Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling f ö r Karstorpskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling f ö r Karstorpskolan Beslutad 2012-03-26 Reviderad 2013-06-20, 2013-08-13, 2014-06-09, 2014-10-30 2014-2015 1

Inneh å llsf ö rteckning VISION POLICY 3 DEFINITION AV DISKRIMINERING 3 DISKRIMINERING DIREKT OCH INDIREKT DISKRIMINERING BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET DISKRIMINERINGSGRUNDERNA KÖN ETNISK TILLHÖRIGHET RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING FUNKTIONSNEDSÄTTNING SEXUELL LÄGGNING KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET OCH UTTRYCK ÅLDER KRÄNKANDE BEHANDLING 5 TRAKASSERIER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING: MOBBNING ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM KRÄNKANDE HANDLING, TRAKASSERIER OCH/ELLER DISKRIMINERING 6 KRÄNKNING, TRAKASSERIER, OCH ELLER DISKRIMINERING MELLAN ELEVE Utredning och kartläggning VUXEN KRÄNKER, TRAKASSERAR ELLER DISKRIMINERAR ELEV Utredning och kartläggning FÖREBYGGANDE ARBETE 8 KOMPETENSUTVECKLING ART liknande övningar och kompisteater Kompisstödjare Ordningsregler Trygghetsteamet Rastvärdar UPPFÖLJNING AV MÅL 2013 2014 9 ALLA ELEVER SKA KÄNNA SIG TRYGGA ALLA ELEVER SKA KÄNNA TILLIT TILL DE VUXNA I SKOLAN, SÅ ATT DE VÅGAR PRATA OCH BERÄTTA, OM DE KÄNNER SIG OTRYGGA ELLER RÄDDA. ALLA VUXNA SKA FÅ EN ÖKAD MEDVETENHET OM VILKEN BETYDELSE ORGANISATIONEN AV VERKSAMHETEN, LÄROMEDEL OCH BEMÖTANDE HAR, FÖR ATT FRÄMJA ELEVERS LIKA VÄRDE UTIFRÅN KÖN LIKABEHANDLINGSARBETE 2014 2015 9 KARTLÄGGNINGSMETODER NULÄGESANALYS MÅL FÖR LIKABEHANDLINGSARBETE OCH ARBETE MOT DISKRIMINERINGSGRUNDERNA ÅTGÄRDER I ARBETET MOT MÅLEN UPPFÖLJNING OCH REVIDERING 11 BILAGOR 2

Vision Policy F ö rskoleklassen, skolan och fritidshemmet motverkar aktivt alla former av kr ä nkande behandling och diskriminering, genom att reagera och agera kraftfullt. V ä rdegrundsfr å gorna ä r viktiga f ö r oss. Varje barn/elev ska k ä nna trygghet och harmoni i sin vardag. Vi arbetar med att st ä rka barn/elevers sj ä lvk ä nsla och vi vill att v å ra verksamheter k ä nnetecknas av ett gott bem ö tande. Definition av diskriminering Diskriminering Diskriminering ä r n ä r skolan behandlar en elev s ä mre ä n andra elever och missgynnandet har samband med k ö n, etnisk tillh ö righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell l ä ggning, k ö ns ö verskridande identitet eller uttryck samt å lder. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis, elevens k ö n. Man kan ocks å diskriminera genom att behandla alla lika. Det ä r det som kallas indirekt diskriminering. Det sker n ä r skolan till ä mpar en best ä mmelse eller ett f ö rfaringss ä tt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev p å grund av k ö n, etnisk tillh ö righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell l ä ggning, k ö ns ö verskridande identitet eller uttryck samt å lder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som p å grund av religi ö sa sk ä l beh ö ver annan mat. Bristande tillgänglighet Om en elev med funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att eleven ska komma i en jämförbar situation med elever utan funktionsnedsättning. Diskrimineringsgrunderna K ö n Skolan ska f ö rebygga och f ö rhindra k ö nsdiskriminering. Skolan ska ocks å f ö rebygga och f ö rhindra trakasserier som har samband med k ö n liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med k ö n kan vara utfrysning, f ö rl ö jligande och sk ä mt kopplade till en elevs k ö nstillh ö righet. Sexuella trakasserier ä r kr ä nkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat spr å kbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Ä ven transsexuella, allts å personer som har ä ndrat eller kommer att ä ndra sin juridiska k ö nstillh ö righet, skyddas utifr å n diskrimineringsgrunden k ö n. Etnisk tillh ö righet Skolan ska f ö rebygga och f ö rhindra diskriminering och trakasserier p å grund av etnisk tillh ö righet. Med etnisk tillh ö righet menas att n å gon tillh ö r en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudf ä rg eller annat liknande f ö rh å llande. Man kan ha flera etniska tillh ö righeter. Var och en har r ä tt att best ä mma sin egen tillh ö righet. 3

Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska f ö rebygga och f ö rhindra diskriminering och trakasserier p å grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten ä r skyddad i s å v ä l internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt l ä roplanen vara icke-konfessionell och skolan f å r inte missgynna n å gon elev p å grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religi ö s å sk å dning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara j ä mf ö rbara med religion. Funktionsneds ä ttning Skolan ska f ö rebygga och f ö rhindra diskriminering och trakasserier p å grund av funktionsneds ä ttning. Funktionsneds ä ttning kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och p å verka livet p å olika s ä tt. Som funktionshinder r ä knas b å de s å dana som syns och s å dana som inte m ä rks lika l ä tt. Funktionsneds ä ttning kan uppst å till f ö ljd av en sjukdom eller n å got annat tillst å nd. De kan ocks å uppst å till f ö ljd av en medf ö dd eller f ö rv ä rvad skada. Sexuell l ä ggning Skolan ska f ö rebygga och f ö rhindra diskriminering och trakasserier p å grund av sexuell l ä ggning. Med sexuell l ä ggning menas; Homosexualitet Bisexualitet Heterosexualitet. Skolan har ett s ä rskilt ansvar att f ö rmedla samh ä llets gemensamma v ä rdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och r ä tten till likabehandling, oavsett sexuell l ä ggning. K ö ns ö verskridande identitet och uttryck Elever f å r inte diskrimineras eller trakasseras i skolan p å grund av k ö ns ö verskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner ä r ett paraplybegrepp som anv ä nds om m ä nniskor som p å olika s ä tt inte f ö ljer samh ä llets normer kring k ö nsidentitet och k ö nsuttryck mot f ö rest ä llningar om hur kvinnor och m ä n, pojkar och flickor f ö rv ä ntas vara och se ut. F ö r att omfattas av diskrimineringsskyddet m å ste personens k ö ns ö verskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det kr ä vs inte att den som diskriminerar k ä nner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell l ä ggning. Personer med k ö ns ö verskridande identitet eller uttryck kan vara s å v ä l homo-, bi- som heterosexuella. Å lder Elever f å r inte diskrimineras eller trakasseras i skolan p å grund av å lder. Det ä r till å tet att s ä rbehandla p å grund av å lder; 4

