPORT 2016
En arbetsgrupp med representanter från alla skolformer har bildats. Arbetsgruppen kommer att under hösten att arbeta med att ta fram ett förslag till en gemensam språkplan, arbetet fortlöper enligt plan. Inom förskolan finns ett långt skridet språkarbete. I början av året påbörjades arbetet med förskolans språkplan. Den första delen om flerspråkighet blev klar under våren och beskriver hur förskolan ska stötta de flerspråkiga barnen i deras språkutveckling både i det svenska språket och i modersmålet. Även föreläsningar om detta arbetssätt har anordnats för medarbetarna. Den resterande delen av planen kommer att bli klar under slutet av året och arbetet med detta påbörjas i verksamheterna under 2017. Matematikutveckling Arbetet med följeprojektet matematikutveckling fortsätter under 2016. Analysen av 2015 års kartläggning kommer att ligga till grund för ett förslag om hur man bäst arbetar med utvecklingsbehoven inom matematik på förskolan. - Förvaltningen åtar sig att i samarbete med förskolecheferna ta fram en organisation och utvecklingsplan för arbetet med matematik på förskolan. Arbetet pågår och redovisas i verksamhetsberättelsen. IT i undervisningen Digitaliseringen börjar ta form på förskolorna i enlighet med nämndens beslutade e-strategi. Skillnaderna mellan förskolorna har minskat men behöver uppmärksammas, såväl vad gäller tillgång som hur verktygen används i den pedagogiska verksamheten. Under senhösten 2015 gör förskolorna en självvärdering via Sveriges kommuner och landstings (SKL) verktyg LIKA (som tar IT-tempen på förskola och skola). Självvärderingen kommer att följas upp under 2016 med en analys och förslag på utvecklingsåtgärder. I det fortsatta arbetet med IT i undervisningen är det viktigt att fokusera på de digitala resursernas möjligheter att stödja barnens lärande och kreativitet. - Arbeta fram en vision för nämndens digitaliseringsarbete som en grund för arbetet med ny e- strategi från 2017. Arbetet med att ta fram visionen för nämndens digitaliseringsarbete pågår i form av två förberedande föreläsningar/workshops vilka genomförts i maj och vid ytterligare ett tillfälle i september. - Arbetet med IT som stöd för språkutvecklingen ska fortsätta utvecklas. I gruppen Språkträdet träffas pedagoger regelbundet för att utveckla arbetet med lärplattor som stöd för flerspråkighet. Det är en nödvändighet att i gruppen prata om barnoch kunskapssyn. Detta för att pedagogerna ska kunna välja de applikationer som är förenliga med förskolans läroplan då utbudet av olika applikationer är stort och av varierande kvalitet och innehåll. Både barn och pedagoger har utvecklat ett intresse för flerspråkighet i vardagen och förmågan att arbeta med det i de dagliga sammanhangen på förskolan med hjälp av IT har ökat. Dock skapar skillnaderna mellan de olika förskolornas tillgång till lärplattor, datorer och projektorer en minskad likvärdighet vad gäller barnens möjligheter att vara delaktiga i dessa lärprocesser. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Andel föräldrar som känner sig trygga när deras barn är på förskolan 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal enkäter) 4325 4370 4522 4555 Varav svarande i % 88 78 85 84 Total andel positiva svar 93 92 93 94 Flickor 94 94 92 94 Pojkar 92 92 93 93 Andel föräldrar som upplever att deras barn känner sig tryggt på förskolan Total andel positiva svar 94 93 94 94 Flickor 95 96 94 95 Pojkar 94 92 93 94 Enligt förskolans läroplan ska omsorgen om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande prägla arbetet i förskolan. Både den förskoleenkät som genomförs bland vårdnadshavare och förskolans barnintervjuer visar att barnen känner sig trygga när de är på förskolorna i Huddinge kommun FÖRSKOLENÄMNDEN 11
