Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE

PERSONALBERÄTTELSE 2010 HANDLINGSMODELL FÖR TIDIG INTERVENTION AV SJUKFRÅNVARO INOM ÅHS ÅHS styrelse godkände handlingsmodell för tidig intervention av sjukfrånvaron inom ÅHS den 27 september 2010. Under åren 2006-2007 pågick ett projekt vid Långvårdsenheten med syfte att minska personalens sjukfrånvaro. Motsvarande hög sjukfrånvaro fanns även på andra enheter, men långvårdsenheten valdes som ett pilotprojekt. Förutom syftet att minska sjukfrånvaron fanns ambitionen att få en klarare bild om vad sjukfrånvaron berodde på. Man ville försöka kartlägga till vilken del sjukfrånvaron berodde på orsaker som arbetsgivaren kan påverka. Projektet utvärderades 2008 och resulterade i att vårdchefen, chefläkaren och personalchefen fick i uppdrag att föra en första diskussion med personalhälsovården om hur man ur ett processperspektiv kan minska sjukfrånvaron inom ÅHS. Styrelsen gav 28.05.2009 ledningsgruppen i uppdrag att redovisa förslag till åtgärder efter att diskussioner förts med personalhälsovården. Den 22.09.2009 utsåg ledningsgruppen en arbetsgrupp bestående av personalläkare Micael Strandell, vårdchef Bengt Michelsson, personal- och informationssekreterare Anette Korpi och personalchef Tiina Robertsson med uppdrag att utarbeta en handlingsmodell för tidig intervention samt hantering av sjukfrånvaron inom ÅHS. Modellen går ut på att i ett tidigt skede ingripa i sådana situationer på arbetsplatsen som kan leda till försämringar i arbetslivskvaliteten, de anställdas arbetsförmåga eller till förtida pensioneringar. Att aktivt åtgärda problem i ett tidigt skede och ta upp dem till diskussion är vars och ens rättighet och skyldighet. Huvudaktörer är den anställde själv, de närmaste cheferna/förmännen, personalhälsovården och ansvarspersonerna för personalfrågor. Med hjälp av en handlingsmodell för planmässigt och aktivt ingripande i ett tidigt skede kan man effektivisera åtgärderna vilket främjar arbetsplatsen funktion och arbetstagarnas hälsa samt stödjer upprätthållandet av arbetsförmågan. Förmännen ska följa upp sjukfrånvaron på den egna enheten. Om de fastslagna alarmgränserna för sjukfrånvaro uppfylls eller om misstanke om nedsatt arbetsförmåga uppstår på arbetsplatsen bör förmannen initiera samtal om arbetsförmågan med arbetstagaren. Vid misstanke om sjukdom kan förmannen hänvisa den anställde till personalhälsovården för utredning. Om utredningen visar att problemet inte är hälsorelaterat utan beror på dålig trivsel på arbetsplatsen eller på bristande kunskaper och yrkesfärdigheter hänvisas arbetstagaren tillbaka till förmannen. Att diskutera problem angående den anställdes arbetsförmåga är ett känsligt ämne och därför har förmän och chefer utbildats i hur man tar svåra frågor till tals. En utbildning riktad till hela personalen har också hållits under hösten där man bl.a. har tagit upp den enskildes eget ansvar. 2