vid till ä mpning av best ä mmelse i f ö rskola, f ö rskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, s ä rskola eller specialskolan. En s å dan best ä mmelse kan vara skollagen eller grundskolef ö rordningen, till exempel indelning i grupper utifr å n barnens och elevernas å lder. om det finns ett ber ä ttigat syfte och de medel som anv ä nds ä r l ä mpliga och n ö dv ä ndiga. Det g ä ller till exempel å ldersgr ä nserna f ö r tilltr ä de till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestämmelser som skulle strida mot förbudet. Kr ä nkande behandling Skolan ska ocks å f ö rebygga och f ö rhindra det som i lagen ben ä mns som kr ä nkande behandling (kap. 6 skollagen). Kr ä nkande behandling ä r ett upptr ä dande som kr ä nker en elevs v ä rdighet, men saknar koppling till n å gon av diskrimineringsgrunderna. Tanken ä r att begreppet ska t ä cka in alla former av kr ä nkande behandling. Det kan vara mobbning, men ä ven enstaka h ä ndelser. Det kan till exempel handla om att reta eller mobba n å gon f ö r att han eller hon ä r ö verviktig eller har en viss h å rf ä rg, men det beh ö ver inte ha koppling till en egenskap hos det utsatta barnet. Utfrysning, knuffar eller att till exempel rycka n å gon i h å ret r ä knas ocks å som kr ä nkande behandling. Kr ä nkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kr ä nkande behandling. Trakasserier Gemensamt f ö r trakasserier och kr ä nkande behandling ä r att det handlar om ett upptr ä dande som kr ä nker en elevs v ä rdighet. Trakasserier och kr ä nkande behandling kan vara; fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, ö knamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla g å r n ä r man kommer) texter och bilder (s å v ä l fysiska som digitala) Trakasserier ä r ä ven ä r upptr ä dande som kr ä nker en elevs v ä rdighet och som har samband med; k ö n etnisk tillh ö righet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell l ä ggning k ö ns ö verskridande identitet eller uttryck å lder Annan kr ä nkande behandling: ä r upptr ä dande som utan att vara trakasserier, kr ä nker en elevs v ä rdighet. Mobbning Barn och elevombudsmannen f ö resl å r f ö ljande definition av mobbning: utfrysning och andra upprepade och systematiska fysiska och/eller psykiska negativa handlingar, som syftar till att bryta ned offret psykiskt eller p å annat s ä tt f ö rs ä tta honom eller henne i en situation av underl ä gsenhet eller vanmakt Fr å gan om en person ä r utsatt f ö r mobbning m å ste utg å fr å n offrets egen uppfattning av kr ä nkning. Ä ven andra kan se och uppleva saker som den utsatte inte ser eller k ä nner. 5

Arbetsg å ng vid misstanke om kr ä nkande handling eller diskriminering Kr ä nkning eller diskriminering mellan elever Pedagogerna n ä rmast eleverna eller den pedagog som uppmärksammar kränkningen har ansvar f ö r arbetet med utredningen enligt punkt 1 och 2. Anv ä nd medlemmarna i trygghetsteamet som st ö d. Ytterligare st ö d kan f å s fr å n lilla EHT. Samtalen enligt punkt 1 och 2 dokumenteras p å blanketten Dokumentation avseende kr ä nkande behandling eller diskriminering (bilaga 2). Utredning och kartläggning 1. Samtal med den utsatta eleven Vem/Vilka kränker? När händer kränkningarna? Raster, lektioner? Hur länge har kränkningen pågått? Vad gör de elever som kränker? slag, sparkar, ord blickar, sms, Internet? Vem är motor, leder kränkningarna? Se till att samtalen genomförs ostört och i lugn och ro samma dag som incidenten skett. Informera den kränktes föräldrar! Ansvariga f ö r samtalet: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen. Ansvarig f ö r information till f ö r ä lder: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen. Vanligtvis den som genomfört samtalet 2. Om mer information behövs genomförs samtal med vuxna som vistas bland de aktuella eleverna, undervisande lärare, skolsköterska, fritidspedagog, vaktmästare, skolmåltidspersonal. Vem/Vilka kränker? När och var händer kränkningarna? Raster, lektioner, annat? Hur länge har kränkningen pågått? Vad gör de elever som kränker? slag, sparkar, ord blickar, sms, Internet? Vem är motor leder kränkningarna? Ansvariga f ö r samtalet: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen. Ifylld Dokumentation avseende kränkande behandling eller diskriminering (bilaga 2) lämnas till rektor eller medlem i Trygghetsteamet för behandling i Trygghetsteamet. Dokumentationen sparas sedan i den enskilda elevens mapp. 3. Bed ö mning i Trygghetsteamet Är det trakasserier, kränkande behandling, diskriminering, mobbing eller är det en konflikt? Trygghetsteamet analyserar utredningen/kartläggningen. Det är viktigt att inhämta så mycket information som möjligt, exempelvis från vittnen eller andra bevis. Är det trakasserier, kränkande behandling, diskriminering eller mobbing går vi vidare till steg 4 och skickar in Kränkande behandling - anmälan huvudman (bilaga 6). Bedömer vi att det är en konflikt, skojbråk etc sker uppföljande samtal med inblandade elever tills konflikten är utredd. Uppföljande samtal är viktiga. 6

