Ho stmo te Svensk Armaturindustri 2014 Tid: fredagen 21 november 2014 Plats: Husby gård, Söderköping (efter studiebesök hos Nordic Brass i Gusum) Bilagor: Deltagarlista Prognos 2014 & Budget serviceekonomin 2015 Åtgärdspunkter: Åtgärd Ansvarig Klart senast Sammanställa gemensamt svar på remissen om Kansliet 2014-12-21 dricksvattenutredningen Skicka ut informationen om kemikalieskatt Kansliet Snarast Fakturera ut 10.000/företag för blyprojektet Kansliet Före årsskiftet Fakturera ut totalt 200.000 för BASTA vägledningsdokumentprojektet Kansliet Efter årsskiftet Påminna Bertil om att branschen behöver tydliga Kansliet Snarast riktlinjer kring typgodkännande Ta fram ett rekryteringsbrev till potentiella medlemmar i samband med vägledningsprojektet Kansliet & Styrelsen Snarast 1. Mötet öppnas Ordföranden Berndt hälsade alla välkomna och öppnade mötet. 2. Föregående protokoll Protokollet från vårmötet 2014 godkändes. 3. Rapport från styrelsen Berndt Larsson Berndt rapporterade att sedan vårmötet har ett styrelsemöte hållits. De frågor som diskuterats i styrelsen är bland annat: BASTA-projektet Revideringen av BBR och de förändringar ändringarna medför Resultatet av Orwell Ecodesign CEIR Läget inom standardiseringen Förberedelse av höstmötet
4. Rapport från dialog med BVB, BASTA och Sunda hus Vid vårmötet besökte Anna Widheden från BASTA Svensk armaturindustri för att diskutera hanteringen av mässingsprodukter i BASTA-systemet. Anna presenterade en plan för hur vi kan gå tillväga för att ta fram ett vägledningsdokument. Planen enkel ut och tidsschemat var att komma igång med projektet före sommaren, och färdigställa under hösten 2014. Förslaget stötte på patrull i BASTAs vetenskapliga råd, och BASTA hade inte tänkt klart kring syftet med vägledningsdokumenten. Armaturindustrin fick uppdatera ansökan om att ta fram ett vägledningsdokument, och vid nästa sammanträde avslogs ansökan av vetenskapliga rådet. Därefter skrevs ett brev till BASTAs styrelse där vi bad styrelsen att gå emot vetenskapliga rådets beslut. BASTAs styrelse beslutade vid sitt möte i oktober att gå starta projektet, och i samband med armaturindustrins höstmöte den 20/11 hölls ett uppstartmöte med detta projekt. Sussi Wetterlin som är BASTAs nya VD deltog vid detta möte, och Anna Widheden deltog per telefon. Vid uppstartsmötet med BASTA-projektet beslutades att både Byggvarubedömningen och sunda Hus ska bjudas in till att medverka i projektet genom att delta i referensgruppen. I samband med uppstartmötet berättade BASTAs VD Sussi Wetterlin om ett förslag från Kemikalieinspektionen om att införa en Kemikalieskatt för vissa material. Mårten fick i uppdrag att skicka ut informationen om kemikalieinspektionens idéer om kemikalieskatt, samt att bevaka hur denna fråga utvecklas. Även Sunda Hus och Byggvarubedömningen kommer att ingå i referensgruppen för BASTA-projektet. Vissa medlemsföretag har haft kontakter med Sunda hus sedan vårmötet. Den allmänna bilden är att Sunda hus nu har accepterat 4MS och hanterar mässing på ett allt bättre sätt. I början var det en del felaktigheter när produkterna skulle läggas in i systemet, men nu börjar det fungera. 5. Blyprojektet Orwell, Restpunkter Vid redovisningen föreslog Jan några punkter som lever kvar efter Orwellporjektets avslutande: Utfasningsfrågan av Pb Följa upp samarbetet med BVB och Basta Bevaka 4MS-arbetet och Metal Composition List samt följa upp certifiering av nya material Delta i kommande Nordiskt samarbetsprojekt och nätverket genom Kimab Toppmöte med Boverket Arbeta upp kunskaperna i skärteknik. Jan rapporterade om införandet av 4MS-approachen i Tysk lagstiftning. Det tyska lagförslaget som innehåller HCACL-listan har blivit avslaget (rejected) efter att ha skickats på notification inom EU då listan eventuellt skulle kunna vara konkurrenshämmande. Tysk lag inte accepterar inte att man tar in ett regelverk som inte baseras på kommissionens beslut, och listan riskerar att bli anmäld till EUdomstolen som konkurrenshämmande. 4MS kommer att hålla ett möte den 27:e november för att diskutera hur denna fråga ska hanteras, och inför detta möte är de förtegna om detaljerna i ärendet. Efter mötet kommer Jan att hålla ett