JÄMSTÄLLDHETSPLAN ÅHS har en jämställdhetsplan som enligt planen ska följas upp i mars 2010, vilket har gjorts. Enligt jämställdhetslagen ska jämställdhetsplanen utarbetas tillsammans med personalens representanter. Hittills har arbetsgivaren, representerad av personalchefen och personal- /informationssekreteraren, tillsammans med Tehys, TCÅ:s, FOA-Å:s och Akavas förtroendemän bildat en arbetsgrupp, där jämställdhetsplanens frågeställningar har diskuterats. Från och med 01.01.2010 trädde Avtalet om samarbete mellan arbetsgivare och personal inom landskapets förvaltning i kraft och enligt 4 Ärenden som behandlas i samarbete, moment 6, ska åtgärder som ingår i jämställdhetsplanen för att uppnå jämställdhet behandlas i samarbetskommittén. Detta innebär att den tidigare arbetsgruppen upphör att existera per 31.12.2009 och att jämställdhetsfrågor fr.o.m. 01.01.2010 behandlas i samarbetskommittén. UPPFÖLJNING AV JÄMSTÄLLDHETSPLANEN Nedan redogörs för målsättningarnas uppföljning. Målsättningarnas numrering följer numreringen i jämställdhetsplanen. Slutsatserna av uppföljningen dras i samarbetskommittén och nya målsättningar tas fram utgående från den diskussionen. 2. JÄMSTÄLLDHETSARBETET EN DEL AV TJÄNSTEUPPDRAGET Målsättning: Alla anställda inom ÅHS skall ha grundläggande kunskaper i jämställdhetsfrågor och att en utbildning genomförs för alla chefer och förmän 2008 och att övriga anställda genomgår en utbildning 2009. Uppföljning: I maj 2008 ordnades en jämställdhetsutbildning för alla chefer och förmän. 79 personer deltog. Några axplock ur utvärderingarna som överlag var positiva: Nya insikter om problemen Det kändes nyttigt. Viktigt att börja tala om ämnet. Bara man blir medveten om problemen så börjar man se dem och kan börja lära in ett annat beteende... Bra att sätta igång en process hos var och en som leder till något gott i hela organisationen och i sista hand gynnar våra patienter. Ingen ny kunskap, men nya nyttiga tankar och nya vinklingar... Utbildningen för övrig personal har inte genomförts p.g.a. det sparbeting som tilläggsbudgeten för 2009 medförde. 3.1 REKRYTERING Målsättning: Att uppnå en jämnare könsfördelning inom alla yrkesgrupper, men i synnerhet bland vårdpersonalen. Vid förnyandet av ÅHS hemsida samt vid platsannonsering skall jämställdhetsaspekten beaktas. Uppföljning: I samband med förnyandet av ÅHS hemsida 2009 byggdes en bildbank med bilder från verksamheten upp. Dessa bilder har använts på hemsidan och i platsannonser på ett sådant sätt att bilder som stärker de stereotypa yrkesrollerna inom vården har undvikits. 3