4. Utredande enskilda samtal med alla inblandade elever, dvs de som anklagas för kränkningen Det utredande samtalet bör ledas av två personer. Vi berättar för eleven att vårt främsta mål är att de kränkande handlingarna ska upphöra. Eleven får 1 till 2 veckor på sig att ändra sitt beteende. När den avtalade tiden gått kontaktas föräldrarna och vi kontrollerar om kränkningarna upphört. Kontakten med föräldrarna tas via telefon. Om behov finns kan kompletterande samtal hållas med den utsatta eleven. Ansvariga f ö r samtalet: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen, exempelvis från trygghetsteamet. Vanligtvis den som genomfört samtalet med den utsatte. Samtalen dokumenteras på blanketten Dokumentation avseende åtgärder och uppföljning av kränkande behandling eller diskriminering (bilaga 3). Original läggs i den enskilda elevens mapp med kopia i den kränkta elevens mapp. 5. Om situationen inte upph ö r? Föräldrarna till de elever som kränkt, trakasserat eller diskriminerat kallas snarast till skolan för samtal. Tillsammans med föräldrarna och rektor görs ett åtgärdsprogram eller en överenskommelse om hur mobbningen ska stoppas. Redogör för föräldrarna vad som händer om situationen fortsätter. Ansvarig: rektor/biträdande rektor. 6. Om situationen fortsätter? I samverkan med föräldrar till de elever som kränkt, trakasserat eller diskriminerat, diskuteras tänkbara åtgärder i elevhälsoteamet (EHT). Eventuellt kan förändringar ske på grupp- eller skolnivå. Beslut om vilken åtgärd som är lämplig tas av rektor. Vuxen kr ä nker, trakasserar eller diskriminerar elev Utredning och kartl ä ggning Om det kommer till n å gons k ä nnedom att en vuxen kr ä nker n å gon elev ska detta omedelbart rapporteras till rektor eller bitr ä dande rektor. Alla har en skyldighet att vara uppm ä rksamma och anm ä la det de ser och h ö r. Skolledaren startar d ä refter en utredning/kartl ä ggning. 1. Samtal med den person som anmäler kränkningen Vem/Vilka kränker? När händer kränkningarna? Raster, lektioner? Hur länge har kränkningen pågått? Vad gör den vuxne som kränker? 2. Samtal med den elev som blivit kränkt Vem/Vilka kr ä nker? N ä r h ä nder kr ä nkningarna? Raster, lektioner? Hur l ä nge har kr ä nkningen p å g å tt? Vad g ö r den vuxne som kr ä nker? 3. Samtal med den person som påstås ha kränkt eleven Ansvariga för samtalen: Rektor eller biträdande rektor Ansvarig för information till den utsatta elevens föräldrar: Rektor eller biträdande rektor 7

4. Bedömning Om skolledaren bedömer att det är en kränkning utdelas en muntlig eller skriftlig varning beroende på hur allvarlig handlingen är. Samtalen dokumenteras på blanketten Dokumentation avseende kränkande behandling eller diskriminering F ö rebyggande arbete Kompetensutveckling Under HT14 kommer utbildning i regi av FRIENDS att genomf ö ras (bilaga 4). I denna utbildning ingär kartläggning, elevträff, skolledarträff, personalutbildning, mentorsutbildning, inspirationsföreläsningar och som tillval har Område Karstorp även en föräldraträff. För årskurserna F - 2 genomför FRIENDS en teaterföreställning. ART liknande ö vningar och kompisteater P å enhet Karstorp har vi best ä mt att alla f ö rskoleklasselever ska arbeta med social tr ä ning med utg å ngspunkt fr å n ART, eller sk Kompisteater. F ö rskoleklasspedagoger p å enheten har utifr å n ART id é n utvecklat ett eget koncept som passar f ö r yngre barn. Från åk 1 till åk 9 ska trygghetsteamet skapa ett material som innehåller relevanta övningar som ska genomföras på t.ex. klassråd eller annat tillfälle med regelbundenhet. Kompisst ö djare En g å ng i m å naden tr ä ffas kompisst ö djarna. Kompisst ö djarna arbetar med ö vningar som har som syfte att st ä rka gruppen/klassen och dess enskilda individer. Det ä r tv å elever fr å n varje klass. Kompisst ö djarna utg å r fr å n delar av Friendskonceptet. Ordningsregler Pedagogerna har tillsammans med elever, skolledning och f ö r ä ldrar i skolr å det utarbetat ordningsregler f ö r v å ra verksamheter. Eftersom skolbyggnaderna ligger en bit ifr å n varandra och eleverna har olika å ldrar, s å har vi delvis samma regler, men ä ven regler som g ä ller bara den enskilda skolan. (Bilaga 1a, 1b) Trygghetsteamet Trygghetsteamet på enhet Karstorp består av; Svenjohan Davidsson, rektor Mats Månsson, biträdande rektor Bengt-Åke Olsson, socionom Madeleine Jirdén, skolsköterska Catharina Ekdahl, fritidspedagog Ingela Wikers, fritidspedagog Marie Rabe - pedagog Åsa Hallin - pedagog Kristoffer Kiendl, elevassistent Trygghetsteamet träffas två gånger i månaden. Bland arbetsuppgifterna för gruppen finns bl a att analysera enkäter, arbeta med Likabehandlingsplanen och diskutera aktuella elevärenden. Delar av Trygghetsteamet leder även kompisstödjarmötena. Rastvärdar För f-klass upp till skolår 3 är grundtanken att någon från arbetslaget är ute tillsammans med de elever som går i klassen/gruppen. För skolår 4-9 har vi minst en rastvärd ute då det finns elever på skolgården. Rastvärdarna skapar trygghet för eleverna och kan vara med och reda ut eventuella konflikter eller kränkningar. 8

