Likabehandlingsplan 2010-2011
Inledning Nedan följer en kortfattad version av Forsmarks skolas likabehandlingsplan. En utförligare version med fylligare lagtextbakgrund, kartläggning m.m. finns på skolans interna sida. Likabehandlingsplanen syftar till att främja elevernas lika rättighet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I likabehandlingsplanen redovisas kortsiktiga och långsiktiga mål samt planerade åtgärder. Planen ska vara välbekant för alla och envar och årligen följas upp och ses över med medverkan av eleverna vid skolan. Vision Rätt till likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet. Likabehandling handlar både om rättsäkerhet för dig som elev och om en höjd kvalitet i utbildningen. Arbetet kring likabehandlingsplanen ska leda till diskussioner där diskriminerade hierarkier och normer på skolan problematiseras och förhoppningsvis minskar eller till och med försvinner. Detta leder förhoppningsvis till en ännu bättre stämning och undervisningskvalitet på skolan. På Forsmarks skola ska alla trivas och må bra. Här bryr vi oss om varandra. Alla ska känna sig respekterade. På Forsmarks skola ska alla elever blir uppmärksammade, sedda och bekräftade. Det dagliga arbetet ska genomsyras av respekt för den enskilda individen och baseras på den värdegrund som anges i gymnasieskolans läroplan (Lpf 94). Trygghet och arbetsro ska råda i skolan. Ett demokratiskt och solidariskt förhållningssätt ska prägla arbetet. Varje elev ska kunna gå till skolan och känna en glädje i att vara där. På Forsmarks skola råder nolltolerans mot kränkande behandling. Inte någon form av kränkande behandling som mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, våld eller hot, accepteras. Det gäller såväl mellan elever som mellan personal och elever. Både personal och elever har ett gemensamt ansvar för att aktivt förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje tendens till diskriminering eller trakasserier ska resultera i en reaktion. Det innebär att personal och elever på Forsmarks skola ska reagera och agera om vi hör eller ser någon form av kränkande behandling. En kränkande behandling bör bedömas och hanteras utifrån en samsyn på elevens personliga integritet oavsett om kränkningarna har diskriminerande inslag eller inte.
Bakgrund/lagtext De huvudsakliga lagarna bakom upprättandet av likabehandlingsplanen är Skollagen och diskrimineringslagstiftningen som trädde i kraft i januari 2009. 1 Skollagen 1 kap. 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. 2 Diskrimineringslag Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Begreppsdefinitioner 1. kön: att någon är kvinna eller man, (Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.) 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, 6. ålder: uppnådd levnadslängd. 3 1 SFS1985:1100, SFS 2008:567. 2 SFS, 1999:886. 3 1 kap 5, SFS 2008:567.
Diskriminering Enligt diskrimineringslagen 4 avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kränkande behandling Enligt skollagens 14 a kap. är kränkande behandling förbjudet. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Här avses exempelvis mobbning och liknande beteenden som har sin grund i att någon är överviktig, har en viss hårfärg eller är en plugghäst och liknande. Kränkande behandling kan även föreligga utan att den som kränker anger någon specifik egenskap hos den elev som utsätts för kränkningar. Att knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i fråga kan också utgöra kränkande behandling i lagens mening. Även psykiska kränkningar genom t.ex. utfrysning omfattas av uttrycket kränkande behandling. 4 Begreppet innefattar alla former av kränkningar. Gemensamt är att någon eller några bryter mot principen om alla människors lika värde. Om individen upplever sig utsatt, måste det alltid tas på allvar. Förbudet gäller inte befogade tillrättavisningar i syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för elever. Kränkande behandling: är ett sätt att förtrycka andra människor. kan drabba och utföras av en eller flera personer kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematiskt kan utföras av och drabba alla 4 Skolinspektionen, 2009.