På ÅHS hemsida har en text införts under rubriken Jobba hos oss som uppmuntrar båda könen att söka alla sorters arbeten vid ÅHS. Texten lyder enligt följande: Jämställdhet ÅHS är i dagsläget en kvinnodominerad arbetsplats men vi strävar kontinuerligt till att skapa en arbetsplats med jämnare fördelning mellan kvinnor och män. Vi ser därför gärna sökanden av båda könen till alla våra lediganslagna platser. 3.2 KARRIÄR- OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Målsättning: Att fram till 2009 göra en kartläggning över fördelningen av externa utbildningsdagar mellan män och kvinnor inom ÅHS. Uppföljning: Eftersom uppgifterna har tagits fram via lönesystemet där man inte skiljer mellan interna och externa utbildningsdagar redovisas fördelningen av totala utbildningsdagar i uppföljningen. Av all personal som deltagit i utbildning 2009, 439 kvinnor och 64 män, har kvinnor i genomsnitt haft 3,8 utbildningsdagar och män 6,8 dagar. I genomsnitt har männen haft tre utbildningsdagar mera än kvinnorna. 3.3 LÖN OCH ARBETSVILLKOR Målsättning: Att fram till 2010 ha lämpliga kategoriseringar av de olika yrkesgrupperna för att kunna göra lönejämförelser. Uppföljning: Att införa lönesättning enligt arbetsvärdering är en målsättning för Ålands landskapsregering. Processen leds därför av landskapsregeringen i samarbete med ÅHS. Att göra lämpliga kategoriseringar av de olika yrkesgrupperna är en del av arbetsvärderingen och denna del av arbetet har man ännu inte slutfört. Av denna orsak har inte ÅHS kunnat göra de lönejämförelser som var målsättningen. 3.4 MÖJLIGHET ATT FÖRENA ARBETE MED FAMILJ Målsättning: Att anställda inom ÅHS på ett bra sätt ska kunna kombinera arbete och familjeliv och att fram till 2009 ta fram statistik över hur flextid och arbetstidsbank och deltid utnyttjas. Uppföljning: Det är svårt att ta fram ändamålsenlig statisk på detta. Däremot har uppföljningen skett genom en fråga i medarbetarenkäten som genomfördes i början av 2009 och som var riktad till hela personalen. 682 personer (71 %) besvarade enkäten. I enkäten fanns en fråga om det på arbetsplatsen går att förena arbete och föräldraskap. Medelvärdet för denna fråga blev 4,08 (skala 1-5), för kvinnorna 4,08 och för männen 3,97, alltså ingen skillnad här mellan män och kvinnors uppfattning p.g.a. att skillnaden är under 0,15 vilket betraktas som en indikator på skillnad. Enligt den skala som ÅHS har tillämpat för att läsa av resultatet av enkäten är ett medelvärde över 3,8 att betrakta som bra om andelen nöjda (4,5) samtidigt är över 80 %, vilket var fallet här. 3.5 DISKRIMINERING Målsättning: Att fram till 2009 kartlägga om sexuella trakasserier och diskriminering på grund av kön förekommer inom ÅHS. Uppföljning: I medarbetarenkäten frågades om den anställde hade blivit sexuellt trakasserad och i det fall svaret var ja, om det var av a) närmaste förman, b) närmaste arbetskamrater, c) andra medarbetare inom ÅHS eller d) patienter/anhöriga. 4

682 personer besvarade enkäten och av dem uppgav 25 att de blivit utsatta för sexuella trakasserier vid något tillfälle under det senaste året. 23 var kvinnor och två män. Fyra personer hade blivit utsatta för detta av närmaste arbetskamrater, två stycken av andra medarbetare inom ÅHS och 19 stycken av patienter/anhöriga. I medarbetarenkäten frågades också om den anställde under det senaste året vid något tillfälle hade blivit utsatt för trakasserier eller kränkande särbehandling i arbetet p.g.a. kön. 21 personer svarade ja på denna fråga och av dem är 18 kvinnor och tre män. 3.6 UTVECKLING AV LÄMPLIGA ARBETSFÖRHÅLLANDEN FÖR BÅDE MÄN OCH KVINNOR Målsättning: Att fram till 2009 ha uppgifter om hur kvinnor och män uppfattar sina arbetsförhållanden. Uppföljning: I medarbetarenkäten frågades om den anställde var nöjd med sin fysiska arbetsmiljö (lokaler, arbetsbord, ventilation, ljudnivå etc.) som den anställde kunde betygsätta enligt skalan 1-5. Medelvärdet för hela ÅHS blev 2,80. Ett medelvärde under 3 är att betrakta som dåligt resultat om andelen nöjda (4,5) samtidigt är under 50 %, vilket var fallet här. Medelvärdet för kvinnorna var 2,71 och för män 3,39, vilket innebär att männen upplever sin fysiska arbetsmiljö något bättre än kvinnorna. Det fanns också en fråga om den anställde under det senaste året hade blivit utsatt för hot och våld i arbetet. 143 personer svarade ja på denna fråga, av dem är 128 kvinnor och 15 män. Här kan man notera att ca 12 % av hela ÅHS personal är män och i den aktuella frågan har ca 11 % av männen svarat ja på denna fråga. Svarsprocenten speglar alltså den procentuella fördelningen mellan män och kvinnor i hela organisationen. 106 kvinnor och 10 män har uppgett att de blivit utsatta för hot och våld något enstaka tillfälle under det senaste året, 18 kvinnor och 3 män att de blivit utsatta något tillfälle i månaden, 4 kvinnor och 1 man uppger att de blivit utsatta något tillfälle i veckan och 1 man att han blivit utsatt nästan varje dag. SAMARBETSKOMMITTÉ Vid landskapets verk och inrättningar finns tre samarbetskommittéer: Samarbetskommittén för allmänna förvaltningen samt vissa myndigheter och enheter. Samarbetskommittén för landskapets skolor, Högskolan på Åland och Ålands sjösäkerhetscentrum. Samarbetskommittén för ÅHS. I samarbetskommittén finns både arbetsgivarens och tjänstemannaorganisationernas företrädare och ärenden som behandlas är övergripande, principiella och allmänna personalfrågor. Parterna kan komma överens om att föra även andra ärenden till behandling i samarbetskommitté. ÅHS samarbetskommitté sammanträdde sju gånger under 2010. Följande ärenden behandlades: Budgetförslaget för år 2010. Arbetstidsbanken. Uppföljning av jämställdhetsplanens målsättningar. Tidregistrering i stämpelklockan. Permitteringar inom ÅHS år 2010. Rapporten från arbetsgruppen som utrett den framtida verksamheten vid Långvårdsenheten. ROR-gruppens förslag till organisationsförändringar. Presentation av budgetförslaget 2011. ROR-gruppens förslag till nytt reglemente för ÅHS. Tjänstledighetsprinciper för alla anställda inom ÅHS. Förfrågan angående bisysslor. EKG-tagning och labprovtagning. 5