Enligt förskolans läroplan ska omsorgen om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande prägla arbetet i förskolan. Den förskoleenkät som genomförts och även förskolans barnintervjuer som redovisades i delårsrapporten i mars visade att både vårdnadshavare och barn känner sig trygga när barnen är på förskolorna i Huddinge kommun. Allt färre förskolechefer vidtar därmed särskilda åtgärder för förbättringsåtgärder och arbetet fortlöper enligt plan. Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor Andel föräldrar som upplever att deras barn behandlas likvärdigt oavsett livsvillkor 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal enkäter) 4325 4370 4522 4555 Varav svarande i % 88 78 85 84 Total andel positiva svar 92 91 93 93 Flickor 92 91 93 93 Pojkar 92 91 93 93 De två utvecklingspedagogerna med normkritisk inriktning fortsätter arbetet med att medvetandegöra olika normer i förskolans verksamheter. Detta arbete kommer att fortsätta under 2016 där även Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska ingå. Pedagoger har också fortsättningsvis haft möjlighet att tillsammans med två gruppledare reflektera över sitt förhållningssätt, normer och förskolornas likabehandlingsarbete. Under våren gjordes en uppföljning bland förskolecheferna om hur arbetet med detta har fungerat. Arbetssättet med dessa träffar visar att de har en stor betydelse för att hålla igång frågorna kring detta område i verksamheterna. Även vikten av att arbetet med detta struktureras så det finns forum där alla medarbetare tar del av och deltar på olika sätt har betydelse. Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns tankar och idéer 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal enkäter) 4325 4370 4522 4555 Varav svarande i % 88 78 85 84 Total andel positiva svar 83 83 83 85 Flickor 84 83 83 87 Pojkar 82 81 83 84 Andel förskolechefer som anser att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal förskolechefer) 21 20 20 21 Varav svarande i % 100 95 95 76 Total andel positiva svar 57 53 63 63 Barns sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Förskolans barnintervjuer visar att barnen upplever förskolan som trygg, rolig och lärorik. Barnen berättar att de mest intressanta miljöerna och materialen är de som är öppna, rika, inte finns hemma och som leder till socialt samspel med andra barn. Förskolecheferna kommer under 2016 att fortsätta arbetet med att skapa miljöer som ger möjlighet till inflytande, lek och lärande. Barns förändrade kunnande har varit en del av projektet Små barns lärande. Under 2016 fortskrider arbetet och förskolechefer som inte deltar i projektet kommer att få ta del av arbetet. - Utreda samarbetsforum för att förbättra barns och elevers övergångar mellan skolformerna med fokus på kunskapsprogressionen, framförallt inom språkutveckling, matematik och IT. Under senare delen av hösten ska en plan tas fram för att förtydliga samarbetet mellan skolformerna. De nya reviderade statliga riktlinjerna kommer att ligga som grund och syfte för detta arbete som beräknas påbörjas 2017. 12 DELÅRSRAPPORT 2016
Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Andel årsarbetare med förskollärarexamen 1 (procent) 2012 2013 2014 2015 Totalt - - 23 24 Kommunal regi - - 27 27 Enskild regi - - 13 15 Ranking i länet - - 21 22 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen (procent) Totalt - - 25 26 Kommunal regi - - 29 29 Enskild regi - - 15 17 Ranking i länet - - 22 22 Förskolan i kommunen ska vara den attraktiva arbetsplatsen som lockar till sig de bästa pedagogerna och barnskötarna. Professionella pedagoger är avgörande för en bra förskola. En professionell pedagog bygger förtroende och respektfulla relationer, har höga förväntningar på barnen och arbetar för att alla ska lyckas. Våra barn har rätt till behöriga och kompetenta förskollärare. Obehöriga medarbetare ska ges möjlighet att komplettera sin utbildning. Karriärvägarna för skickliga förskollärare i Huddinge kommun ska stärkas. I skollagen finns krav på behörighet och legitimation för förskollärare. Det krävs en förskollärarbehörighet för att ansvara för det pedagogiska arbetet i förskolan. Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns lust att lära 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal enkäter) 4325 4370 4522 4555 Varav svarande i % 88 78 85 84 Total andel positiva svar 91 88 89 91 Flickor 91 90 89 92 Pojkar 91 87 89 90 Andel föräldrar som upplever att förskolan utmanar deras barn att lära sig nya saker Total andel positiva svar 88 85 84 88 Flickor 89 87 85 88 Pojkar 88 84 85 87 Andel föräldrar som upplever att innemiljön är lärorik för deras barn 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal enkäter) 4325 4370 4522 4555 Varav svarande i % 88 78 85 84 Total andel positiva svar 85 84 83 86 Flickor 85 85 83 86 Pojkar 86 84 84 85 Andel föräldrar som upplever att utemiljön är lärorik för deras barn Total andel positiva svar 77 75 74 74 Flickor 77 75 74 73 Pojkar 76 76 74 75 Andel förskolechefer som anser att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal förskolechefer) 21 20 20 21 Varav svarande i % 100 95 95 71 Total andel positiva svar 29 68 68 53 Arbetet med pedagogisk dokumentation med fokus på metoder för observation, reflektion och analys fortsätter även under 2016. Pedagogisk dokumentation är en arbetsmetod som synliggör barns inflytande och lärande. Arbetet med de pedagogiska miljöerna fortsätter. Som inspiration och stöd i arbetet finns nätverk som leds av utvecklingspedagogerna med inriktning på språk och normkritik. 1 Uppgifterna avser officiell statistik per den 15 oktober 2015. Siffrorna offentliggörs för kommunerna i april varje år. Siffrorna för 2012 och 2013 saknas med anledning av förändring i begreppen från utbildning till examen. - Med utgångspunkt från den pedagogiska plattformen ska det pedagogiska ledarskapet utvecklas. FÖRSKOLENÄMNDEN 13
En utgångspunkt för det pedagogiska ledarskapet är ett reflekterande förhållningssätt. I detta förhållningssätt ingår att kontinuerligt reflektera över sin egen barn- och kunskapssyn och hur den tar sig i uttryck i det dagliga arbetet. Därför har en genomgång av olika barn- och kunskapssyner skett med förskolechefer och biträdande förskolechefer, språkpiloter och pedagoger, samt med pedagoger på några enheter. Detta arbete kommer att fortsätta under detta och nästa år. - I arbetet med fortsatt utveckling av de pedagogiska miljöerna ska språkutveckling och modersmål länkas in. I den nya planen för det språkutvecklande arbetet ingår det för pedagogerna att förbinda de verbala språken bland annat till de miljöer och material som finns tillgängliga för barnen. Pedagogerna har som uppdrag att identifiera så kallade nyckelbegrepp, både i det projekterande arbetet men också i vardagliga sammanhang. Dessa nyckelbegrepp översätts till barnens olika modersmål och ingår och används parallellt med motsvarande svenska begrepp. Alla barn i behov av särskilt stöd har handlingsplan som stödjer deras utveckling och lärande Enligt skollagen ska förskolechefen ansvara för att alla barn får det stöd de behöver för sitt lärande och sin utveckling. Förskoleområdena har förstärkts med specialpedagoger som jobbar på uppdrag av förskolecheferna. Specialpedagogerna ingår i ett nätverk och de får handledning av chefen för förskolans stödverksamhet. Under 2015 har formen för utbildningen i tydliggörande pedagogik för förskolepersonalen tagits fram. Utbildningen innehåller två steg: en föreläsning om metoden tydliggörande pedagogik som bygger på teoretiska kunskaper om vad autismspektrumtillstånd innebär och en serie workshops om hur den pedagogiska verksamheten ska utformas. Utbildningen utförs i ett samarbete mellan chefen för förskolans stödverksamhet och specialpedagogerna. Personal inom ett antal förskoleområden har deltagit i föreläsningen och utbildningsinsatsen kommer att fortsätta under 2016/2017. De fyra inkluderande tal- och språkgrupperna har nu etablerat sig. Personalen i grupperna har, tillsammans med talpedagogerna, kompetensutvecklat sig i en metod för att bättre kartlägga språksvårigheter hos barnen. Talpedagogerna får också kontinuerlig handledning av en logoped. Utbildningsinsatser i teckenstöd fortsätter under 2016 