Kränkningarna kan t.ex.vara: verbala (bli hotad eller kallad hora eller bög eller liknande) fysiska (bli utsatt för slag och knuffar) psykosociala (bli utsatt för rykten, utfrysning, attityd, hånfulla skratt mm) text, bild (klotter, brev, lappar, e-post, Internet, sms, mms) sabotage (förstörda arbeten och kläder m.m.) Ansvarsfördelning Vi har alla ett ansvar att motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på Forsmarks skola. Det viktiga arbetet med att alla elever och all personal ska känna sig trygga och bemöta varandra med respekt sker fortlöpande i hela verksamheten. Det innebär ett ansvar att värna om den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön och sker i alla sammanhang. På skolan finns en Trivselgrupp, med elev- och personalrepresentanter, som har till uppgift att stödja det förebyggande arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling. Rektor Enligt lagar och förarbeten är det rektors ansvar att se till att personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på skolan. Rektor ansvarar även för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och upplysa om allas skyldigheter att motverka diskriminering. Rektor ansvarar även för att varje år upprätta, revidera och utvärdera likabehandlingsplanen i samarbete med personal och elever. Det är rektor som har det övergripande ansvaret att utreda eventuella fall som uppstår och se till att åtgärder sätt in. 5 Lärare och annan skolpersonal All personal på skolan ansvarar för att likabehandlingsplanen följs och för att ifrågasätta och reflektera över de värderingar och normer som förmedlas genom undervisningen. All personal har även skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. Elever Alla elever bör påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan. Tänk på att vara uppmärksam på vad som händer i din omgivning! Var uppmärksam på dina kamraters reaktioner. Våga fråga om hur någon mår. Lyssna när någon berättar vad hon/ han upplever. Ta berättelsen på allvar och utgå från den som har utsatts. Ta dig den tid som krävs. Kontakta din mentor, klassföreståndare, skolsyster eller någon annan i personalen för råd eller stöd. 5 Skollag kap. 14 a 10 Lag, SFS1985:1100; 2008:571.
Mål med likabehandlingsarbetet Mål: Att alla i verksamheten blir medvetna om vad likabehandling innebär och att de känner till och kan tillämpa likabehandlingsplanen. Åtgärder: Eleverna får i grupper gå igenom skolans likabehandlingsplan och diskutera elevdemokrati. Rektor arbetar tillsammans med elevrådet med målsättningen att stödja och uppmuntra det förebyggande likabehandlingsarbetet på skolan. Genom återkommande diskussioner i ämnen som t.ex. samhällskunskap, historia, religion, svenska och psykologi tas likabehandling upp på ett naturligt sätt i undervisningen. Diskussioner i mentorsgruppen och i personliga samtal mellan elev och skolans personal. Ansvarig: skolledning, berörda lärare, elevråd, mentorer. Mål: Arbeta för en tydligare kommunikation och information mellan skolledning, personal och elever. Åtgärder: Måndagsmöte med alla i personalen varje måndag morgon för att säkerställa att information når ut till alla och kan förmedlas vidare till klassråd (jämna veckor) och mentorstid (ojämna veckor). Ansvarig: skolledning Rektor och biträdande rektor besöker klassråden vid behov. Ansvarig: skolledning Oskrivna och informella regler ska fastställas så personal, elever och vårdnadshavare kan ta del av dem. Det kan t.ex. gälla regler för vilka kriterier elever ska uppfylla för att få följa med på studieresan. Ansvarig: skolledning Skolans veckobrev används som informationskanal. All personal och elever ska ha tillgång till veckobrevet. Veckobrevet anslås på: informationstavlan i uppehållsrummet; i trappuppgångarna i elevboendet och ska finnas tillgängligt på skolans hemsida. Ansvarig: skolledning, Web master. Mål: Elevinflytandet och elevdemokratin ska synliggöras och öka på Forsmarks skola.