ARBETARSKYDDSKOMMISSION Arbetarskyddskommissionen sammanträdde fyra gånger under året. Under våren bjöds arbetarskyddsingenjör Henning Karlsson med på ett möte för att redogöra och informera om arbetarskyddet, i synnerhet om riskvärdering. På hösten deltog arbetarskyddskommissionen i en kurs i riskbedömning på arbetsplatsen. TJÄNSTER INDRAGNING AV TJÄNSTER Med anledning av att köket vid Grelsby sjukhus har stängts beslöt styrelsen att dra in tjänst 0691 kostföreståndare, 0668 dietkock och 0677 köksbiträde per 01.03.2010: Styrelsen beslöt även att, per 01.03.2010, dra in tjänst 0588 städare 0,39 på vårdchefens kansli som varit obudgeterad. Motiveringen är att den inte längre behövs vid rådgivningsbyrån i Jomala. INRÄTTANDE AV TJÄNSTER Styrelsen beslöt 11.03.2010 godkänna inrättande av följande ordinarie tjänster: 1. En kvalitetssamordnare med aktuell placering vid chefläkarkansliet inrättas från 01.04.2010. 2. En sjukskötare med aktuell placering vid hälso- och sjukvårdsmottagningen Norra Åland d.v.s. hemsjukvården från 01.06.2010. 3. En överläkare 0,60, specialist i ögonsjukdomar med aktuell placering vid ögonenheten från den 01.06.2010. 4. En farmaceut med aktuell placering vid läkemedelscentralen från den 01.04.2010. 5. En redovisare med aktuell placering vid ekonomienheten från den 01.04.2010. TILLFÄLLIGA TJÄNSTER Följande tjänster kvarstår som tillfälliga tjänster under år 2010: - Huntingtonkoordinator 0,54, rehabiliterings- och fysiatrienheten - Bostadsförvaltare 0,60 utökas till heltid, bostadsservice "året-runt-vikarier" 1. Barnmorska, bb- & gynekologiska avdelningen 2. Fysioterapeut, rehabiliterings- och fysiatrienheten 3. Läkarsekreterare, skrivcentralen 4. Röntgenskötare, röntgenenheten 5. Röntgenskötare, röntgenenheten 6. Sjukhusbiträde, städenheten 7. Sjukhusbiträde, städenheten 8. Sjukhusbiträde, städenheten 9. Sjukskötare, akutenheten 10. Sjukskötare, barn- och ungdomsavdelningen 11. Sjukskötare, IVA/dialys 12. Sjukskötare, IVA/dialys 13. Sjukskötare, IVA/dialys 14. Sjukskötare, kirurgiska avdelningen/polikliniken 15. Sjukskötare, kirurgiska avdelningen 16. Sjukskötare 0,52, rehabiliteringsavdelningen 6