samt även kompetensförsörjning i syn- och hörselfrågor. Uppföljning av insatserna planeras under 2016. Under 2015 har förskolecheferna fått information om processen för att söka tilläggsbelopp som syftar mot att finansiera insatser för extraordinära stödåtgärder för barn med omfattande behov av särskilt stöd. Under 2016, kommer implementeringen av processen och insatserna följas upp. År 2013 hade stödverksamheten beviljat tilläggsbelopp för 79 barn. År 2016 har 184 barn beviljats tilläggsbelopp under samma period. Mellan augusti 2015 och augusti 2016 har antalet beslut om tilläggsbelopp ökat med 23 procent. - Enkät skickas till förskolecheferna och specialpedagogerna för inventering av kunskapsnivå inom tydliggörande pedagogik före och efter utbildningsinsatserna. Sammanställningen av resultatet kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. - Kompetensutvecklingsinsatser för personalen på de inkluderande tal- och språkgrupper i nätverksform. Talpedagogerna ordnade en nätverksträff för pedagogerna som arbetar i en inkluderande tal- och språkgrupp i maj 2016. Temat för kvällen var en uppföljning av hur kartläggningsmaterialet TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) används i verksamheterna och språkliga lärmiljöer. I slutet av augusti anordnade förskolans stödverksamhet en föreläsning för personal, chefer och talpedagoger som arbetar i en inkluderande tal- och språkgrupp om språk- utveckling och språkstörning för barn 0-6 år. 14 DELÅRSRAPPORT 2016
Fler nöjda med förskola Föräldrar nöjda med sitt barns förskola 2012 2013 2014 2015 Totalt (%) 90 88 88 90 Flickor 90 89 88 91 Pojkar 89 88 88 90 Högsta värde* - - 91 94 Lägsta värde* - - 71 86 Flemingsberg - - 91 91 Segeltorp - - 91 94 Sjödalen/ Fullersta - - 85 90 Stuvsta/ Snättringe - - 89 90 Trångsund/ Skogås - - 90 88 Vårby - - 71 86 * Det högsta värdet uppnåddes i såväl Flemingsberg som Segeltorp och det lägsta värdet erhölls i Vårby. Trivsel och trygghet är en viktig faktor för hur nöjd man är med sin förskola och skola. Varje förskola och skola ska arbeta efter Plan mot diskriminering och kränkande behandling som lever upp till de lagkrav som finns på området. Ett professionellt bemötande, undervisningens kvalitet och hög måluppfyllelse är andra viktiga faktorer för den upplevda nöjdheten. Förskola och skola har utifrån läroplanen i uppdrag att arbeta i nära samarbete med hemmen. Andel föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola 2012 2013 2014 2015 Total andel positiva svar 88 88 88 89 Flickor 89 89 88 89 Pojkar 88 87 88 88 Andel föräldrar som upplever att de vuxna i förskolan visar engagemang för deras barn 2012 2013 2014 2015 Total andel positiva svar 92 90 90 91 Flickor 93 92 91 91 Pojkar 92 90 91 90 Flera förskolechefer nämner att de behöver arbeta mer med att tydliggöra förskolans uppdrag till vårdnadshavarna och informera om hur förskolorna arbetar med utveckling och lärande. Inga nya resultat finns att tillgå än. Förskolecheferna kommer att redogöra för utvärdering av vidtagna åtgärder under hösten och de resultaten redovisas i verksamhetsberättelsen. Allt tyder emellertid på att arbetet fortskrider enligt plan. Ökad delaktighet Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga. Nya arbetssätt behövs där till exempel webben är ett bra och tillgängligt verktyg. Särskild vikt ska läggas vid att nå de som i vanliga fall inte deltar samt göra barn och ungdomar mer delaktiga. Föräldrar ska ges olika möjligheter till delaktighet i förskolan. Detta kan ske genom utvecklingssamtalen, deltagande i teman och projekt, deltagande i föräldraråd, föräldramöten och den dagliga kontakten med personalen. En viktig del i arbetet med att öka delaktigheten och bidra till ett gott bemötande är genom tydlig och lättillgänglig information på webben. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra informationen på webben. Andel föräldrar som upplever att de får den information de behöver om förskolans verksamhet 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal enkäter) 4325 4370 4522 4555 Varav svarande i % 88 78 85 84 Total andel positiva svar 87 86 86 89 Flickor 88 86 86 90 Pojkar 87 86 86 89 Andel föräldrar som upplever att förskolan arbetar för att göra målen i förskolans läroplan kända för dem Total andel positiva svar 86 84 85 87 Flickor 85 85 85 88 Pojkar 85 83 85 87 Andel föräldrar som känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter Total andel positiva svar 92 92 91 93 Flickor 92 92 90 93 Pojkar 92 92 92 93 Andel föräldrar nöjda med utvecklingssamtalen Total andel positiva svar 84 85 86 83 Flickor 84 87 86 85 Pojkar 84 83 85 83 FÖRSKOLENÄMNDEN 15
Andel föräldrar som upplever sig få veta vad förskolan gör för att stödja deras barns utveckling och lärande Total andel positiva svar 81 79 82 83 Flickor 82 81 82 83 Pojkar 81 78 81 82 Andel förskolechefer som uppger att formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal förskolechefer) 21 20 20 21 Varav svarande i % 100 95 95 76 Total andel positiva svar 62 74 74 63 Pedagogisk omsorg Antalet kommunala familjedaghem har fortsatt att minska och idag finns fyra kvar. Lagkraven för pedagogisk omsorg är inte lika strikta som för förskola men ambitionen i Huddinge kommun är att samtliga verksamheter ska hålla en hög kvalitet. Under våren genomfördes kvalitetsdialoger där respektive kommunalt familjedaghem besöktes och intervjuer genomfördes med ett urval vårdnadshavare. Kvalitetsdialoger är ett verktyg huvudmannen använder för att i enlighet med skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete följa upp att verksamheten uppfyller de nationella och kommunala målen. Resultatet från kvalitetsdialogerna bekräftar och nyanserar bilden av nöjdheten hos vårdnadshavarna som enkäten tidigare visat. Fördelar som lyfts handlar om de små grupperna och möjligheten till anknytning till fåtal barn och vuxna. Upplevd trygghet rapporteras som omfattande. Iakttagande av den fysiska miljön visar dock vissa brister. Vårdnadshavarna upplevde att barnen lärde sig saker i verksamheten, men andra saker än vad de lär sig i förskolan. Att målen inte är kända för vårdnadshavarna blev tydligt, något som tidigare också visat sig genom att det påståendet fick lägst resultat på enkäten. Dock ska tilläggas att förskoleinspektörens iakttagelser hos familjedaghem som tidigare varit kommunala och ansöker om att bedriva fristående verksamheten har en högre kompetens gällande förskolans läroplan och därmed goda förutsättningar att bedriva pedagogisk verksamhet. Utifrån resultaten från kvalitetsdialogerna har ansvarig förskolechef beslutat att vidta en rad åtgärder i syfte att stärka trygghet, lärande och systematiskt kvalitetsarbete. Uppföljning av dessa åtgärder kommer göras under hösten och redovisas i verksamhetsberättelsen. Inom verksamheten för omsorg på obekväm arbetstid, Nattviolen, samt öppna förskolan tyder allt på att arbetet med utvecklingsarbetet och att stärka uppföljningsverktygen fortskrider enligt plan. Öppna förskolan har under våren 2016 och fortsättningsvis riktade insatser för nyanlända familjer med barn i förskoleåldern. Strategiskt område: Vårby Den organisation där Vårby förskolor ingår i förskoleområdet Glömsta-Vista och som trädde i kraft januari 2016 fortsätter med det gedigna förändringsarbete som har påbörjats. På förskolan Nyckelpigan finns en av Huddinges fyra inkluderade tal- och språkgrupper. Ett utvecklingsarbete är att skapa ett Sagotek på förskolan Nyckelpigan har under hösten påbörjats som en del i att skapa intresse och utveckla språk, kultur och lärande. Förskolan Nyckelpigans miljö har varit eftersatt under längre tid. I samverkan med hyresvärden har viss renovering utförts i lokalerna under sommaren 2016. Även i utomhusmiljön har mindre justeringar genomförts. En större upprustning av gården planeras men är för närvarande inte tidsbestämd. Upprustning av gården på förskolan Ringblomman ska genomföras under hösten enligt beslutad plan. Efterfrågan på förskoleplatser i området är för