Uppföljning av mål 2013 2014 Alla elever ska k ä nna sig trygga Vi har genomfört vår trivselenkät Skoltempen, i alla våra klasser. Därefter har varje klasslärare, förskollärare och fritidspedagoger gjort en analys av resultatet. Detta har sedan följts upp i varje klass. Därefter har analysen förts vidare till Trygghetsteamet, för en övergripande bedömning. Vi konstaterar att vi har en generellt trygg miljö för eleverna, men att det finns delar att arbete vidare med. 88% av eleverna trivs i skolan och sin klass. 82% av eleverna tycker att rasterna fungera bra och har någon att vara med på rasterna. Som ett led i att uppnå trygghet på rasterna har det arrangerats gemensamma rastaktiviteter under ledning av vuxen. Vi arbetar och diskuterar kontinuerligt värdegrundsfrågor och våra ordningsregler tillsammans med eleverna. Detta bidrar till en tryggare miljö för eleverna. Fadderverksamheten har bara bedrivits sporadiskt. Vi har istället haft temadagar i blandade grupper, där elever i olika åldrar lärt känna varandra. Alla elever ska k ä nna tillit till de vuxna i skolan, s å att de v å gar prata och ber ä tta, om de k ä nner sig otrygga eller r ä dda. Vi kan se en f ö r ä ndring i tilliten till de vuxna. M å nga elever uttrycker att de pratar med de vuxna om det ä r n å got som bekymrar dem. Det kan vara allt fr å n att de k ä nner sig utanf ö r till att de ä r ledsna ö ver sina f ö r ä ldrars skilsm ä ssa. 97% av eleverna uttrycker att det finns någon vuxen de kan lita på. Alla vuxna ska f å en ö kad medvetenhet om vilken betydelse organisationen av verksamheten, l ä romedel och bem ö tande har, f ö r att fr ä mja elevers lika v ä rde utifr å n k ö n I klassrummen fördelas ordet medvetet lika mellan pojkar och flickor. Pojkar och flickor blandas vid borden i matsalen och våra lektionssalar. Lärarna diskuterar mer medvetet sina inköp av läromedel. Vi kan konstatera att inte alla läromedelsförfattare är lika medvetna då de producerar sitt material. Likabehandlingsarbete 2014 2015 Kartl ä ggningsmetoder Vi följer v å r plan och arbetsordning f ö r kartl ä ggningsprocessen, se bilaga 7. Eleverna har under processen f å tt prata om trygga och mindre trygga platser i v å ra lokaler och skolg å rdar. Barnen har f ö rst pratat i klasserna och sedan har man diskuterat det i kompisst ö djargruppen och trygghetsteamet. Eleverna har ocks å fyllt i en trivselenk ä t, Skoltempen (bilaga 5a och 5b), som st ä ller fr å gor kring bl a trygghet och kamratskap. Vi har en kontinuerlig kartl ä ggning under å ret i form av Trygghetsteam, kompisst ö djare, samtal med skolsk ö terskan, utvecklingssamtal, rastverksamhet, pedagogiska luncher och fr å nvarorapportering. 9