ÄNDRING AV TJÄNSTEBENÄMNING 2. Styrelsen beslöt 29.10.2010 att tjänstebenämningen distriktshälsovårdare ändras till avdelningsskötare från och med 01.01.2011 för tjänst nr 0057, tjänst nr 0043 och tjänst nr 0048. PERSONALSTATISTIK ANTAL ANSTÄLLDA Diagrammet nedan visar, fördelade mellan primärvård, specialsjukvård, försörjning och administration. Antal anställda per 30.11.2010 900 800 Primärvård; 299 700 600 500 400 300 200 100 0 1. Styrelsen beslöt 18.06.2010 godkänna att i tjänstebenämningen 0070 sjukskötare, stryks tillägget natttjänst. Specialsjukvård; 599 Hälso- och sjukvård Administration; 48 Försörjning; 165 Administration & Försörjning Antalet anställda per 30.11.2011, totalt 1 111 stycken, har minskat med 32 personer jämfört med i fjol. Man kan konstatera att 2010 präglades av sparsamhet, eftersom landskapsregeringen krävde att en inbesparing av personalkostnader motsvarande två veckors lön skulle förverkligas. 7

KÖNS- OCH ÅLDERSFÖRDELNING Köns- och åldersfördelningen visar sig vara i stort sett oförändrad från år till år. Flest anställda finns fortfarande i gruppen kvinnor som arbetar som vårdpersonal på sjuskötarnivå och är i ålderskategorin 31-40 år. Ingen större förändring ses heller i ålderstrukturen mellan, åldersfördelningen eller i könsfördelningen. Målsättningen i ÅHS Jämställdhetsplan att nå en jämnare könsfördelning inom alla yrkesgrupper tycks vara svår att uppnå och kräver fortsatta arbetsinsatser. Köns- och åldersfördelning per yrkesgrupp 30.11.2010 140 120 Antal personer 100 80 60 40-21 år 21-30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61-68 år 20 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Läkare, tandläkare Vårdpersonal, sjukskötarnivå Vårdpersonal, primärskötarnivå vårdpersonal Assisterande personal Administrativ personal Undersöknings/- Försörjningspersonal Köns- och åldersfördelning 30.11.2010 ordinarie personal Köns- oc h åldersfördelning 30.11.2010 vikarierande personal 250 100 90 200 80 70 150 60 100 Kvinnor Män 50 40 Kvinnor Män 30 50 20 10 0-21 21-30 31-40 41-50 51-60 61-68 0-21 21-30 31-40 41-50 51-60 61-68 8

Personalens åldersfördelning per 30.11.2010 Könsfördelning per 30.11.2010 11 % 1 % 13 % 13,8% 27 % 21 % - 21 år 21-30 år 86,2% Män 31-40 år Kvinnor 41-50 år 51-60 år 61-68 år 27 % ÅRSVERKEN Årsverken för 2010 är nästan identisk med föregående års. Närvaron har sjunkit från 79 % till 78 % och semestern har ökat från 9 % till 10 %. I övrigt ser fördelningen lika ut. Årsverken 2010 Totalt registrerad arbetad tid fördelad på närvarotid och frånvarotid 10 % 3 % 1 % 4 % 4 % 78 % Närvaro Sjukledigheter Familjeledigheter Semester Tjänstledigheter Utbildning 9