telefonmöte med UBA den 12 december för att få information om hur frågan utvecklas. Jan återkommer med mer information efter mötet den 12:e december. Om HCACL-listan stoppas i andra EU-länder innebär detta att det blir svårare att motivera att driva metoden vidare inom BASTA, och gentemot Boverket. 6. Rapport från Nordiskt samarbetsprojekt Jan rapporterade om läget i det Nordiska samarbetsprojektet: Projektet är finansierat av Nordiska rådet, och projektdeltagarna bidrar själv med sin egen tid i projektet. Ordförandeskapet i respektive grupp cirkuleras mellan deltagarna. Varje land är ordförande ett år. Projektet har tre olika delar. En som omfattar forskningsorgan, en som omfattar industrisamverkan och en myndighetssamverkansgrupp. Hittills har ett förmöte hållits där ledarna inom de respektive grupperna från samtliga länder samlades. Vid telefonmötet med 24 deltagare kom man fram till att man ska arbeta med följande frågor: Confidence in water Scrap-market Monitoring regulations work List of accepted material Nordic market act as one market Don t forget to look at the whole system Efter detta har ett telefonmöte hållits med industrigruppen. Den 10 dec kommer ett fysiskt möte med industrigruppen att hållas. Alla tre grupperna har fått fyra frågor att fundera kring: Vad kan Industrigruppen bidra med under projektet? Bidra med information om aktuella frågor Beskriva de problem vi ser idag kring material i kontakt med dricksvatten Bidra med information om de olika mätmetoder som används i branschen Mårten hade ett samtal med Bertil tätt efter upptaktsmötet med ledarna för alla tre grupperna, och Bertil uttryckte att han hade en otydlig bild av vad syftet är med myndighetssamverkansdelen av projektet. 7. Standardisering De som deltagit i standardiseringsmöten under den senaste tiden rapporterade om vad som är aktuellt inom standardiseringen: CEN/TC 164/WG 14 som arbetar med återströmningsnormer har tagit fram en rad nya rapporter och en rad standarder har fått förlängd giltighet efter periodisk översyn.
Det har hållits ett möte om paraplystandarden inom återströmningsskydd (SS-EN 1717 Allmänna krav på skyddsdon för att förhindra förorening genom återströmning) som är uppe för femårsrevision, och planen är att den ska revideras. Standarden för kulventiler SS-EN 13828 är också under revidering och arbetet går mycket långsamt då intervallet mellan mötena är mycket långt. Generellt upplever medlemmarna att standardiseringsarbetet går mycket långsamt. 8. Aktuellt inom nätverket Material i Kontakt med dricksvatten Det senaste seminariet i nätverket hölls den 4:e november i Kista. Temat var till stor del Bisfenol A och plastmaterial. Bertil Jönson från Boverket presenterade Boverkets planer för sitt arbete med Material i kontakt med dricksvatten, och Ida Lindblad Hammar presenterade resultatet av dricksvattenutredningen. 9. Remissen Tryggad Dricksvattenförsörjning Föreningen beslutade att inkomma med ett gemensamt svar på remissen om dricksvattenutredningen. Kansliet fick i uppdrag att sammanställa medlemmarnas svar. Svar skickas till kansliet senast torsdag 11/12 kl 24. Särskilt betonades att det är viktigt att reagera på de åtgärdsförslag som utredningen presenterar i kapitel 10. 10. Aktuellt inom CEIR Mårten berättade kort vad som är aktuellt inom CEIR. Nyligen har CEIR Gazette som är CEIRs nyhetsbrev som ger en översikt över vilka ärenden som är aktuella inom organisationen skickats ut. Nyhetsbrevet fokuserar på att beskriva den nya kommissionen och dess nya maktförhållanden, den planerade revideringen av dricksvattendirektivet, revideringsen av maskindirektivet, de ryska sanktionerna samt beskriver hur intresset för European water label ökar. Nyhetsbrevet nämner knappt arbetet med Ecodesign. 11. Lagar & krav Sverige, EU och världen Status dialog med Boverket / BBR Mårten beskrev de kontakter han haft med Bertil Jönsson på Boverket. Det har rört sig främst om tre olika frågor. Återkoppling funktionskraven som införts i och med revideringen av BBR. Nordiska samarbetsprojektet Statliga delbetänkandet (remissvar senast 2014-12-21) Föreningens medlemmar uttryckte ett stort intresse i att det finns tydliga riktlinjer för vilka produkter som omfattas av vilka krav i branschen. Kansliet fick i uppdrag att påminna Bertil om att branschen