Nul ä gesanalys En absolut majoritet av eleverna känner sig trygga och trivs i sina klasser, men vi har ändå en grupp som inte trivs och inte har någon på rasterna. En delförklaring till otrygghet under rasterna kan vara att skolans område utökats med en multisportarena som ligger på lite avstånd till skolgården. Under läsåret 2013-2014 bedrevs fritidsverksamhet under dagtid i samlingssalen, vilket en del elever uttrycket oro för. Inför HT14 beslutades av denna anledning att samlingssalen enbart ska användas till öppningar och stängningar. Gemensam öppning och stängning har upplevts som positivt av både elever och föräldrar. Till HT14 öppnade Karstorpskolan Södra där elever från åk 4 till åk 8 är i samma skolbyggnad, dock på olika våningar. Denna blandning av åldrar upplever vi har fungerat bra. Vi beh ö ver forts ä tta v å rt arbete med att diskutera l ä romedel och aktiviteter ur ett genusperspektiv. I takt med att digitala hjälpmedel blir vanligare i skola måste all personal vara uppmärksam på hur dessa används. Vi måste vara beredda på att kränkningar via sociala medier och/eller digitala verktyg kommer att uppstå. M å l f ö r likabehandlingsarbete läsåret 14/15 och arbete mot diskrimineringsgrunderna Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Alla elever ska vara medvetna om att etik och moral även gäller för de sociala medierna på Internet. Alla vuxna ska fortsätta att utveckla sin kompetens om vilken betydelse läromedel och bemötande har, för att främja elevers lika värde utifrån diskrimineringsgrunderna. Kompisstödjarverksamheten ska utvecklas och få en central roll i det fortsatta likabehandlingarbetet. Å tg ä rder i arbetet mot m å len Elever har alltid m ö jlighet att vara tillsammans med vuxna, b å de vid transporter mellan skolorna och p å rasterna. Vi arbetar aktivt med v å ra ordningsregler och v å r l ä roplans v ä rdegrund. Det ä r viktigt att vara lyh ö rd som vuxen och markera direkt vid konflikter och os ä mja mellan elever. Vi m å ste ocks å vara lyh ö rda f ö r hur vi s ä ger till eleverna vid konflikter. P å f ö r ä ldram ö ten kommer etik och moral p å de sociala medierna att diskuteras. Fadderverksamhet finns i delar av v å r organisation och b ö r utvecklas under l ä s å ret. Vi ska genomf ö ra gemensamma temadagar d ä r vi blandar ä ldre och yngre elever. D å f å r eleverna en relation till varandra. Verksamhetens personal ska f ö ra pedagogiska diskussioner kring l ä romedel och aktiviteter f ö r att fr ä mja individualisering och motverka uppfattningar om vad pojkar och flickor traditionellt beh ö ver eller motiveras av. Pojkar och flickor som grupp ska f å ta lika mycket plats, exempelvis under lektioner. Vi vill se eleverna som individer med olika personliga egenskaper. 10

Uppf ö ljning och revidering Uppf ö ljning och revidering av grundskolans-, fritidshemmens- och f ö rskoleklassernaslikabehandlingsplan och plan mot kr ä nkande behandling sker februari - juni 2015. Bilagor Ordningsregler Karstorp Södra (1a) Ordningsregler Karstorp Norra (1a) Dokumentation avseende kränkande behandling eller diskriminering (2) Dokumentation avseende åtgärder och uppföljning av kränkande behandling eller diskriminering (3) Friendsprogrammet (4) Enk ä t - Skoltempen åk 1-5 (5a) Enkät - Skoltempen åk 6-8 (5b) Kränkande behandling - Anmälan huvudman (6) Processkarta kring v å r kartl ä ggning (7) 11

F ö rvaltning f ö r utbildning, 12

Kost, kultur och fritid www.lomma.se 13