FRÅNVARO Uttag av semester och semesterpenningsledighet har ökat från 42 % till 46 %. Förklaringen till detta är främst de sparåtgärder som lades på personalkostnaderna vilket resulterade i att fler av de anställda valde att omvandla semesterpenning till ledig tid i större omfattning än tidigare. Frånvaro 2010 12 % 3 % 20 % Sjukledighet Familjeledighet Semester Tjänstledighet 46 % 19 % Utbildning Antalet frånvarodagar på grund av familjeledigheter har ökat en aning, med ca 1 000 dagar, från år 2009. Antalet faderskapslediga dagar har däremot sjunkit från 65 dagar år 2009 till 51 dagar år 2010. Andelen är dock så liten att den inte ger ett procentuellt utslag i diagrammet. Familjeledigheter 2010 46 % Moderskapsledighet För äldraledighet 35 % Vårdledighet Faderskapsledighet 16 % 3 % 0 % Vård av sjukt barn med & utan lön 10

SJUKFRÅNVARO Kort sjukfrånvaro 2010 (utan läkarintyg) Antal sjukdagar i snitt per anställd/år 4,00 3,50 3,97 Snitt sjukdagar per anställd/år 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 2,71 2,93 3,92 0,00 Primärvård Specialsjukvård Administration Försörjning Sjukfrånvaron sjönk år 2009, men 2010 visar på en ökning i alla sektorer förutom inom administrationen. Primärvårdens, specialsjukvårdens och försörjningens sjukfrånvaro har ökat. I snitt blev antalet sjukdagar per anställd 16,39, vilket är en ökning jämfört med 2009. Ökningen kan ändå ses som rimlig. Sjukfrånvaron motsvarar antalet sjukdagar i snitt som ÅHS hade 2006-2007. 30,00 JÄMFÖRELSE SJUKFRÅNVARO TOTALT 2006-2010 (med och utan läkarintyg) Antal sjukdagar i snitt per anställd/år 28,9 Snitt sjukdagar per anställd/år 25,00 20,00 15,00 10,00 21,1 19,8 16,1 16,2 14,3 13,3 13,1 16,4 11,5 13,2 26,2 22,8 21,5 15,0 14,3 21,9 21,5 24,2 12,1 2006 2007 2008 2009 2010 5,00 0,00 Primärvård Specialsjukvård Administration Försörjning 11

SJUKFRÅNVARO HELA ÅHS 2006-2010 Antal s jukdagar i snitt p er a nställd/år 25,00 Snitt sjukdagar per anställd/år 20,00 15,00 10,00 5,00 15,41 17,14 19,23 12,87 16,39 0,00 2006 2007 2008 2009 2010 Sjukfrånvaro - könsfördelning För första gången har statistik tagits fram som visar sjukfrånvaron för män och kvinnor skilt. I snitt visar det sig att männen, under år 2010, haft en sjukfrånvaro på 11,45 dagar medan kvinnorna haft en något högre sjukfrånvaro på 17,17 dagar. Sjukfrånvaro totalt 2010 (med och utan läkarintyg) Antal sjukdagar i snitt fördelat på man/kvinna 18,00 Snitt sjukdagar per anställd/år 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 11,45 17,17 0,00 Man Kvinna 12

Sjukfrånvaro med/utan lön I genomsnitt har kvinnor 11,01 sjukfrånvarodagar med full lön, medan männen har 6,88 dagar. Däremot finns det inte några större skillnader när man jämför sjukfrånvaro med 75 % lön. Kvinnorna har i genomsnitt 3,22 dagar och männen 2,99 dagar. Gällande 65 % lön är genomsnittet för kvinnor 0,78 dagar och för män 0,19 dagar. Sjukfrånvaro utan lön är 0,41 dagar för kvinnor och 0,14 för män. Sjukfrånvaro med/utan lön 12,00 10,00 11,01 10,44 2010 Kvinnor Män Genomsnitt Antal dagar 8,00 6,00 4,00 6,88 3,22 2,99 3,19 2,00 0,00 0,78 0,19 0,70 0,41 0,14 0,37 full lön med 75 % lön med 65 % lön utan lön Antal sjukfrånvarodagar i snitt med ARBETSOLYCKSFALL Det totala antalet sjukfrånvarodagar på grund av arbetsolycksfall var 641 stycken år 2010, något högre än år 2009 då de var 620 dagar och mycket högre än år 2008 då de var 144 dagar. På samma sätt som år 2009 beror det höga antalet dagar på några längre sjukskrivningar, bl.a. en på 295 dagar och en på 116 dagar. Arbetsolycksfall 2010 frånvarodagar per arbetsplats 295 4 4 97 Kosthåll Vaktmästeri Hälsocentral Hälso- & sjukvårdsmottagning 6 Medicinenhet Psykatri 59 119 Långvårdsenhet 7 44 Skrivcentral Städenhet 13