Åtgärder: Vid kursstart ska kursens mål och kriterier gås igenom tillsammans med eleverna. I största möjliga mån ska eleverna vara med och planera sin undervisning. Ansvarig: undervisande lärare Elevrådet går med i Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO) för medlemsinformation, inspiration, samordning, utbildning m.m. Ansvarig: elevrådet Mål: Att få bort alla former av mobbning och kränkande behandling. Åtgärder: Arbeta tydligare med relationer och samarbetsövningar, etiska samtal, konflikthantering, elevskyddsverksamhet i skolan och vuxna förebilder. Ansvarig: undervisande lärare, elevhandledare Förebyggande arbete På Forsmarks skola har vi ett utbyggt mentorskap. Mentorsgrupperna, som är uppdelade så det finns representanter från olika klasser och årskullar, träffas var annan vecka för att diskutera och reflektera över aktuella frågor. Mentor har även kontakt med vårdnadshavare och ansvarar för utvecklingssamtal och uppföljning av elevens studiegång. De veckor det inte är mentorsmöte har klasserna klassråd med sin klassföreståndare. Alla elever kallas till skolhälsovården den första terminen på Forsmarks skola. Två gånger per läsår har vi "öppet hus" för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolans ledning och elevhandledare samarbetar med socialtjänst och polis, bland annat i form av nätverksträffar. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar sker. Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Alla elever på Forsmarks skola ska oavsett, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning, ha samma rättigheter och möjligheter. Vid rekrytering och antagning av elever vid Forsmarks skola får ingen diskriminering ske. Samma sak gäller vid betyg, examination, undervisning, schemaläggning, studiebesök och studieresor. Exempel som används under lektionerna bör varieras så att de inte osökt förmedlar en stereotyp och normgivande bild. En kritisk och konstruktiv diskussion bör föras kring den aktuella litteraturen. Kön Forsmarks skola ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Även transsexuella skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Exempel: Ett genusperspektiv ska tillämpas i undervisningen. Ansvarig: respektive lärare Etnisk tillhörighet Forsmarks skola ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Enligt skollagen har skolan också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet Exempel: Läromedlen ska inte ge en stereotyp bild av vissa invandrargrupper och/eller religioner. Ansvarig: respektive lärare. Religion eller annan trosuppfattning Forsmarks skola ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt Lpf 94 vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. Exempel: Vid schemaläggning bör hänsyn, i möjligaste mån, tas till elever som av religiösa skäl inte har möjlighet att delta i undervisning eller avlägga prov på vissa religiösa helgdagar. Ansvarig: schemaläggare Funktionshinder Forsmarks skola ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Exempel: Elever med fysiska funktionshinder ska ha möjlighet att förflytta sig mellan klassrummen och övriga lokaler. Ansvarig: rektor Alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionshinder. Ansvarig: skolledning, resp. lärare Läromedlen ska inte ge en stereotyp och normgivande bild av t.ex. människor med funktionshinder. Ansvarig: respektive lärare
Sexuell läggning Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Exempel: Läromedlen ska synliggöra homo- och bisexuella personer på ett naturligt sätt. Ansvarig: respektive lärare. Upptäcka, utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp diskriminering Vid kränkande behandling, mobbning mellan elever, samt mellan elever/personal ska anmälan göras till rektor. Rektor ansvarar för att ärendet utreds skyndsamt med hjälp av berörd mentor/personal. I vissa fall ska socialtjänsten kontaktas. Om misstanke om brott föreligger kan polisanmälan göras. Vid kännedom om trakasserier ska utredning påbörjas skyndsamt och skäliga åtgärder ska vidtagas för att förhindra fortsatta trakasserier. Skolans handlande och åtgärder, i samband med handlingen ska alltid dokumenteras och sedan arkiveras. Vid ett EVK-ärende ska det bifogas protokollet och vid behov beläggas med sekretess. Rutiner för insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation 1. Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska personalen genast ingripa. Elevens mentor ska kontaktas. En elev som kränks eller får vetskap om kränkning vänder sig till lärare, mentor, annan personal, skolhälsovård eller skolledning. Om en elev känner sig kränkt av någon i personalen ska skolledningen kontaktas. När en anmälan inkommit är rektor skyldig att starta en utredning. 2. Situationen kartläggs och samtliga kontakter och åtgärder dokumenteras löpande (se bilaga). Utredningen av händelsen ska ske så skyndsamt som möjligt och med stor hänsyn till den elev som kan vara utsatt. 3. Anmälan till socialtjänsten görs alltid när man i verksamheten får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns eller ungdoms skydd. 4. Vid brottsmisstanke överväg om polisanmälan ska göras. Eventuell polisanmälan görs i samråd med skolledning. 5. Arbetsmiljöverket ska underrättas vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsa eller liv. Rektor ansvarar för att anmälan görs. 6. Samtal genomförs med de inblandade, så länge behov kvarstår. Var och en för sig och eventuellt tillsammans. Vid behov kontaktas elevhälsan som kan vara till stöd innan och under genomförandet av elevsamtalen. Vårdnadshavare informeras och kallas till ev. möte. Berörd personal hålls informerade. 7. De åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden vidtas. 8. Uppföljningssamtal ska ske. Allt ska dokumenteras.