närvarande inte så hög. Ett lokalt servicekontor finns i området som bidrar som stöd till medborgare vid bland annat ansökningsförfarande. I området finns tre kommunala och åtta fristående förskolor med totalt 652 barn inskrivna den 31 augusti. Området är indelat i två områden. Masmo som har 143 barn inskrivna, där finns 26 olika språk representerade utöver svenska. Vårbygård har 509 barn inskrivna. Här finns 58 olika språk. De tre språk som dominerar i Vårby är arabiska, turkiska och spanska. Det finns fem asylsökande barn och 39 barn med tillfälligt personnummer. Se även mer om språkarbete under rubriken Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande I området finn flera barn i behov av särskilt stöd där det finns registrerat en tredubbling av antalet barn med tillläggsbelopp mellan 2013 och 2016. Flera åtgärder är vidtagna bland annat är en specialpedagog tillsatt och utbildningsinsatser för medarbetare är inplanerade. 16 DELÅRSRAPPORT 2016
Öppna förskolan i Vårby erbjuder olika aktiviteter för föräldrar och barn. Bland annat ABC- alla barn i centrum. Svenska med baby planeras att börja under hösten. Strategiskt område: Flemingsberg Flemingsberg är det område i Huddinge där efterfrågan på platser till förskola under hösten är som störst. Servicecenter finns inte i området, medborgare hänvisas till centrala Huddinge för att bland annat få hjälp med ansökan, schema och inkomstuppgifter. Det finns skillnader i efterfrågan av platser inom området. Framförallt är det i Visättra som efterfrågan stadigt ökar. Anledningen är det ökade bostadsbyggandet i området och en viss ökning av flyktingar. I Visättra finns för närvarande tre förskolor med sammanlagt 13 avdelningar. Planering för att snarast öppna ytterligare en förskola i området pågår. Platser till barn boende i Visättra har bland annat kunnat erbjudas till förskolor i Grantorp. Förskolorna i området håller en god kvalitet enligt den senaste förskoleenkäten. I Flemingsbergsområdet finns det 15 kommunala och en fristående förskola samt fem fristående pedagogisk verksamhet, familjedaghem. Den 31 augusti är det 1350 inskrivna i verksamheterna. Området är uppdelat i fyra mindre bostadsområden. I Glömsta Vista är 595 barn inskrivna i de verksamheter som finns i området. Där talas 25 olika språk varav arabiska, kurdiska och turkiska är de språk som flest talar utöver svenska. I Kästa är det 189 inskrivna barn, 44 olika språk finns representerade. De tre språk som dominerar är samma som ovan. I Visättra är 230 barn inskrivna, 35 olika språk anges som modersmål. arabiska, turkiska och polska dominerar. I Grantorp är 336 barn i inskrivna, 37 olika språk och där dominerar arabiska, turkiska och bengaliska. Det finns också skillnader i antal asylsökande mellan de fyra områdena där Visättra har sex barn och i Glömsta Vista ett barn. Även barn med tillfälliga personnummer skiljer mellan områdena. Grantorp har 19 barn och Glömsta Vista ett barn. Inom området finns en medvetenhet och erfarenhet kring arbetet med språkutvecklande arbetssätt. På förskolan Kästa finns en av Huddinges fyra inkluderade tal- och språkgrupper. Se även mer om språkarbete under rubriken Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande. Två förskolor i området ingår i projektet Små barns lärande. Barn i behov av särskilt stöd har tidigare varit högt i Flemingsberg men även i detta område har det skett en ökning med dubbelt så många barn som omfattas av tillläggsbelopp. Specialpedagogerna som finns i området bidrar med nödvändig kompetens till medarbetarna. Öppna förskolan finns på två adresser i Flemingsberg, i Grantorp och i Visättra. Öppna förskolan har under våren arbetat med uppsökande och riktad verksamhet för nyanlända familjer med barn i Visättra. Två dagar i veckan vänder sig verksamheten i första hand till denna grupp. Tillgång till förskollärare och kurator finns som delvis är finansierad av samkraft. Under våren har Svenska med baby kunnat erbjudas på öppnaförskolan i Grantorp. FÖRSKOLENÄMNDEN 17