Arbetsolycksfall 2010 Orsaksmässigt berodde de flesta per orsak skadorna på försträckningar av olika slag och på fall- eller halkolyckor på vägen till/från arbetet. 10 108 59 Benbrott Brännskada Försträckning Halkskada 295 163 Till från arbete PERSONALVÅRD Personalens friskvård %-fördelning av besök per aktivitet 2010 Massage 1 % 14 % 2 % 2 % 2 % 11 % Avancia Träningsverket 0 % Godby gym 28 % 40 % Idrottsgården Simning, Mariebad Simning, Godby Pilates Gymnastik/ Vattengymnastik Antalet besök vid de olika friskvårdsarrangörerna som ÅHS subventionerar fortsätter att öka. Totalt för alla olika aktiviteter registrerades 14 841 besök, jämfört med 13 072 under år 2009. Den största ökningen står Avancia och Träningsverket för med 5 922 besök vid Avancia (2009: 3 638) och 4 147 besök vid Träningsverket (2009: 3 529). En märkbar minskning ses för den gymnastik/vattengymnastik som arrangeras i egna lokaler. Detta beror till största delen på att simbassängen vid rehabiliterings- och fysiatrienheten, som används vid vattengymnastiken, var stängd under stora delar av år 2010 p.g.a. reparationer. 14

Personalens friskvård Antal besök per aktivitet och kostnad per besök 2010 7 000 10,00 6 000 Antal besök 9,34 9,00 Kostnad per besök 8,00 5 000 7,18 7,00 Antal besök 4 000 3 000 3,69 6,00 5,00 4,00 Kostnad per besök 2 000 1 000 1,72 2,41 1,45 1,71 2,02 2,00 3,00 2,00 1,00 0 1 659 5 922 4 147 48 93 2 045 300 282 345 0,00 Massage Avancia Träningsverket Godby gym Idrottsgården Simning, Mariebad Simning, Godby Pilates Gymnastik/ Vattengymnastik PENSIONSBESLUT PENSIONSBESLUT 2000-2010 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Totalt Ålderspension 20 7 5 8 13 19 14 18 19 22 24 169 Deltidspension 3 1 7 3 14 9 3 6 3 7 8 64 Individuell örtidspension f 1 4 1 0 2 1 1 0 0 0 0 10 Invalidpension 4 4 2 7 2 3 3 1 1 2 2 31 Delinvalidpension 2 3 0 1 4 5 1 1 0 1 1 19 Rehabiliteringsstöd 1 2 5 3 4 1 1 2 5 7 3 34 31 21 20 22 39 38 23 28 28 39 38 327 Under år 2010 beviljades 24 personer ålderspension vilket är en ökning med två stycken från år 2009 och med 5 stycken jämfört med år 2008. Antalet deltidspensioner har ökat med en person, från sju år 2009 till 8 personer under år 2010. En märkbar minskning har skett för beviljat rehabiliteringsstöd, från sju år 2009 till enbart tre år 2010. Ingen specifik yrkesgrupp berörs dock mer än någon annan då de som gått i pension återfinns inom alla yrkesgrupper inom ÅHS. 15