behöver tydliga riktlinjer kring hur branschen ska typgodkänna produkter och vilka produkter som omfattas av kraven. De nya reglerna träder ikraft fullt ut 2016, och branschen behöver veta hur man ska arbeta. 5 mikrogram är mycket komplicerat att klara för vissa produkter, och om det innebär att man behöver ändra produkterna för att vissa befintliga produkter inte kommer att klara kraven behöver det finnas en tydlighet kring vad som gäller i branschen, och det måste finnas en fungerande tillsynsapparat som gör att branschvillkoren blir rättvisa och tydliga. Om vi inte kan få ett förtydligande från Boverket behövs en branschpraxis för att komma fram till hur produkterna ska provas. Ulf landahl meddelade att han kommer att träffa representanter från SP för att diskutera hur detta kommer att hanteras. Mötet beslutade att avvakta Ulfs möte med SP, och utifrån detta besluta hur vi går vidare med frågan. Ett förslag är att armaturindustrin bör boka ett möte med Boverket på högre nivå. Eventuellt finns det anledning att även framföra synpunkter på remissgången, eftersom ändringen av omfattningen inte över huvud taget framgick i samband med remissrundan. Ekodesign update Mårten presenterade läget i arbetet med Ecodesignkrav för Armaturer. Energimyndigheten väntar fortfarande på förstudien från kommissionen. De trodde att denna skulle komma tidigt under hösten, men den har fortfarande inte kommit. Förstudien kommer att ge en fingervisning om hur kommissionen kommer att hantera de svenska standarderna som underlag för det fortsatta arbetet med Ecodesignkriterier. Då förstudien publiceras gäller det att reagera snabbt. 12. Medlemsfrågor I samband med BASTA-projektet är det ett mycket bra tillfälle att försöka rekrytera nya medlemmar till Svensk Armaturindustri, eftersom det blir tydlig medlemsnytta då man får vara med och påverka vägledningsdokumentet som kommer att få genomslag i hela branschen. Första året erbjuds nya medlemmar att endast betala halva avgiften. Styrelsen fick i uppdrag att ta fram ett brev till potentiella medlemmar i samband med BASTAarbetet. Mårten fick i uppdrag att cirkulera utkast som styrelsen kommenterar. Följande företag föreslogs som potentiella medlemmar: Markaryd Holmgrens Tapwell IKEA MMA EZZE Stacke
SVENSK ARMATURINDUSTRI DELTAGARFÖRTECKNING 2014-11-11 SVENSK ARMATURINDUSTRIS HÖSTMÖTE DEN 20-21 NOVEMBER 2014 Datum: Torsdagen den 20 november - fredagen den 21 november 2014 Plats: Husby Säteri i Söderköpring och Nordic Brass i Gusum Namn Företag Hotellrum den 20-21 nov Erik Eriksson Mattsson Metal 1 Marie Eriksson Nordic Brass Gusum AB 1 Mikael Hansson Ostnor AB 1 Hans Hansson AB Durgo 1 Robert Johansson Trio Perfekta AB 1 Jukka Koskinen Oras Oy 1 Ulf Landahl IMI-Hydronic Engineering AB 1 Berndt Larsson Villeroy&Boch Gustavsberg AB 1 Jan Nilsson Nordic Brass, Gusum 1 Mårten Sohlman Svensk Armaturindustri 1 Johan Tegnér Nordic Brass Gusum 0 Matti Weineland Villeroy & Boch Gustavsberg AB 1 S:A 11
Svensk Armaturindustri budget, halvårsutfall & prognos 2014 Budget Utfall 2014 halvår 2014 Kostnader Prognos 2014 Uppd. Prognos 2014 Budget 2015 Förening budget 2015 Sekretariat 155 000 125 080 154 190 154 190 155 000-33 000 Tid 150 000 107 598 150 000 150 000 150 000 Kostnader 5 000 1 387 5 000 5 000 5 000 Grundavgift 33 000 16 095 32 190 32 190 33 000 Hänförligt till förening -33 000 0-33 000-33 000-33 000-33 000 Möten 100 000 44 441 100 000 100 000 100 000 Tid 55 000 17 834 55 000 55 000 55 000 Kostnader 45 000 26 607 45 000 45 000 45 000 Orwell 8 500 28 629 28 629 28 629 0 Tid 5000 23841 23841 23841 0 Kostnader 3500 4788 4788 4788 0 PROJEKT: Blyfrågan 150 000 80 025 350 000 150 000 350 000 Tid 100 000 15 025 100 000 100 000 100 000 Kostnader 50 000 65 000 250 000 50 000 250 000 CEIR 20 000 0 0 0 20 000-25 000 Tid 20000 0 0 0 20000 Kostnader 0 0 22000 22000 20000 Via föreningsekonomin -22000-22000 -20000-25000 Standardisering 25 000 23 000 25 000 25 000 25 000 Tid 2 000 0 2 000 2 000 2 000 Kostnader 23 000 23 000 23 000 23 000 23 000 Hemsida 26 000 10 851 26 000 26 000 26 000 Tid 18 000 10 317 18 000 18 000 18 000 Kostnader 8 000 534 8 000 8 000 8 000 Övrigt 2 000 0 0 0 2 000 Totala kostnader 486 500 312 026 683 819 483 819 678 000-58 000 Intäkter 460 000 354 996 660 000 445 000 655 000 58 000 Serviceintäkter 355 000 354 996 355 000 355 000 355 000 58 000 Projektfinansiering Blyfrågan 105 000 0 305 000 90 000 100 000 Projektfinansiering BASTA 200 000 Årets resultat -26 500 42 970-23 819-38 819-23 000 0 Ingående balans per 1/1 86 939 86 939 86 939 60 439 63 120 1 583 Utgående balans 60 439 129 909 63 120 21 620 40 120 1 583