9. Kvarstår problemen upprättas ett åtgärdsprogram. 10. Åtgärdsprogram följs upp och utvärderas. Ansvarig för uppföljning och utvärdering anges i åtgärdsprogrammet. 11. Ärendet är avslutat då den utsatte eleven känner sig trygg och nöjd med skolans hantering. Diciplinära åtgärder 1. Om en elev i en kommunal gymnasieskola har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, ska läraren uppmana henne eller honom att ändra sitt uppförande. Om eleven inte bättrar sig ska läraren försöka utreda orsaken till beteendet. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass. 6 2. Som det framgår ovan ska rektor om en elev har gjort sig skyldig till upprepade förseelser, fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse försöka utreda orsaken till beteendet. 3. Vid behov ska företrädare för elevvården medverka vid utredningen. Med ledning av vad som framkommit vid utredningen ska rektor försöka få eleven att bättra sig. Rektor får tilldela eleven en skriftlig varning. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap ska vårdnadshavarna snarast underrättas om sådana åtgärder. 7 4. Om syftet med åtgärderna inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven under vissa omständigheter stängas av från undervisningen. Skolan har möjlighet att vid mycket allvarliga situationer, till exempel i de fall eleven utgör en påtaglig säkerhetsrisk för andra elever och personal, avskilja en elev för en längre eller kortare tid. Avstängningen eller förvisningen ska vara tidsbestämd och kan alltså inte gälla tills vidare. 8 Avstängning helt eller delvis kan ske under högst två veckor av terminen. Förvisning från kommunal skola kan ske under högst tre terminer utöver den termin då beslutet meddelades. 9 Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen Utifrån erfarenheter från det gångna året, elevenkät, utvärderingar och eventuell ny lagstiftning samt synpunkter som framkommit från elevråd, personal och andra aktiviteter, utvärderas och omarbetas likabehandlingsplanen av skolledning och en elevgrupp vid läsårets slut. 6 6 kap, 21, gymnasieförordningen. 7 6 kap, 22, gymnasieförordningen. 8 Skolverkets beslut 2005-02-22, dnr 51-2002:2856. Skolverkets beslut den 30 juni 2005, dnr 51-2004:734. 9 6 kap, 23, gymnasieförordningen.
Referenser Arbetsmiljöverket. Allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:284) Föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Barnkonventionen (Artikel 2, 12, 19, 28, 36) DO, BEO & Skolinspektionen. (2009). Förebygga diskriminering och kränkande behandling i skolan. Integrations- och jämställdhetsdepartementet. (2009). Diskrimineringslag, SFS 2008:567. Justitiedepartementet L5. (2009). Brottsbalk (1962:700) JämO., DO., HO., HomO. & BEO. (2008). Förebygga diskriminering och främja lika behandling i skolan. Stockholm. Myndigheten för skolutveckling. (2003). Olikas lika värde om arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Stockholm: Liber. Samhällsmedicinska enheten. Uppsala. (2009). Liv och Hälsa Ung 2005-2009. Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos ungdomar i år 7 och 9 samt gymnasiets år 2. Samhällsmedicinska enheten. Uppsala. (2009) Sammanfattning Forsmarks skola. Liv och Hälsa Ung 2005-2009. Socialstyrelsen. (2001). Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Skolinspektionen. (2009). Informationsblad, "Kränkningar och diskriminering nu i två regelverk" Skolverket (2006). Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö. Skolverket. (2009). För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Stockholm Skolverket. (2009). Skolverkets beslut 2005-02-22, dnr 51-2002:2856. Skolverkets beslut den 30 juni 2005, dnr 51-2004:734. Skolans arbetsmiljöarbete (SKOLFS 2004:13) Utbildningsdepartementet. (2009). Gymnasieförordning (1992:394). Utbildningsdepartementet. (2008). Förordning om ändring i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. SFS 2008:946.
Utbildningsdepartementet. (2006). Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. SFS 2006:1083. Utbildningsdepartementet. (2000). Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Stockholm. Utbildningsdepartementet. (1985). Skollag (1985:1100).